Så skyddas Kristianstad mot översvämningar Michael Dahlman C4 Teknik Kristianstads kommun
Kristianstad är beläget långt nedströms och intill Helge å, Skånes största å
Kristianstadsslätten är en gammal havsvik med stora ytor av lågt belägna områden 5-meterskurvan Kristianstad Det låglänta området utgör idag kärnan i Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Åhus
Kristianstads låglänta belägenhet kommer sig av att den danska fästningsstaden Kristianstad år 1614 av försvarsskäl placerades på en halvö ute i våtmarkerna kring Helge å Helge å Nosabyviken Karta från början av 1800-talet Hammarsjön
Kristianstads låglänta belägenhet kommer sig av att den danska fästningsstaden Kristianstad år 1614 av försvarsskäl placerades på en halvö ute i våtmarkerna kring Helge å Helge å Nosabyviken Karta från början av 1800-talet Hammarsjön
I slutet av 1800-talet vallades Nosabyviken in och området öster om centrala Kristianstad började sedan bebyggas på 1900-talet. Även områden väster om ån har invallats och bebyggts. F d Nosabyviken Hammarsjön
Konsekvensen har blivit att stora delar av Kristianstad idag är bebyggda strax över eller t o m under havsytan. Här finns Sveriges lägsta marknivå (2,41 m under havsytan). Vattenytor vid normalt vattenstånd Områden som täcks av vatten vid extremt högvatten ( beräknat högsta flöde ) och +2 m i havet - om invallningarna inte fungerar
Ca 12 000 människor drabbas direkt om gamla Nosabyviken fylls upp på kort tid. Väster om Helge å kan ytterligare ca 4 000 människor drabbas. Om invallningarna kring Kristianstad inte håller vid ett kraftigt högvatten översvämmas stora områden snabbt. Vattendjupet kan bli upp till 5,7 meter. Reningsverket för Kristianstad och 18 andra orter slås ut Centralsjukhuset måste utrymmas E 22 blockeras Staden kan behöva överges en längre tid
Det stora högvattnet i februari 2002 blev en väckarklocka för de flesta att Kristianstad inte var helt säker. Vallarna höll även denna gång, men bara tack vare ett intensivt förstärkningsarbete. Undersökningar av vallarna och utveckling av prognossystem hade då pågått sedan flera år.
2,30 2,20 2,10 2,00 1,90 1,80 1,70 1,60 Högsta högvatten uppmätta under 1905-2007 Högsta högvatten i Helge å 1905-2007 (nivå +1,80 eller högre) 2,23 2,18 2,00 2,08 2,04 1,95 1,90 1,88 1,86 1,87 1,84 1,80 1,90 2,15 1,96 1992 1995 1998 2001 2004 2007 1911 1914 1917 1920 1923 1926 1929 1932 1935 1938 1941 1944 1947 1950 1953 1956 1959 1962 1965 1968 1971 1974 1977 1980 1983 1986 1989 1908 1905
Maximala flödet vid översvämningarna 2002 (5/2) vid Torsebro (strax uppströms Kristianstad) uppmättes till 218 m³/s För det framtida skyddet av Kristianstad ska vi dimensionera vallarna för ett beräknat högsta flöde (BHF) av 527 m³/s Värdet är framtaget av SMHI och utgör grund för alla beräkningar av nivåer och åtföljande skyddsåtgärder. Verkliga flödesmätningar vid Torsebro är hittills behäftade med rätt stora osäkerheter.
