STUV 2015 STUV-anvisningar med bilagor

STUV 2015 STUV-anvisningar med bilagor Snabbsammanfattning av nyheter i STUV 2015 Det här är ett uppdaterat STUV-dokument med nya och uppdaterade bilagor. Det är bra om alla som registrerar och rapporterar verksamhet i Gustav läser hela dokumentet men vi har samlat de viktigaste nyheterna här. Nyheter är gulmarkerade i detta dokument. Sist i dokumentet finns en sammanfattning av fördelningssystemet. - Ny struktur för samverkanspart från 1februari 2015. - Verksamhet som genomförs på teckenspråk oavsett ämne och verksamhetsform ska ges central frikod Teckenspråk. - Deltagarens adress kommer under året att ersättas med e-postadress på närvarolistan. I de fall e-postadress saknas skrivs automatiskt postadress. - Krysset för kvinna på närvarolistan försvinner under året. 1

STUV-anvisningar med bilagor Vad är STUV? STUV betyder studieförbundens verksamhet och STUV-redovisningen bygger på studieförbundens inrapportering av avslutad verksamhet. Den gemensamma databearbetningen utförs av SCB, Statistiska Centralbyrån, som sedan levererar resultaten till Folkbildningsrådet och till studieförbunden. Det är alltså denna rapportering som är avgörande för hur folkbildningsanslaget, statsbidraget, fördelas. Detta gäller både mellan studieförbunden men också hur anslaget fördelas internt i ABF. En del av de uppgifter du anger när du registrerar och slutrapporterar folkbildningsverksamhet i Gustav har alltså direkt bäring på statsbidraget medan andra uppgifter är enbart för statistik. En del av statistikuppgifterna är lika för alla studieförbund medan andra är specifika för ABF. Ni kan också på lokal nivå, avdelnings- eller distriktsnivå, ha egna koder för lokal statistik. Redovisningen bygger på de uppgifter som finns i lokalavdelningarnas redovisningssystem, Gustav. Verksamhetsredovisningen du gör i Gustav ligger alltså till grund för fördelningen av statliga bidrag, också kommunala och regionala bidrag, och måste därför ha hög noggrannhet i redovisningen och de anvisade koderna måste följas av avdelningen. Varje lokalavdelning är en egen juridisk person och har därmed ansvar för de uppgifter man rapporterar in i Gustav. ABFs förbundsstyrelse är mottagare av statsbidraget och beslutar om och ansvarar för intern fördelning, uppföljning och kontroll. Varje år genomför förbundsexpeditionen en djupare kontroll av minst 5 procent av verksamheten, räknat i studietimmar i alla verksamhetsformer, som en del av internkontrollen. Hur arbetet med internkontrollen går till finns närmare beskrivet på Infobanken under fliken Administration/Regler och rapportering. När du rapporterar folkbildningsverksamhet i Gustav har du tre dokument som styr vad och hur du registrerar och slutrapporterar verksamhet. Regler 2015 för statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet Det dokumentet beskriver statens syfte med folkbildningsanslaget. Det beskriver också vilken verksamhet vi ska och kan rapportera, de tre verksamhetsformerna och kriterierna för dessa. Regler 2015 för statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet beskriver också ABFs ansvar och anordnarroll ur centralt och lokalt perspektiv. STUV 2015 STUV-anvisningar med bilagor I det här dokumentet beskrivs hur du registrerar verksamhet i Gustav, vilka koder som ska användas och varför. Det beskriver också hur du slutrapporterar verksamhet. Till STUV-dokumentet finns sju bilagor med bland annat variabler och ämneskoder. 2

