Effekter av förändrad förmånsrätt

Effekter av förändrad förmånsrätt Enkätundersökning bland aktiebolag i Västerbottens län 2005 2005:219:19:05001a.doc

FÖRORD Denna rapport utgör den andra delen i Västerbottens Handelskammares arbete med att klarlägga de långsiktiga regionala effekterna kring den externa kapitalförsörjningens villkor för länets näringsliv i stort. Vårt arbete baseras i huvudsak på de förväntade långsiktiga effekter som kan ha uppkommit till följd av den förändrade förmånsrättslagen. Vårt angreppssätt och vår arbetsmetodik följer i stort sett samma linje som i den undersökning som gjordes under 2004 för att i största mån möjliggöra trovärdiga jämförelser och övergripande analyser över tiden. Vi kan efter två års arbete konstatera att cirka vart fjärde västerbottniskt aktiebolag inom tillverkningsindustrin, som är beroende av externt lånekapital, påverkats med krav på ökade säkerheter gentemot sina kreditgivare. Vi måste i detta sammanhang vara medvetna om att utfallet har mätts i en situation där vår region har haft en förhållandevis god konjunktur. Ur ett regionalt perspektiv, ser Västerbottens Handelskammare den förändrade lagstiftningen som en risk för den framtida utvecklingen av näringslivet i övre norrland. Vår ambition med detta arbete är att klarlägga de verkliga näringslivseffekterna och därmed förvärva den kunskap som krävs för att kunna föra en nyanserad debatt om vilka motverkande åtgärder som kommer att krävas för att, på kort såväl som lång sikt, säkerställa en positiv utveckling inom vårt län. Vi har under de två åren som vi arbetat med frågan kunnat konstatera ett mycket stort intresse för vårt arbete med kapitalförsörjningsfrågor hos näringslivet i Västerbotten. Vi kan notera att närmare hälften av länets 4.800 aktiebolag med 1 till 250 anställda hittills har besvarat våra frågeställningar, vilket måste tolkas som att frågan om former och villkor för kapitalförsörjning har en mycket central prioritet. Traditionellt har en stor andel av de verkstadsmekaniska norrlandsföretagen, och även andra typer av underleverantörer, verkat på en marknad bestående av underleveranser till internationellt verksamma regionala och nationella företag. Den omvärldsförändring som sker i form av förflyttning av produktionsresurser till länder, med i dagsläget låga personalkostnader kombinerad med mycket snabba tekniska förändringsprocesser, utgör fortsatt, såväl direkt som indirekt, ett mycket allvarligt hot mot många mindre företag i övre norrland. Den internationella utvecklingen i form av snabbt växande konkurrens kräver allt större insatser från befintliga företag i form av omfattande investeringar i kostnadsrationaliseringar, marknadskompetens, kvalitetssäkring, utökat produktutbud och samverkansåtgärder med andra underleverantörsföretag etc. Ett av de fundamentala villkoren, för att kvalificera sig som långsiktig aktör i dessa nya och förändrade marknads- och produktionssystem, är tillgång till kapital. En åtstramning i stället för en större tillgång till regional kapitalförsörjning får därmed en direkt motverkande effekt på de regionala företagens möjligheter att utveckla sig och anpassa sig till de ständiga förändringarna i omvärldens villkor. Den förändrade lagstiftningens alternativa vägar till kapitalförsörjning via factoring och leasing utgör naturligtvis en öppning för många företag. Effekterna kan dock bli att kostnaderna ökar på bekostnad av företagens möjligheter att skapa en egen välgörande kapitaluppbyggnad. Lagstiftningens förändrade innebörd medför en uppenbar risk att motverka tillväxt och nyetablering av företag. Vår bedömning är även den att de genomförda förändringarna kommer att slå oproportionerligt hårt mot glesbygdsföretag, vars näringsfastigheter i stort sett saknar inteckningsvärde. Ytterligare effekter kommer troligtvis att utmynna i att bankernas minskande lokala utlåning medför en omprövning av deras banknät, där främst de glesbefolkande regionerna drabbas. Ett av huvudargumenten till lagförändringen var att stärka leverantörernas utdelningsskydd i samband med konkurser. Vi har under de två åren som vårt arbete pågått inte kunnat notera en ökad utdelning till förmån för leverantörer.

Vårt arbete har planerats utifrån att ytterligare ett undersökningstillfälle genomförs, under 2006, för att kunna följa utvecklingen på ett så korrekt sätt som möjligt. Arbetet bedrivs med Handelskammarens egna resurser, med ekonomiskt och kunskapsmässigt bistånd från ett flertal regionalt verksamma aktörer. Operativt ansvarig är Emma Linder vid Västerbottens Handelskammare Det övergripande ledningsarbetet sker via en gruppering bestående av Anna-Karin Norberg vice ordf. i Västerbottens Handelskammare, Anders Bergman Ackordscentralen Norrland, Åke Elveros Ernst &Young, Lena Holmström Öhrlings PWC, Jonas Wiklund Advokatbyrån Kaiding, Anders Isaksson USBE - Umeå Universitet, Urban Lundmark Data Ductus samt Roger Estefors Västerbottens Handelskammare. Västerbottens Handelskammare vill framföra ett mycket stort tack till alla de företag som möjliggjort denna undersökning genom att svara på våra frågeställningar. Vidare vill vi tacka nedanstående, som genom sina ekonomiska bidrag, möjliggjort att vi återigen kunnat kontakta mer än 4.500 regionala aktiebolag. Ackordscentralen Ernst & Young KPMG Öhrlings PWC Revisionsteamet AB Deloitte Advokatbyrån Kaiding Norra Västerbotten AC-Invest AB Norrlandsfonden Glädjande är att Länsstyrelsen i Västerbotten och Nutek uppmärksammat vårt arbete, och samtidigt lämnat ett ekonomiskt stöd. Skellefteå i oktober 2005 Roger Estefors VD Västerbottens Handelskammare

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 1 2 Sammanfattning 2 3 Bakgrund 5 3.1 Bankernas agerande 5 3.2 Vad innebär de nya kapitaltäckningsreglerna (Basel II) 5 3.3 Nya företag 6 4 Företags finansiering 7 4.1 Vad innebär leasing och factoring? 8 4.2 Företagsstöd 8 4.3 Generationsväxlingar 8 4.4 Kreditgarantiföreningar 9 4.4.1 Övre Norrlands Kreditgarantiförening 9 5 Lagförändring/Obestånd/Förmånsrätt 10 5.1 Förmånsrätten 10 5.2 Företagsrekonstruktion 10 5.3 Konkurs 10 5.4 Konkurser och utdelningar 11 5.5 Konjunkturlägets påverkan 12 5.6 Olika effekter på grund av företagens verksamhetsområden 12 6 Resultat 2005 13 6.1 Respondenternas bakgrund 13 6.2 Om företaget och dess verksamhet 13 6.3 Tillväxthinder 14 6.4 Företagens allmänna uppfattning om kapitalförsörjning 15 6.5 Företagens relation till bankerna 16 6.6 Sökt och erhållit finansiering 17 6.7 Banklån och säkerheter 17 6.8 Företag som har fått krav på att öka säkerheter 18 6.8.1 Orsak till krav på ökade säkerheter 19 6.9 Allmänna frågor om företagets finansiering 20 7 Analys 21 7.1 Andra undersökningar 22 8 Metod, Urval och Bortfallsanalys 23 8.1 Urval 23 8.2 Enkätutskicket 23 8.3 Enkätutformning 23 8.4 Enkätsvar och svarsfrekvens 23 8.5 Bortfallsanalys 24 8.6 Analys av sena respondenter 24 8.7 Förklaring 25 Bilaga 1 Enkätfrågornas utformning Bilaga 2 Analys av 2004 och 2005 års svar

