Peter Gustafsson 21-6-17 Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 22-21 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 18, 59 54 Sturefors Tel: 72-79268 Hemsideadress: www.ekologi.nu E-mail: peter@ekologi.nu
Sammanfattning I Bulsjöåns nedersta lopp innan Sommen ligger Visskvarns vattenkraftverk. I anslutning till kraftverket finns en torrfåra (naturfåra) med minimitappning. Torrfåran hyser flera typer av höga naturvärden och det allra värdefullaste är att fåran används som reproduktionsmiljö för ett Sommenöringbestånd. För några år sedan visade en undersökning som baserades på inventering av lekfisk att beståndets tillstånd var kritiskt. Utifrån detta utfördes ett antal åtgärder för att rädda beståndet. En av de viktigare åtgärderna var att minimitappningen i torrfåran ökade till 45 l/s. I föreliggande rapport redovisas en uppföljning och bedömning av effekten av denna förhöjda minimitappning. De inventeringar av lekfisk som utförts sedan ökningen av minimitappningen visar på en ökande trend hos öringen, men beståndet är fortfarande nere på så låg numerär (endast ett tjugotal lekande honor per år) att det är uppenbart att en förhöjd minimitappning behövs även i fortsättningen. Om beståndet ska nå upp till livskraftig status och om vi ska kunna säkra att framtida generationer får uppleva denna storvuxna öring rekommenderas alltså 45 l/s som minimitappning även i fortsättningen. Innehåll Bakgrund...3 Historik, områdesbeskrivning och minimitappningen...3 Övriga åtgärder...4 Uppföljande inventeringar...4 Slutsats...5 Rekommendationer om framtiden...5 2 2
Bakgrund I Bulsjöåns nedersta lopp innan Sommen ligger Visskvarns vattenkraftverk. I anslutning till kraftverket finns en torrfåra (naturfåra) med minimitappning. Torrfåran hyser flera typer av höga naturvärden och det allra värdefullaste är att fåran används som lek- och uppväxtmiljö för ett av Sommens betydelsefullaste öringbestånd. Öringbeståndet är storvuxet och sjövandrande, vilket är tämligen ovanligt och sällsynt i södra Sverige och detta motiverar ett mycket högt bevarandevärde. Ett antal åtgärder har utförts för att gynna öringbeståndet. En av de viktigare åtgärderna har varit att minimitappningen i torrfåran ökats. I föreliggande rapport redovisas vad som skett med minimitappningen de senaste åren och hur öringbeståndet utvecklats. Syftet med rapporten är att ge lite bakgrundsinformation om de åtgärder som utförts samt att redovisa hur öringbeståndet utvecklats under senare år. Slutsatserna i rapporten ska ligga till grund för rekommendationer om hur minimitappningen bör skötas i framtiden. Rapporten har finansierats av Länsstyrelsen i Östergötland samt Sommens Fiskevårdsområdesförening. Historik, områdesbeskrivning och minimitappningen Visskvarns vattenkraftverk är beläget vid Visskvarn i Ydre kommun, södra Östergötland. Vattnet leds till kraftverket via en 65 m lång tub och parallellt med tuben ligger en torrfåra, där en minimitappning släpps. Översiktskarta samt foto på området visas i Figur 1. Figur 1. Översiktskarta över Visskvarns vattenkraftverk och torrfåra med minimitappning samt foto på en del av torrfåran som utgör reproduktionsmiljö för Sommenöringen. Öringbeståndet som alltså har sin reproduktion i torrfåran har en haft en tuff tillvaro sedan kraftverket byggdes för 1 år sedan då dess reproduktionsmiljö mer eller mindre torrlades, men har ändå lyckats överleva och finnas kvar. Exempel på orsaker som bidragit till fortlevnaden är att kraftverkstuben allt som oftast läckt vatten till torrfåran. Det sägs också att det förr i världen fanns en gammal mjölnare vid Visskvarn som utförde en och en annan fiskevårdande åtgärd för att rädda beståndet. 3 3
Torrfåran har, förutom läckvatten, varit närmast torr fram till 198 då en minimitappning om 75 l/s började köpas in av Fiskenämnden. 2 kom en ny vattendom som sa att minimitappningen skulle vara 145 l/s i torrfåran. I samband med att vattendomen började gälla läckte tuben mycket vilket innebar att flödet totalt blev uppåt 3-4 l/s. 22 bestämde sig Fortum för att byta tuben på grund av läckaget. Detta innebar att vattenföringen skulle minska till 145 l/s, som alltså var gällande minimitappning. I samband med detta undersöktes öringbeståndets status genom att mängden lekfisk inventerades. Undersökningen visade att det stod tämligen illa till, endast ett fåtal vuxna individer kom för att leka i torrfåran. Det bedömdes att utdöenderisken var stor om minimitappningen endast skulle vara 145 l/s. En närmare utredning visade på att 45 l/s var den vattenmängd som borde släppas i torrfåran om beståndet skulle säkras. Analysen skedde till stor del i samarbete med Sveriges främsta forskare inom området. Efter denna utredning fördes diskussioner mellan bland annat Fortum och Sommens FVO, vilket ledde till en överenskommelse om att Fortum skulle släppa 45 l/s istället för 145 l/s (undantaget vid perioder med allt för låg tillrinning). Detta extra spill skulle finansieras av Fortums Nordiska Miljöfond. Utöver detta beslutades att effekten av ökad minimitappning skulle följas upp med elfisken och lekgropsinventeringar. Övriga åtgärder Även andra åtgärder har skett för att gynna öringen. 