Gustav-manualen En ren manual som guidar dig i verksamhetsredovisningssystemet Gustav. De två första dokumenten hittar du i Infobanken under fliken Administration/Regler och rapportering. Gustavmanualen hittar du i Gustav under fliken Hjälp/innehåll. Det är i programmet Gustav det senaste förändringarna i manualen finns och därför väljer vi att inte ha någon Gustavmanual på Infobanken. Dokumenten omarbetas vid behov, till exempel när nya regler antas eller när det kommer nya krav på kodning. Rutiner för registrering och rapportering Verksamhet som registreras i Gustav bör kontrolleras och slutrapporteras kontinuerligt under året. Eventuella fel du upptäcker i slutrapporterad och skickad verksamhet kan korrigeras när som helst under året och går då med i korrigerad version i nästa körning. All slutrapporterad och skickad verksamhet körs vid varje körning. Korrigera därför alltid så snart du upptäcker fel, vänta inte till sista körningen! Varje avdelning ansvarar själva för att hämta hem kontrollistor och eventuella fellistor på SCBs hemsida. En enkel lathund för detta hittar du på Infobanken under fliken Administration/Regler och rapportering. Underskrivna närvarolistor för studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet samt kulturprogrammets rapport är juridiska dokument och ska sparas, arkiveras, i sju år. När närvarolistor signeras digitalt är datamaterialet att betrakta som original och ska lagras under de sju år som Bokföringslagen föreskriver. E-listor arkiveras centralt och avdelningar som använder e-listor behöver inte göra något extra. Folkbildningsrådet bestämmer under första delen av året ett antal körningstillfällen då slutrapporterad verksamhet hämtas ur vårt system. Så fort dessa datum är kända publiceras de på Infobanken under fliken Administration/Regler och rapportering. Registrering och rapportering Upplägg av arrangemang De 22 första positionerna i arrangemangsupplägget avser basuppgifter, arrangemangets ID-uppgifter. Här ingår till exempel verksamhetsår, förbund, distrikt, avdelning, län/kommun samt arrangemangsnummer. Dessa uppgifter är obligatoriska och ska uppges av alla, oavsett studieförbund och avdelning, som registrerar och rapporterar folkbildningsverksamhet som ligger till grund för folkbildningsanslaget. 3

I variabelförteckningen, bilaga 1, ser du vad de olika positionerna står för och i övriga bilagor anges hur du ska registrera din verksamhet. I det här dokumentet finns hänvisningar och förklaringar till de flesta av positionerna och det är viktigt att var och en som registrerar verksamhet i Gustav följer de anvisade koderna som anges i bilagorna. Verksamhetsredovisningen omfattar tre verksamhetsformer, studiecirkel, annan folkbildningsverksamhet och kulturprogram. När du väljer verksamhetsform anger du om arrangemanget, oavsett verksamhetsform, genomförs i huvudsak på distans. Varje arrangemang ges ett specifikt arrangemangsnummer vid upplägg. Arrangemangstyp All verksamhet som rapporteras i Gustav ska ha arrangemangstyp. Verksamhetens art avgör vilken arrangemangstyp du väljer. Vår huvudsakliga verksamhet finns i arrangemangstyp 1 Folkbildning, men det är viktigt att även rapportera verksamhet som ej är grund för statsbidrag. Det gör vi bland annat för att visa stat, kommun, landsting eller andra bidragsgivare att vår verksamhet är ännu bredare än det vi rapporterar för statsbidrag. Arrangemangstyp 1 Folkbildning Här rapporterar du all verksamhet som genomförs med och bildar underlag för folkbildningsanslaget/statsbidraget. All verksamhet som kodas med arrangemangstyp 1 ska följa de kriterier för folkbildning som årligen fastställs av Folkbildningsrådet. Detta gäller alla verksamhetsformer. Arrangemangstyp 4 Kommunalt finansierad uppdragsverksamhet Verksamhet som genomförs på kommunens uppdrag och finansieras med kommunala medel och ej ska utgöra grund för statsbidraget. Denna verksamhet har en egen arrangemangstyp för att både Folkbildningsrådet men också ABF vill följa hur stor andel av verksamhet som genomförs inom studieförbunden utan statsbidrag. Arrangemangstyp 5 Landstingsfinansierad utbildningsverksamhet Vissa typer av verksamhet som endast redovisas till landstinget/regionen och där landstinget/regionen kräver att det är så ska rapporteras i arrangemangstyp 5. Verksamhet som uppfyller statens krav för statsbidrag kan delfinansieras av landstingsbidrag på samma sätt som vi använder kommunala bidrag och ska då rapporteras i arrangemangstyp 1 Folkbildning för att utgöra underlag för statsbidrag. Detta kan skilja sig mellan landsting/regioner och därför måste varje distrikt kontrollera detta. I de fall distrikten gör verksamhet som en avdelning ska få nytta av, ska avdelningen registrera och slutrapportera den verksamheten under arrtyp 1. Detta kan innebära dubbelarbete om distriktet också vill ha arret i sin databas, det kan vara distriktet som bjuder in och kallar, men ett distrikt får idag inte statsbidrag. 4