1 Inledning Den 1 januari 2004 upphörde företagshypoteket för nya krediter och den 1 januari 2005 gjordes de gamla företagshypoteken om till företagsinteckningar enligt de nya reglerna. Den stora förändringen från företagshypotek till företagsinteckning är att bankerna med företagsinteckningen har 55 % i allmän förmånsrätt jämfört med företagshypotekets 100 % i särskild förmånsrätt. Inför och under denna lagändring har åsikterna om lagförändringens effekter på näringslivet varit olika från näringslivsorganisationer och andra talesmän för näringslivet. Mot bakgrund av detta påbörjade Västerbottens Handelskammare ett arbete under 2004 där syftet är att se vilka effekter som lagförändringen verkligen har lett till. För att tydliggöra vilka effekter som lagförändringen har gett genomfördes en enkätundersökning under våren 2004. Ytterligare en enkätundersökning har genomförts under våren 2005 bl a för att fånga upp lagförändringens andra del. Enkätformuläret för 2005 är till stor del uppbyggt på enkätformuläret från 2004 och i vissa fall att sker jämförelser mellan resultaten för de två åren. Denna rapport redovisar främst resultaten från enkätundersökningen 2005. Arbetet kommer att fortsätta till 2006 vilket innebär att vi även nästa år kommer att undersöka finansieringsläget för Västerbottens små och medelstora företag. Det finns fler faktorer än förmånsrättslagstiftningen som påverkar företagens möjlighet till finansiering. De synbara effekterna av den nya lagstiftningen kan ha påverkas av yttre faktorer som t ex konjunkturläge och räntenivåer. Vi vill påpeka att resultaten i vår enkätundersökning inte bearbetats med hänsyn till dessa yttre faktorer då det är svårt att kunna säkerställa deras påverkan på undersökningsresultatet. En diskussion kring vissa av dessa faktorer kommer dock att redovisas i vår rapport Det är viktigt är att komma ihåg att den grupp företag som besvarat enkäten är existerande företag där merparten av krediterna existerade redan innan lagförändringen. Vilken effekt den förändrade lagstiftningen kommer att ha för nya företag och på nya krediter, kommer inte att synas i resultatet av vår enkätundersökning. Men däremot kommer frågan att beröras i föreliggande rapporten. - 1 - Skapat av Emma Linder

2 Sammanfattning Syftet var att göra det bättre inte sämre Det kan konstateras att de negativa effekterna av lagförändringen förväntades bli större än vad undersökningen visar. Vår bedömning är att konjunkturläget har mildrat de negativa effekterna. Tyvärr har vi inte kunnat ta del av några undersökningar kring konjunkturens påverkan på effekterna av den nya lagstiftningen och vi har inte tagit med denna variabel i vår enkätundersökning. Enligt det statistiska underlag som vi har tagit fram under 2004 och 2005 är det 15 % av de skuldsatta aktiebolagen i Västerbottens län (vilket motsvarar 9 % av samtliga företag i Västerbottens län oavsett om de är skuldsatta) som upplever att de har fått krav på att öka säkerheterna enbart p g a bankernas ändrade krav. Till följd av enbart förmånsrättslagens förändring. Företagen inom tillverkningsbranschen har drabbats hårdast av förändringen i lagstiftningen. Under de senaste två åren är det nämligen 24 % (vilket motsvarar 16 % av samtliga företag i Tillverkningsbranschen oavsett om de är skuldsatta) av skuldsatta företag i tillverkningsbranschen som upplever att de har fått krav på att öka säkerheterna enbart p g a den förändrade lagstiftningen. Vi har inte undersökt lagförändringens effekt på konkursers ökning eller minskning. Vår bedömning av det lägre antalet konkurser som statistik från ITPS visar på, är att det förmodligen till stor del beror på den goda konjunktur som råder för tillfället. Antalet företagsrekonstruktioner verkar heller inte ökat nämnvärt p g a den förändrade förmånsrättslagen. Vi har genomfört alternativa utfallsberäkningar på ett antal äldre konkursfall, vid Skellefteå Tingsrätt, utifrån de nya reglerna. Det visade sig något förvånansvärt att utfallet i utdelningar, i samband med företagskonkurser, visar tendenser till att utdelningen inte skulle ha ökat nämnvärt till oprioriterade borgenärer samt att bankernas utdelning inte skulle ha minskat i lika stor utsträckning som befarat. I vissa fall ser det t o m ut som att bankerna skulle ha fått bättre utdelning med de nya reglerna. En orsak till detta är bl a att statens fordran ej längre har förmånsrätt tillsammans med bl a hyror. I de fall där bankerna fått mindre pengar så har bland annat löneborgenärerna fått mer pengar än tidigare. När konjunkturen vänder Inom det totala beståndet av SME företag i aktiebolagsform upplever en av tio företagare att de har fått krav på att öka säkerheterna för sina lån enbart p g a bankernas ändrade krav. Är det rimligt att detta återspeglar mängden företag som är ekonomiskt osunda i en högkonjunktur? Bankerna poängterar ofta att det är låntagarnas återbetalningsförmåga som är viktig och att säkerheterna först blir aktuella när det går dåligt för företaget. Vad kommer i så fall att hända i en lågkonjunktur? Risken finns att det är företag med likviditetsproblem men i övrigt har en god ekonomi, eller företag med framtidstro som velat satsa på och utveckla sin verksamhet, som har råkat illa ut p g a de förändrade förmånsrättsreglerna. Företagen behöver en sund finansieringssituation för att våga satsa på tillväxt. Det pratas ofta om att det är svårt att starta och driva företag i Sverige, speciellt småföretag. Det finns mycket som pekar på att den nya lagen försvårar att driva och starta företag i behov av extern finansiering. Vilka alternativ finns för en entreprenör att förverkliga en god affärsidé? Vilka vägar kan ett etablerat företag med goda förutsättningar att utveckla och utvidga sin verksamhet ta? Ett syfte med den förändrade lagstiftningen var att främst påverka bankers villkor för kreditgivning. Banklagen säger dock fortfarande att bankerna ska ha säkerheter för sina banklån och inte använda spararnas pengar som riskkapital. Strukturella förändringar i bankers kreditgivning har dock skett till följd av den genomförda förändringen i Förmånsrättslagen. De företag som uppvisar en relativt hög risk för - 2 - Skapat av Emma Linder

