Föreläsnng 1 2005-11-02 Sal alfa. 08.15 12.00



Relevanta dokument
Elektricitet och magnetism

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

Efter avsnittet ska du:

ELEKTRICITET.

Föreläsnng Sal alfa

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.

Think, pair, share. Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet?

Spänning, ström och energi!

6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6)

Sammanfattning av likströmsläran

FYSIK ELEKTRICITET. Årskurs 7-9

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Föreläsning 2

Introduktion till. fordonselektronik ET054G. Föreläsning 2

Sensorer och elektronik. Grundläggande ellära

Extrauppgifter Elektricitet

Resistansen i en tråd

Terriervalp-analogin hela historien [version 0.3]

Elektricitet och magnetism

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Ellära. Lars-Erik Cederlöf

Elektriska komponenter och kretsar. Emma Björk

Elektriska signaler finns i våra kroppar.

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?

Laborationer i miljöfysik. Solcellen

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.

Introduktion till. fordonselektronik ET054G. Föreläsning 1

Mät elektrisk ström med en multimeter

Kommentarer till målen inför fysikprovet. Magnetism & elektricitet

ELLÄRA OCH MAGNETISM

ELLÄRA ELLÄRA. För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt ny värld som öppnar sig. Vi börjar därför från början.

Facit till Testa dig själv 3.1

Magneter. En magnet har all-d en nord- och en sydände. Magneter används -ll exempelvis kompasser, magnetlås, fästmagneter.

LABORATION SPÄNNING, STRÖM OCH RESISTANS

Elektriska och elektroniska. fordonskomponenter ET035G. Föreläsning 1

Testa dig själv 3.1. Testa dig själv 3.2

5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA.

Elektronik 2018 EITA35

2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad?

KAPITEL 4 MTU AB

rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet.

Sensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken

Mät spänning med en multimeter

Kandidatprogrammet FK VT09 DEMONSTRATIONER INDUKTION I. Induktion med magnet Elektriska stolen Självinduktans Thomsons ring

Komponentfysik Introduktion. Kursöversikt. Hålltider --- Ellära: Elektriska fält, potentialer och strömmar

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-10)

Mät resistans med en multimeter

Strömdelning på stamnätets ledningar

Lab 2. Några slides att repetera inför Lab 2. William Sandqvist

Fysik TFYA68 (9FY321) Föreläsning 6/15

Chalmers Tekniska Högskola Tillämpad Fysik Igor Zoric

Elektronik 2015 ESS010

ELLÄRA OCH MAGNETISM

Laborationer i miljöfysik. Solcellen

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM

4:3 Passiva komponenter. Inledning

Att använda el. Ellära och Elektronik Moment DC-nät Föreläsning 3. Effekt och Anpassning Superposition Nodanalys och Slinganalys.

isolerande skikt positiv laddning Q=CV negativ laddning -Q V V

Potentialmätningar och Kirchhoffs lagar

En trädgårdsmästare har 10 plantor och han vill sätta ner dem i 5 rader med 4 plantor i varje rad hur ska han göra?

Lektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1

Tentamen eem076 Elektriska Kretsar och Fält, D1

Föreläsning 1 i Elektronik ESS010

Elteknik. Superposition

Elektricitet studieuppgifter med lösning.

Kap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)

Maxwells potentialekvation, s.k. nodekvation går ut på att analysera ett nät utifrån potentialerna i nätets noder.

Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning

Fysik TFYA86. Föreläsning 8/11

Grundläggande ellära. Materiellåda art nr. 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa.

Laboration 1: Likström

Fysik TFYA68. Föreläsning 5/14

En riktig ingenjörskurs Första föreläsningen: Översiktligt kursinnehåll Historik Ohms lag. Copyright 2008 Börje Norlin

Extralab fo r basterminen: Elektriska kretsar

3. Potentialenergi i elfält och elektrisk potential

B) Du ska kunna förklara vad energiprincipen är. C) Du ska kunna vilka former av energi som elektricitet kan omvandlas till.