Arrangemangstyp 8 Uppdragsverksamhet, ej kommunalt finansierad Verksamhet som kommer till stånd genom upphandling, oavsett vem som är kund, det kan vara en medlemsorganisation, privat företag eller arbetsförmedling till exempel. Ej kommun, kommun ska rapporteras i arrangemangstyp 4. Arrangemangstyp 9 Annan verksamhet Här rapporterar du verksamhet som inte är uppdragsutbildning men inte heller statsbidragsberättigad folkbildning. Det kan vara till exempel ämnen eller verksamheter som inte är godkända i folkbildningen men som ni ändå av olika skäl vill registrera. Verksamhetsform ABF rapporterar verksamhet i tre verksamhetsformer. 1 Studiecirkel 2 Kulturprogram 3 Annan folkbildningsverksamhet För övriga verksamhetsformer, se variabelförteckningen i bilaga 1 För registrering och slutrapportering av studiecirklar på distans, läs mer i Statsbidrag till studieförbunden 2015 Villkor, kriterier och fördelning, på Folkbildningsrådets hemsida. Arrangemangsrubrik/namn Det är här du döper ditt arrangemang, tänk på att namnet kommer med på närvarolistan och på kallelser. Det är också på arrangemangets namn som förbundsexpeditionen gör kontrollkörningar i internkontrollen. Var uppmärksam på att arrangemangsrubriken är en variabel och följs av Folkbildningsrådet. Namnet ska beskriva vad man i huvudsak gör i cirkeln, afv eller kulturarrangemanget. Tänk på att namnet på arrangemanget är offentligt och var därför noggrann med vad du kallar ett arrangemang. Material Detta är ett obligatoriskt fält och här ska du ange studiematerial eller egen arbetsplan. När du anger egen arbetsplan ska den finnas tillgänglig för kontroll tillsammans med den slutrapporterade närvarolistan. I de fall du registrerar ett eget studiematerial i databasen ska materialet finnas tillgängligt på avdelningen i ett referensexemplar. I de fall förbundsexpeditionen har kommit med egna materialkoder, bilaga 4, behöver du inte registrera dessa lokalt längre. Tänk på att alltid titta i bilaga 4 eller söka i Gustav för att se om materialet redan finns upplagt. Detta är viktigt att använda dessa materialkoder då ABF vill följa vissa material, detta kan också vara önskemål eller krav från våra medlemorganisationer. 5

Om du lägger upp ett eget material tänk då på att materialet, vid upplägg, kan kopplas direkt till ämne, det underlättar vid upplägg av arrangemang. Ämnet kommer då automatiskt när du registrerar materialet. Ämne Vår ämnesstruktur är gemensam för hela folkbildningen och utgår från en gemensam EU-standard för utbildning, se bilaga 2 och 3. Lokal Lokal och sal ska alltid anges. Tänk på att lägga upp alla salar/rum som används i en lokal så slipper vi kontrollera varför det är många cirklar samtidigt i samma lokal! Frikod central I de fall förbundsexpeditionen angett detta ska central frikod anges. Under 2015 använder vi följande centrala frikoder: Motverka klassamhället Stärka folkrörelserna Läsfrämjande verksamhet Teckenspråk, verksamhet som oavsett ämne och verksamhetsform genomförs på teckenspråk. ABFs nationella prioriteringar är Motverka klassamhället och Stärka folkrörelserna. För att på ett enkelt och överskådligt sätt kunna följa dessa prioriteringar på nationell nivå ska alla ange angivna centrala frikoder för dessa. Varje avdelning måste själva bestämma när en studiecirkel, annan folkbildningsverksamhet eller ett kulturprogram är inom ramen för de nationella prioriteringarna. Du kan i många fall ange flera centrala frikoder. Folkbildningsrådet följer inte från 2015 Läsfrämjande verksamhet. ABF väljer dock att fortsätta följa denna verksamhet och du ska därför fortsätta ange central frikod på verksamhet som oavsett ämne eller verksamhetsform är läsfrämjande. Frikod lokal Här kan ni registrera egna lokala frikoder på verksamheter som ni särskilt vill följa. Målgrupp Målgrupp ska alltid anges. Idag är detta enbart en statistisk uppgift som vi följer internt i ABF, men målgrupp kan också vara underlag för kommunala eller regionala bidrag. 6