fallissemang och har svårigheter med användning av de alternativa kreditformerna har i många fall fått se sina kreditmöjligheter minskade. Värt att belysa är att lagändringen dock kan ha medfört en satsning på enbart livskraftiga företag, vilket kan slå ut företag med sämre bärkraft, och att detta inte enbart behöver vara negativt. Näringslivets försök till anpassning har redan tagit sin början. Ett exempel på detta är att det har startats ett antal kreditgarantiföreningar i landet vars syfte är att hjälpa företag med bärkraftiga idéer att få extern finansiering genom att erbjuda säkerheter som företagaren kan använda vid lån i bankerna. Denna modell är ett initiativtagande som kan få betydelse för företagandet. Myndigheterna har efter den nya lagens ikraftträdande visat en viss flexibilitet genom att ändra sina kriterier vid investeringsstöd, och erbjuder nu en möjlighet att söka stöd trots förändrade finansieringsformer. En fortsatt anpassning i såväl kreditbedömning och kreditformer är mycket troligt. Företagens finansieringsalternativ behöver ses över ytterligare. Det krävs kapital för att starta företag Det startades fler företag i Sverige under 2004 än vad det gjorde under 2003. Det var ca 80 % av de nya företagarna 2004 som finansierade etableringarna med enbart egna medel eller med egna medel i kombination av andra finansieringssätt. Det är endast 15 % av de nystartade företagen som uppvisar en finansieringsbild där rena banklån ingår. Detta medan det av samtliga företag, inom Västerbottens län, oavsett etableringsår är 54 % 1 som har banklån. Detta ger en bild av vilka förutsättningar nya företag har att klara sin finansiering under de första levnadsåren. Tendensen att borgen och pant i företagarens privata egendom ökar som alternativa säkerheter medför en risk att lagförändringen i sig negativt påverkar viljan att starta och investera i företag. (statistiken om de nya företagens finansiering är hämtade från www.itps.se) En kreditform för en sund finansieringssituation, vem står risken? Det är viktigt att komma ihåg att företagshypoteket kanske inte var det mest optimala verktyget för att företag ska kunna få det kapital som behövs för att starta eller utveckla sina verksamheter. Det är dock ingen mening att ersätta företagshypoteket med ett verktyg som inte är bättre. Vid lagförändringen var ett syfte att bankerna skulle satsa på mer livskraftiga företag och göra ordentliga kredituppföljningar. Istället skulle åtgärder sättas in hos företag med ekonomiska problem, långt tidigare än vad hittills varit vanligt. Det skulle finnas bättre möjligheter till företagsrekonstruktion istället för att driva företag i konkurs. Problemet är dock att bankernas verksamhet regleras av fler lagar än förmånsrättslagstiftningen. I Banklagen framgår det klart och tydligt att bankerna måste ha en viss säkerhet för att få låna ut pengar, vidare kommer även de nya kapitaltäckningsreglerna (Basel II reglerna) att påverka bankernas möjligheter och villkor för kreditgivning. Ingen kan sia om framtiden, inte heller bankerna. Även om bankerna tror på ett företag och företaget har en god ekonomisk historia så kan bankerna inte låna företaget pengar, om det inte finns några säkerheter för bankerna. Det verkar dock som att bankerna inte i lika stor utsträckning som befarat har blivit striktare, vilket troligen beror på faktorer som den låga räntan, den fördelaktiga konjunkturen och det faktum att det trots allt inte verkar som att bankerna fått speciellt sämre utdelning vid konkurser. När det från och med årsskiftet 05/06 införs nya så kallade kapitaltäckningsregler, enligt Basel-II avtalet, skärps kraven ytterligare på bankerna och i slutänden låntagaren. De nya Basel-II reglerna ger inga dramatiska förändringar, men ju bättre säkerhet företagen kan ställa för sina krediter desto lägre ränta. Det ingår inte i bankernas uppdrag att stå för riskerna, bankerna ska förvalta spararnas pengar, så vem ska egentligen står för riskerna? Företagen, företagaren, offentliga medel, etc. 1 Observera att siffran på 54 % gäller för Västerbottens län medan 15 % gäller för hela riket. - 3 - Skapat av Emma Linder

Nya finansieringsformer. Kommer personlig borgen, leasing och factoring ge en långsiktigt sundare kapitalmarknad än under den tid då företagshypoteket nyttjade. Kommer dessa nya finansieringsformer att underlätta rekonstruktioner och därigenom minska konkurser? Kommer de att ge fler oprioriterade borgenärer utdelning? Oftast innebär factoring och leasing en högre kostnad för företaget än vad ett banklån med bra säkerheter gör. Det finns både fördelar och nackdelar med factoring och leasing och vilket som väger över mellan företagen. Den rådande uppfattningen i näringslivet är dock att finansieringsformerna ger negativa effekter, förutsatt att det inte är ett större företag som genom övergång till factoring/leasing kan genomföra organisatoriska förändringar och på så vis sänka företagets totala kostnadsbild. Det viktigaste är egentligen inte om företagshypoteket återinförs eller inte, utan om vi kan skapa förutsättningar med hjälp av lagar, regler m m för ett sunt näringsliv. Vi behöver fler företag i Sverige, vi behöver företag som kan och vill växa och vi behöver ta till vara på vårt humankapital. Det behövs bättre finansieringsverktyg för att skapa goda förutsättningar för ett sunt och växande näringsliv, utan att det skapas hinder för en hållbar tillväxt. Återgång till de äldre reglerna? Den för tillfället enklaste och snabbaste lösningen av de problem som uppstått till grund av den förändrade förmånsrättslagsstiftningen är att återgå till det gamla företagshypoteket med särskild förmånsrätt på 100 %. Det är dock viktigt att komma ihåg att en återgång till företagshypoteket inte återställer alla de effekter som lagförändringen redan haft. Vi är därmed tudelade i frågan om detta är den bästa lösningen för en långsiktigt hållbar och sund finansieringsmarknad. Med de strukturförändringar som pågår i näringslivet och den ökade globaliseringen är det viktigt att även de finansiella produkterna och lösningarna som finns på marknaden förändras och anpassas efter näringslivets regionala och strukturella sammansättning samt behov. Västerbottens Handelskammare ser i en förlängning ett fortsatt utredningsarbete och en bred debatt som nödvändig beträffande de framtida alternativen till finansieringslösningar. På det regionala planet är vår ståndpunkt att det skyndsamt måste skapas förutsättningar för en kraftfull kapitaltillförsel, gärna under former som karaktäriseras av den finska Finnvera modellen. - 4 - Skapat av Emma Linder

