Energianalys Kjelles Blom och Fritidsmarknad Energikartläggningen är utförd av Peter Karlsson och Eva Karlsson, Industriell Laststyrning. Syfte är att utvärdera samt finna åtgärder att effektivisera och minska nuvarande energianvändning på Kjelles Blom och Fritidsmarknad. Analys av energikartläggningen är utförd i samarbete med projektledare Anette Valfridsson. Vid företagsbesöket deltog även Energi och Klimatrådgivare Östen Östman och Lennart Wing samt energikonsult Peter Eriksson.
1 Sammanfattning Rapporten visar i första hand hur elanvändningen är fördelad mellan olika processerna vid Kjelles blommor. Syftet med kartläggningen att effektivisera energianvändningen och därmed minimera energikostnaderna. I energikartläggningen ingår energibesiktning, analyser av tidigare elförbrukning samt mätningar på utvalda delar av anläggningen. Alla data i denna rapport omfattar år 2008 om inget annat anges. Intrycket är ett väl fungerande företag med engagemang i både för både miljö och energifrågor. Den totala energianvändningen år 2008 uppgick till 181 MWh el och 300 MWh olja. Energieffektiviseringsförslag Undersök möjligheten att ansluta till fjärrvärme om detta inte är möjligt kan det vara intressant att skaffa någon form av mobil panncentral. Dessa panncentraler finns med olika typer av biopannor. Det finns fler fastigheter i närområdet, hör efter om de är intresserade att ansluta till samma central. Ju större värmebehov man kan ansluta till en eventuell biopanna ju lönsammare investering. Genom att installera närvarostyrning på belysningen i samtliga kallagerdelar finns potentialen att minska energianvändningen för belysning med 25 MWh. Installera punktbelysning på varorna i försäljningshallen växthuset. En minskad installerad effekt för belysning minskar problemet med värmen i lokalen under den varma årstiden. Byt ut kvicksilverlampor i ytterbelysningen till högtrycksnatrium. Det finns nya högtrycksnatriumlampor som kan sättas direkt i de gamla armaturerna. Besparingspotentialen är 1 MWh/år 2
Energianalys inom projektet SMEFFEN Energianalysen är utförd, i början av april, av Peter Karlsson och Eva Karlsson Industriell Laststyrning i samarbete med projektledare Anette Valfridsson. Vid företagsbesöket deltog även Energi och Klimatrådgivare Östen Östman och Lennart Wing samt energikonsult Peter Eriksson. Mathias Broth interaktionsforskare från Linköpings universitet var med och videodokumenterade aktiviteten. Projektet finansieras av Energimyndigheten, Region Gävleborg och Länsstyrelsen Dalarna 3
Innehåll 1 Sammanfattning... 2 2 Projekt Kjelles Blom och Fritidsmarknad... 5 2.1 Inledning... 5 2.2 Metod... 5 2.3 Syfte... 5 2.4 Avgränsningar... 6 3 Kort om företaget... 7 3.1 Ingångsdata... 7 4 Nulägesanalys och åtgärdsförslag... 8 4.1 Byggnad... 8 4.2 Värme... 8 4.3 Belysning... 8 5 El-statistik för år 2008... 10 5.1 El-Effektbalans... 11 5.2 El-Energibalans... 11 4
2 Projekt Kjelles Blom och Fritidsmarknad 2.1 Inledning Sverige har haft ett lågt elpris under många år, vilket har bidragit till att el används även till icke elspecifika processer där andra billigare och mer uthålliga energikällor är möjliga. Den största skillnaden mellan industrier i Sverige och på kontinenten är att värmningsprocesser sker med el och på kontinenten direkt med bränslen t.ex. naturgas eller olja. Ett mer enhetligt elpris i hela Europa leder till ett ökat pris i Sverige. Resultatet blir att svenska företag får svårt att konkurrera mot utländska företag vars elförbrukning är betydligt lägre. För att behålla en bra konkurrenssituation måste svenska företag sänka sin elförbrukning. En annan anledning till att effektivisera och därigenom minska elanvändningen är de hotande miljöproblemen, framförallt utsläpp av koldioxid. Ur ett europeiskt perspektiv är kolkondens den kraftproduktion som ökar eller minskar när efterfrågan på el förändras. Varje kwh el genererar i ett sådant kraftverk ett utsläpp på 1 kg CO 2. Sveriges elproduktion kommer främst från vattenkraft och