Samverkanspart Obligatorisk uppgift och ska alltid anges, se bilaga 5. Tänk på att alltid registrera lokal samverkanspart under central samverkanspart när du lägger upp ny samverkanspart i trädet. Observera att vi från 1 februari 2015 har en ny struktur för samverkanspart. Läs mer i bilaga 5. 0 Öppna torget, verksamhet helt i egen regi helt utan samvpart 1 Fackliga organisationer 2 Politiska organisationer 3 Kooperativa organisationer 4 Annan samverkanspart som är medlem eller har samverkansavtal 5 Funktionshindersrörelsen 6 Pensionärsorganisationer 7 Etniska organisationer 8 Fria grupper, annan samverkanspart utan samverkansavtal 9 Övriga samarbeten I de fall du har flera samverkansparter på ett arrangemang ska du vara uppmärksam på vilken du registrerar som huvudsamverkanspart. Vem som är huvudsamverkanspart avgör den lokala ABF-avdelningen. Distans antal sammankomster När du rapporterar distanscirkel/distansafv måste du ange antal sammankomster. Cirkelledare Från och med 2013 använder ABF fyra kvalifikationer för cirkelledare: Introduktion Cirkelledaren har fått ett längre introduktionssamtal med någon på den lokala ABF-avdelningen och/eller genomgått en kortare introduktionsutbildning. Steg G Cirkelledaren har genomgått minst nio timmars utbildning. De lokala och regionala cirkelledarutbildningarna varierar men alla cirkelledare som genomgått 9-40 timmars utbildning ska kvalificeras med Steg G. Validering steg G Den här kvalifikationen ska du ange på cirkelledare som har deltagit i utbildningar tidigare, hos andra avdelningar till exempel, eller arbetat länge som cirkelledare och på annat sätt fått kunskap och erfarenhet som motsvarar innehållet i Steg G. Fördjupning Den här kvalifikationen ska anges för all annan utbildning som cirkelledare deltar i, till exempel ämnesfördjupning eller andra fördjupningar. Från 2014 försvann möjligheten lägga upp egna kvalifikationer. 7

Antalet och andelen utbildade cirkelledare är en variabel som vi dels följer internt men vi rapporterar också detta till Folkbildningsrådet. När du vill koppla specifika utbildningar till en cirkelledare gör du det med Egenskap på personfliken i Gustav. Kulturprogram Här följer några saker som är specifika för registrering av kulturprogram. Offentligt/internt I rapporteringssammanhang avser offentlig ett av studieförbundet anordnat kulturprogram som vänder sig till allmänheten (öppen för alla). Intern avser program som görs i samverkan med andra där deltagandet kan begränsas av t ex föreningstillhörighet eller boende på institution. STIM När ett kulturprogram innehåller musik ska arrangemanget STIM-redovisas. STIM-redovisningen ska göras av huvudarrangören. Ansvarig anordnare och huvudarrangör är inte samma sak. ABF-avdelningen är alltid ansvarig anordnare för kulturprogram vi rapporterar och får statsbidrag för, men behöver inte vara huvudarrangör. Kontrollera alltid om den du samarbetar med har STIM-avtal. Om den lokala ABF-avdelningen också är huvudarrangör ska ABF-avdelningen göra STIM-rapport. Detta kan göras antingen via STIMs webbsida eller i Gustav, var uppmärksam på att det inte blir dubbelrapporterat! Inloggning till STIMs hemsida får du av STIM. STIM fakturerar ABFavdelningen. Se avtalet med STIM, finns på Infobanken under Avtal. STIM-avgift kan utgöra underlag för kostnadsersättning. Kulturform/medarrangör/medverkande Dessa tre positioner ska alltid anges enligt bilaga 7. Var uppmärksam på att medverkande handlar om yrkesverksamma kontra ej yrkesverksamma kulturarbetare och är en ofta efterfrågad uppgift från Kulturrådet. Se också Variabelförteckningen, bilaga 1. Medverkande I de fall du inte registrerar medverkande personer i Gustav ska det alltid finnas namn och kontaktuppgifter på den egna kulturrapporten eller annan bifogad dokumentation, till exempel flygblad eller liknande. 8