3 Bakgrund Bankernas verksamhet handlar till stor del om att tillhandahålla krediter till små- och medelstora företag. För att bevilja en kredit till ett företag görs en kreditbedömning av företaget, med syftet att bedöma den framtida återbetalningsförmågan. Eftersom framtiden inte med säkerhet går att fastställa är denna bedömning till stora delar subjektiv, och leder ibland till mindre lyckade kreditbeslut. Problemet som har uppstått genom lagförändringen är att bankernas förmånsrätt (ordning för utdelning när företag går i konkurs) har försämrats. Det finns olika former av säkerheter som gäldenären ställer till borgenärerna. Dessa säkerheter styrs via förmånsrätten som även anger i vilken prioritets ordning, som säkerheterna kan nyttjas vid utdelning. Lagstiftningen spelar därför en avgörande roll vid kreditgivning till företag. De nya reglerna när det gäller förmånsrätt vid konkurs, är en anpassning till lagstiftningen i andra EU-länder. De olika säkerhetsformerna som finns passar inte alla verksamheter och vanligen lämnar företag med krediter olika kombinationer av säkerheter. Under de senaste åren har branschstrukturen i Sverige börjat förändras. Skillnader i risk har ökat mellan olika typer av företag vilket gör att räntespridningen måste öka om bankerna ska kunna få täckning för den risk som tas. De företag som nybildas och växer är i allt större utsträckning idé-, konsult- och serviceföretag. Dessa företag kan ha svårigheter med att lämna den säkerhet som bankerna kräver vid företagsfinansiering då de i stor utsträckning saknar kapital och fasta tillgångar. Förändringarna på marknaden innebär att det ofta går upp och ner för dessa företag. Värdet av företagsinteckningen i företaget kan öka om det går bra, t ex genom att företaget får en bättre likviditet, en större kassa. Men om det går dåligt för företagen tappar företagsinteckningen i näringsverksamheten sitt värde t ex genom att likviditeten försämras. Bankernas förluster kan bli betydande, även om normalt driftkapital och finansiering av kundkrediter/checkkrediter är de krediter som bankerna ställt upp med. 3.1 Bankernas agerande I de flesta uppsatser som har skrivits om ämnet framgår att bankerna kommer att försöka hitta alternativa lösningar som ett komplement till, eller ersättning för företagsinteckningens försämrade värde. Exempel på säkerheter som bankerna kommer att föredra efter reformen är factoring, leasing och avbetalningslån (dvs direktpantsättning). I dessa säkerheter får borgenärerna 100 % av värdet. Det kan även ske en viss ökning av borgen och pant i företagarens privata egendom som alternativa säkerheter. Risken med detta är att ett ökat personligt risktagande negativt kan komma att påverka viljan att starta och investera i företag. En ytterligare förändring som kan skönjas är att bankerna kommer att styra mot kortare krediter och det kan göra att bankerna ändrar sin inställning från att betrakta kreditgivningen som långsiktig till att i likhet med leverantörer se den som mer kortsiktig. Tendensen har varit att all kreditgivning till företag blir räntesatt relativt lika, oberoende av hur stora riskerna är. Merförsäljning av tjänster från bankernas sida ger en förklaring till fenomenet att den låneränta som används inte enbart reflekterar risken. 3.2 Vad innebär de nya kapitaltäckningsreglerna (Basel II) Kapitaltäckningsreglerna innebär att bankerna måste hålla en viss storlek på sin kapitalbas (motsvarar ungefär ett företags/bankernas egna kapital) i förhållande till sina riskvägda tillgångar. De riskvägda tillgångarna är bankernas lån, placeringar, etc, viktade beroende på hur riskfyllda de anses vara. Kapitaltäckningsreglerna styr hur denna viktning ska ske och hur stor andel av lånestocken som ska tas upp som exponering. Förhållandet mellan bankernas kapitalbas och riskvägda tillgångar får inte understiga 8 procent. Syftet med dessa regler är att bankerna ska ha tillräckligt med kapital för att klara en situation med stora kreditförluster i tillgångarna. - 5 - Skapat av Emma Linder

I de nuvarande kapitaltäckningsreglerna innebär riskviktning att lån till företag måste inkluderas till sitt fulla värde som exponering, oavsett hur säkert företaget anses vara. De nya kapitaltäckningsreglerna återföljs av ett antal metoder för hur bankerna kan riskbedöma lån till företag. Dessa metoder kommer att vara mer riskkänsliga än de som hittills nyttjats. Metoderna för riskviktning avgör hur mycket kapital bankerna behöver sätta av i förhållande till utlåningen. Det blir därför mindre kapitalkrävande för bankerna att låna ut till företag med t ex god extern rating eller som får god rating i bankernas interna rating. Det finns i huvudsak tre riskviktningsmetoder enligt de nya kapitaltäckningsreglerna. Den första är en schablonmetod som bygger på låntagarnas externa rating och de två övriga är internratingmetoder som bygger på bankernas egna interna riskbedömningar av låntagarna. Metoderna är på olika sätt kompletterade med speciella riskviktningar för så kallade SME företag (små och mellanstora företag). Den speciella behandlingen av SME i de olika metoderna gör att lån till dessa får lägre riskvikt än vad de normalt skulle ha fått om de bedömdes på samma sätt som större företag. Det är idag svårt att säga vad dessa regler innebär i praktiken. Företag är viktiga kunder för bankerna, så de nya kapitaltäckningsreglerna kommer med all sannolikhet inte att försämra möjligheten att få lån. Däremot kan kostnaderna för lån komma att påverkas av hur lånet klassas i de olika riskviktningsmetoderna. Prissättningen blir troligen mer differentierad. Ju högre risken är, desto högre blir räntan. Syftet med de nya reglerna är att säkerställa en stabilitet i den europeiska finansiella marknaden. Basel II reglerna har ännu inte trätt i kraft varav det i vår enkätundersökning inte framgår några effekter av de nya kapitaltäckningsreglerna. 3.3 Nya företag Statistiken från ITPS visar att antalet nystartade företag har ökat under 2004. Enligt bolagsverket har ökningen fortsatt även under första halvåret 2005. Det var ca 80 % av de nya företagen 2003 och 2004 som finansierades enbart med egna medel eller med egna medel i kombination av andra finansieringssätt. Andelen som har använt banklån som finansiering uppgår till 15 % respektive år. Av de som använt sig av banklån är det flest (ca 30 %) i branschen Transport och kommunikation. Andelen företag som endast finansierats med egna medel uppgick 2004 till drygt 60 %. Andelen nystartade företag där företagaren har fått stöd till start av näringsverksamhet uppgick 2004 till 17 %. Störst andel återfanns bland företagen i branschgruppen Tillverkning och dylikt, inom vilken ca 22 % erhållit stöd till start av näringsverksamhet under 2004. En knapp tredjedel av företagen har en nettoomsättning per år under 30 000 kronor, drygt hälften av företagen under 100 000 kronor. De flesta företagen i den lägsta omsättningsklassen, under 30 000 kronor, återfinns, enligt studien, inom tjänstenäringar. Att det är så stor del av företagen som har en omsättning under 100 000 kronor samtidigt som de nya företagen sysselsatte ca 1,5 person per företag i genomsnitt antyder att det är en stor del av de nyregistrerade företagen som inte är fulltidsföretag. Hur Sverige ska få fler företag att startas är något som länge diskuterats i både riksdagen, regeringen och många näringslivsorganisationer. För att starta ett nytt företag behövs kapital i vissa fall ett stort kapital. Det är inte lätt att låna pengar, eller få krediter när företaget ännu inte har hunnit skapa sig en etablerad profil och historik. Problemet kring detta beror inte enbart på att det gamla företagshypoteket har ersatts, då det även med det systemet fanns stora problem. - 6 - Skapat av Emma Linder

