Utvärdering av klassificering SÅGVERKSOMRÅDET

Utvärdering av klassificering SÅGVERKSOMRÅDET

1 Bakgrund och syfte Vid utredningar av förorenade områden skall indelning i klasser av olika avfall göras enligt Avfallsförordningen (2001:1063). I förordningen finn två typer av klasser, farligt avfall (FA) och icke-farligt avfall. För att på ett tidigt stadie undersöka föroreningsgrad samt utbredning av dioxin och arsenik har en klassificering genomförts i området innan uppgrävning. 1.1 Klassning av arsenik och dioxin Enligt Naturvårdsverket används avfallsförteckningen till bilaga 2 i avfallsförordning (2001:1063) för att klassa avfall. Arsenik och tungmetaller Gällande konstruktionsmaterialet slaggsand som innehåller arsenik och konstruktionsmaterialet, erhåller följande klassning. (Ursprung av konstruktionsmaterialet är mest troligt en restprodukt från kopparframställning vid Rönnskärsverken före 1964.) Avfallskod: 17 Bygg- och rivningsavfall (även uppgrävda massor från förorenade områden) 1705 Jord (även uppgrävda massor från förorenade områden), sten och muddermassor 170503* Jord och sten som innehåller farliga ämnen 170504 Annan jord och sten än den som anges i 170503 Enligt Uppdaterade bedömningsgrunder för föroreningar (Rapport 2007:01) Avfall Sverige (tidigare Bedömningsgrunder för förorenade massor RVF (2002) rekommenderas haltgränser för farligt avfall gällande arsenik till 1000mg/kg TS. (* markerar farligt avfall) Dioxin Gällande träskyddsmedel innehållande organiska klorföroreningar i form av polykloreradedibenso-paradoxiner och polyklorerade-dibensofuraner erhåller följande klassning. (Ursprung är mest troligt ofullständig förbränning av PCP pentaklorfenol vid träskyddsbehandling.) Avfallskod: 17 Bygg- och rivningsavfall (även uppgrävda massor från förorenade områden) 1705 Jord (även uppgrävda massor från förorenade områden), sten och muddermassor 170503* Jord och sten som innehåller farliga ämnen 170504 Annan jord och sten än den som anges i 170503 Enligt Uppdaterade bedömningsgrunder för föroreningar (Rapport 2007:01) Avfall Sverige (tidigare Bedömningsgrunder för förorenade massor RVF (2002) rekommenderas haltgränser för farligt avfall gällande dioxin till 0,015 mg/kg TS (15 000 ng/kg). (* markerar farligt avfall) Farligt Avfall Definition: Enligt 15 kap 1 MB, föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Avfallskategorierna finns angivna i bilaga 1 i avfallsförordningen (2001:1 063). Det avfall som hör till kategorierna finns förtecknade i bilaga 2. (Bygger på EU s Avfalls definition)

2 Genomförande Genom att dela upp Sågområdet i mindre delområden erhålls en bild av föroreningsgraden för dessa delmassor. Dessa delmassor kallas även SEV (Selektiv Efterbehandlingvolym) och är i detta fall ( B* L*0,5m Djup), alltså 50 m 3 per behandlingsvlym. För att klassificera denna enhetsvolym delas den upp grovt i fyra mindre delar; NV(nordväst), NO(nordost), SV(sydväst) och SO(sydost). Det är i dessa som provtagningen genomförs. Ett borrhål per väderstrecksområde och prov tas varje 0,5 meters samt extraprover då det finns misstanke om ovanlig lukt eller tydliga förändringar i jordmatrisen. Provtagning genomförs med hjälp av borrprovtagning (skruv). SV NV SO NO 0.5m Figur 1. 3D-illustration av SEV (Selektiv Enhetsvolym). Med en yta på 100 m 2 och djup 0,5 bildar NV NO SV SO Figur 2. 2D-illustration av SEV (Selektiv Enhetsvolym). Med en yta på 100 m 2 och djup 0,5 bildar 50 m 3 per SEV.

