Datum Beteckning 2011-02-09 Dnr 11-7-30 IT-samverkan mellan kommunerna i Skåne Förslag till regional samarbetsorganisation Nationell vision och målsättning Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) enades år 2004 om att etablera ett nära samarbete kring IT-utvecklingen inom vård- och omsorgssektorn. Hösten 2004 startade samarbetet och Socialdepartementet tillsatte en nationell ledningsgrupp för IT i vård och omsorg. I gruppen ingick representanter för Socialdepartementet, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Apoteket AB och Carelink. Arbetet har resulterat i en nationell IT-strategi för vård och omsorg som presenterades våren 2006. Den nationella ITstrategin är första etappen i ett långsiktigt nationellt arbete. Från 1 juli 2008 har lagstiftningen anpassats genom den nya Patientdatalagen som medger att vårdinformation kan utbytas elektroniskt mellan vårdgivare förutsatt att säkerhetsvillkor, spårbarhet etc. är uppfyllda. En grundläggande intention i den nationella strategin är att medborgarna i sin roll som patient, kund, brukare, och anhörig på ett enkelt sätt ska kunna få del av kvalitetssäkrad information om sin vårdsituation. De ska kunna få informationen, service, rådgivning och hjälp via olika informationskanaler som baseras på digital kommunikationsteknik ex Internet, mobiltelefon etc. Vårdpersonal ska ha tillgång till välfungerande och samverkande IT-stöd som garanterar patientsäkerheten och underlättar det dagliga arbetet. En ökad användning av IT inom vård och omsorg ska kombineras med effektiva säkerhetslösningar så att uppgifter om enskilda individer hanteras på ett säkert sätt. Sex prioriterade insatsområden lyfts fram i den nationella strategin: 1. Harmonisera lagar och regelverk med en ökad IT-användning. 2. Skapa en gemensam informationsstruktur. 3. Skapa en gemensam teknisk infrastruktur. 4. Skapa förutsättningar för samverkande och verksamhetsstödjande ITsystem. 5. Möjliggör åtkomst till information över organisationsgränser. 6. Gör information och tjänster lättillgängliga för medborgarna. Postadress: Box 53, 221 00 Lund. Besöksadress: Porfyrvägen 8, Lund. Telefon: 046-71 99 00 Telefax: 046-71 99 30 Plusgiro: 34 68 83-2 Bankgiro: 312-8154 Organisationsnummer: 837600-9109 E-post: kansliet@kfsk.se Webb: www.kfsk.se
Insatsområden 1-3 Idag har alla landsting antagit den nationella IT-strategin för vård och omsorg och en central beställarfunktion (för landstingen) med ett verksamhetsutvecklingsråd och ett IT-strategiskt råd har inrättats inom SKL:s ram för det nationella samarbetet. Landstingens och regionernas gemensamma handlingsplan för 2010-2012 beskriver hur arbetet med nya ehälso-tjänster ska drivas vidare. Satsningen innebär att huvudmännen investerar drygt 250 miljoner per år under treårsperioden. Handlingsplanen omfattar utvecklingen av: ehälso-tjänster till allmänheten, patienterna och brukarna. Utveckling och samordning av verksamhetsstödjande ehälso-tjänster. Teknisk infrastruktur, till exempel lösningar för säker kommunikation och användning av känslig information. Några av målen för vad som ska ha uppnåtts innan utgången av 2012 är: Patienterna i alla landsting och regioner har möjlighet att läsa sin journal via Internet, själv boka tider för vårdkontakter och kommunicera med vården via säker e-post. Flera nya telefonbaserade informations- och rådgivningstjänster har tillkommit. Alla landsting och regioner har infört tjänsten Nationell Patientöversikt. NPÖ och används i betydande utsträckning för kommunikation mellan landsting, kommuner och privata vårdgivare. Behörig vårdpersonal har tillgång till samlad information om patienternas läkemedelslista. Alla aktörer har också möjlighet att nå en gemensam och kvalitetssäkrad källa för generell information om läkemedel.