Slutrapportering av arrangemang Närvarolistan/kulturrapporten Vid slutrapportering av arrangemang ska du föra in eventuella förändringar, till exempel om gruppen bytt dag eller klockslag. Du anger också nu arrangemangets slutliga antal sammankomster, studietimmar samt antal deltagare eller antal publik. Det är också nu du kontrollerar att närvarolistan är korrekt ifylld och underskriven av cirkelledaren och eventuell vikarie. När avdelningen själv gör rapportering i Gustav är det den person som slutrapporterar som skriver under närvarolistan/kulturrapporten och därmed intygar att uppgifterna är korrekta. I de fall SamC gör slutrapportering skriver ansvarig på avdelningen under och intygar riktigheten, SamC slutrapporterar i Gustav. Närvarolistan är cirkelledarens anställningsbevis. Detta innebär att kulturrapporten i Gustav alltid ska skrivas ut och undertecknas/signeras av den som godkänner eller slutrapporterar kulturarrangemanget. Har avdelningen egna Kulturrapporter skall dessa arkiveras tillsammans med Gustavs kulturrapport. Den person som närvarat och representerat ABF vid programmets genomförande ska underteckna antingen den egna rapporten eller Gustavs rapport. Kulturrapporten är att betrakta som ett juridiskt dokument på samma sätt som närvarolistan. Särskilda regler gäller för elektroniska listor och rapporter, se under rubriken E- listor och digital signatur på sidan 10. Kön Så snart det är möjligt kommer krysset för kvinna försvinna på närvarolistan. Uppgiften om kön, än så länge endast två kön, är efterfrågad av bidragsgivare och kommer att finnas tillgänglig i databasen utan att den syns på närvarolistan. Vad gäller kulturprogramsrapporten måste du fortsätta uppskatta och ange utifrån två kön. Detta är också en uppgift som bidragsgivaren efterfrågar. Deltagares adress Så snart det är möjligt kommer deltagarens adress på närvarolistan ersättas av e- postadress. I de fall e-postadress saknas skrivs automatiskt postadressen. Godkända deltagare i studiecirkel och annan folkbildningsverksamhet I samband med att du slutrapporterar ska du också godkänna deltagare. Fullständigt personnummer ska finnas för att godkänna deltagare förutom personer med skyddad identitet, personer med samordningsnummer/lma-kort samt medborgare i EU/EES-land inklusive Schweiz. 9