Som underlag för planeringen har sedan cirka tio år ett omfattande underlag tagits fram och modeller skapats En stor del av underlaget avser marknivåer och tvärsnitt för att kunna göra beräkningar av vattennivåer vid extrema flöden Beräkningarna av flöde och vattennivåer görs via DHI:s modellsystem MIKE 11 Flödesmodellen är dessutom kopplad till den stora MIKE SHE-modellen för Kristianstadsslättens hydrologi
Under hösten 2010 genomför Lantmäteriet ett projekt tillsammans med Kristianstads kommun, DHI, Högskolan i Gävle, GeoXD och MSB. Syftet är att testa om den nya nationella höjdmodellen (flygning gjordes våren 2010) kan: - förbättra resultaten av MIKE 11-beräkningarna - ge översvämningskartor som är säkrare och mer yttäckande
Modellberäkningarna utifrån beräknat högsta flöde resulterar i beräknade högsta vattennivåer utmed Helge å. Nivåerna blir förstås olika exempelvis uppströms och nedströms broar. Beroende på utgångsvärdena erhåller man olika nivåer. Torsebro Kristianstad Havet (+1,33)
Framtida klimatförändringar väntas medföra att det så kallade 100-årsflödet i Helge å blir mycket vanligare. Helge å Ur SOU 2007:60 (bilaga B 14)
Vattenföringen i Helge å vintertid väntas i framtiden bli högre än idag, och lägre sommartid Svarta linjen = ref (idag)
BHF, det dimensionerande flödet, väntas dock bli lägre på grund av mindre snö och tjäle vintertid (även om det blir mer regn). Detta har med avsikt inte beaktats i beräkningarna. Förändringar i dimensionerande flöde (% av dagens): Scenario RCAO-H/A2 RCAO-H/B2 RCAO-E/A2 RCAO-E/B2 Område Torsebro 92 81 90 78 Känslighetsanalys av Flödeskommitténs riktlinjer i ett framtida förändrat klimat, finansierat av Elforsk och Svenska Kraftnät
Framtida klimatförändringar väntas också medföra stigande havsyta och högre högvatten i havet, vilket ger en ökad dämning av Helge å även uppe i Kristianstad. Vår planering nu utgår från ett tillfälligt högvattenstånd i havet på +2 m, med ett samtidigt flöde i Helge å enligt nuvarande beräknade högsta flöde (BHF). Årshögsta havsnivåer Kungsholmsfort 0.9 0.8 0.7 obs 1886-2006 obs & low case obs & high case EA2 & high case Sannolikhet 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 40 60 80 100 120 140 160 180 200
De därmed framräknade maxnivåerna för vattnet bestämmer den lägsta höjd vi måste utgå ifrån i planeringen av våra skyddsvallar. Tillkommer gör t ex våghöjd. Uppströms järnvägsbroarna +4,02 Nedströms järnvägsbroarna +3,81 Barbacka +3,71 S Dämmet +3,42 N Hammarsjön +3,30
Vi arbetar för fullt med stora förstärkningar av skyddet mot Helge å. Vallar och pumpstationer byggs ut successivt. Allt ska vara klart omkring år 2015 till en total kostnad av ca 300 Mkr. Räddningsverket/MSB har hittills bidragit till en stor del av kostnaderna med statliga medel. Tidsplan just nu:
Hammarslundsvallen är den största vallen. Den förstärktes akut vid översvämningarna 2002 och har nu helt byggts om. På grund av pågående sättningar måste den fortfarande kompletteras på något sätt.
Vertikaldräneringar Arbete Hammarslundsvallen
Slits av moränlera Arbete Hammarslundsvallen
Normalsektion Hammarslundsvallen
Hammarslundsvallen september 2006
Hammarslundsvallen maj 2009
Hammarslundsvallen: omfattande undersökningar har krävts. Uppkomna sättningar 0,7-1,0 m i höjdled, upp till 0,2 m i sidled Omfattande mätprogram, tidigare ca 1 Mkr/år, nu ca 0,3 Mkr år. Nyinvestering 1,5 Mkr i mätutrustning 2010 pga sättningarna.
Hammarslundsvallen alternativ för att uppnå beslutad skyddsnivå +3,6 Höja vallen med jordmassor Höja vallen med kompletterande plastspont el dyl Mur utanför vallen på gamla järnvägsbanken Kalkcementpelare (svårt i efterhand, avskrivet)
Etappen E22 Tivoliparken Här har vallen fått anpassas till stadsmiljön
Arbete vallen E22 Tivoliparken
Färdig vall E22 Tivoliparken
Tivoliparken är låglänt och kommer inte att vallas in, den är en naturlig buffertzon mot staden. Mellan parken och staden har en viss komplettering skett av skyddet med hjälp av den gamla järnvägsbanken. Några kvarter av stadsbebyggelsen kommer vi inte heller att valla in!
Våren 2008 blev den sista delen av vallen öster om Helge å färdig. Här förstärktes bland annat banvallen så att den även fungerar som en skyddsvall. Förstärkning med morän + erosionsskydd, tryckbank på baksidan Hälften av det nya vallsystemet är därmed klart och skyddar hela östra Kristianstad (med undantag för Barbacka-området och Tivoliparken).
