Rutiner för polisanmälan om brott i skolan och anmälan till socialtjänsten när barn/elev far illa

Rutiner för polisanmälan om brott i skolan och anmälan till socialtjänsten när barn/elev far illa

Innehåll BAKGRUND... 3 RUTINER FÖR POLISANMÄLAN OM BROTT... 3 VAD MENAS MED BROTT?... 4 ANMÄLAN... 4 KONSULTATION... 4 UNDER UTREDNING... 4 BROTT BEGÅNGNA AV ELEVER ÖVER 15 ÅR... 4 BROTT BEGÅNGNA AV ELEVER UNDER 15 ÅR... 5 BROTT BEGÅNGNA AV PERSONAL... 5 ÖVRIGA... 5 SKOLANS FÖREBYGGANDE ARBETE... 6 RUTINER FÖR ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN NÄR BARN/UNGDOM FAR ILLA... 6 BILAGA... 7

Bakgrund Det finns inte någon laglig skyldighet för skolan att polisanmäla en elev som har begått ett brott. Det finns heller inte några särskilda nationella föreskrifter som anger om, hur eller när polisen ska kopplas in. Den enda bestämmelse om anmälningsplikt som gäller för dem som är anställda inom förskola och skola är bestämmelsen i 14 kap. 1 socialtjänstlagen om skyldighet att anmäla till socialnämnden om ingripande till ett barns skydd 1. Dessa rutiner ska ses som ett stöd i skolornas arbete när det uppstår brottsliga gärningar. Rutinerna syftar också till att skapa ett gemensamt synsätt på, och ett väl genomtänkt förhållningssätt till, vad som motiverar en polisanmälan och vem som faktiskt anmäler. Slutligen klargörs ansvaret att anmäla till socialförvaltningen vid misstanke att barn/elev far illa. Framtagandet av rutinerna kan också ses som ett led i arbetet med att förbättra samverkan mellan skolan och socialtjänsten. Avgränsningar Rutinerna avgränsar sig till sådana handlingar i eller i anknytning till skolan och som kan leda till en polisanmälan eller anmälan till socialtjänsten. Rutinerna ersätter därför inte de enskilda skolornas ordningsregler eller andra handlingsplaner som tar upp hot- och våldsproblematiken i en vidare bemärkelse. Avslutningsvis gäller dessa rutiner, i tillämpliga delar, även för förskolan, skolbarnsomsorg och Ungdomens hus. Rutiner för polisanmälan om brott Tre huvudregler för Säters skolor: 1. Brottsliga handlingar ska aldrig accepteras 2. Skolan ska polisanmäla alla brott som utförs i eller i anknytning till skolan 3. När polisanmälan sker ska samtidigt händelsen anmälas till Socialtjänsten 1 Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast till socialnämnden anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter.

Vad menas med brott? Brottsbalken är den lag som innehåller större delen av brotts- och straffbestämmelserna i svensk rätt. Med brottsliga handlingar avses här exempelvis stölder, skadegörelse, våld, hot, hets mot folkgrupp, sexuella trakasserier, narkotikainnehav, langning eller vapeninnehav. För att det ska anses vara ett våldsbrott eller hot skall risk för betydande fysisk eller psykisk skada föreligga (bilaga brottsbalkens brottskatalog). Anmälan Skolans utgångspunkt är att brott och kriminalitet ska behandlas på samma sätt i skolan som i övriga delar av samhället. Det är därför polisens, och inte skolans uppgift, att bedöma om eller när ett brott begåtts. Huvudregel är att alla brottsliga handlingar ska polisanmälas. Anmälan ska ske till tfn: 114 14. Obs! Fråga efter polisens ärendebeteckning! Dokumentera i PMO att anmälan är gjord, ange polisens ärendebeteckning! Vid pågående brott ring 112. Konsultation Det är också möjligt att konsultera polisen om du känner osäkerhet kring om anmälan bör ske eller inte. Även konsultation sker via 114 14, begär att få tala med polisens ungdomsgrupp. Under utredning Skolan ska inte vidta några former av utredningsåtgärder som kan anses ligga inom polisens verksamhetsområde eftersom det riskerar att störa eventuell utredning. Undantag är när det gäller utredning om kränkning: Då ska skolan utreda händelsen även när polisutredning pågår (enl. BEO 2007-11-02, dnr 55-2007-353). Brott begångna av elever över 15 år När den brottsliga handlingen utförts av en straffmyndig elev/elever ska anmälan i första hand göras av rektor, i andra hand av den person som biträder denne. Om ett läge skulle uppstå då ingendera av denna personal finns tillgänglig ska den i personalen som bevittnat

