Konsekvensutredning Transportstyrelsens föreskrifter om avgifter inom luftfartsområdet

Konsekvensutredning 1(42) Konsekvensutredning Transportstyrelsens föreskrifter om avgifter inom luftfartsområdet 1 Vad är problemet och vad ska uppnås? Transportstyrelsens huvuduppgift är att svara för regelgivning, tillståndsprövning, tillsyn och registerhållning inom transportområdet. Transportstyrelsen ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås. Verksamheten ska särskilt inriktas på att bidra till ett internationellt konkurrenskraftigt, miljöanpassat och säkert transportsystem. Riksdag och regering har enligt proposition 2010/11:30 beslutat att Transportstyrelsens verksamhet i form av tillståndsprövning, tillsyn och registerhållning ska finansieras med avgifter. Regelgivningen ska däremot finansieras med skattemedel. Avgiftsintäkterna redovisas till statskassan. Myndigheten får sedan ett anslag för att bedriva tillståndsprövning, tillsyn och registerhållning. De avgifter som Transportstyrelsen tar ut ska finansiera detta anslag. Myndighetens avgifter ska fastställas enligt självkostnadsprincipen, om inte annat meddelats. Transportstyrelsen genomför årligen en översyn av myndighetens avgifter för att säkerställa att avgifterna motsvarar myndighetens kostnader. De förändringar som vi nu föreslår är ett resultat av denna översyn. Transportstyrelsens avgifter inom luftfartsområdet regleras i TSFS 2013:70. Transportstyrelsen bedömer att det totala avgiftsuttaget inom luftfartsområdet blir ca 10,6 miljoner kronor lägre 2015 än 2014. 2 Vilka alternativa lösningar finns och vad blir effekterna om någon reglering inte kommer till stånd? 2.1 Alternativa lösningar Transportstyrelsens finansiering består idag dels av medel från de direkta avgifterna som tas ut av tillståndshavare, för tillsyn och registerhållning, dels medel från den s.k. myndighetsavgiften som främst används för att finansiera

Konsekvensutredning 2(42) normgivning, men också delvis för att medfinansiera vissa områden inom tillstånds och tillsynsverksamheten. Den senare medfinansieringen är begränsad, och medel används inom de områden som pekats ut i en särskild rapport 1 samt utbildningsorganisationer. Den disponibla summan vad avser medfinansiering är begränsad och används inom prioriterade områden. För de direkta avgifterna, vilka är den huvudsakliga finansieringskällan och som också är den som i grunden anvisats av statsmakterna, finns regler som fastställer ramarna för hur avgiftsuttaget får genomföras. Bland annat finns det krav på att varje avgift måste vara kopplad till en given motprestation. Avgiften ska beräknas så att den speglar myndighetens kostnad för att tillhandahålla denna motprestation, dvs. en självkostnadsprincip. Vid val av avgiftskonstruktioner finns dock viss frihet för myndigheten, exempelvis löpande timtaxa, fasta avgifter per styck eller årliga avgifter. Vilka avgifter som används beror på vilken typ av verksamhet som avgiften ska finansiera. Myndighetens ambition är dock att i första hand använda fasta avgifter, antingen per styck eller i form av årliga tillsynsavgifter. Skälet för detta är främst att fasta avgifter medför en större förutsägbarhet för dem som berörs av avgiften, vilket innebär att de lättare kan ta hänsyn till avgifterna i sin budget. Fasta årliga avgifter har också den fördelen att de kan inkludera ett antal olika tjänster för att hålla nere antalet avgifter. I de fall resursåtgången i stor utsträckning skiljer sig åt mellan olika ärenden eller då den inte på förväg går att uppskatta med tillräcklig exakthet, bedömer dock myndigheten att det är nödvändigt att använda en löpande timtaxa. 2.2 Effekter om reglering inte kommer till stånd Om den nu remitterade ändringsföreskriften inte beslutas, fortsätter nuvarande föreskrifter om avgifter inom luftfartsområdet att gälla. Transportstyrelsen anser att de nu föreslagna ändringsföreskrifterna på ett bättre sätt speglar den aktuella resursåtgången och den beslutade finansieringen. 3 Vilka berörs av regleringen? Förändringen i finansiering kommer att påverka luftfartsavdelningens samtliga tillstånds- och certifikatinnehavare i större eller mindre omfattning. Bland dem återfinns tillståndshavare i form av såväl organisationer och företag som personer som verkar såväl kommersiellt som privat inom luftfartssektorn. Utöver utfärdandet av tillstånd utövar Transportstyrelsen också tillsyn över tillståndshavarna samt ansvarar för registerhållningen på luftfartsområdet. 1 Insatser för att underlätta för små och medelstora företag samt kulturhistorisk verksamhet, TSG 2012:123

Konsekvensutredning 3(42) Den marknad på luftfartsområdet som har utvecklats i Sverige sedan en längre tid har speglat, och speglar till viss del fortfarande, förhållandet att tillståndshavare och andra verksamhetsutövare inte ensamma har stått för de kostnader som hanteringen av tillståndsprövning, tillsyn och registerhållning har genererat hos myndigheten. I stället för att ta ut full kostnadstäckning genom direkta avgifter för arbetet har en särskild avgiftskonstruktion, den s.k. myndighetsavgiften, täckt delar av myndighetens kostnader för detta arbete tillsammans med kostnaderna för regelarbete. En korssubventionering mellan de olika avgiftsområdena inbördes, dvs. mellan områdena tillståndsprövning, tillsyn och registerhållning liksom mellan olika tillståndstyper och tillsynsuppgifter, har med denna konstruktion också kunnat äga rum. Den svenska luftfartsmarknaden består av ett stort antal små aktörer (som exempelvis bolag inom taxiflygsområdet och bruksflygsbolag) och relativt få större aktörer med mer komplex verksamhet (däribland större flygoperativa bolag, flygplatser och bolag som har verksamhet inom flera segment av luftfartsmarknaden). Transportstyrelsens bemanning och kompetens är till stor del dimensionerad efter aktörer inom den tunga kommersiella luftfarten. Myndigheten behöver också hålla stor bredd i kompetensen, dels med avseende på exempelvis olika typer av luftfartyg men också avseende de verksamheter som kringgärdar dem (utbildning, underhåll etc.). Men också relativt små verksamheter kan innebära stort behov av specialiserad kompetens. Detta förhållande behöver beaktas när avgifter inom de olika områdena fastställs. I detta syfte tar Transportstyrelsen i utformningen av avgifterna hänsyn till om handläggningen av ett visst tillstånd kräver mer komplex kompetens (t.ex. i form av organisation, bemanning, kapacitet och kompetens), vilket kommer att generera högre kostnader och därmed påverka avgiftssättningen. I sådana fall är inte endast tidsåtgång en god spegling av den verkliga kostnaden. En sökande eller innehavare av ett mindre komplext tillstånd, inte sällan också en mindre aktör, kräver i normalfallet inte luftfartsavdelningens samlade kompetens, bemanning, kapacitet och organisation och bör därmed inte belastas fullt ut med den kostnad detta orsakar. 3.1 Jämförelse med avgifter i andra länder Luftfarten är en internationell verksamhet och därmed bör man inte isolerat analysera avgifterna i Sverige utan att beakta avgifterna i omvärlden. Det är viktigt att ha en bild av hur avgifterna ser ut i omvärlden för att kunna analysera de konsekvenser som det nya avgiftsförslaget kan ge. Det är dock svårt att jämföra avgifter mellan olika länder då finansieringen av verksamheten oftast skiljer sig åt. Vissa länder har full avgiftsfinansiering medan andra länder till stor del har anslagsfinansiering där staten träder in och finansierar verksamheten