Flera journalsystem har funktioner för automatisk överföring av data i kvalitetsregister i enlighet med patientdatalagen. Samordnade rutiner för kommunikation och samverkan mellan olika myndigheter vid exempelvis folkbokföringsärenden, sjukskrivning och tandvård är införda. I kommunikation både inom landstinget och med kommuner och privata vårdgivare används infrastrukturtjänster för säker användning och kommunikation av vårdinformation som följer patientdatalagens krav fullt ut. Det finns ett samlat regelverk för nationell IT-arkitektur. Nationella aktionsprogrammet för Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg Endast ett fåtal kommuner har antagit den Nationella IT-strategin och det beror till stor del på att IT-strategin i huvudsak är inriktad på de medicinskt anknutna delarna av vård och omsorg medan kommunernas ansvar omfattar vård och omsorg till äldre, stöd och service till funktionshindrade personer enligt LSS (lagen om stöd och service), individ och familjeomsorg samt skolhälsovård. Hälften av landets kommuner har också övertagit ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende från landstingen. Det har visat sig att den nationella IT-strategin måste anpassas i ett tydligare kommunalt perspektiv för att bli tillämpbar och relevant för kommunerna. Hänsyn måste tas till att den kommunala vården och omsorgen ingår som integrerade delar i den samlade kommunala verksamheten. Kommunernas tillämpning av den nationella IT-strategin måste anpassas till deras övriga utvecklings- och samordningsarbete avseende IT-stöden. Avsaknaden av samordnade digitala lösningar innebär dyr administration för kommunen. SKL tillsatte 2007 en kommunchefsgrupp för att analysera och diskutera förutsättningarna för en nationell samverkan avseende informationsförsörjning och IT-stöd i kommunal vård och omsorg. I dessa diskussioner och andra på nationell och regional nivå har det varit stor enighet om att insatser behöver göras inom alla de sex områden som pekas ut i den nationella IT-strategin. I aktionsprogrammet och handlingsplanen för IT i kommunal vård och omsorg som antogs under våren 2008 enades man om att i ett inledningsskede koncentrera det nationella arbetet till följande tre insatsområden. 1. Teknisk infrastruktur för säker behörighetsinloggning och kommunikation baserad på elektronisk identifiering. 2. Informationsstruktur och standarder för den information som dokumenteras i kommunal vård och omsorg (termer och begrepp, klassifikationer, koder m.m.). 3. Ökat erfarenhetsutbyte och ökad samverkan kring IT-stöd av gemensamt intresse.
Ett nationellt samarbete för kommunsektorn startade under 2009 med projektet Teknisk infrastruktur som en del av aktionsprogrammet för IT i kommunal vård och omsorg. Projektet Teknisk infrastruktur har under 2009 genomfört följande: etablerat en nationell samverkansgrupp för IT-arkitektur i kommunerna med IT-ansvariga/IT-arkitekter från samtliga län representerande och samordnade för sina kollegor hos länens kommuner. genomfört en utförlig kartläggning av kommunernas IT-plattformar och uppbyggnad av IT-arkitektur, elektroniska infrastruktur, pågående projekt och aktiviteter samt kommunernas utvecklingsplaner. levererat en IT-arkitekturiell beskrivning för det nationella nuläget bland kommunerna med analys och förslag till IT-strategiska prioriteringar för det fortsatta utvecklingsarbetet 2010. Vid en analys av kartläggningsresultatet kan konstateras att det finns ett tydligt samband - både nationellt och regionalt för Skåne - mellan kommunstorlek och generell förmåga/möjlighet att använda IT som stöd i verksamhetsutvecklingen. De mindre kommunerna har mycket svårt att på egen hand, både finansiellt och kompetensmässigt, klara av att genomföra intensionerna i den nationella ITstrategin för vård och omsorg eller den verksamhetsutveckling som e- förvaltningen innebär. Det kan konstateras att små och medelstora kommuner behöver både ett regionalt och ett nationellt resursstöd för att klara en jämbördig utveckling med de större kommunerna och med landstingen. Undersökningsresultatet visar att det endast är några kommuner som har en ITplattform med system som kan hantera de olika e-tjänster som krävs för att nå de uppsatta målen i IT-strategin för vård och omsorg. Nära 70 % av de i undersökningen svarande 238 kommunerna saknar i dagsläget tillgång till de produkter, system eller lösningar som måste finnas för att kunna utveckla webbapplikationer och införa e-tjänster i verksamhetsprocesserna. Det har under projektets analysarbete blivit mycket tydligt att det är viktigt för Skånes kommuner att deras varierande förutsättningar allsidigt tillvaratas i ITutvecklingen. Utveckling av IT-stödet inom vård och omsorg måste resultera i aktiviteter som lyfter fram tydliga kravspecifikationer på en IT-infrastruktur som också kan arbeta integrerat med de IT-plattformar som redan finns och som behövs för att stödja hela bredden för de olika kommunala verksamheterna.