4 Företags finansiering Ibland är pengar faktiskt allt. Allt vad som behövs för att affärsidén och arbetsinsatsen bakom ditt företag ska bära ända fram. Det kan gälla såväl vid starten som vid utvidgning av verksamheten. Övre Norrlands Kreditgarantiförening, www.kreditgarantiforeningen.se Gynnsamt företagsklimat kan förutsättas bygga på en effektiv kapitalmarknad, där företags finansieringsmöjligheter främjas. Så många som ett av fem små och medelstora företag i Europa anser dock att brist på tillgång till finansiering är ett hinder för tillväxt, vilket visar på att finansieringen för många företag har blivit ett allt mer tilltagande problem. Små företag är särskilt utsatta vid bristande kredittillgång, vilket kan speglas mot dessa företags stora beroende av finansiella institutioner för tillgång till extern finansiering. Bristen på riskkapital i tidiga skeden är en av orsakerna till att få nya företag växer och blir större. Många företag förblir därmed ofta enmansföretag. För att anställa krävs ofta investeringar och risktagningar som företagaren inte har råd att ta. Det är dessutom som nyföretagare svårt att visa upp en god ekonomisk historik samt att påvisa en god ekonomisk uppföljning. Det är ofta svårt att få tillgång till finansiering av investeringar och satsningar på nya produkter eller marknader. Det enda alternativet är då för många företagare att låna pengar. Det krävs dock ofta en betydande pantsättning i det egna företaget och eventuellt personlig borgen. De begränsade möjligheterna till privat finansiering leder i sin tur till sämre förutsättningar att få ta del av offentliga medel. Den stora utmaningen för lagstiftare och regeringen är att underlätta för företag att starta och växa genom ett system som ger en sund företagsfinansiering. Det är i sammanhanget värt att nämna att det rådande systemet i Sverige idag baseras till stor del på banker och långfristiga lån. Utmaningen gäller även för näringslivsorganisationer, bransch- och fackförbund samt övriga aktörer att komma med konkreta förslag till lösningar på de problem som finns. En liknande förmånsrättsändring som genomförts i Sverige har tidigare genomförts i Finland och Danmark, där kreditväsendet relativt snabbt anpassade sig till den nya situationen. Konsekvenserna av lagförändringen i dessa länder blev försumbar. Dock kan inga direkta paralleller till Sverige dras då förutsättningarna ser annorlunda ut beträffande förmånsrättsordningen och riskkapitalmarknaden i stort. Det finns exempel på system och modeller i både Finland och Danmark, som kan vara värda att prövas och eventuellt introduceras i Sverige. Ett sådant konkret exempel är det garantilånesystem som finns i Finland och administreras av Finnvera. Finnvera är ett specialfinansieringsbolag som ägs av finska staten. Finnvera förbättrar och diversifierar finansieringsmöjligheterna för företag genom lån, borgen och exportfinansieringstjänster. I sin egenskap av statsägd finansiär kompletterar Finnvera finansieringsmarknaden, främjar företagsverksamhet, regional utveckling och exportutveckling. Finnvera är Finlands officiella exportgarantiinstitut, Export Credit Agency (ECA). För att belysa Finnvera s betydelse för den finska industrin kan noteras att Finnvera vid halvårsskiftes 2005 hade utestående kreditgarantier om ca 2,2 miljarder euro och export- och specialgarantier om ca 4,8 miljarder euro. Omsatt i svenska förhållanden skulle detta betyda en kapitalvolym om 130 miljarder kronor. I både USA och Västeuropa utgör statliga garantier till småföretag ett väsentligt medel för att stimulera till nyföretagande och till expansion i småföretag. SBA (USAs federala system för garantier till småföretag) tillhandahåller främst kreditgarantier, men även garantier för export och projekt samt till riskkapital. I många avseenden liknar de västeuropeiska garantisystemen det amerikanska systemet. Under senare år har de offentliga garantierna utvecklas genom att EU via EIF (Europeiska investeringsfonden) kan gå in och täcka en del av förlusterna som uppstår i de nationella systemen. - 7 - Skapat av Emma Linder

4.1 Vad innebär leasing och factoring? Leasing är ett alternativ till avbetalning. Istället för att genom avbetalning bli ägare till objektet och betala av det under en viss tid, så kan man med leasing enbart hyra objektet av finansiärerna, som blir ägare, under viss tid. Genom att leasa istället för att avbetala, så kan företaget undvika att binda sitt kapital eller belasta tillgängligt kreditutrymme. Leasing innebär att brukande företag inte äger objektet, därmed ingår den inte vid beräkning av företagsinteckningens värde. Avbetalningsköp medför att säljaren har äganderättsförbehåll tills företag har fullföljt betalningarna d v s även här exkluderas objektet vid beräkning av företagsinteckningens värde. Factoring, eller fakturakredit, är ett sätt att omvandla företagets fakturor till likvida medel innan de har förfallit. Genom att överlåta företagets fakturor till en bank/kreditinstitut erhåller företaget direkt en kredit motsvarande en viss andel av fakturornas värde, t ex 70 procent. När fakturorna är betalda erhåller företaget resterande fakturavärde, exklusive kreditinstitutets avgifter, och krediten löses. Med factoring kan företaget därmed förbättra sin likviditet. Kundfordringar ingår normalt vid beräkning av företagsinteckning, men vid factoring ligger dessa redan som pant hos factoringbolaget, varför de då inte ingår vid beräkning av företagsinteckningens värde. Sammanfattningsvis innebär det att företagsinteckningen inte bara har fått en sämre prioritetsordning, utan även att beräkningsunderlaget har urholkas. Här är det viktigt att belysa att lagstiftaren har breddat beräkningsunderlaget genom att kassa och fast egendom (till den del den inte är intecknad) numera även ingår. Det är dock inte vanligt att företag som går i konkurs har några större medel i kassan. Dessutom är den fasta egendomen ofta intecknad till fullt värde, då detta ger möjligheter till lägre låneränta. Företagens nyckeltal kommer även de att påverkas av de alternativa finansieringsformerna eftersom balansomslutningen minskar. Detta kan innebära att villkoren i ingångna avtal med finansiärer kommer att påverkas eftersom de ofta bygger på villkor som nyckeltalsuppehållande. 4.2 Företagsstöd De företagsstöd som finns för små företag är ofta sammanknutna med investeringar i t ex maskiner eller anläggningstillgångar. Om företaget inte kan få traditionella banklån för att göra investeringen utan istället måste leasa eller köpa på avbetalning kan de inte få företagsstöd. Vissa regler har dock ändrats och andra håller på att ses över. För Västerbottens län kommer situationen att ytterligare försvåras ifall diskussionerna kring Glesbygdsstödets avskaffande realiseras. 4.3 Generationsväxlingar Generationsväxling berör inte enbart enskilda företagare och företag utan påverkar även det regionala och lokala näringslivet. Framgångsrika generationsväxlingar skapar förutsättningar för tillväxt medan misslyckade skiften däremot ger negativa effekter bl.a. på den lokala arbetsmarknaden. Sveriges demografiska sammansättning håller på att ändras och när 40-talistgenerationen under de kommande tio åren går i pension innebär det att många egenföretagare behöver hitta tilltalande överlåtelseformer. Ungefär hälften av alla företagsledare i Sverige är över 50 år. 90 000 svenska småföretag hotas av nedläggning fram till 2010 på grund av att ägarna går i pension, köpare saknas eller för att ägarskiften misslyckas. Oavsett hur generationsväxlingen inom ett företag genomförs, succession inom familjen eller försäljning, är det en komplicerad process med många dimensioner. - 8 - Skapat av Emma Linder