Konsekvensutredning 4(42) via skattemedel. Det är i vissa fall inte heller klart vad som ingår i den avgift man betalar i form av service etc. och avgiftssystemen kan vara byggda utifrån olika principer, t.ex. storleksindelningar eller att man tar hänsyn till tillståndshavarens betalningsförmåga. Avgifterna har jämförts ur ett brukarperspektiv gentemot ett urval av våra närmaste grannländer. 180 160 140 120 100 80 60 40 20 Löpande avgift per timme (Euro) 0 Sverige Danmark Finland Norge Vid en jämförelse av timtaxa mellan de nordiska länderna visar det sig att Sverige och Finland ligger högst vad gäller timavgift, medan Danmark har den lägsta timtaxan. Danmark har inte några fasta avgifter för större delen av sin tillståndsprövning utan använder sig istället av löpande avgifter (timtaxa). Tillsynsaktiviteterna i Danmark är avgiftsfria och finansieras med hjälp av en safety bidrag 2 som för närvarande är 6,25 DKK (motsvarande ca 7,50 SEK). 4 Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför regleringen och hur ser de olika konsekvenserna ut för de övervägda regleringsalternativen om man jämför? Avgifter för tillståndsprövning baseras i huvudsak på nedlagd tid. För tillsyn och registerhållning tas en fast årlig avgift ut. Transportstyrelsens effektiviseringsarbete har resulterat i lägre kostnader för verksamheten och att avgiftsnivåerna successivt anpassas till verksamhetens kostnadsnivå. Transportstyrelsen bedömer att effektiviseringar och kostnadsbesparingar i verksamheten kommer att göra det möjligt att tillämpa självkostnadsbaserade avgifter för tillsyn, tillståndsprövning och 2 Afgiften betales for passagerer, som rejser med et luftfartøj, der er godkendt til mere end 10 passagersæder, eller som har en maksimal startvægt på mere end 5.700 kg, og som afgår fra en dansk flyveplads.

Konsekvensutredning 5(42) registerhållning. Inom några delområden bedömer Transportstyrelsen dock att det saknas tillräckliga möjligheter till att sänka myndighetens kostnader med bibehållen kvalitet och att subventioner av avgifterna därför behövs. Det gäller kulturhistorisk verksamhet, medicinska dispenser samt vissa flygoperatörer, luftvärdighetsorganisationer samt utbildningsorganisationer. Trots att nuvarande finansiering av verksamheten på luftfartsområdet inte följer principerna för Transportstyrelsens finansiering anser regeringen att den rådande modellen bör kvarstå tills vidare. Regeringen har möjliggjort för Transportstyrelsen att inom några delområden frångå det krav på full kostnadstäckning som gäller för avgifterna för tillsyn, tillståndsprövning och registerhållning 3. Förslag på avgiftsförändringar sänkta avgifter Transportstyrelsen föreslår sänkta avgifter för vissa avgifter för inskrivningsregistret och luftfartygsregistret, luftvärdighetsavgift för segelflyg och ballong, avgifter för driftstillstånd för kommersiell verksamhet, avgifter för utbildningsorganisationer, avgifter för flygplatser, flygtrafiktjänst, vissa avgifter inom luftfartsskydd, avgifter för verkstäder, luftvärdighetsorganisationer samt tillverkningsverkstäder. Förslag på avgiftsförändringar höjda avgifter Transportstyrelsen föreslår höjda avgifter för vissa avgifter för inskrivningsregistret och luftfartygsregistret, vissa avgifter för certifikat samt vissa avgifter inom luftfartsskydd. Oförändrade avgifter Registerhållningsavgiften samt vissa avgifter för inskrivningsregistret och luftfartygsregistret föreslås vara oförändrade. Även avgifterna för luftvärdighetsbevis, driftstillstånd för kommersiell verksamhet med helikopter och bruksflygstillstånd, operativ licens samt vissa avgifter för certifikat föreslås vara oförändrade år 2015. Även myndighetsavgiften föreslås vara oförändrad. 4.1 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser Här analyseras Transportstyrelsens avgiftsuttag, och de konsekvenser det bedöms ge upphov till, inom luftfartsområdet. För att undersöka konsekvenserna av avgiftsförändringarna har Transportstyrelsen beräknat avgifterna för ett antal företag inom olika verksamhetsområden enligt det aktuella avgiftsförslaget. För att ytterligare bedöma konsekvenserna sätts avgiftsuttaget också i relation till omsättningen för berörda brukare. 3 Budgetpropositionen för 2014, Prop. 2013/14:1

Konsekvensutredning 6(42) 4.1.1 Flygoperatörer Inledning Idag finns ett sextiotal svenska flygoperativa bolag på marknaden. Såväl storleken på bolagen som deras inriktning varierar. För att utföra passagerartransporter på kommersiell basis krävs att ett flygbolag har en operativ licens. Vid ingången av 2014 hade 37 tillståndshavare operativ licens, och nära tre fjärdedelar av dessa använder sig av luftfartyg vars högsta tillåtna startmassa är mindre än 10 ton eller har färre än 20 passagerarsäten. Resterande är större flygbolag som bedriver passagerartrafik och som utöver de direkta avgifterna även är skyldiga att betala myndighetsavgift. Utöver detta finns det ett antal små flygbolag som arbetar främst med bruksflyg, dvs. exempelvis fotoflyg, skogsinventering, brandbekämpning och kraftledningsinspektion. Här återfinns flygning med både flygplan och helikopter. Det är vanligt att bruksflygsföretagen erbjuder flera olika tjänster. De kommersiella flygföretagens tjänster nyttjas av passagerarna som flyger med dem och de företag som nyttjar deras tjänster för fraktflyg. Bruksflygets tjänster riktar sig till en mer varierad skara. Här återfinns både privatpersoner och företag som nyttjar flygoperatörens kompetens vad gäller fotoflyg och olika typer av mätningar samt myndigheter som vill ha hjälp med bl.a. skogsinventering eller bekämpning eller övervakning av bränder.