Nationella aktionsprogrammets förslag till insatser inom kommunerna för IT i vård och omsorg Behov av insatser inom området för Ledning och styrning Det är viktigt att berörda parter kan samverka både nationellt och regionalt så att det blir en samling kring IT-arkitekturen ur ett helhetsperspektiv så att inte varje enskild kommun tvingas hantera alla olika förutsättningar och utmaningar som finns för IT-utvecklingen i sina verksamhetsområden. utveckling och förvaltning av IT-infrastruktur måste vara behovsdriven utifrån verksamhetens behov och med en stark förankring i verksamhetens processer. Utan verksamhetsförankring riskerar IT att inte leverera utlovade nyttor och i sämsta fall bara bli en kostnad. Den kommunala ledningen och dess verksamhetsledningar bör alltså tydligt stå för styrningen och kraven på IT-insatserna. Ur ett införandeperspektiv av nationella strategier och de idéer som nu växer fram för gemensamma regionala IT-infrastrukturer och plattformar visar resultatet på att det saknas tillräcklig styrning av IT-utvecklingen i kommunerna. Många kommuner behöver inom detta område både regional och nationell stöttning och kan få stor nytta av samverkan med andra kommuner och den pågående nationella samordningen. Frågor som ligger nära ledning och styrning är hur små kommuner ska kunna dra fördelar av arbete som görs i samverkan med andra kommuner antingen det rör gemensamma specifikationer, upphandlingar eller gemensam drift av gemensamma resurser som kan vara befolkningsregister, stödsystem eller verksamhetssystem etc. För att nå resultat måste dock samverkan sättas i system och vara strukturerad. Gemensamma kluster för samverkan kan bildas med ett uttryckligt mål att alla ska kunna delta, även kommuner med mindre resurser. Dessa kluster organiseras med fördel under ledning av kommunförbund på region- eller länsnivå. Den enkätundersökning som gjorts visar mycket tydligt att kommuner kommer att behöva samverka för att klara det framtida arbetet. Behov av insatser inom området för samverkan och samförvaltning När gemensamma lösningar och tjänster tas fram i samverkan finns det behov av att organisera samförvaltning. Dagens situation innebär att de flesta kommuner har stuprörslösningar som är leverantörsstyrda. Enligt enkäten saknar 90 % av kommunerna modeller och metoder att förvalta sina system. Här kan man nå stora kostnadsbesparingar samtidigt som en samförvaltning också skapar en gemensam syn och struktur som möjliggör regionala/nationella lösningar. för att samverkan och samförvaltning av nationella tjänster ska bli framgångsrikt måste det finnas en organisation regionalt/lokalt för att ta emot och genomföra nationella projekt och förvaltningsuppdrag.