Genom den förändrade arvs- och gåvoskatten har generationsväxlingar underlättas något. Generationsväxlingar är dock fortfarande i många fall kapitalkrävande, och den vanligaste orsaken till att generationsväxlingar misslyckas är bristande tillgång till kapital. 4.4 Kreditgarantiföreningar Ett sätt för företag att få hjälp med säkerheter till sina lån är så kallade kreditgarantiföreningar. Detta garantisystem har sitt ursprung från norra Italien och har under de senaste åren kommit till Sverige. En kreditgarantiförening består av medlemmar i form av ett antal sinsemellan oberoende privata företag. Medlemmarna betalar en medlemsinsats och ett kapital byggs upp i föreningen, som sedan kan användas för att hjälpa medlemsföretag med sin finansiering. Föreningens affärsidé är att medverka till och underlätta finansieringen av föreningsmedlemmars investeringar genom att ställa säkerheter, främst borgen, vid upplåning av investerings- och rörelsemedel i bank eller hos annan kreditgivare samt bistå medlemmarna med rådgivning i finansieringsfrågor och bidra till att utveckla en god finansiell infrastruktur i sina regioner. Regeringen har gett Nutek i uppdrag att fortsätta stödja utvecklingen av kreditgarantiföreningar i Sverige. Ett exempel är att 1 000 företagare går med och lägger en medlemsinsats på 5 000 kr så att kreditföreningens kapital kommer upp till en grundplåt på 5 miljoner kr. Andra större offentliga och privata intressenter står tillsammans för lika mycket. Föreningen har då ett grundkapital på 10 miljoner kronor. Dessa medel gör att föreningen kan borga för lån på 50 miljoner kr. Företagen som är medlemmar kan då låna lika mycket genom inteckningar i sina företag. Dessa 100 miljoner gör det i sin tur möjligt att ansöka om motsvarande belopp från offentliga finansiärer, som i vårt fall hos ALMI, Norrlandsfonden, m.fl. Föreningen kan alltså möjliggöra investeringar för 200 miljoner kr. Eller: varje krona som kreditgarantiföreningen borgar för frilägger tre nya kronor! 4.4.1 Övre Norrlands Kreditgarantiförening Övre Norrlands Kreditgarantiförening vänder sig till fysiska och juridiska personer som bedriver, eller har för avsikt att bedriva, näringsverksamhet inom Västerbotten eller Norrbotten. Föreningen drivs som en självständig ekonomisk förening vilken medlemmarna driver genom deras valda ombud. Motivet är att medlemmarna tar ett gemensamt ansvar för föreningens verksamhet och utveckling. Föreningen med sina drygt 600 medlemmar och som är relativt ung har hittills genomfört sina första borgensinsatser. Se vidare på kreditföreningens hemsida www.kreditgarantiforeningen.se. - 9 - Skapat av Emma Linder

5 Lagförändring/Obestånd/Förmånsrätt Under detta kapitel kommer vi kort att beskriva vad förmånsrätt är och några av förändringar i lagstiftningen. Vi kommer även att beröra de olika syftena med att förändringen i lagstiftningen genomfördes. Mer information om detta kan ni bl a hitta i vår rapport från 2004 samt genom att söka information hos Rixlex, www.rixlex.se. 5.1 Förmånsrätten Reglerna om förmånsrätt styr fördelningen av en konkursgäldenärs tillgångar, mellan de borgenärer som har fordringar mot gäldenären från tiden före konkursen. Förmånsrättsreglerna styr också fördelningen av tillgångar mellan olika borgenärer vid utmätning. Särskild förmånsrätt belastar bara viss egendom och erhålls bara av vissa borgenärer. Borgenärer med särskild förmånsrätt får enligt huvudregeln utdelning före borgenärer med allmän förmånsrätt (gäller endast i konkurs). Sedan de förmånsberättigade borgenärerna har fått betalt utgår betalning till borgenärer utan förmånsrätt (oprioriterade borgenärer). En grund för flera av förmånsrätterna är att de antas stimulera kreditgivning, särskilt långvariga krediter. En säkerhet med förmånsrätt kan även göra krediten billigare. Det gamla företagshypoteket innebar att kreditgivare hade särskild förmånsrätt med 100 % på den egendom som företagshypoteket täckte. I och med lagändringen 2004-01-01 har företagshypoteket ersatts med en företagsinteckning som ger kreditgivaren allmän förmånsrätt med 55 % på den egendom som företagsinteckningen omfattar. Fr o m 2005-01-01 har även de äldre företagshypoteken gjorts om till företagsinteckningar enligt de nya reglerna. Företagshypoteket gällde med vissa undantag i den egendom som tillhörde näringsverksamheten medan Företagsinteckningen gäller i all egendom. Detta gör att även om tillgängligt förmånsvärde har minskat med 45 % är det inte säkert att den reella minskningen blir lika stor då inteckningen omfattar mer egendom än tidigare. Det har skett flera förändringar i förmånsrättslagstiftningen och vi kommer inte att diskutera samtliga i denna rapport. De som är intresserade av att veta mer kan läsa i vår rapport från 2004, samt söka information hos Rixlex, www.rixlex.se. 5.2 Företagsrekonstruktion Ett av syftena med lagförändringen var att underlätta företagsrekonstruktion. I många konkurser brukar man säga att kapitalförstörningen är oskäligt stor och det kan i många fall vara en fördel om en företagsrekonstruktion kan göras istället. Företag kan själva ansöka om företagsrekonstruktion när det på grund av likvida problem anar behovet att ställa in betalningar. Avgörande för ansökan om företagsrekonstruktion är att företaget verkligen avser att allvarligt pröva möjligheterna att rekonstruera verksamheten. Företag med problem ska, istället för konkurs, kunna rekonstruera sin verksamhet under ordnade former, i allmänhet under en tremånadersperiod. Under denna tid, som kan förlängas i upp till ett år, erhåller företaget anstånd med att betala skulder och är också skyddat mot att motparter säger upp avtal eller driver in sina fordringar. Företaget kan inte heller försättas i konkurs. En nyhet är att reglerna om lönegaranti, som tidigare bara gällt vid konkurs, numera även kan tillämpas vid företagsrekonstruktion. För att en företagsrekonstruktion ska vara möjlig måste borgenärerna gå med på att företaget kan rekonstrueras. Borgenärerna måste gå med på att ge företaget frist med betalning av skulder och i vissa fall sker även ned- eller avskrivningar av skulder. Lagförändringen förväntas bl a genom bankernas försämrade förmånsrätt ge bankerna större incitament till att gå med på företagsrekonstruktioner. 5.3 Konkurs Ett annat av lagförändringens syften är att minska konkurserna genom bättre och tidigare kreditprövningar av företag i allmänhet, samt genom ökade företagsrekonstruktioner. - 10 - Skapat av Emma Linder