Elektronik 2018 EITA35

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Emtithal Majeed, Örbyhus skola, Örbyhus

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 6

TSTE20 Elektronik 01/31/ :24. Nodanalys metod. Nodanalys, exempel. Dagens föreläsning. 0. Förenkla schemat 1. Eliminera ensamma spänningskällor

Räkneuppgifter på avsnittet Fält Tommy Andersson

Lärarhandledning: Ellära. Författad av Jenny Karlsson

SM Serien Strömförsörjning. Zenerdioden används i huvudsak för att stabilisera likspänningar.

HÄLLEBERGSSKOLAN. Ur kursplanen för området elektronik i ämnet teknik:

Lösningsförslag Inlämningsuppgift 3 Kapacitans, ström, resistans

Prov (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

Lektion 2: Automation. 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1

Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna

en titt på lärarmaterial och elevtexter

TSKS06 Linjära system för kommunikation Kursdel Elektriska kretsar. Föreläsning 3

Lösningar till BI

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..

Övningar i ekvationer

Sammanfattning Fysik A - Basåret

Mansoor Ashrati 9B

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Transkript:

LE1460 Föreläsnng 1 2005-11-02 Sal alfa. 08.15 12.00 pprop. Föreslagen kurslitteratur Elkretsanalys av Gunnar Petersson KTH Det finns en många böcker inom detta område. Dorf, Svoboda ntr to Electric Circuits Boylestad Essentials of Circuits Analysis. För att bara nämna ett par. Vi har i den här kursen 10 föreläsningar och 4 laborationer. Vi börjar med en serie föreläsningar. Tre stycken. Föreläsningarna är fyra timmar. Jag kommer att blanda med föreläsning och övning. Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/le1460/ Elektrisk ström Laddningar i rörelse ger en ström. ledare är det elektroner som rör sig. Varje elektron har en laddning. Elektronladdning 1,602 10-19 As. Ampersekund kallas också Colomb. Nästan alla enheter har anknytning till gamla vetenskapsmän. Charles Augustin Colombe var fransk militäringenjör i västindien. 1736-1806. Colomb förkortas C, men vi använder uttrycket As. Det kan annars bli förväxling med förkortningen för kapacitans. Enheten för elektrisk ström är Ampére. Det är ett antal laddningar som passerar ett tvärsnitt per sekund. ( André Marie Ampère 1775 1836 Professor i matematik Paris ) Det antal elektroner som måste passera ges av ekv. e är elektronladdningen och t = 1 s. Detta ger att n = 6,242 10 18 st n e = = 1 A n är antalet t 2005-11-08 H:\LE1460\F\F1.doc 1/5

Vi kommer att använda som beteckning för likström. Tidsberoende strömmar betecknas med i alternativt i(t). ( Detta gör att den imaginära enheten i betecknas med j då komplexa tal används i elkretsanalys ) Ström har en riktning. En gång i tiden antpg man att ström var positiva partiklar som rörde sig i en ledning. Så är inte fallet utan det är elektroner. Strömmens riktning definieras i alla fall som om det vore positiva partiklar som rör sig i en viss riktning. Kontentan av detta är att strömriktning och elektronriktning är motsatta. Det ger inga problem. Spänning och potential. Antag att vi har två laddningar i närheten av varandra. Att flytta isär dessa kostar ett arbete. + - + + + + - - - - Har + man många laddningar att - flytta isär + så + + går + det åt mer arbete. - - - - Med detta definieras begreppet spänningsskillnad. W V = Q arbete per laddning. Arbete har enheten J ( joule) Laddning har enheten As ( ampersekund ) Enhet volt ( Count Alessandro Volta prof i fysik Pavia talien ) Det finns ett antal olika sätt att flytta isär laddningar. Batterier, kemiska reaktioner. Generator. Drivs av vattenkraft eller vindkraft. Solceller, halvledarmekanismer. Det som är gemensamt är att det går åt arbete för att skapa spänningsskillnad mellan två olika punkter. Det är också viktigt att inse att det är skillnaden som är betydelsefull. Fåglar kan sitta på kraftledningar för att de inte finns någon skilland i spänning mellan fötterna. Det finns en analogi mellan potentiell energi i mekaniska system. V 1 V 2 Vi har två punkter med potentialerna V 1 och V 2. Säg att V 1 = 5,4V och V 2 = 3,2 V Då är spänningen mellan V1 och V2 12 = V 1 V 2 12 = 5,4 3,2 = 2,2 V 2005-11-08 H:\LE1460\F\F1.doc 2/5