brottet göra anmälan. Huvudregeln är, oavsett vilket, att det är skolan som ska anmäla händelsen. Detta gäller också i de fall då målsägaren själv, av olika skäl, avstått från att anmäla händelsen. Brott begångna av elever under 15 år De brott som definieras i strafflagen är brott också om de begås av personer under 15 år, trots att målet inte behandlas i domstol och inget straff döms ut. Ansvaret för åtgärder från samhällets sida när en icke straffmyndig begått ett brott vilar på socialnämnden. Detta hindrar dock inte polisen från att utföra brottsutredningar om det finns särskilda skäl för detta 2. Att gärningsmannen/kvinnan ännu inte fyllt 15 år utgör alltså inget skäl för att skolan ska avstå från att göra en polisanmälan. Av rent preventiva skäl kan det vara särskilt viktigt att polisanmäla just en gärningsman/kvinna som inte fyllt 15 år. Detta eftersom en polisanmälan ger en signal till polis och socialtjänst om att allt inte står rätt till. Vem anmäler? Samma regler som ovan gäller, det vill säga i första hand rektor, i andra hand biträdande rektor osv. Brott begångna av personal Vid händelse av att en brottslig handling i eller i anknytning till skolan, utförts av någon i personalen, är det rektor som ska polisanmäla händelsen. Ärendet anmäls till förvaltningschefen för kännedom och även till personalchefen för handläggning. Övriga Brott, i samband med skoldagen, kan naturligtvis utföras av betydligt fler än enbart elever och personal, exempelvis föräldrar eller andra personer som tillfälligt besöker skolan. I dessa fall är det rektor som ska polisanmäla händelsen. 2 Det är enligt Lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL) barnets bästa som ska ligga till grund för bedömningen om en polisutredning ska genomföras eller inte.

Skolans förebyggande arbete Varje skola är enligt lag skyldig att upprätta en likabehandlingsplan som bland annat ska innehålla en beskrivning av hur verksamheten arbetar för att förebygga och förhindra, upptäcka och utreda trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplanen ska även innehålla en redovisning av vilka förebyggande åtgärder som vidtagits av skolan samt vilka åtgärder som kommer att vidtas då en hot- eller våldssituation uppstår. Det är särskilt viktigt att handlingsplanerna innehåller en tydlig ansvarsfördelning i samband med en akut händelse. Rutiner för anmälan till socialtjänsten när barn/ungdom far illa Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälsooch sjukvården och socialtjänsten är enligt socialtjänstlagen 14 kap 1 skyldiga att genast till socialförvaltningen anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd. För närmare information se samverkansavtal mellan barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden.

Bilaga Brottsbalkens brottskatalog Brottsbalken är den lag som innehåller större delen av brotts- och straffbestämmelserna i svensk rätt. Den andra delen i brottsbalken innehåller en lista med alla i brottsbalkens förekommande brott, den s.k. Brottskatalogen. Tredje kapitlet, brott mot liv och hälsa -, innehåller bl.a. brotten om mord, misshandel och vållande till annans död Fjärde kapitlet, brott mot frihet och frid innehåller bl.a. brotten om människorov, olaga frihetsberövande, olaga tvång och grov kvinnofridskränkning (4a ) Femte kapitlet, ärekränkning innehåller bl.a. förolämpning mot någon med anspelning på hans eller hennes homosexuella läggning Sjätte kapitlet, sexualbrotten innehåller bl.a. våldtäkt Sjunde kapitlet, Om brott mot familj innehåller bl.a. att ingå äktenskap med någon trots att man redan är gift Åttonde kapitlet, Om stöld rån och andra tillgreppsbrott innehåller bl.a. stöld och rån Nionde kapitlet, Om bedrägeri och annan oredighet innehåller bl.a. att lämna oriktig eller ofullständig uppgift så att det innebär vinning för gärningsmannen Tionde kapitlet, Om förskingring och annan trolöshet innehåller bl.a. förskingring Elfte kapitlet, Om brott mot borgenär Tolfte kapitlet, Om skadegörelsebrott innehåller skadegörelse Trettonde kapitlet, Om allmänfarliga brott innehåller bl.a. mordbrand Fjortonde kapitlet, Om förfalskningsbrott innehåller bl.a. urkundsförfalskning Femtonde kapitlet, Om mened, falskt åtal och annan osann utsaga innehåller vittna falskt som vittne

Sextonde kapitlet, Om brott mot allmän ordning innehåller bl.a. genom våldshandling störa allmän ordning Sjuttonde kapitlet, Om brott mot allmän verksamhet innehåller bl.a. hot och våld mot någon i hans myndighetsutövning Adertonde kapitlet, Om högmålsbrott innehåller bl.a. med uppsåt att statsskicket skall med vapenmakt omstörtas Nittonde kapitlet, Om brott mot rikets säkerhet Tjugonde kapitlet, Om tjänstefel mm Tjugoförsta kapitlet, Om brott av krigsmän Tjugoandra kapitlet, Om landsförräderi Tjugotredje kapitlet, Om försök, förberedelse, stämpling och medverkan till brott Tjugofjärde kapitlet, Om allmänna grunder för ansvarsfrihet innehåller bl.a. rätten till nödvärn