Behov av insatser inom området för informationssäkerhet och IT-säkerhetsinfrastruktur Att rätt nivå på informationssäkerheten uppnås är en viktig ledningsfråga. Kravet från kommunerna är att inte tvingas investera i flera olika leverantörsunika lösningar för användning av e-legitimationer, behörighetshantering, elektroniska underskrifter, kommunikationsnät etc. Behovet är att kunna etablera en standardiserad och konsoliderad plattform både för den interna och för den externa hanteringen av säkerheten i den elektroniska informationsförsörjningen. Det är mycket viktigt för förtroende för användande av e-tjänsterna inom vård och omsorgen att också hantering av säkerheten i informationsutbytet med brukarna säkerställs. Det pågår hos några av kommunerna en utveckling mot identitetsfederationer och också för offentlig förvaltning generellt en strategisk inriktning mot federativa lösningar där e-delegationen är en av drivkrafterna. - Identitetsfederation definieras som en grupp av organisationer som med hjälp av policy och teknologi möjliggör säker tillgång till delade resurser över organisationsgränserna. 1 januari 2011 bildades den statliga e-legitimationsnämnden med uppdrag att arbeta fram specifikationer och en plan för realisering av en ny svensk e-legitimation som bygger på federationer. Förslaget remissbehandlas februari april 2011 och planen är att beslut om införande ska kunna fattas före 1 juli 2011 och finnas i drift 1 juli 2012. Uppdraget till e-legitimationsnämnden innebär att ett långsiktigt hållbart koncept och infrastruktur för e-legitimationer ska införas vilket kommer att medföra stora fördelar för införande av kommunala e-tjänster. De flesta kommunikationsnät betraktas som öppna nät vilket innebär att alla tjänster måste designas så att de fungerar i både säkra och öppna nät. Det innebär att stark autentisering och insynsskydd (kryptering) behövs oavsett nätinfrastruktur. Verksamhetens behov av informationssäkerhet och tillgänglighet mellan huvudmän ska styra valet av kommunikationslösning. Med medborgarna i fokus är strategin att kommunikationstjänster och externa e-tjänster ska anpassas för öppna nät och med internet och mobil kommunikation som kommunikationskanaler. Behov av insatser inom området för identitets- och behörighetshantering Det är av största vikt att processerna för att tilldela och underhålla egenskaper för identitet och behörighet i kommunernas kataloghantering är kvalitetssäkrad och styrs mot ett regelverk för hur egenskaperna skall kombineras för att få tillgång till en tjänst. Styrande principer och regelverk behöver etableras både för hur administration och hur lagring av behörighets- och åtkomststyrande egenskaper skall ske.
Nationell - Regional samordning Det stora antalet kommuner gör det omöjligt att samarbeta aktivt på nationell nivå. I stället måste samarbetet bedrivas parallellt och i samverkan på både regional nivå/länsnivå och nationell nivå. Detta kräver att kommunerna enas om att skapa organisation och arbetsformer för samverkan både regionalt och nationellt. Eftersom det mesta samarbetet för kommunernas del måste ske regionalt föreslås en utbyggd samverkan på regional nivå mellan kommunerna, vilken också skapar goda förutsättningar för en ökad IT-samverkan med landstinget och den privata vården inom länet eller regionen. En ökad samverkan på regional nivå kan knytas till redan befintliga samarbetsorgan, främst de kommunala länsförbunden eller de funktioner som särskilt inrättats för regional IT-samverkan. Detta kräver att kommunerna är beredda att dels ge uppdrag/mandat till det regionala organet, dels ställa resurser till förfogande för en ökad samverkan. Landstingen har finansierat en del av sitt utvecklingsarbete via de s.k. Dagmarmedlen och i en utredning föreslås att kommunerna också ska kunna erhålla viss statlig finansiering under förutsättning att kommunerna arbetar fram gemensamma strategier regionalt/nationellt. Regionalt arbete/gemensamma projekt Styrelsen för Kommunförbundet Skåne rekommenderade kommunerna i början av 2007 att verka i positiv anda för att utveckla användandet av IT-stöd i den kommunala vård- och omsorgsverksamheten och att en samverkan skulle ske med Region Skåne i de frågor där det föreligger ett gemensamt intresse. 1. Utveckling av direkt verksamhetsstödjande system Dessa system är direkt verksamhetsstödjande. Ett exempel är IT-stödet för samordnad vårdplanering (SVPL) som är upphandlat i Skåne och som kommer att införas i samtliga kommuner och Region Skåne 2010 2011.