Konsekvensutredning 7(42) Årsavgifter för flygoperativa bolag Avgiftsnivåerna för de flygoperativa bolagen varierar med bolagens luftfartyg (antal typer, vikt och i vissa fall antalet luftfartyg) samt vilken typ av verksamhet bolaget bedriver. Hur ett enskilt bolag påverkas av avgiftsförändringen beror på detta. Också vilka sorters avgifter man betalar varierar med typ av verksamhet. Tabell 1 Årsavgifter 2015, flygoperativa bolag Avgiftsposter Övervakning av luftvärdigheten Tillstånd för kommersiella flygtransporter, AOC Bruksflygstillstånd Tillstånd för HEMS- och SAR-verksamhet Operativ licens, OL Luftvärdighetsorganisation (CAMO) Luftfartsskydd Luftfartygsregistret Myndighetsavgift Bas för avgiftens storlek Antal luftfartyg och luftfartygens tyngd Antal luftfartygstyper och luftfartygens tyngd (bara flygplan) Antal luftfartyg Typ av verksamhet Högsta tillåtna startmassa och antal säten samt antal luftfartyg Grundavgift och avgift per lokaliseringsort samt tekniska tjänster indelat i viktklasser Bolagets storlek Uppskattad tidsåtgång för respektive ärendetyp Antal avresande passagerare i luftfartyg vars maximala startmassa är 10 ton eller mer Myndighetsavgiften tas idag ut med 6 kr 4 från flygföretag som transporterar passagerare från en svensk flygplats med luftfartyg vars maximala startmassa är 10 ton eller mer. Avgiften tas ut av både svenska och utländska företag. Utländska företag stod för cirka hälften av intäkterna 2013. 4 Avgift för 2014

Konsekvensutredning 8(42) Avgifter i andra länder För att sätta Transportstyrelsens avgifter i relation till andra länders avgifter har de totala avgifterna för driftstillstånd (AOC), operativ licens (OL) och avgifter för övervakning av luftvärdigheten jämförts för några exempel på flygbolag. Bolag 1: 10 luftfartyg som väger upp till 10 ton Bolag 2: 10 luftfartyg som väger upp till 30 ton Bolag 3: 10 luftfartyg som väger över 30 ton De totala årsavgifterna för driftstillstånd (AOC), operativ licens (OL) och luftvärdighet är högst i Norge och Storbritannien för samtliga bolagsexempel. Sveriges föreslagna avgifter ligger tillsammans med Finland strax under, avgifterna i Estland och Lettland är lägst. Danmark lämnas utanför jämförelsen (se stycke 3.1). 300 000 Olika bolags avgifter för AOC, OL och luftvärdighet per land (årsavgift, Euro) 250 000 200000 150000 100000 50000 Sverige Estland Finland Lettland Norge UK 0 Bolag 1 Bolag 2 Bolag 3

Konsekvensutredning 9(42) Årsavgiften för ett bruksflygstillstånd är högre i Storbritannien och Norge än i Sverige, medan avgiften i Estland och Lettland är i nivå med den svenska avgiften. De lägsta årsavgifterna tas enligt jämförelsen ut i Danmark och Finland. 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 Bruksflygstillstånd (årsavgift, Euro) 0 Sverige Danmark Estland Finland Lettland Norge UK Konsekvenser av avgiftsförändring För att analysera konsekvenserna av avgiftsförändringarna har Transportstyrelsen beräknat avgifterna för 14 flygoperativa flygbolag enligt det aktuella avgiftsförslaget. För att ytterligare bedöma konsekvenserna sätts avgiftsuttaget i relation till omsättningen för berörda brukare. De föreslagna avgifterna skulle totalt innebära en kostnadsminskning vad gäller de direkta avgifterna på ca 3 miljoner kronor för kollektivet. När det gäller avgifterna för luftvärdighetsövervakning föreslås dessa vara oförändrade för samtliga viktklasser förutom för segelflyg och ballong där avgiften sänks med 1 000 kronor. Kommersiella flygtransporter med flygplan (EU-OPS) För de kommersiella bolagen som bedriver passagerartrafik innebär förslaget i sin helhet lägre avgifter. De direkta avgifterna för de större bolagen (avgifter för driftstillstånd, luftvärdighetsavgift, CAMO, operativ licens och luftfartsskydd) i Transportstyrelsens urval sänks med mellan 2 och 19 procent eller mellan 2 000 och 371 600 kronor. De direkta avgifterna för de mindre flygföretagen som enbart betalar avgifter för luftvärdighet och driftstillstånd lämnas oförändrade.

Konsekvensutredning 10(42) Grundavgifterna för driftstillstånd (AOC) sänks för samtliga viktklasser. Avgifterna sänks med mellan 10 och 23 procent eller med mellan 15 400 och 209 800 kronor. Avgiften för flygföretag med luftfartyg tyngre än 30 ton sänks mest. Tilläggsavgiften för två eller fler flygplanstyper sänks med mellan 12 och 24 procent eller med mellan 1 900 och 30 700 kronor. Dock höjs tilläggsavgiften för flygföretag där tyngsta luftfartyg uppgår till 5,7 ton med 23 procent eller med 3 600 kronor. Grundavgiften för tillsyn av verksamheter som bedrivs i tre länder eller fler sänks med 9 procent eller 736 000 kronor. Avgifterna för Operativ licens (OL) föreslås vara oförändrade. Avgifterna för luftfartsskydd sänks med mellan 19 och 56 procent eller med mellan 2 000 och 32 000 kronor. Störst procentuell sänkning får de mindre flygbolagen där avgiften sänks med 56 procent eller 2 000 kronor. Avgifterna för Farligt gods föreslås vara oförändrade medan avgifterna för ETOPS, HEMS- och SAR 5 -verksamhet sänks. Avgiften för ETOPS sänks med 13 procent eller 2 200 kronor. Tillstånden för HEMS- och SAR-verksamhet sänks med 33 procent eller med mellan 17 500 och 26 400 kronor. Avgiftskonstruktionen för obemannade luftfartyg (UAS) förändras. Kategorierna 1A och 1B samlas i en kategori som benämns 1. Innehavare av obemannade luftfartyg i kategori 1B får därmed en sänkning av sina avgifter. Avgifterna för tillsyn av UAS sänks enligt förslaget med 2 200 till 10 300 kronor eller med 25 till 79 procent, den största procentuella sänkningen får obemannade luftfartyg i kategori 1. Årsavgiften för tillståndsprövning av UAS föreslås i princip vara oförändrade. Kommersiella flygtransporter med helikopter För helikopterföretagen föreslås avgiftsnivåerna vara oförändrade mot idag, dock ändras avgiftskonstruktionen då gränsen mellan avgiftskategorierna flyttas från 5,7 ton till 3,174 ton. Detta innebär att brukare med helikoptrar i spannet 3,174 till 5,7 ton som har fler än två typer av luftfartyg får en sänkning av sina avgifter. Även mängdfaktorn tas bort vad gäller helikopter vilket innebär en sänkning av avgifterna för vissa tillståndshavare. För vissa helikopterföretag tillkommer en avgift för HEMS verksamhet. Vad gäller SAR verksamhet så bedrivs den för närvarande som statsluftfart av Sjöfartsverket. De nya föreskrifter som inom kort förväntas publiceras 5 HEMS, helicopter emergency medical systems (ambulanshelikoptertjänst); SAR, Search and rescue (helikopterburen sjöräddning).