Och 21 = V 2 V 1 21 = 3,2 5,4 = - 2,2 V Det första indexet antas vara den mest positiva punkten. För att ha någon mening måste V 1 och V 2 vara refererade till något gemensamt. Vanligtvis har man en nollpunkt. Kallas jord. Ledare När vi ritar schema äver kretskomponenter så betecknar en linje en ideal ledare. Den har samma potential överallt. Oavstt hur mycket ström som flyter i ledaren. Det är naturligtvis inte sant. Man får alltid förluster i ledare. Detta är en egenskap som kallas resistans. Det beror av längd, tjocklek, temperatur och vilket material det är fråga om. Materialegenskapen kallas resistivitet. ρ Vid 20 C 10-2 Ω mm 2 /m Silver 1,59 Koppar 1,72 Guld 2,21 Aluminium 2,7 Järn 10,5 R = ρ l A Laminat för tillverkning av kretskort har en kopparbeläggning som är 35 µm tjock. Normal bredd på linjerna är 0,024 eller 0,016 tum. Hur stor är resistansen på 5 cm ledare på ett sådant kretskort? 0,024 tum = 0,024* 25,4 mm = 0,6096 mm 35 µm =0,035 mm Area = 0,035* 0,6096 = 0,021 mm 2 5 cm = 0,05 m Sätt in i formel: R = 1,72 10 2 0,05 0,021 = 0,041Ω Med linjebredd 0,016 blir resistansen 0,06 Ω 2005-11-08 H:\LE1460\F\F1.doc 3/5

Ohms lag = R* Välbekant sedan länge. = V 1 V 2 V 1 V 2 Där strömmen går in är potentialen högst. Den är lägre där strömmen går ut. Det här är en regel som man skall hålla sig till. Är det sant så får man ett positivt resultat. Har man gissat fel då man satt ut strömriktning, så får man ett negativt resultat. Det negativa resultatet betyder då att riktningen är åt andra hållet. Effekt Elektrisk effekt är produkten av ström och spänning. Antingen P = * eller p(t) = i(t) * u(t) Om spänningen är positiv, och strömmen är positiv, så kommer också produkten att vara positiv. Objektet, i det här fallet en resistans, kommer att ta upp effekt. Resistansen blir varm. + Objekt Ström och spänning måste komma från något. Det måste finnas en källa. Objekt + Objektet innehåller ett batteri. Ström går ut från positiva polen. Batteriet levererar effekt. Men strömmen skulle ju gå in vid den mest positiva anslutningen. Formelt får vi det genom att vända strömpilen och skriva -. Effekten blir nu P = *(-) Effekten blir negativ. Detta tolkas som objektet avger effekt. ( Resistansen blir varm beroende på att den upptar effekt. Tro inte att batteriet blir kallt! ) Kopplar man nu ihop dessa båda objekt, så får man ett slutet system. 2005-11-08 H:\LE1460\F\F1.doc 4/5

pptagen effekt = Avgiven effekt. ngen effekt försvinner ut ur systemet. Symboler Gunnar Petersson har en lista över de symboler som han använder i boken. Det finns många flera. Symboler för spänningskällor: + + + Symboler för strömkällor: 2 A Symboler för jord: 0 Symboler för resistans: 2005-11-08 H:\LE1460\F\F1.doc 5/5