Härlövsängaleden, kringfarten tvärs över våtmarkerna väster om centrum, invallas för att klara högvatten (ca +2,2), men inte de allra högsta. Då läggs temporära vallar i vardera änden av leden som stängs av och får dränkas. Vallarna utmed trafikleden är av enklare konstruktion och inte berättigade till statliga bidrag. De riktiga vallarna längre bak skyddar staden mot de högsta högvattnen.
Planering pågår nu för skyddsvallarna väster om Helge å. Under 2011-12 byggs en vall över den f d Härlövsdeponin. Pumpstationen för dagvatten vid Bomgatan byggs om helt, den gamla rivs. Härlövsdeponin högdel lågdel
Bomgatans pumpstation Härlövsängaleden, över deponins lågdel
Bomgatans pumpstation - Härlövsängaleden NORMALSEKTION här föreslås spont
Härlövsdeponin - Lillövägen (varför är den så svart? Jo )
Härlövsdeponin Lillövägen här föreslås massor av KC-pelare (16 894), sammanlagt 135 km!
Utmed Lillövägen Hittills den enda sträckan på mark som inte ägs av kommunen
Lillövägen NORMALSEKTION - bentonitslits
Det helt ombyggda Södra Dämmet är en av sex pumpstationer som behövs för att pumpa ut vatten från den invallade staden. Kapacitet 3 m³/s. Kristianstad kan annars dränkas inifrån vid stora mängder nederbörd.
I samband med vallbygget vid Södra Dämmet och Lastageplatsen har också kajen byggts om. En kaj med konst och sittplatser som gör ån tillgänglig för fler.
Bomgatans pumpstation för dagvatten - tillrinningsområde delar av västra Kristianstad, 348 ha - frekvensstyrda pumpar - två pumpnivåer ut: +1,4 resp +4,2 för att spara energi - 350 m³ pumpmagasin för utjämning - kapacitet ca 1,5 m³/s
Pyntens pumpstation håller större delen av östra Kristianstad torrt - tillrinningsområde östra Kristianstad, 1430 ha - håller även områdena under havsytan torra året runt - kapacitet idag ca 4,5 m³/s - ska byggas ut till 9 m³/s med skruvpumpar och dubblerade funktioner
Utöver vallar och pumpstationer måste en hel del mindre förstärkningar göras och beredskap finnas för temporära åtgärder Temporär invallning av Barbacka fördelningsstation (som framöver kommer att flyttas upp på Bangården) Beredskap för höjning av brunnsrör för vattentäkterna på Näsby fält inför en översvämning Invallning av transformatorstationen för vattentäkterna på Näsby fält
FÖP Kristianstad 2009 Ett våningsplan kan vattenfyllas vid 0 möh. Två våningsplan kan vattenfyllas vid lägsta punkten -2,41.
FÖP Kristianstad 2009 Med utbyggt vallsystem är bebyggelsen skyddad mot översvämning Bebyggelse utanför vallsystemet måste skyddas separat - skyddsvall, upphöjd marknivå eller översvämningstålig grundläggning/bottenplan. Generellt gäller att för alla nyoch ombyggnader under +3 m ska möjlighet finnas att rädda sig själv och hjälpbehövande personer undan en snabbt stigande vattennivå, exempelvis upp på ett andra våningsplan. Finns bättre lokalisering?
Översvämmat område vid högsta beräknade nivåer utan skyddsvallar Före
När de nya vallarna är färdiga är i stort sett hela staden skyddad mot översvämningar. (Barbackaområdet är ett viktigt undantag.) Efter
ÖP Kristianstad 2010 (under arbete) Kring Helge å Översvämning: Färdigt golv minst 0,5 m över högsta vattennivå Avsteg kan göras för enklare tillbyggnader på 15 m 2 eller mindre
Juridik? Miljöbalken miljöfarlig verksamhet Miljöbalken vattenverksamhet Miljöbalken markavvattning Miljöbalken naturskydd (natura 2000, reservat mm) PBL marklov, detaljplan
Stordiket vid Österäng juni 2007 Dagvattensystemen inom invallningarna behöver också förbättras. Vid häftiga regn hinner inte vattnet rinna undan och pumpas ut eftersom nivåskillnaderna är små = dåligt fall.