Konsekvensutredning 11(42) möjliggör dock att andra än Sjöfartsverket kan bedriva en sådan verksamhet. Avgifterna för HEMS och SAR föreslås enligt förslaget sänkas. Bruksflyg För bruksflygsföretagen föreslås de föreslagna avgifterna vara oförändrade mot idag. För dessa bolag skulle en höjning enligt självkostnad innebära kraftigt ökade kostnader för bolagens bruksflygstillstånd i relation till dessa företags storlek. Med anledning av de konsekvenser som dessa kraftiga höjningar skulle kunna få för bolagen föreslår Transportstyrelsen att avgifterna lämnas oförändrade år 2015. Ballonger Årsavgifterna för tillstånd för luftballong skulle enligt förslaget vara oförändrade. Företagen inom gruppen erbjuder kunder en upplevelse i form av ballongflygning, och bedriver generellt ingen transportverksamhet där passagerare eller gods flyttas mellan olika platser. Verksamheten är starkt säsongsbetonad, och berörda brukare har ofta en relativt begränsad omsättning. Särskilt känsliga grupper En avgiftssättning enligt full kostnadstäckning skulle innebära att bruksflygsföretag och helikopterföretag får en höjning av sina totala avgifter till Transportstyrelsen. Ett flertal av de mindre flygföretagen utför tjänster åt bl.a. skogsbolag och länsstyrelser när det gäller t.ex. brandövervakning, kraftledningsinventering, vattenprovtagningar, stormskador, älgräkningar och inspektioner av röjningsbehov. Flera är vilande resurser för bl.a. länsstyrelsen vid större inspektioner som behöver göras. I efterdyningar av t.ex. stormar krävs insatser från ett antal helikopterföretag. Ett sjunkande antal helikopterföretag skulle kunna påverka möjligheten att utföra dessa arbetsuppgifter. Avgifterna för dessa grupper föreslås dock vara oförändrade varvid inga särskilt känsliga grupper kan iakttas. Tillgänglighet En försämrad tillgänglighet skulle inträffa om Transportstyrelsens avgifter uppgår till sådan nivå att företag avvecklar sin verksamhet. Detta kan då medföra en försämrad tillgänglighet för transport av passagerare och gods, eller annan viktig verksamhet. Detta förutsätter dock att det inte finns någon utländsk operatör som tar över dessa arbetsuppgifter.

Konsekvensutredning 12(42) 4.1.2 Infrastruktur (flygplats och flygtrafikledning samt tillhörande luftfartsskydd) Inledning Området innefattar de brukare som tillhandahåller infrastruktur inom luftfartsområdet. Till detta sorteras flygplatser och flygtrafiktjänst. I Sverige finns för närvarande 48 instrumentflygplatser, 23 helikopterflygplatser och 3 icke-instrumentflygplatser som är godkända av Transportstyrelsen för trafik med flygplan och helikoptrar. Transportstyrelsen har tillsyn över flygplatserna och kontrollerar och följer upp flygplatsernas verksamhet för att säkerställa flygsäkerheten. Tillsynen är också en grund för Transportstyrelsens prövning av flygplatsens certifikat. Flygplatsernas brukare är de företag som bedriver verksamhet på flygplatsen, exempelvis flygoperativa bolag men även företag som är certifierade inom luftfartsskydd och flygtrafiktjänst. Transportstyrelsen utfärdar certifikat och tillstånd samt utför tillträdes- och tillsynskontroller av flygtrafiktjänster. I Sverige finns det för närvarande en leverantör med certifikat för bedrivande av samtliga flygtrafiktjänster, en leverantör med certifikat för bedrivande av flygvädertjänst, två leverantörer med certifikat för bedrivande av flygtrafiklednings- och flygvädertjänst och en leverantör med ATS. Dessutom finns det 7 leverantörer med certifikat för bedrivande av kommunikations- och navigationstjänst och 15 leverantörer med certifikat för bedrivande av flygtrafiklednings-, flygväder- och kommunikations- /navigationstjänst. Brukarna av flygtrafiktjänst är flygplatserna samt de flygoperativa bolag som bedriver verksamhet inom svenskt luftrum. Vad gäller luftfartsskydd utövar Transportstyrelsen tillsyn vad gäller säkerhet mot 37 flygplatser samt två leverantörer av flygtrafiktjänst.

Konsekvensutredning 13(42) Årsavgifter för flygplatser Flygplatser betalar en grundavgift baserad på storlek samt om flygplatsen har linje och/eller chartertrafik. Avgifterna är satta utifrån flygplatsernas riskbidrag där tillsynen av flygplatser med linje- och/eller chartertrafik tar mer resurser i anspråk än flygplatser utan sådan trafik. Leverantörer av flygtrafiktjänst och flygplatsinformationstjänst betalar en grundavgift till Transportstyrelsen, därtill kommer bl.a. avgifter vad gäller tillstånd för kommunikation och navigationssystem (CNS) samt i vissa fall tillstånd för att utöva flygvädertjänst (MET). Tabell 2 Årsavgifter 2015, infrastrukturhållare Avgiftsposter Flygplatsavgifter Flygtrafiktjänst Luftfartsskydd, flygplatser Luftfartsskydd, flygtrafiktjänst Bas för avgiftens storlek Storlek, riskbidrag samt om flygplatsen har linje och/eller chartertrafik Verksamhetens omfattning och komplexitet Antal passagerare Grundavgift per organisation, tillkommer avgift per verksamhetsort

Konsekvensutredning 14(42) Avgifter i andra länder När det gäller de årliga flygplatsavgifterna är Finlands, Norges och Storbritanniens avgifter högre än de svenska föreslagna avgifterna. Estland och Lettland har de lägsta avgifterna. Det är svårt att jämföra en flygplats samtliga avgifter mellan länder då det är oklart vad som ingår i de olika avgifterna. Danmark lämnas utanför jämförelsen (se stycke 3.1). 30000 Flygplatsavgifter för flygplatser med 1 miljon passagerare (årsavgift, Euro) 25000 20000 15000 10000 5000 0 Sverige Estland Finland Lettland Norge UK