Observera att Folkbildningsrådet ändrat skrivningen avseende - flyktingar/asylsökande personer med tillfälligt LMA-kort för utlänning i Sverige. Nu står det: (kan endast gälla enstaka deltagare i reguljär verksamhet, då ansvaret i övrigt för flyktingverksamhet åvilar Migrationsverket). Deltagare som inte anger fullständigt personnummer och inte tillhör någon av ovanstående kategorier godkänns som person med ofullständigt personnummer. Vi kommer även under 2015 tillåtas ha med deltagare med ofullständigt personnummer i underlag för statsbidrag med max 1 % av ABFs antal unika RTB, rikets totalbefolkning. Vill du läsa mer om detta, se Statsbidrag till studieförbund 2015 Villkor, kriterier och fördelning, på Folkbildningsrådets hemsida. För att räknas som deltagare i en studiecirkel måste deltagaren under året fylla minst 13 år. Endast de deltagarna som uppfyller detta kriterium räknas som godkända deltagare. För att cirkeln ska godkännas räcker det med tre godkända deltagare. På samma sätt räknas godkänd eller icke godkänd deltagare i annan folkbildningsverksamhet men där är gränsen 6 år. Förstärkningsbidrag Det är vid slutrapportering du ska ange hur många deltagare för vilka förstärkta insatser gjorts. Du anger antalet deltagare med funktionshinder/invandrare som avdelningen gjort förstärkta insatser för i rutorna som finns i direkt anslutning till slutrapporterade deltagare. Observera att det är en ruta för varje grupp! Observera att underlag för förstärkningsbidragsdelen av statsbidraget enbart hämtas från dessa positioner! I bilagan Hur rapportera underlag för förstärkningsbidrag kan du läsa mer om hur du rapporterar och följer underlaget för förstärkningsbidrag. Under 2015 kommer uppgifter om förstärkningsbidraget försvinna från närvarolistan. Uppgifterna måste dock fortfarande fyllas i och därmed lagras i databasen. Justeringar i verksamhet som har status skickad till FBR Du kan ända fram till sista körningsdag i slutet av januari ändra i arrangemang om du upptäcker felaktigheter vid egna kontroller. I de körningar som görs är allt alltid med, så de senaste ändringarna som görs är alltid det som är med i körningen. Körningar av slutrapporterad verksamhet Folkbildningsrådet bestämmer under första delen av året ett antal körningstillfällen då slutrapporterad verksamhet hämtas ur vårt system. Så fort de är kända publiceras de på Infobanken under fliken Administration/Regler och rapportering 10

E-listor Ett villkor för statsbidrag är att det finns dokumentation av den statsbidragsberättigade verksamheten. Verksamhet som berättigar till statsbidrag ska rapporteras i Gustav. Närvarolistor kan nu hanteras digitalt, både upplägg, närvarohantering och signering kan nu ske digitalt. Kulturrapporter kan för närvarande anmälas digitalt via arrwebben. Varje ABF-avdelning avgör när man tar steget och ger medarbetare, cirkelledare samt samverkansparter e- inloggning. Mer om inloggning till E-lista finns på https://support.abf.se Införandet av digital rapportering innebär att ABF under en överskådlig framtid kommer att använda och ansvara för två parallella system och lagringsmedia för den information som finns på närvarolistan/kulturprogramsrapporten inkluderande ledarens signatur. Båda måste enkelt kunna tillhandahållas vid en uppföljning/kontroll. Samtycke enligt PUL-lagen Personuppgiftslagen Personuppgiftslagen trädde i kraft 1998 och har till syfte att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks när personuppgifter behandlas. Från 2014 är ABF Personuppgiftsansvarig. Detta trädde i kraft då alla avdelningar, distrikt och förbundsexpedition nu är samlade i en databas. Den som behandlar personuppgifter kan utse ett personuppgiftsombud som ska se till att personuppgifter behandlas korrekt och lagligt. I korthet innebär PUL-lagen att de personer som registreras i Gustav ska samtycka till registrering och att en person har rätt att ta del av den information ABF har registrerat om personen. För att samtycket ska vara giltigt ska den registrerade ha fått tillräcklig information om behandlingen. En registrerad person kan också återkalla sitt samtycke, det innebär att ytterligare uppgifter inte får samlas in. Uppgifter som samlats in får dock fortsätta behandlas, till exempel statistiskt för uppföljning, forskning eller kontroll. I den öppna/offentliga studieverksamheten får deltagarna i allmänhet den information som behövs för samtycke, det står i studieprogram, på kallelser eller i webanmälningsformuläret. I de fall vi tar emot anmälningar via en anmälningslista från samverkande förening ska vi i samverkan med föreningen göra en bedömning av om samtycke skett. Ett samtycke ska vara individuellt, frivilligt och särskilt. Du kan läsa mer om samtycke enligt PUL-lagen på Datainspektionens hemsida www.datainspektionen.se eller i bilagan Samtycke enligt PUL-lagen. Du kan också ta kontakt med Rafael Reinoso eller Ewa Lantz på ABFs förbundsexpedition, Rafael är Personuppgiftsombud hos ABF. 11