Framöver blir det bli aktuellt med utveckling av informationssystem för utbyte av annan vårdinformation, journalinformation, epikriser, läkemedelslistor, rehabiliteringsplaner och hjälpmedel, planer inom habiliteringsområdet och psykiatrin etc. Arbetet med att ta fram underlag för dessa informationssystem är för kommunerna verksamhetsutvecklingsprojekt som förutsätter samsyn om arbetsformer, informationsinnehåll och IT-infrastruktur. De nationella arbetena måste vävas in i det regionala arbetet och anpassas till den regionala/kommunala nivån. Viktiga nationella arbeten i sammanhanget är den nya Patientdatalagen, Socialstyrelsens (SoS) Nationella informationsstrukturprojektet (NI-projektet), avseende informationsstruktur och nomenklatur, termer och begrepp, den nationella ordinationsdatabasen (NOD), den nationella patientöversikten (NPÖ). 2. IT-infrastruktur och IT-kommunikationstekniska system För att uppfylla lag- och regelkrav måste kommunikationsteknik, infrastruktur, och säkerhetslösningar för IT anpassas i ett gemensamt regelverk. Verksamhetssystemen är kravställare på infrastrukturen. Samtidigt måste verksamhetssystemen anpassas till de standards och regelverk som gäller för infrastrukturen. De kommunikationstekniska lösningarna är också i stor utsträckning beroende av och måste anpassas till de arbeten som bedrivs och beslutas nationellt t ex BIF, SITHS, HSA och av arbete inom SKL och SoS. 3. E-tjänster för medborgarna Inom Region Skåne finns en utveckling med vårdgivarwebben och mina vårdkontakter. Många kommuner har planer på utveckling av e-tjänster för medborgarna. Utvecklingen av dessa tjänster är beroende av lösningar inom område 1 och 2 ovan. Arbetet på nationell regional kommunal nivå måste bedrivas jämsides eftersom de kommunikationstekniska systemen med IT-säkerhet, standards, och regelverk är förutsättningar för de direkt verksamhetsstödjande systemen och möjligheterna för medborgarna att få tillgång till information via nätet. Detta är långsiktiga, kostsamma, regionala utvecklingsarbeten och kräver gemensamma strategier och långsiktiga avtal mellan kommunerna och ibland med Region Skåne. Skånekommunernas behov av stödåtgärder för IT i vård och omsorg Kommunförbundet Skåne har under hösten 2009 genomfört en enkät bland Skånes kommuner om vilka behov som finns för det fortsatta arbetet med att införa IT-baserat verksamhetsstöd inom vård och omsorg. 28 kommuner har lämnat svar. Svaren kan sammanfattas i några punkter: Huvuddelen säger att man inom vård- och omsorgsområdet behöver stöd inom följande områden:
Ta emot och implementera nationella system, t ex Nationell Patientöversikt (NPÖ), Bastjänster för informationsöverföring (BIF). Utveckling av direkt verksamhetsstödjande system, t.ex. Samordnad vårdplanering (SVPL), samordnade informationssystem för Barnhälsodata/Skolhälsodata (BHD/SHD). Kommunikationstekniska lösningar/system på regional nivå, Samverkanslager/HSA-katalog (Hälso- och sjukvårdens adressregister), e-id/siths-kort (Säker IT inom hälso- och sjukvård), BIF. Huvuddelen säger att det finns behov av samordning mellan Skånes kommuner för att hantera den framtida IT-utvecklingen för informationsutbyte inom vård- och omsorgsområdet. Huvuddelen svarar också ja på frågan om etablerandet av en regional samordningsfunktion inom Kommunförbundet Skåne skulle vara ett alternativ för att samordna och stödja kommunerna inom detta område. Förslag till en regional samverkansorganisation inom IT-området Det utvecklingsarbete som måste utföras inom området är till stora delar ett långsiktigt regionalt utvecklingsarbete som berör flera kommunala verksamheter och förvaltningar. För att kunna driva och hålla samman arbetet behövs en ledningsorganisation på regional nivå med mandat från kommunerna att prioritera utvecklingen så att kommunerna får möjlighet att på bästa sätt ta tillvara utvecklingspotentialen i den nya tekniken för sina verksamheter. En sådan organisation måste ha en budget och en gemensam finansiering. Inom Kommunförbundet Skånes ram bilda en resultatenhet from 1 juli 2011 med huvuduppdrag att omsätta den nationella IT-strategin i ett regionalt arbete som med hjälp av ändamålsenlig IT-teknik främjar en verksamhetsutveckling i kommunerna i Skåne med hög kvalitet och goda möjligheter till kommunikation med medborgare och andra myndigheter. Den gemensamma organisationen finansieras via medlemsavgifter (1 kr/inv/år) samt via eventuella nationella stöd som fördelas till regionalt arbete. Under 2011 är medlemsavgiften 0,50 SEK. Varje kommun står för de kostnader som uppkommer i den egna verksamheten. Samarbetet regleras genom avtal 2011-2013. Organisation Styrgrupp - ledningsgrupp Styrgruppen består av personer från kommunerna med ansvar som kommunchef, socialchef, barn- och ungdomschef/skolchef, IT-chef, samt KFSK:s förbundsdirektör.