Konsekvensutredning 15(42) För årsavgifter för flygtrafiktjänst (ATS) är Norges avgifter högre än de svenska föreslagna avgifterna, medan övriga jämförda länderna ligger under. Estland och Lettland har de lägsta avgifterna. Vad gäller flyginformationstjänst (AFIS) ligger Sveriges avgifter under de norska avgifterna, de lägsta avgifterna finns i Estland och Storbritannien. Vad gäller Storbritannien ställs det lägre krav på AFIS funktionalitet och personal än i Sverige vilket medför att en enklare tillsyn genomförs. Danmark lämnas utanför jämförelsen (se stycke 3.1). 40000 35000 30000 25000 Flygtrafiktjänst (årsavgift, Euro) 20 000 15 000 ATS AFIS 10 000 5 000 0 Sverige Estland Finland Lettland Norge UK Konsekvenser av avgiftsförändring För att analysera konsekvenserna av avgiftsförändringen har Transportstyrelsen beräknat de föreslagna flygplatsavgifterna och avgifterna vad gäller flygtrafiktjänst för ett urval om 18 flygplatser i olika storlekar med linje- och/eller chartertrafik och för fyra flygplatser utan sådan trafik. De totala avgifterna för flertalet av flygplatserna skulle enligt förslaget sänkas med mellan 3 och 23 procent eller med mellan 5 400 och 94 700 kronor. De föreslagna avgifterna skulle totalt innebära en kostnadsminskning vad gäller de direkta avgifterna på ca 4,5 miljoner kronor för kollektivet. Merparten av de aktörer som är verksamma inom området är statliga myndigheter, landsting, kommuner och kommunala bolag. Dock kan man konstatera vid en jämförelse mot dessa organisationers totala kostnadsmassa att Transportstyrelsens avgiftsuttag endast utgör en mindre andel. Vidare bedömer

Konsekvensutredning 16(42) myndigheten att avgiftsuttaget även utgör en mindre andel av övriga kostnader som är förknippade med att driva en flygplats. Flygplatsavgifter Enligt avgiftsförslaget skulle flygplatsavgifterna sänkas med mellan 1 och 30 procent eller 1 000 till 123 200 kronor för flygplatser med linje- och/eller chartertrafik, mest sänks de för de största flygplatserna. För flygplatserna utan linje- och/eller chartertrafik sänks flygplatsavgifterna med mellan 0 och 19 procent eller 0 till 16 600 kronor enligt förslaget, mest sänks de för flygplatser i kategorin 4 C/D. För helikopterflygplatser sänks avgifterna med mellan 23 och 37 procent eller med mellan 8 500 till 18 900 kronor enligt förslaget. Avgifter för flygtrafiktjänst Avgifterna för flygtrafiktjänst sänks. Enligt avgiftsförslaget skulle årsavgifterna för enheter som utövar flygtrafikledningstjänst (ATS) exklusive ACC sänkas med 4 procent eller med mellan 4 500 och 17 300 kronor. Årsavgiften för enheter som utövar flygtrafikledningstjänst (ATS) ACC sänks med 15 procent eller 144 000 kronor. Årsavgiften för enheter som utövar AFIS skulle enligt avgiftsförslaget sänkas med 4 procent eller med 4 500 kronor. Avgiften för enheter som utövar flygbriefingtjänst (AIS) sänks enligt förslaget med 40 procent eller 153 000 kronor. Avgiften för enheter som utövar flygvädertjänst (MET) och flygräddningstjänst (SAR) sänks med 42 respektive 43 procent eller med 109 000 respektive 116 300 kronor. Avgifterna för enheter som utövar CNS-tjänst sänks med mellan 19 och 33 procent eller med mellan 9 500 och 25 000 kronor. Enheter som utövar luftrumsplanering (ASM) får en sänkning av sina avgifter med 42 procent eller 73 500 kronor. Avgiften för flygtrafikledningsskola sänks med 47 procent eller 116 300 kronor. Avgiftsstrukturen för avgiften för organisationer som utför luftrums- /procedurkonstruktion förändras. Enligt förslaget delas avgiften upp i två kategorier, för svenska respektive för utländska organisationer. Tidigare var avgiften 311 000 kronor oavsett nationalitet men enligt förslaget blir avgiften för svenska organisationer 177 500 kronor medan avgiften för utländska organisationer blir 34 000 kronor.

Konsekvensutredning 17(42) Avgifter för luftfartsskydd Avgifterna för flygplatser vad gäller luftfartsskydd föreslås enligt avgiftsförslaget att sänkas med mellan 18 och 24 procent eller med mellan 12 000 och 94 000 kronor. Avgiften för luftfartsskydd vad gäller flygtrafiktjänst föreslås vara oförändrad. Särskilt känsliga grupper En särskilt känslig grupp som identifierats inom kollektivet är mindre organisationer som driver flygplatser. Transportstyrelsen bedömer dock att avgiftsuttaget inte är stort i förhållande till övriga kostnader i anslutning till att driva flygplats. Tillgänglighet Sverige har idag ett relativt stort antal flygplatser i förhållande till andra europeiska länder. Såväl tillgängligheten som åtkomligheten från svenska flygplatser har minskat under perioden 2005-2013. Det gäller både inrikes- och europatrafiken, dock har försämringen varit något större för europatrafiken 6. En ytterligare försämrad tillgänglighet skulle inom området erhållas om Transportstyrelsens avgifter gav upphov till att svenska flygplatser lade ner sin verksamhet. 4.1.3 Verkstäder och luftvärdighetsorganisationer Inledning Verkstäder och luftvärdighetsorganisationer är delar av samma kedja. Tillverkningsverkstäder (Product Organisation Approval, POA) är den grundläggande länken där flygplansdelar tillverkas och modifieras och Del 145-verkstäderna står för underhåll av luftfartyg. Luftvärdighetsorganisationerna som godkänns enligt Del M 7 kapitel G (CAMO) granskar luftfartyg för att garantera fortsatt luftvärdighet, de kan sköta luftvärdighetsuppgifter och granska luftfartyg för att garantera fortsatt luftvärdighet. Varje del av kedjan är viktig och många företag har flera olika typer av tillstånd på samma verksamhetsställe. Utöver ovan nämnda verkstäder finns även auktoriserade verkstäder för nationella luftfartyg (AUB) och F-verkstäder (Del M kapitel F) för mindre luftfartyg som inte används för kommersiell passagerartransport. Det finns 12 tillverkningsverkstäder (POA) på den svenska marknaden. Tre av dessa ingår i större industrikoncerner, medan övriga är små och medelstora företag. Några av dessa har dock utländska ägare och hör till en större koncern. 6 Tillgänglighet och åtkomlighet med flyg - En jämförelse mellan 2012 och 2013, TSL 2014:599 7 Del M är en bilaga i kommissionens förordning (EG) nr 2042/2003 av den 20 november 2003 som fortsatt luftvärdighet för luftfartyg och luftfartygsprodukter, delar och utrustning och om godkännande av organisationer och personal som arbetar med dessa arbetsuppgifter.