Konkurs är en rättslig konsekvens av att inte kunna betala sina skulder i rätt tid och att denna oförmåga inte endast är tillfällig (obestånd). När någon genom beslut i tingsrätten försatts i konkurs förlorar denne (med vissa undantag) rätten att förfoga över sin egendom, rätten att driva rörelse och att ingå avtal samt under begränsad tid rätt att åka utomlands. Tingsrätten utser i samband med konkursbeslutet en förvaltare. Förvaltaren skapar i varje konkurs en unik organisation som benämnes konkursbo. Inom ramen för denna organisation omhändertar förvaltaren den egendom som gäldenären förlorat sin rådighet över, och utför i övrigt det arbete som lagen föreskriver att en affärsmässig avveckling av gäldenärens tillgångar kräver. I första hand görs ett försök av konkursboets förvaltning att rekonstruera verksamheten. I annat fall försöker förvaltaren genom, anbud eller auktion sälja tillgångarna så fördelaktigt som möjligt. När gäldenärens tillgångar förvandlats till likvida medel och verksamheten utretts, avslutas konkursen genom att förvaltaren upprättar ett förslag till tingsrätten om hur tillgångarna skall fördelas mellan olika fordringsägare. 250 200 150 100 50 Graf 1 Statistik från www.itps.se 0 Antal konkurser i Västerbottens Län Antal konkurser 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Av ovan diagram kan vi se att konkurserna i Västerbottens län har minskat från år 2003 till år 2004. Även för första halvåret 2005 har konkurserna minskat, från 97 st första halvåret 2004, till 88 st konkurser. 5.4 Konkurser och utdelningar Ett av syftena med förändringen i förmånsrättslagsstiftningen är att oprioriterade borgenärer i händelse av konkurs ska få möjlighet till bättre utdelning av sina krediter. Västerbottens Handelskammare har tittat på utdelningen från konkursfall under 2002, vid Skellefteå Tingsrätt. Utdelningarna har räknats om 2 enligt de nya reglerna, för att se vilka skillnader den nya förmånsrättsordningen skulle ge i utdelningen av konkursboet behållning De nya reglerna har resulterat i ett varierat resultat där bankerna i många fall har bättre utdelning efter förändringarna i lagstiftningen än vad de fick innan, vilket kan ses som positivt med tanke på allt som skrivits om de negativa effekterna som den nya lagen skulle innebära. För de konkurser som vi omräknat så kan den bättre utdelningen till bankerna bl a bero på att statens fordran ej längre har förmånsrätt tillsammans med hyror och dylikt. I andra fall har resultatet visat på oförändrad status delvis beroende på avsaknad av bankfordran samt att deras fordran varit låg i förhållande till andra fall. I de fall där bankerna fått sämre utdelning så har bland annat löneborgenärerna fått mer pengar än tidigare. Liksom ovan jämförelse är det även svårt att se om konkurserna har minskat till följd av lagförändringen. Enligt statistik från ITPS har konkurserna minskat de senaste åren, men om det beror på lagförändringen är svårt att avgöra. Frågan kompliceras också med hänsyn till att det för närvarande råder en högkonjunktur i Sverige, som kan bidra till att antalet konkurserna minskar. 2 Vi är medvetna om att det är svårt att göra en helt rättvisande jämförelse, eftersom bl a konkursförvaltaren troligen inte skulle agera exakt likadant efter de nya reglerna som han gjorde efter de gamla, likadant för borgenärerna. - 11 - Skapat av Emma Linder

5.5 Konjunkturlägets påverkan För tillfället råder det en god konjunktur i Västerbottens län. Enligt Företagarnas Småföretagsbarometer så har företagen i Västerbotten ett bättre konjunkturläge än övriga riket. Men trots den goda konjunkturen i Västerbottens län anser fler företag i Västerbotten, än i övriga landet, att ett av de viktigaste tillväxthindren för småföretag är brist på riskkapital. Det positiva konjunkturläget kan ha förmildrande på effekterna av förändringarna i förmånsrättslagens. Det är dock svårt att påvisa i vilken omfattning. 5.6 Olika effekter på grund av företagens verksamhetsområden Författarna till uppsatsen Nya förmånsrättslagens inverkan på finansiärers beteende en fallstudie i Norrbotten visar på att bankerna har ökat sin andel objektsfinansiering efter lagändringen. Detta påverkar olika verksamheter på olika sätt. Tillverkande företag har möjlighet till objektfinansiering då de ofta har säkerheter i form av maskiner och inventarier. För företag som saknar objekt att ställa som säkerhet för sina krediter kan lagförändringen skapa stora problem. Detta gäller främst lagerintensiva företag, till exempel handelsföretag. För lagerintensiva företag finns det ännu ingen kreditprodukt som är tillräckligt omfattande för att kunna ersätta företagshypoteket. Tjänsteföretag kan ofta använda sig av fakturabelåning vilket många gånger kan vara att föredra för finansinstitut jämfört med objektsfinansiering då det kan vara svårt att omvandla maskiner till likvida medel. I värsta fall kan lagändringen påverka framförallt tillverkande företag så pass negativt att själva lagförändringen blir konkursdrivande. Eftersom finansiärerna saknar förmånsrätt vid insolvenshantering, det vill säga utmätning, före konkurs kan företagets viktigaste maskiner utmätas och på så sätt kan företaget inte driva sin rörelse vidare. Detta är ett problem som främst kan drabba äldre företag där det gamla företagshypoteksbrevet används frekvent. Även i detta fall är objektsfinansiering ett skydd för finansiärerna genom att maskinerna blir oantastbara vid en utmätning. Att förändringar i förmånsrätten har gett olika effekter för olika branscher styrks även av vår enkätundersökning 2004 där tillverkningsbranschen var den bransch där flest företag hade fått krav på att öka säkerheterna för sina lån. - 12 - Skapat av Emma Linder