24 utfördes en mindre biotopvårdsåtgärd i en del av Visskvarn som innebar att upprensade stenar återfördes till åfåran så att den biotopmässiga miljön blev bättre (innebär i praktiken mer fisk per längdenhet vattendrag). 28 utfördes en mer omfattande restaurering där stora delar av fåran restaurerades. Åtgärderna finansierades av Sommens FVOF samt statliga medel för vattendragsrestaurering. Ute i Sommen har fisket begränsats vilket ökat chanserna för öringarna att överleva innan de ska tillbaka till Visskvarn för reproduktion. Bland annat har minimimåttet ökats. Uppföljande inventeringar För att följa öringbeståndet har elfiske utförts på tre lokaler och lekgropar inventerats årligen. Lekgropsinventering innebär att de gropar som öringen gräver vid leken på hösten räknas på hela sträckan som är tillgänglig för reproduktion. I Figur 2a redovisas antalet gropar per år. Varje hona gör ungefär två gropar vilket innebär att det varit ungefär mellan fyra och tjugo honor uppe och lekt per år under 23-29. Det har varit en uppåtgående trend i antal lekgropar vilket innebär en successiv ökning av antalet lekande honor. Det tar ett tag innan man ser effekten av ett ökat bestånd på antalet lekgropar eftersom det tar ett antal år för öringen att fullborda sin livscykel, detta innebär att ökningen som redovisas i figuren både beror på den ökande mängden läckvatten innan tuben byttes och den ökande minimitappningen. Första delen av ökningen 4 4
torde återspegla det ökade läckaget, andra delen effekten av ökade minimitappningen. När minimitappningens storlek beräknades bedömdes det att 6-12 individer som leker per år krävs för att beståndet ska bli livskraftigt. Detta är inte uppnått idag, men det tar några år innan beståndet stabiliserar sig och det är troligt att detta mål kan uppnås i framtiden. En av elfiskelokalerna (kallas Visskvarn) har inventerats under en längre period medan de två andra lokalerna har inventerats sedan 25. I Figur 2b visas ett medelvärde för tätheten av öring på de tre lokalerna under perioden 25-29 och i Figur 3 visas varje lokals täthet ända ifrån 1993. Till skillnad mot lekfiskmängden finns ingen tydlig ökning av öringtätheten på elfiskelokalerna. När man betraktar tidsserierna ska man dock ha i åtanke att täthetsberäkningen bara visar öringar per kvadratmeter, och i själva verket har öringen ökat i antal eftersom både de biotopvårdande insatserna och den högre minimitappningen ökat arealen uppväxtmiljö (eftersom bredden ökat). Slutsats Vad kan man då dra för slutsatser av de inventeringar som skett? Att lekfiskmängden (lekgroparna) ökat i takt med vattenföringen bedöms vara en indikation på att den ökade vattenföringen varit positiv för öringen, även om det säkert är så att de andra åtgärderna som utförts också bidragit. Att beståndet fortfarande består av få individer, med bara ett tjugo-tal lekande honor betyder att beståndet fortfarande ska anses som hotat, och det är uppenbart att det är av mycket stor vikt att minimitappningen om 45 l/s fortsätter. Rekommendationer om framtiden Minimitappningen om 45 l/s bör fortsätta om beståndet ska nå upp till livskraftig status och om vi ska kunna säkra att framtida generationer får uppleva denna storvuxna öring. 5 (a) Antal lekgropar 2 (b) Öringtäthet (st/1 m 2 ) Öring + 4 15 Öring >+ 3 1 2 1 5 23 24 25 26 27 28 29 25 26 27 28 29 Figur 2 a-b. a: Antalet lekgropar i Visskvarn under perioden 23-29. b: Öringtätheten på tre elfiskelokaler i Visskvarn (medelvärde) under perioden 25-29. 5 5
2 15 Öring + Öring >+ Visskvarn Öringträthet (st/1 m 2 ) 1 5 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 2 15 Öring + Öring >+ Visskvarn övre Öringtäthet (st/1 m 2 ) 1 5 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 2 15 Öring + Öring >+ Visskvarn kvillen Öringtäthet (st/1 m 2 ) 1 5 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Figur 3. Tätheten av öring på elfiskelokalen Visskvarn i Bulsjöån under perioden 1993-29 samt tätheten av öring på lokalerna Visskvarn övre och Visskvarn kvillen 25-29. Tätheterna fr o m 21 har beräknats med Zippins maximum likelihood-metod och för + och >+ visas felstaplar som motsvarar 95%- konfidensintervallet. 6 6