Konsekvensutredning 18(42) Tillverkningsverkstäderna i Sverige har tillverkning av ett brett spektrum av delar och utrustning som är ämnade för att installeras i certifierade flygplan, helikoptrar och motorer. Utveckling av produkter till stora flygbolag såsom Boeing och Airbus sker, men tillverkningsverkstäderna arbetar även med modifiering av befintliga flygplandelar, har patent för smådelar och tillbehör såsom fästen för kamerautrustning, kylcontainrar etc. Deras kunder är främst större flygplanstillverkare, men ibland är de också underleverantörer till andra tillverkningsverkstäder. På marknaden för underhållsverkstäder (som är godkända enligt Del 145 8 ) finns cirka 50 företag. De flesta har få anställda. Det är vanligt med personalstyrkor under tio personer. Men många av de små företagen (till antalet anställda) har komplexa organisationer med flera baser, linjestationer och behörigheter. Underhållsverkstädernas kunder är flygbolag för Del 145 och privatpersoner för AUB och F-verkstäder. Det finns ca 30 fristående luftvärdighetsorganisationer enligt Del M kapitel G (CAMO), ca 80 procent av dessa inriktar sin verksamhet mot luftfartyg under 5,7 ton. Till största delen är deras brukare privatpersoner som äger ett flygplan, men även mindre flygföretag utnyttjar deras tjänster. Det finns ca 40 luftvärdighetsorganisationer enligt Del M kapitel G (CAMO) som är knutna till ett AOC (kommersiellt driftstillstånd), ca 60 procent av dessa inriktar sin verksamhet mot luftfartyg under 5,7 ton. 8 Del 145 är en bilaga i kommissions förordning (EG) nr 2042/2003.

Konsekvensutredning 19(42) Årsavgifter för verkstäder och luftvärdighetsorganisationer Avgifterna för underhållsverkstäder (Del 145) baseras på underhållsverkstadens antal behörigheter och antal bas- och linjestationer. Avgiftskonstruktionen för tillverkningsverkstäder (POA) utgörs av en grundavgift per tillstånd och tillkommande avgift per lokaliseringsort. För luftvärdighetsorganisationer enligt Del M kapitel G (CAMO) betalar tillståndshavaren en grundavgift, tilläggsavgift för extra lokaliseringsort indelad i viktklasser samt tilläggsavgift för tekniska tjänster. Tabell 3 Årsavgifter 2015, verkstäder och luftvärdighetsorganisationer Avgiftsposter Del 145 Del M kap G POA Bas för avgiftens storlek Antal ratings samt linje- och basstationer Grundavgift och avgift per lokaliseringsort samt tekniska tjänster indelat i viktklasser Grundavgift per tillstånd och tillkommande avgift per lokaliseringsort

Konsekvensutredning 20(42) Avgifter i andra länder Trots den föreslagna sänkningen av årsavgiften för tillverkningsverkstäder (POA) skulle de föreslagna avgifterna i Sverige hamna högst av alla jämförda avgifter. Estland och Lettland har de lägsta avgifterna. Danmark lämnas utanför jämförelsen (se stycke 3.1). De svenska årsavgifterna täcker allt arbete som respektive tillsynsärende genererar och kan delas upp i tre faser; förberedelser, faktisk kontroll och efterarbete. En jämförelse är dock svår då länderna har olika avgiftskonstruktioner och det är stora skillnader i vad som ingår i avgiften från ett land till en annan. 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 POA (årsavgift, Euro) 0 Sverige Estland Finland Lettland Norge UK

Konsekvensutredning 21(42) För årsavgifter för underhållsverkstäder (Del 145) skulle de föreslagna avgifterna i Sverige hamna högst av alla jämförda avgifter, följt av Storbritannien. Estland och Lettland har de lägsta avgifterna. Danmark lämnas utanför jämförelsen (se stycke 3.1). De svenska årsavgifterna täcker allt arbete som respektive tillsynsärende genererar och kan delas upp i tre faser; förberedelser, faktisk kontroll och efterarbete. En jämförelse är dock svår då länderna har olika avgiftskonstruktioner och det är stora skillnader i vad som ingår i avgiften från ett land till en annan. 6 000 Verkstäder, Del 145 (årsavgift, Euro) 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Sverige Estland Finland Lettland Norge UK Marknaden för svenska Del 145-verkstäder är redan utsatt då den globala marknaden utvecklas mot att stora konsoliderade verkstäder från andra länder tar allt fler marknadsandelar, vilket kan ses som en nackdel konkurrensmässigt. Det finns ingen tillväxt i Sverige vad gäller nyetablering av Del 145-verkstäder utan den tillväxt som sker i Europa, sker på andra sidan Östersjön. Där kan man etablera sig med stöd av kapital från bl.a. Ryssland.

Konsekvensutredning 22(42) För årsavgifter för fristående luftvärdighetsorganisationer enligt Del M kapitel G (CAMO) ligger avgifterna i Storbritannien högst vad gäller samtliga luftfartyg, därefter följer Sverige och Finland. Estland och Lettland har de lägsta avgifterna. En jämförelse är dock svår då länderna har olika avgiftskonstruktioner vilka leder till skillnader i avgiften. Danmark lämnas utanför jämförelsen (se stycke 3.1). 12 000 Del M kap G (årsavgift, Euro) 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Sverige Estland Finland Lettland Norge UK 0-2 730 kg 2 731-5 700 kg 5 700-10 000 kg

Konsekvensutredning 23(42) Konsekvenser av avgiftsförändring För att analysera konsekvenserna av avgiftsförändringen har Transportstyrelsen jämfört det aktuella avgiftsförslaget med de faktiska nuvarande avgifterna. Noterbart är att samma företag i många fall har flera olika typer av tillstånd inom det aktuella kollektivet. De belastas därför med avgifter för flera olika typer av tillstånd. De föreslagna avgifterna skulle totalt innebära en kostnadsminskning vad gäller de direkta avgifterna på ca 5,3 miljoner kronor för kollektivet. POA Enligt avgiftsförslaget skulle årsavgifterna för tillverkningsverkstäderna (POA) sänkas med 22 procent eller 43 100 kronor. Avgiften för verkstäder med flera lokaliseringsorter sänks med 28 procent eller 6 000 kronor. Verkstäder (Del 145) En förändring i avgiftskonstruktionen görs för verkstäder (del 145). Tidigare betalade tillståndshavarna en grundläggande avgift samt en avgift per bas. I det nya avgiftsförslaget ingår den första basen i den grundläggande avgiften. Avgifterna för verkstäder (del 145) med ett grundläggande tillstånd samt en bas sänks för avgiftskategorierna med 1 rating och 2-3 ratings. Avgiften sänks med mellan 17 och 25 procent eller med mellan 10 160 och 23 840 kronor. Samtidigt sänks avgiften för extra verksamhetsort för samtliga avgiftskategorier med mellan 49 och 68 procent eller med mellan 21 140 och 89 360 kronor. Även avgiften per linjestation sänks enligt avgiftsförslaget med 60 procent eller 9 720 kronor. Luftvärdighetsorganisationer enligt Del M kapitel G Avgifterna för fristående luftvärdighetsorganisationer enligt del M kapitel G föreslås enligt förslaget sänkas med mellan 30 och 50 procent eller med mellan 9 560 och 42 400 kronor. Luftvärdighetsorganisationer med tillstånd för 2 731-5 700 kg får störst procentuell sänkning. Avgiften för extra lokaliseringsort och avgiften för tillsyn av technical services sänks med mellan 30 och 50 procent eller med mellan 1 930 och 9 500 kronor. Avgifterna för luftvärdighetsorganisationer enligt del M kapitel G som ingår i ett driftstillstånd (AOC) sänks med 30 procent eller med mellan 22 940 och 88 300 kronor enligt förslaget. Avgiften för extra lokaliseringsort och avgiften för tillsyn av technical services sänks med 30 procent eller med mellan 4 600 och 17 700 kronor. AUB