Ansvarsområde: Styrgruppens är beställare av uppdrag, leder och beslutar om prioriteringar av projekt, ekonomiska ramar, rekommenderar framtagna gemensamma lösningar till kommunerna samt är knutpunkt för förankringsarbetet i Skåne. Verksamhets- och arkitekturledningsgrupp Denna grupp utgörs av personer från kommunerna med övergripande verksamhets- och/eller IT- erfarenhet inom berörda område samt förbundssekreterare från berörda områden inom KFSK. Ansvarsområde: Gruppens ansvarsområde är att bereda ärende och ta fram beslutsunderlag till styrgruppen. Utgöra kontakt- och samarbetsforum med Region Skåne och SKL i regionala och nationella utvecklingsfrågor som rör kommunerna. Skapa och utveckla nätverk inom aktuella områden. Kommunrepresentanter Varje kommun utser två representanter varav en med bakgrund i kommunens verksamhet (vård/omsorg/skola) samt en från kommunens IT-verksamhet. Ansvarsområde: Vara samrådspart och informationsspridare och informationsmottagare i sin kommun. Delta i aktuella nätverk.
Bilaga 1 Handlingsplan 2010 2013 Allmänt För närvarande pågår och planeras IT-samverkansprojekt mellan Skånes kommuner, Kommunförbundet Skåne och Region Skåne inom olika infrastrukturoch verksamhetsområden. Syftet är att etablera en grundläggande och samordnad IT-infrastruktur mellan Skånes kommuner och Region Skåne för att möjliggöra införande av gemensamma IT-tjänster för informationsutbyte inom vård och omsorg ex SVPL, Barnhälsodata, NPÖ, journalutbyte, e-dos m.m. Kraven på förändringarna i den nödvändiga och grundläggande IT-infrastrukturen styrs till stora delar av lagkrav ex Patientdatalagen och måste ske samordnat både i tid och teknik - för att möta verksamheternas behov av informationsutbyte. Under 2010 kommer de nationella stimulansmedlen från SKL att användas för pågående regionala samarbets- och utvecklingsprojekt inom IT-infrastruktur för kommunerna. Aktuella samarbetsprojekt Samverkanslager/HSA-katalog 2010 Tillsammans med Region Skåne har ett gränssnitt med kvalitetssäkringstjänster utvecklats för åtkomst till regional HSA-katalog. Det manuella gränssnittet driftsätts under april/maj 2010. Under 2011 är det angeläget att Skånekommunerna går vidare med utveckling av infrastrukturen för säker behörighetsinloggning och kommunikation genom att vidareutveckla samverkanslagret mellan Region Skåne och kommunerna med funktion för automatiserad anslutning och automatiserad överföring av identitetsdata mellan kommunernas katalogidentiteter och den regionala HSAkatalogen. Den fysiska infrastrukturen för samverkanslagret är placerad hos Region Skåne och med automatisk anslutning avses att kommunen kommunicerar uppgifter till HSA-katalogen via kommunens metakatalog. Förslaget till utvecklingsprojekt utgår från att en automatiserad lösning utvecklas tillsammans med Region Skåne och en eller flera pilotkommuner och paketeras för återanvändning av övriga kommuner. SITHS-kort 2010 Under 2009 har Kommunförbundet Skåne arbetat fram ett samarbetskoncept och tecknat ett gemensamt SITHS-avtal på uppdrag av 30 kommuner i Skåne för att
