Historien om Strandhem.

Transkript

1 STRANDHEMS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING Historien om Strandhem. Från strandängar och öppet landskap i utkanten av stan till ett lummigt och fint bostadsområde nära stan. Det är en fantastisk resa Strandhem genomgått, allt utfört av de boende och många enskilt starka krafter köpte HSB ett stycke strandmark i Bunkeflostrand. Koloniområden i centrala stan försvann för annat bostadsbyggande och HSB ville att barnfamiljer skulle få uppleva naturen och få tillgång till bad. Strandängarna var indelat i olika betesmarker för jordbruken i närheten. Ett stycke ska ha varit en fotbollsplan där Naffentorps BK spelade. Mycket var sankmark, ett öppet landskap med spridda buskar och träd. Här började de första inflyttarna ett pionjärarbete. Tomter delades in. De kostade 56 öre/kvm. I början användes de bara för potatis- och trädgårdsodling. Efter kriget kom små stugor att byggas, först mest som redskapsskjul. Gångar mellan stugorna började dras upp.

2 Semester och ledighet var mindre då, men folk hade tid och lust att själva jobba både med den egna stugan och området som helhet. Få hade bilar, många cyklade ut från stan. Stugorna växte i storlek, men många var inte större än dagens Friggebodar. Här levde hela familjer med gasollampor och spritkök. Själva köket var ofta en liten tillbyggnad eller fanns utomhus. Vatten hämtades i pumpar på olika platser. Gemensamma utedass fanns på olika ställen. Två affärer fanns. I nuvarande posthuset var en köttaffär. Mitt emot i andra kanten av Runningen låg livsmedelsaffären. Den var kvar ännu till För många började en ny tid sommarlivet. Barnen hade hela året gått och längtat efter sommaren. På Strandhem fanns kompisarna, lekarna, det roliga. Mycket bohag skulle ut till stugan från stan. - Pappa körde flera gånger med mopeden och tog med så mycket hann kunde av vad som skulle ut, minns en från den tiden. Andra hyrde lastbil och tog allt på flaket, några anlitade taxi. Fotbollsturneringar spelades mellan de olika gångarna och mot andra områden, simskola fanns vid bryggan. Gamla och unga möttes i olika tävlingar. Festerna var många. Midsommaren firades i tre dagar, fredag, lördag söndag. Ofta följde en danskväll helgen efter. Ett charmigt sommarliv tyckte många. Andra blev lite bekvämare och ville ha förändringar. El, kommunalt vatten, invallningen, latrintunnor, husen, bryggan Det blir för dyrt tyckte en del, andra ansåg att de inte skulle få någon nytta av det. Strider uppstod, snack över häckarna, hårda ord utväxlades. Ordförandena fick kämpa för utveckling. En del frågor fick gå igenom flera årsmöten. Men allt blev genomfört och alla nöjda.

3 Sankmarkerna har alltid spökat. Förr om vårarna var gångarna fyllda med vatten, stugorna klarade sig ofta.

4 Två starka krafter var då vaktmästaren Skans och även Henry Persson, samt ordföranden Herman Larsson. Med egen handkraft dränerade de gångarna. Skans, som bodde i huset uppe vid Klagshamnsvägen fick en gång (väg) uppkallad efter sig Skansgången. Numera heter den Lupinvägen. Herman var stridbar och krävde att regler skulle följas. Han låg bakom många förändringar. Ett vattenanfall klarade varken Herman eller stora delar av området. I december 1986 mullrade det till uppe i Finska viken. En enorm vattenrörelse satte igång och den nådde sundet och Strandhem. Herman Larsson, som bodde i sitt hus nere vid Isblommevägen, hörde ett förfärligt muller och när han öppnade dörren forsade vatten in i huset. Hans fru fick sen räddas av ambulansen. Dåvarande vaktmästare tog sig fram med roddbåt uppe vid Runningen. Större delen av området drabbades av översvämningen. I de flesta husen upp till Runningen fick golven brytas upp. Försäkringar täckte ofta kostnaden efter självrisken, många fick ett bättre hus efter renoveringen. I slutet av 90-talet var blev det bråk om byggytorna. Flera hade byggt större än vad som var tillåtet. Det pratades om svartbyggen och pilotfall utsågs för att granskas, hot om rivningar framkom. Ordföranden då, var en av de utpekade. Han ville jobba för rättvisa och menade att alla skulle få göra som storbyggarna. Det blev så också och en ny planbestämmelse kom fram. Det ledde fram till dagens boende året runt. Många hade under åren före oroat sig för att Strandhem skulle utvecklas så och att fritidsområdet skulle försvinna.

5 Bryggan är vår stolthet och mesta symbol. Badet, båtarna, solen och Bron i bakgrunden njuter många av och det är vårt mest fotograferade motiv. Från början var bryggan några rangliga plankor lagt ovanpå stenar. Ordföranden Herman Larsson var inte nöjd med det. Han ville ha en rejäl brygga. Ett litet problem var hur den skulle byggas. Lösningen blev enkel och naturlig: när sundet frös till is rullades stora cementrör ut och ställdes där bryggan skulle gå. När isen smälte sjönk rören ner på sin plats. Efter lite justeringar behövde bara cement fyllas i och den stadiga grundkonstruktionen var skapad. Bryggan har klarat sig när andra bryggor utmed sundet strukit med vid oväder. En isskruvning uppstod på 70-talet, kraftiga stormar har inträffat under åren, senast vid årsskiftet Efter lite justeringar har allt återställts. Löpande underhåll har skett, rostiga balkar har bytts ut. Nu är bryggan till glädje för många fler än de boende inom vårt område. Här badas det, det har dansats, fester har hållits och ålakungar har korats. Två brudpar har gift sig där. Allt som skapats under åren har gjort Strandhem till ett attraktivt boende året runt. Unga barnfamiljer flyttar in, lockade av gemenskapen och närheten till dagis och skolor. Barn som växte upp när det var koloniområde har ofta flyttat tillbaka som vuxna. I år firar vi 80 år med ett fint område som fortsätter att utvecklas. Text av Björn Björnskär 2019