Konsekvensutredning 24(42) Årsavgifterna för verkstäder med auktorisationsbevis (AUB) skulle sänkas med 25 procent eller med mellan 1 700 och 2 500 kronor enligt avgiftsförslaget. Del M kapitel F Enligt avgiftsförslaget skulle årsavgifterna för verkstäder enligt del M kapitel F sänkas med mellan 16 och 29 procent eller med mellan 8 160 och 17 100 kronor. Särskilt känsliga grupper Inga särskilt känsliga grupper har identifierats. Tillgänglighet Inga konsekvenser bedöms finnas vad gäller tillgänglighet. 4.1.4 Innehavare av luftfartyg Inledning Det finns två register för luftfartyg vilka båda förs av Transportstyrelsen, det offentligrättsliga Luftfartygsregistret och det privaträttsliga Inskrivningsregistret för luftfartyg. I luftfartygsregistret finns ca 3 100 luftfartyg registrerade. Ett luftfartyg som används vid luftfart inom svenskt område ska vara registrerat i Sverige eller i ett annat land som är medlem i ICAO eller som Sverige träffat avtal med om rätt till luftfart inom svenskt område. Ett luftfartyg som inte används vid tillståndspliktig luftfart men som stadigvarande används inom svenskt område ska vara registrerat i Sverige. I luftfartygsregistret registreras fysiska personer och juridiska personer som t.ex. bolag, föreningar och stiftelser som ägare/innehavare. Luftfartygsregistret används främst för administrativa ändamål, t.ex. vid utfärdande av olika intyg och tillstånd samt vid tillsyn av luftfarten. I Inskrivningsregistret finns cirka 900 luftfartyg inskrivna. Inskrivning i inskrivningsregistret ger sakrättsligt skydd för rättigheter som förvärv, nyttjanderätt och inteckningar. För att en rättighet i ett luftfartyg ska kunna bli inskriven, krävs att luftfartyget först är registrerat i Luftfartygsregistret.. I inskrivningsregistret kan fysiska personer och juridiska personer som t.ex. bolag, föreningar och stiftelser skriva in rättigheter. Avgifterna ska ge full kostnadstäckning för de kostnader som ärendena genererar

Konsekvensutredning 25(42) Årsavgifter för innehavare av luftfartyg För luftfartygsregistret betalar den registrerade ägaren eller innehavaren en årsavgift för registerhållning samt en avgift per ärende. Tabell 4 Avgifter 2015, innehavare av luftfartyg Avgiftsposter Övervakning av luftvärdigheten Luftfartygsregistret Inskrivningsregistret Bas för avgiftens storlek Antal luftfartyg och luftfartygens tyngd Uppskattad tidsåtgång för respektive ärendetyp Uppskattad tidsåtgång för respektive ärendetyp För inskrivningsregistret finns det ingen årsavgift, utan Transportstyrelsen debiterar per ärende som hanteras. Utöver registeravgifter betalar innehavare av luftfartyg också en årlig luftvärdighetsavgift per luftfartyg. Övervakning av luftvärdighet görs i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 9. Avgiften täcker bl.a. luftvärdighetsbevis, miljövärdighetsbevis och det obligatoriska övervakningsprogram som medlemsländerna ska ha enligt (EG) 2042/2003, M.B. 303 samt vissa kostnader relaterade till tillfälliga flygtillstånd. Avgifter i andra länder Det är svårt att jämföra registeravgifter mellan olika länder då det inte är klart vad som ingår i registeravgiften i de olika länderna. Det har varit en utveckling mot att luftfartyg lokaliseras till andra länder. Transportstyrelsen har pekat på att Sverige i jämförelse med andra länder är mindre attraktivt som registreringsland bl.a. beroende på den höga stämpelskatten. Det är möjligt att detta skulle kunna motverkas eller mildras om stämpelskatten anpassades till samma nivå som i andra länder. Årsavgiften för luftvärdighetsövervakning för luftfartyg som väger upp till 5 ton ligger på ungefär samma nivå i Sverige, Norge och Storbritannien. För luftfartyg som väger 10 ton är avgiften högre i Finland och Norge än i Sverige. De lägsta avgifterna tas ut i Estland och Lettland. De svenska avgifterna är betydligt lägre än avgifterna i Norge och Storbritannien vad gäller luftfartyg som väger 55 ton. Danmark lämnas utanför jämförelsen (se stycke 3.1). 9 Europaparlamentets och rådets förordning nr 216/2008 av den 20 februari 2008 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet, och om upphävande av rådets direktiv 91/670/EEG.

Konsekvensutredning 26(42) Luftvärdighet (årsavgift, Euro) 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 ton 5 ton 10 ton 55 ton 2 000 0 Sverige Estland Finland Lettland Norge UK Konsekvens av avgiftsförändring De föreslagna avgifterna skulle totalt innebära i princip oförändrade avgifter för kollektivet. Registerhållningsavgiften för luftfartygsregistret föreslås vara oförändrad. Enligt avgiftsförslaget höjs vissa avgifter för luftfartygsregistret med mellan 6 och 42 procent eller med mellan 100 och 1 400 kronor. Störst procentuell höjning får avgiften för slutlig registrering. Vissa avgifter för luftfartygsregistret sänks. Avgiften för interimistisk registrering sänks med 27 procent eller 400 kronor. Avgiften för dubbletter sänks med 29 procent eller 400 kronor. Enligt avgiftsförslaget höjs vissa avgifter för inskrivningsregistret med mellan 8 och 31 procent eller med mellan 200 och 2 800 kronor. Störst procentuell höjning får avgiften för bevis om inteckning i luftfartyg. Vissa avgifter för inskrivningsregistret sänks. Avgiften för bevis om inskrivning av nyttjanderätt sänks med 12 procent eller 1 500 kronor. Avgiften för bevis om anteckning om innehav av inteckning sänks med 18 procent eller 1 400 kronor. Enligt avgiftsförslaget skulle avgiften för ärenden enligt lagen (2011:900) om dödande av förkommen handling (mortifikationsärenden) förändras. För dessa ärenden höjs avgiften med 167 procent eller 5 000 kronor. När det gäller avgifterna för luftvärdighetsövervakning föreslås dessa vara oförändrade för samtliga viktklasser förutom för segelflyg och ballong. För segelflyg och ballong sänks luftvärdighetsavgiften med 33 procent eller 1 000 kronor.