kärnkraft, vilka inte orsakar några utsläpp av koldioxid. Miljön skulle därför gynnas om Sverige minskar sin elanvändning och istället exporterar el till kontinenten och därigenom minskar utnyttjandet av kolkondenskraftverk. I likhet med övriga landet sker en betydande del av energianvändningen i Dalarna och Gävleborg inom företagen. Flera studier och projekt visar på betydande potentialer för energieffektivisering. Som ett led i detta startade det två-åriga pilotprojektet SMEEFFEN (Small Medium Enterprise Efficiency Energy). Projektet som finansieras av Energimyndigheten, Region Gävleborg och Länsstyrelsen Dalarna syftar till att hjälpa företag i region Gävleborg och Dalarna att använda energin effektivare. Dessa regionala aktörer vill initiera en positiv process i energieffektivisering och uppmuntra små och medelstora företag att energieffektivisera. Aktiviteterna i aktuellt projekt skall främst konkretisera och intensifiera insatserna för energieffektivt företagande i regionen. Fokus ligger främst på tjänsteföretag men den breda informationsinsatsen riktar sig till alla typer av företagare. Projektet ska medföra en väsentligt ökad satsning på energieffektivisering. Därigenom stärks regionens företagare och förutsättningar ges för ökad ekonomisk tillväxt. 2.2 Metod I ett första steg har den totala energianvändningen på företaget studerats. En genomgång av energistatistik visade hur mycket elenergi och olika bränslen som används i företaget Drifttiderna fås dels genom samtal med personal. Energianvändningen för de olika processerna, räknas ut och presenteras. 2.3 Syfte Syftet med detta arbete är att kartlägga företagets energianvändning. Målsättningen är att främja förutsättningar att optimera energianvändningen och därigenom minska energikostnaderna. 5
2.4 Avgränsningar Energikartläggningen omfattar energianvändningen vid de olika enheterna. För att dela upp energianvändningen på de olika enheterna har antingen märkskyltar eller, som i de flesta fall, medeleffektvärdet under mätperioden använts. Information angående drifttider har delvis hämtats från teknisk personal. Dessa uppgifter används okontrollerade i rapporten. Energibalansen i rapporten ger en approximativ fördelning av energianvändningen över året. Risker finns att någon enhet, under mätperioden, har utnyttjat mer eller mindre effekt än vad som är normalt under året. 6
3 Kort om företaget 3.1 Ingångsdata Datum för analys: 2009-04-01 Företag: Kjelles Blom och Fritidsmarknad Adress: Östanbräcksvägen 70 82493 Hudiksvall Telefon: 0650-94950 Kontaktperson: E-post: Kenneth Könberg Energianalytiker: Peter Karlsson, Peter Eriksson, Eva Karlsson Telefon: 0141-611 38 0708-281151 E-post info@indlast.se Energianvändning 2008 Energi kwh El 180660 Olja (Faktisk förbrukning) 300000 7
4 Nulägesanalys och åtgärdsförslag 4.1 Byggnad Fastigheten är byggd i omgångar mellan 1985 och början av tjugohundratalet. Klimatskalet är kanalplast och isolerat med löst liggande cellplast mot kanalplasten. Innertak i lamp och tyg avdelning består av cellplastskivor. 4.2 Värme Uppvärmning sker med ett vattenburet system kopplat till en oljepanna. Distributionen av värme till butiksytor sker med flera aerotemprar i taken. Oljeförbrukningen ligger i snitt på 30 m 3 /år, med en tempererad yta på 2400 m 2 vilket ger ett nyckeltal på 124 kwh/m 2. Därtill kommer värme från belysning ca 36 kwh/m 2. Då klimatskalet är ett växthus bidrar även solen till uppvärmningen. Åtgärdsförslag: Aerotemprarna i lamp- och textilavdelningen bör byggas om så de inte tar luften från utrymmet mellan innertak och yttertak då man kan anta att den under vintertid är kallare än inneluften. De bör ta den varmare inneluften Besparingspotential: Svårbedömt Åtgärdsförslag: Byt från olja till fjärrvärme alternativt biobränsle En modern oljepanna och omvandlar 80-95 procent av råvarans energi till användbar värme. Hos en äldre panna är verkningsgraden 60-75 procent beroende på vilken panna det är. Det enklaste alternativet här är att konvertera till fjärrvärme, finns inte denna möjlighet kan det vara intressant att undersöka möjligheten att skaffa någon form av mobil panncentral. Dessa panncentraler finns med olika typer av pannor. Undersök om det finns fler fastigheter i närområdet som är intresserade ansluta till samma central. Ju större värmebehov man kan ansluta ju lönsammare investering. 