6 Resultat 2005 I detta kapitel redovisar vi de resultat som enkätundersökningen 2005 har gett. Undersökningen kan liknas vid en totalundersökning bland aktiebolag med 1-250 anställda i Västerbottens län. Svarsfrekvensen för undersökningen är 28 %, vilken kan ses som mycket god. Undersökningens genomförande, bortfallsanalys och övriga metodistiska frågor redovisas under kapitel 9. Vilka frågor ur enkätformuläret som berörs under respektive rubrik redovisas inom parantes under rubrikerna. Frågornas exakta formulering återges i bilaga 1. 6.1 Respondenternas bakgrund (Fråga 20-21) Att 94 % av respondenterna är VD/Platschef visar på att respondenterna kan antas ha en god insikt i företagets finansiella situation, vilket ytterligare stärks av att 73 % av respondenterna eller dess familj är majoritetsägare i företaget. Det styrks även genom att 97 % av respondenterna i hög eller mycket hög grad är engagerade i frågor som rör företagets finansiering 6.2 Om företaget och dess verksamhet (Fråga 4-7) För att kunna se fördelningen av företag som har sin huvudsakliga verksamhet i kustregionen, inlandsregionen samt har sin huvudsakliga verksamhet både i kust- och inlandsregionen har respondenterna svarat inom vilka/vilken kommun deras huvudsakliga verksamhet finns. Av respondenterna är det 69 % som har sin huvudsakliga verksamhet inom kustregionen och 28 % inom inlandsregionen. De resterande 3 % har sin verksamhet i både kust- och inlandsområdet. För att dela upp kommunerna mellan kust och inland har vi använt oss av EU:s Mål 1 uppdelning. För att få en uppfattning om företagens storlek har vi frågat företagen hur många helårsarbetskrafter som de sysselsätter. Detta är en viktig fråga främst då det gäller att få en bra bortfallsanalys (se kapitel 7 Metod). Vi kan se (tabell 1) att majoriteten av företagen som har svarat har mindre än 50 anställda, dvs de flesta företagen som responderat är små företag, vilket väl speglar hur populationen ser ut. Helårsarbetskrafter Alla respondenter Inland Kust Kust och Inland Anställda 1-4 63% 62% 66% 22% Anställda 5-19 28% 30% 26% 51% Anställda 20-49 6% 5% 5% 20% Anställda 50-250 3% 3% 3% 7% Tabell 1 - fråga 4 och 6 enkätformulär 2005 Företagen i inlandsregionen och kustregionen skiljer sig inte mycket åt vad gäller storlek på företagen. Vi kan däremot se att företagen som är belägna både i kustområdet och inlandsområdet är något större än de som bara finns i ett av områdena. Den bransch som företagen tillhör kan påverka företagets finansieringssituation avsevärt och därför har vi även frågat om vilken bransch de tillhör. Av respondenterna är det 16 % som är i tillverkningsbranschen, 18 % som är i handel eller distributionsbranschen, 49 % som är i tjänste-/uppdragsbranschen och 17 % som är i annan bransch. Inom vilken bransch har företaget sin huvudsakliga verksamhet? 16% 18% 49% 17% Tillverkning Handel eller distribution Tjänster / uppdrag Annan bransch 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100 Diagram 1 - fråga 5 enkätformulär 2005-13 - Skapat av Emma Linder

Då enkätundersökningen handlar om företagens ekonomi, främst finansieringssituation, har det genom enkätresultatet framgått att 67 % av respondenterna tycker att påståendet Företagets och ägarnas ekonomi är nära sammankopplade stämmer bra eller mycket bra. I föregående års undersökning (fråga 15c 2004) kan vi se att det var 61 % av företagen som tycker att det stämde bra eller mycket bra. Företagets och ägarnas ekonomi är nära sammankopplade Hur väl stämmer följande påståenden med Din uppfattning om dig och ditt företag 5=Stämmer mycket bra Diagram 2 Fråga 7c enkätformulär 2005 6.3 Tillväxthinder (Fråga 17) 1=Stämmer mycket dåligt 44% 23% 17% 10% 6% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Respondenterna har besvarat frågor angående tillväxthinder. Det är 38 % av respondenterna som har lån, vilka anser att tillgång till lån är ett ganska eller mycket stort hinder för företagets utveckling/tillväxt, medan det för alla respondenter är 26 %. Skillnaden mellan alla respondenter och enbart de som ha lån är mindre då det gäller tillgången till externt ägarkapital där 20 % av de respondenter som har lån som anser att det är ett ganska eller mycket stort hinder medan det är 16 % av alla respondenter som anser det. Vi kan även se att det är över hälften som anser att dessa faktorer är ett hinder för företagens utveckling/tillväxt men det är ändå många som inte ser tillgången till externt ägarkapital eller tillgången till lån som något hinder alls. Externt ägarkapital Tillgång till lån I vilken utsträckning anser Du att följande faktorer hindrar företagets utveckling/tillväxt? Mycket stort hinder Inget hinder 4% 12% 36% 49% Alla respondenter Urval; de som har lån Alla respondenter Urval; de som har lån 5% 8% 12% 15% 18% 26% 39% Diagram 3 Fråga 17d o17e enkätformulär 2005 38% 40% 41% 36% 22% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 5 4 3 2 1 Mycket stort hinder Ganska stort hinder Litet hinder Inget hinder Vi kan se av diagram 4 3 (diagrammet visar på frågornas medelvärde) på nästa sida att de tillväxthinder som företagarna tycker är störst är Brist på egen tid, Dålig lönsamhet, Svag efterfrågan och Hård konkurrens. Det framgår även att företagen i Västerbottens län och då speciellt i inlandet anser att det i större utsträckning finns hinder för företagets utveckling/tillväxt. Det hinder där det inte finns någon större skillnad jämfört med riksgenomsnittet är Brist på egen tid. Det hinder där det finns störst skillnad mellan inlandsföretag och kustföretag är Begränsad tillgång till lån. 3 Denna fråga är tidigare ställd i NUTEK s undersökning företagens villkor och verklighet och diagram 4 visar en jämförelse mellan undersökningarna där riksgenomsnittet är hämtat ur NUTEKs statistik och övriga siffror härrör ur vår enkätundersökning. - 14 - Skapat av Emma Linder

1 = inget hinder alls 2 = Litet hinder 3 = Ganska stort hinder 4 = Mycket stort hinder Brist på egen tid Hård konkurrens 4,0 3,5 3,0 Den Nya Förmånsrättslagen Svag efterfrågan 2,5 2,0 1,5 Myndighetsregler, tillståndskrav och dylikt 1,0 Dålig lönsamhet Jämförelse mellan riksgenomsnitt (S) Företag i västerbotten (AC) Kust- (Kust) och inlandsföretag (Inland) S AC Kust Inland Begränsad tillgång till lämplig arbetskraft Begränsad tillgång till lån Diagram 4 Fråga 17 enkätformulär 2005 Begränsad tillgång till externt ägarkapital 6.4 Företagens allmänna uppfattning om kapitalförsörjning (Fråga 1 o 2) Vi har frågat företagen hur de tycker att kapitalförsörjningen för små och medelstora företag fungerar i Västerbottens län. Det är hela 31 % av respondenterna som inte har haft någon åsikt. Av respondenterna som tagit ställning till frågan var det 46 % som anser att den fungerar Mycket dåligt eller dåligt, det är 39 % som är neutrala till hur kapitalförsörjningen fungerar. 15 % anser att kapitalförsörjningen fungerar bra eller mycket bra. Då vi frågat företagen hur de tycker att den nationella småföretagspolitiken stödjer tillväxten bland de små och medelstora företagen i Västerbottens län är det 13,5 % av respondenterna som svarat att de inte har någon åsikt. Av de som tagit ställning är det 79 % av respondenterna uttrycket att den fungerar dåligt eller mycket dåligt. 18 % av respondenterna är neutrala och 3 % av respondenterna anser att det fungerar bra eller mycket bra. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Diagram 5 Fråga 1 o 2 enkätformulär 2005 1 2 3 4 5 Hur tycker du generellt att kapitalförsörjningen för små och medelstora företag fungerar i Västerbottens län Hur tycker Du generellt att den nationella småföretagspolitiken stödjer tillväxten bland små och medelstora företag i Västerbottens län? 1 = Mycket dåligt 5 = Mycket bra - 15 - Skapat av Emma Linder