möta behovet av e-id/siths-kort till SVPL och e-dos m fl tillämpningar som ställer krav på stark autentisering. Under 2010-2011 kommer ca 4000 5000 SITHS-kort att utfärdas för kommunal personal och ett samarbetsavtal har tecknats mellan Kommunförbundet Skåne, Region Skåne och respektive kommun för att hantera utgivningsprocesserna. Identitetshantering 2009 Under 2008-2009 har inom pilotprojektet för Barnhälsodata genomförts ett delprojekt ID-projektet med syftet att kartlägga hur identitetsdata hanteras i kommunerna. Projektet synliggjorde stora brister i nuvarande identitetshantering och skapade en medvetenhet om nödvändigheten av fortsatt arbete inom området. En viktig del i förutsättningarna för en kvalitetssäkrad hantering av identitetsdata är att automatisera en strukturerad kataloghantering och att processerna för identitetshantering är identifierade och dokumenterade i respektive kommun. Några större kommuner har startat identitets- och metakatalogprojekt men för att få en samlad utveckling för kommunerna är det viktigt att stödja utvecklingen av arbets- och processmodeller som kan användas av alla kommuner i Skåne. Under 2011 kommer en förstudie för anslutning till bl a Skatteverket för kvalitetssäkring (Navet) att arbetas fram. Målsättningen är att en gemensam upphandling av nödvändiga anpassningar och tjänster i kommunerna ska kunna ske med förstudien som underlag. Barnhälsodata/Skolhälsodata (BHD/SHD) 2008 I slutrapporten för Barnhälsodataprojektet finns enhälliga förslag om hur arbetet med att samordna informationsutbytet mellan/inom Barnhälsovården Skolhälsovården (BHV SHV) bör gå vidare. För BHV har upphandling av nytt informationssystem skett under 2009-2010 (journalsystem för primärvården). För att uppnå samordning av SHV är följande arbetsmodell aktuell i steg 1. Bildande av arbetsgrupp med verksamhetsföreträdare från kommunerna, friskolor och Kommunförbundet Skåne. Inventering av nuvarande årskostnader för samtliga kommuners IT-baserade journalsystem och informationshantering inom SHV. Beskrivning av möjligheter till informationsutbyte med samordnade informationsmodeller. Genomförande av PENG-analys för att via kostnads-/intäktsanalys få underlag inför beslut om samordnad informationsmodell/-system för SHV. Beslutspunkt i kommunerna om att gå vidare med att arbeta fram underlag till en gemensam upphandling. I de nationella projekten inom barnhälsodataområdet ingår framtagning av de mycket viktiga informationsmodellerna som är nödvändiga för samordning mellan vårdgivare.
Samordnad vårdplanering SVPL 2010 Upphandling av ett nytt informationssystem för Samordnad VårdPLanering (SVPL) har skett och kommer att användas av samtliga kommuner och Region Skåne i vårdplaneringskedjan. Systemet pilottestas under våren 2010 och kommer att implementeras 2010-2011 i samtliga Skånes kommuner. SVPL-systemet är det första gemensamma projektet i Skåne för att skapa informationsutbyte mellan kommunernas vård och omsorg och regionens sjukvård och bygger på förutsättningarna som beskrivs i den nationella visionen för IT i vård och omsorg. Upphandling IT-kommunikation 2010 - Under 2009 2010 har en gemensam upphandling för IT-kommunikationstjänster genomförts och avropsavtal har tecknats from 2010. Avtalet kommer att förvaltas av en sammansatt grupp från leverantören, kommunerna och Kommunförbundet Skåne för att bevaka möjligheterna till anpassningar, nya tjänster, prisjusteringar etc. Förvaltning upphandling av telefoni Nuvarande ramavtal för kommunernas telefonitjänster går ut 2012. Avtalet förvaltas av en sammansatt grupp från leverantören, kommunerna och Kommunförbundet Skåne för att bevaka möjligheterna till anpassningar, nya tjänster, prisjusteringar etc. Under 2011 måste beslutas om ny ramavtalsupphandling ska genomföras.