Konsekvensutredning 27(42) Särskilt känsliga grupper Inga särskilt känsliga grupper kan identifieras. De som belastas med höga avgifter är antingen de brukare som innehar tunga eller många luftfartyg. Dock bör man sätta myndighetens avgifter i relation till kostnaden att köpa och operera luftfartyg. Transportstyrelsens avgifter bedöms i detta sammanhang vara en mindre del av ett en större kostnadsmassa som belastar de som innehar luftfartyg. Enligt avgiftsförslaget ska avgiften för ärenden enligt lagen (2011:900) om dödande av förkommen handling (mortifikationsärenden) höjas. Konsekvensen av en avgiftshöjning vad gäller dödande av förkommen handling kan bli att ägare till luftfartyg väljer att inte ansöka om mortifikation. Detta leder i sin tur till att luftfartyg som egentligen skulle kunna avregistreras, inte kan det eftersom det först krävs att de inteckningar som finns för luftfartyget dödas. Detta innebär att luftfartyg blir fast i registret, dvs. inte går att avregistrera. Avgiften för ärenden enligt lagen om dödande av förkommen handling bedöms beröra ca 10-15 ärenden per år. Tillgänglighet Inga konsekvenser bedöms finnas vad gäller tillgänglighet. 4.1.5 Personliga tillstånd Inledning De personliga tillstånden inom luftfartsområdet omfattar främst olika former av personliga certifikat och behörigheter för piloter, underhållspersonal eller annan verksamhet. Det innefattar även personliga säkerhetskontroller (registerkontroller) av personer som har rätt att vistas airside 10 på svenska flygplatser. Inom kollektivet finns ett antal olika avgifter, exempelvis avseende utfärdanden eller förändringar inom befintliga behörigheter och olika former av medicinska dispenser. ST-kontrollanter kommer från och med 1 januari inte längre vara arvoderade av Transportstyrelsen utan arbetar under samma premisser som PC-kontrollanterna gjort under en längre tid. De sätter alltså sina egna avgifter och betalar en grundläggande avgift för sin behörighet samt årsavgift till Transportstyrelsen. 10 Område på en flygplats som ligger innanför passkontroll och säkerhetskontroll

Konsekvensutredning 28(42) Årsavgifter för personliga tillstånd Innehavaren av ett personligt certifikat, en behörighet eller ett personligt tillstånd betalar en grundläggande avgift samt i vissa fall en årsavgift. Tabell 5 Avgifter 2015, personliga tillstånd Avgiftsposter Olika typer av certifikat Olika typer av behörigheter Övriga personliga tillstånd Bas för avgiftens storlek Uppskattad tidsåtgång för respektive ärendetyp Uppskattad tidsåtgång för respektive ärendetyp Uppskattad tidsåtgång för respektive ärendetyp Avgifter i andra länder Den svenska föreslagna utfärdandeavgiften för privatflygarcertifikat (PPL) är lägre än avgiften i samtliga jämförda länder förutom Estland och Lettland. 250 Avgift för Private Pilot License (Euro) 200 150 100 50 0 Sverige Danmark Estland Finland Lettland Norge UK

Konsekvensutredning 29(42) Vad gäller utfärdandeavgifter av trafikflygarcertifikat ligger avgiften i Norge, Finland och Danmark högre än den svenska föreslagna avgiften. Estland har den lägsta avgiften. 700 Avgift för trafikflygarcertifikat (Euro) 600 500 400 300 200 100 0 Sverige Danmark Estland Finland Lettland Norge UK Konsekvens av avgiftsförändring En analys av bedömda konsekvenser genomförs utifrån avgifternas absoluta nivåer. De föreslagna avgifterna skulle totalt innebära en kostnadsökning vad gäller de direkta avgifterna på ca 2,3 miljoner kronor för kollektivet. Avgifterna för elevtillstånd samt personliga tillstånd föreslås vara oförändrade. Avgifterna för olika typer av teoriprov höjs enligt avgiftsförslaget med mellan 5 och 8 procent eller med mellan 60 och 840 kronor. Mest ökar avgiften för teoriprov för ATPL (Airline Transport Pilot License). Avgifterna för olika typer av certifikat är i princip oförändrade förutom för första utfärdande för Trafikflygarcertifikat MPL och ATPL där den grundläggande avgiften höjs med 19 procent eller 350 kronor och avgiften för praktiskt prov höjs med 31 procent eller 2 280 kronor. Avgiften för överföring av certifikat från annat EU-land höjs med 23 procent eller 800 kronor för trafikflygarcertifikat.

Konsekvensutredning 30(42) Vissa avgifter för behörigheter höjs enligt avgiftsförslaget med mellan 8 och 31 procent eller med mellan 150 och 2 280 kronor. Mest höjs avgiften för praktiskt prov för vissa behörigheter. Avgifterna för validering av certifikat höjs enligt förslaget med mellan 33 och 150 procent eller med mellan 960 och 1 200 kronor. Avgifterna för första utfärdande för certifikat för flygledarelev/flygledare/afis/afis-elev höjs enligt förslaget med mellan 41 och 111 procent eller med mellan 290 och 790 kronor. Avgifterna för första utfärdande för flygläkare höjs enligt förslaget kraftigt. Tidigare betalade flygläkare både en avgift för första utfärdande och en årsavgift, i det nya förslaget kommer det endast finnas en avgift för första utfärdande. För det första året skulle detta innebära en höjning av avgiften med 512 procent eller 12 800 kronor. Detta påverkar endast nya flygläkare och inte de som redan har sitt certifikat. Avgiften för utökning av behörighet höjs med 294 procent eller 2 090 kronor, medan årsavgiften höjs med 45 procent eller 800 kronor. Motivet till höjningarna är ökade kostnader för myndighetens handläggning eftersom kraven, i och med det regelverk som numera gäller, på myndighetens åtgärder i dessa ärenden ökat. Avgiften för praktiskt prov höjs med mellan 26 och 34 procent eller med 1 360 och 2 460 kronor. Dock tas bara denna avgift ut om det är Transportstyrelsens personal som utför det praktiska provet. Avgiftsstrukturen för kontrollanter förändras. Kostnaderna för den teoretiska delen av utbildningen inkluderas i avgiften, tidigare har den fakturerats separat och har varierat från 5 000 kr till 7 000 kr från år till år beroende på antalet deltagare m.m. I och med att även kostnaderna för den teoretiska delen av utbildningen nu inkluderas i den grundläggande avgiften ökar transparensen och förutsägbarheten för den som vill bli kontrollant. Avgiften för första utfärdande av den grundläggande avgiften blir 10 000 kronor. Därmed höjs avgiften med mellan 224 och 500 procent eller med mellan 2 300 och 4 300 kronor. Årsavgiften för kontrollant höjs enligt förslaget med mellan 65 och 108 procent eller med mellan 1 300 och 2 030 kronor. ST-kontrollanter kommer från och med 1 januari inte längre vara arvoderade av Transportstyrelsen utan arbetar under samma premisser som PC-kontrollanterna gjort under en längre tid. De sätter alltså sina egna avgifter och betalar en grundläggande avgift för sin behörighet samt årsavgift till Transportstyrelsen. Den grundläggande avgiften för Del 66-certifikat höjs enligt förslaget med 46 procent eller 345 kronor, även avgiften för typexamination grupp 2 och 3 höjs