4.3 Belysning Den mest förekommande belysningen på företaget är äldre lysrörsarmaturer med två lysrör i varje. Effekterna 36 W respektive 58 W T8 lysrör, som inklusive drossel blir 45 respektive 70 W per rör. Ytterbelysningen består av fyra stycken 125 W kvicksilverlampor samt 2 stycken 300 W halogenstrålkastare. Den totala installerade effekten för belysningen är beräknat till ungefär 43 kw. Antar man drifttider i försäljningshallarna till 3300 timmar per år och i vissa lagerdelar till mellan 500 timmar och 1000 timmar per år blir den totala elenergianvändningen för belysning 123 MWh/år. Dessutom finns utställningsbelysning som har en installerad effekt på 11 kw och en energianvändning på 35MWh. Enligt personalen blev temperaturen i växthuset hög på sommaren då det är varmt ute. Här är belysningen i taket en bidragande orsak. 8
Åtgärdsförslag 1: Sektionera belysningen i växthuset. Installera sektionering på belysningen i växthuset. Dagtid under sommaren behövs belysningen endast för att lysa upp varorna som annars inte exponeras på ett bra sätt. Ett förslag är att installera några keramiska metallhalogenspottar som punktbelysning där det är viktigt att belysa. Sektionera så man kan välja att ha antingen spottar eller takbelysningen tända. Dessa lampor finns på 20W, 35W, eller 70W. Ett alternativ är att testa LED-lampor som inte avger någon värme. Köp ett par lampor och se efter så det inte blir problem med färgåtergivningen. Besparingspotential: Beror på hur mycket punktbelysning man vill ha. Lägre installerad effekt ger mindre värme till lokalen vilket ar önskvärt under den varma årstiden. Åtgärdsförslag 1: Närvarostyr delar av belysningen. Installera närvarostyrning på belysningen i samtliga kallagerdelar. Besparingspotential: Ca 25 MWh/år. Åtgärdsförslag 2: Byt kvicksilverlamporna i ytterbelysningen Det lär finnas en nyhet som kommit ut på marknaden där man lätt kan byta ut kvicksilverlampor till högtrycksnatrium. Enligt belysningsföretaget Aura finns ett paket bestående av Aura SODINETTE Long Life-högtrycksnatriumlampa och tändare vilket kan ersätta kvicksilverlampor. Kombinationen används som ett komplement till den existerande drosseln. Detta paket gör det möjligt att minska miljöpåverkan och spara upp till 44 % energi. Besparingspotential: Ca 1MWh Åtgärdsförslag: Sätt lågenergilampor i all utställningsbelysning Utställningsbelysningen utnyttjar ca 35 MWh/år som det ser ut idag. Var noga med att alla dessa lampor är lågenergilampor, som det såg ut vid besökstillfället var det blandat. En lågenergilampa utnyttjar generellt bara en tredjedel av energin jämfört med en traditionell glödlampa. Besparingspotential: Svårbedömt, då vi inte exakt vet fördelningen av glödlampor och lågenergilampor. 9
5 El-statistik för år 2008 Timvärdena visar uttagen effekt i kwh/h. Maximal uttagen effekt år 2008 var 60 kw. Basdriften består av aerotemprar, cirkulationspumpar samt administration. El-lasten under dagtid består nästan bara av belysning. Kjelles Blom och Fritidsmarknad timvärden år 2008 Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kwh/h Effekt 20,62 0,00 60,00 180 660,90 10
5.1 El-Effektbalans Diagrammet visar installerad effekt fördelad på de olika enhetsprocesserna. 5.2 El-Energibalans Tabellen visar ungefärlig fördelning av elenergianvändningen under år 2008. Energibalansen är baserad på märkskyltar plus drifttider, de mätningar som gjorts samt 2008 års timvärden. Den totala el-energianvändningen år 2008 var 181 MWh. Under posten övrigt finns kyl/frys, kaffebryggare, datorer samt mindre energikrävande utrustning. Energidiagram visar ungefärlig fördelning av el-energianvändningen år 2008 11