3 Resultat från statistisk analys Ett antal provtagningar genomfördes i syfte att statistiskt redovisa korrelationen mellan ett generalprov, dvs ett samlingsprov från hela SEV-massan jämför t med de fyra delmassornas (NV,NO,SV,SO). Följande är en sammanställning på detta för arsenik och dioxin. Tabell 1. Statistisk analys för klassificering av arsenik inom Sågverksområdet. ID Delprover s VK NV NO SV SO Generalprov (GP) StdAv med GP VK (CV) inom GP B13a 7,68 8,88 30,4 26 20,5 11,94 0,58 B13b 9,19 5,89 28,8 24,9 10,3 13,86 1,35 B13c 13,6 12,3 23,3 21,2 20 6,13 0,31 C15a 15,8 30,4 27,1-20,9 7,18 0,34 C15b 5,74 30,5 10,1-20,1 11,75 0,58 C15c 15,6 16,8 18,6 18,7 20,4 3,75 0,18 CA14a 307 31,5 19,8 19,5 94,7 141,81 1,50 CA14b 27,4 25,3 9,39 10,9 21 9,94 0,47 CA14c 63,9 39,3 18 19,7 35,8 21,43 0,60 CB7a 22,2 25,2 29,8 26,6 29,7 5,36 0,18 CB7b 29,7 25,8 33,5 23,5 27,8 4,42 0,16 CB7c - 21,3 15,8 11,9 14,4 4,31 0,30 D11a 11,2 9,99 7,27 12,3 8,2 3,16 0,38 D11b 20,9 85,1 9,64 8,72 23 37,61 1,64 D11c 19,5 31,5 10,6-14,8 10,31 0,70 E9a 0,359 0,58 1,02 0,204 0,368 0,41 1,11 E9b 463 2,6 137 1,63 112 222,09 1,98 E9c 434 47,1 70 22,7 159 195,49 1,23 Medelvärde CV in om GP 36,276 39,50 0,75 Medelfelet i ett generlaprov bestående av fyra samlingsprover 19,75 75% *Observera att vid beräkningarna ovan har generalprovets uppmätta halt används istället för medelvärdet av de fyra delproverna. s (standardavvikelse) - mått på den genomsnittliga avvikelsen i aktuell enhet VK (varietionskoefficient) - normaliserad standardavvikelse. Olika skalor jämförbara Dessa värden kan jämföras med en liknande klassning i Johannelund, Stockholm där variationskoefficienten för tungmetaller samt arsenik ligger mellan 47-96 %. I Johannelund fallet användes provgropar istället för grävare vilket kan göra klassningen en aning mer tillförlitlig. Enligt uppgifter och samtal från Per-Erik Bäck på SWECO Environmental i Stockholm 2010-10-02 är dessa värden de man kan förvänta sig av en liknande klassificeringsmetod. Hänsyn bör givetvis tas till de intervaller man rör sig i och vad som eftersträvas och i slutändan handlar det om resursbegränsningar och prioriteringar. Några riktvärden på statistik som visar om en klassificeringsmetod är godkänd eller icke finns dock inte framtaget i dagsläget. Som alltid inom sådana situationer utförlig dokumentation samt god kommunikation med tillsynsmyndigheten viktigt.

Tabell 2. Statistisk analys för klassificering av dioxin inom Sågverksområdet. ID Delprover s VK NV NO SV SO Generalprov (GP) StdAv med GP VK (CV) inom GP A2a 180 200 320 100 190 91,65 0,48 A2b 540 330 60 200 970 819,65 0,85 A2c 110 150 72 98 120 35,53 0,30 A6a 560 41 75 34 320 304,01 0,95 A6b 5700 1700 1100 150 2900 2587,31 0,89 A6c 600 370 2000 220 98 1148,69 11,72 A6d - 230 2000 150 1100 907,27 0,82 B6a 68 31 160 7 47 70,87 1,51 B6b 4100 410 69 1900 1100 1930,38 1,75 B6c 620 720 58 390 440 293,95 0,67 B6d 2100 510 260 390 580 904,40 1,56 CA8a 87 170 15 240 91 106,82 1,17 CA8b 28 71 220 270 97 129,74 1,34 CA8c 290 360 76 260 430 244,07 0,57 CA8d 1500 83 - - 480 631,93 1,32 CC2a 61 56 140 410 760 705,01 0,93 CC2b 160 140 160 630 370 263,75 0,71 CC2c 25 23 36 70 23 28,18 1,23 CD10a 74 17 160 46 63 63,07 1,00 CD10b 17 30 140 83 11 86,07 7,82 CD10c 32 13 180 230 68 119,87 1,76 CE4a 140 33 370 350 150 184,56 1,23 CE4b 200 110 59 170 100 74,57 0,75 CE4c 71 240 50 110 75 98,47 1,31 Medelvärde CV in om GP 440,96 518,24 1,78 Medelfelet i ett generlaprov bestående av fyra samlingsprover 32,39 178% *Observera att vid beräkningarna ovan har generalprovets uppmätta halt används istället för medelvärdet av de fyra delproverna. Även dessa värden kan jämföras klassningen i Johannelund, Stockholm där variationskoefficienten för dioxin ligger mellan 135-152 %. I Johannelund fallet användes provgropar istället för grävare vilket kan göra klassningen en aning mer tillförlitlig. (Enligt uppgifter och samtal från Per-Erik Bäck på SWECO Environmental i Stockholm 2010-10-02 är dessa värden de man kan förvänta sig av en liknande klassificeringsmetod).

Tabell 3. Analys av mängder för arsenik. Totalt sex antal analyserade SEV. Antal kubik (m 3 ) % Totala antalet kubik 850 100 Mängd korrekt 725 85,3 Mängd klassade "fel" med GP 125 14,7 Av dessa125 m 3 felklassningar Klassad farlig som "borde vara" friklassad 75 60,0 Friklassad som "borde va" farlig 50 40,0 Tabell 4. Analys av mängder för arsenik. Totalt sex antal analyserade SEV. Antal kubik (m 3 ) % Total kubik 1162,5 100 Mängd korrekt 787,5 67,7 Mängd klassade "fel" med GP 412,5 35,5 Av dessa 412,5 m 3 felklassningar Klassad farlig som "borde vara" friklassad 212,5 51,5 Friklassad som "borde va" farlig 200 48,5 Kommentarer Enligt värden ovan samt samtal med SWECO (Per-Erik Bäck, Environmental i Stockholm 2010-10-02 ) är resultaten tillräckliga för att fortsätta använda denna klassificeringsmetod.

Skellefteå kommun, Besöksadress: Trädgårdsgatan 6 Tel: 0910-73 50 00 E-post: @skelleftea.se Hemsida: http://www.skelleftea.se