Sammanfattning av fördelningssystemet Grundbidrag 75 procent av statsbidraget fördelas som grundbidrag. Grundbidraget ligger fast i två år och beräknas 2014 och 2015 på ett genomsnitt av totalt utbetalt statsbidrag verksamhetsåren 2012 och 2013. Rörligt bidrag 25 procent av statsbidraget är rörligt. Det rörliga bidraget omfördelas årligen och innehåller två delar: Förstärkningsbidrag och verksamhetsrelaterat bidrag. Fördelningen av det rörliga bidraget grundas på senast slutrapporterade verksamhetsår. Det rörliga bidraget 2015 grundas på genomförd verksamhet 2013. Förstärkningsbidrag Förstärkningsbidraget uppgår till totalt 6 procent av statsbidraget. 2/3 av förstärkningsbidraget avsätts till verksamhet med deltagare som har funktionsnedsättning och 1/3 avsätts till verksamhet med deltagare som har invandrat och har behov av språkligt stöd i svenska. Förstärkningsbidraget delas i två delar, hälften fördelas utifrån deltagare och hälften utifrån studietimmar i studiecirkel respektive annan folkbildningsverksamhet som genomförs med deltagare som tillhör någon av ovanstående kategorier. Annan folkbildningsverksamhet ges halva värdet gentemot studiecirkelverksamhet. Verksamhetsrelaterat bidrag Den verksamhetsrelaterade delen uppgår till 19 procent av statsbidraget. 14 procent fördelas utifrån statsbidragsberättigade studietimmar i studiecirklar, värde 1,0 studietimme, annan folkbildningsverksamhet, värde 0,5 studietimme och kulturprogram, värde 9 studietimmar. 5 procent fördelas utifrån antalet unika deltagare i studiecirkel. Vill du läsa mer om statsbidragssystemet, Statsbidrag till studieförbund 2015 Villkor, kriterier och fördelning finns på Folkbildningsrådets hemsida. Nytt fördelningssystem 2016 Nu pågår arbetet med att ta fram ett nytt fördelningssystem som är planerat att träda i kraft 2016. Mer information om det nya förslaget till nytt fördelningssystem kommer till avdelningarnas och distriktens ombudsmän vartefter förbundsexpeditionen får information. 12

Att rapportera läsfrämjande insatser När du rapporterar läsfrämjande verksamhet ska du alltid ange central frikod Läsfrämjande verksamhet oavsett verksamhetsform. Under 2014 fördelades en liten del av statsbidraget till denna verksamhet. Detta görs inte 2015. ABF väljer dock att fortsätta följa den läsfrämjande verksamheten. Vad är då läsfrämjande verksamhet? Varje avdelning avgör själva vad som är läsfrämjande verksamhet, det finns alltså inga givna kriterier. Precis som de nationella prioriteringarna måste också varje avdelning själva resonera om vad som är läsfrämjande verksamhet, gäller alla tre verksamhetsformerna. Fundera över hur t.ex. musik- och teatercirklar arbetar med texter, är de läsfrämjande? Kan vissa cirklar arbeta på ett annat sätt för att öka läsfrämjandet? Fundera också över cirkelns arbetsplan, kan det beskrivas där hur cirkeln arbetar för att öka läsfrämjandet? Det är inte ämnet i sig som avgör utan hur just din grupp/cirkel arbetar med texter som avgör om det är läsfrämjande. Cirklar i svenska som andra språk kan vara läsfrämjande. Diskutera med cirkelledarna hur man arbetar i cirkeln och avgör därefter om den är läsfrämjande verksamhet. Ange inte den centrala frikoden på språkcirklar i allmänhet om det inte är något specifikt läsfrämjande i just den cirkeln. 13