Utjämningsytor behöver t ex anläggas i övre delen av Stordiket, som avvattnar östra Kristianstad (f d Nosabyviken). Kapaciteten för Pyntens pumpstation kommer dessutom att ökas.
Vilka områden som kan översvämmas utmed Stordiket (diket till Pyntens pumpstation) före och efter åtgärder har modellerats. Ytorna för dammar har lagts in i förslaget till fördjupad översiktsplan. Projektering inleds under 2010.
För att kunna projektera vissa pumpstationer tvingas vi även arbeta med att återupprätta dikningsföretag, modellera dagvattenflöden och beräkna konsekvenser av ändrad markanvändning ( t ex nya industriområden). Nedan tillrinningsområdena för de tre pumpstationerna väster om Helge å.
Högvattnet brukar komma snabbt, tidig varning är därför mycket viktig! (exempel vintern 2007): Riskabel nivå Röd nivå Gul nivå
Med hjälp av flödesmodellen MIKE 11 för Helge å har kommunen låtit bygga upp ett prognossystem, Flood Watch Kristianstad. Systemet beräknar både flöden och vattennivåer. Systemet används både för förvarning och för planering av åtgärder vid högvatten. Systemet sköts av C4 Teknik och togs i drift i samband med högvattnet i januari 2007.
Kommunen har sex egna väderstationer i Helgeåns avrinningsområde. Vattennivåerna mäts på sju platser. EON lämnar flödesvärden från tre kraftstationer. Prognoser för nederbörd och temperatur hämtas från SMHI två gånger per dag.
I samarbete med SMHI och EON installerades hösten 2008 en ny mätstation vid Torsebro för bättre flödesmätning. Det blir Sveriges första indexstation i ett vattendrag. www.airviro.smhi.se/torsebro ADCP, akustisk dopplerströmmätare
Mätdata från Torsebro indexstation vårfloden 2010
Under 2011 planerar SMHI extra vattenståndsmätningar i Åhus hamn i samarbete med C4 Teknik och Åhus hamn Även havets vattenstånd i Åhus hamn mäts kontinuerligt av C4 Teknik.
Prognoser för havsnivån de närmaste tio dygnen levereras av SMHI. Prognostiserade nivåer läggs f n in manuellt i Flood Watch, eller så förlängs det senast avlästa värdet. (Diagrammet nedan från prognos på webben för Simrishamn, endast två dygn framåt.)
Prognossystemets första insats handlar om när luckan vid Södra Dämmet kan dras upp/fällas ner. Pumpstationen skyddar centrala Kristianstad och styr nivån för kanalsystemet. Bottennivån ligger på +0,60. Då rinner vattnet ut med självfall. Vid drygt +0,80 måste luckan dras upp och pumparna startas. Flood Watch hjälper till att avgöra om luckan måste dras upp/kan tas ner.
Prognoserna körs automatiskt två gånger per dag året runt. De redovisas även i webbformat via kommunens hemsida http://floodwatch.kristianstad.se
Nivåer Genom att klicka på en punkt får man upp både mätvärden och prognoser, 10 dygn bakåt, 10 dygn framåt
Nederbörd & temperatur Genom att klicka på en punkt får man upp både mätvärden och prognoser, 10 dygn bakåt, 10 dygn framåt
Från februari 2010 redovisas vattennivån i Helge å vid Barbacka on-line på kommunens hemsida, minut för minut. http://www.kristianstad.se/sv/kristianstads-kommun/raddning- Sakerhet/Krislagen/Skydd-mot-oversvamningar/Prognoser-och-vattennivaer/
Vi har även tillgång till SMHI:s system WebHyPro med hydrologiska data och prognoser
SMHI tillhandahåller också en presentation på webben av sannolikheten för överskridande av varningsklass 1 i avrinningsområdena i Sverige.
Åtgärder vid gul respektive röd nivå genomförs i enlighet med vår DTU-manual
Information om vallprojektet och prognossystemet finns på kommunens hemsida. Under högvatten läggs extra information ut.
Så här kan det se ut
Tack för mig! michael.dahlman@kristianstad.se