Innehåll. Om boken 10. Att tänka på 11



Relevanta dokument
Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

Barn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015

Om barns och ungas rättigheter

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samtal med Hussein en lärare berättar:

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

ÅBYSKOLAN 3-5. killar 10,0 9,41 9,62 10,0 8,08 7,96 7,75 9,23 9,17 7,5 7,5 5,0 5,0 2,5 2,5. 0,0 Hur nöjd är du med din skola som helhet?

Intervjusvar Bilaga 2

252st patientenkäter. Du har idag behandlats av en, Tandläkarstudent som går på termin: Totalt 252 st

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket Stockholm

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO


Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson.

Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3. Field Questionnaire Sweden

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR


Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste.

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Finansierad av: Tell-Us

Den försvunna diamanten

Bedömningsstöd. Historia 7-9. Elevhäfte

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren Bankrånet inl.indd

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

om läxor, betyg och stress

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Pedagogisk. omsorg i hemmet. Snabbguide och information

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

VI OCH DOM 2010/01/22

Årsberättelse

Kapitel 2 Kapitel 3 Brevet Nyckleln

Slippa-bada-vecka. Publicerat med tillstånd Ellen, Sorken och hemligheten Text Maria Frensborg Bild Tomas Nilsson Bonnier Carlsen 2012

Rapport projektet En hemlighet känd av många

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.

Hållbar Utveckling Miljömärkning

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

Arbetslös men inte värdelös

Skolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor.

Hur du tacklar intervjusituationen!

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju.

Samlade systrar 70 Inblick

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Telefonen på Marklunds bord ringer. Tidningschefen lyfter på luren. Samtidigt pekar han på två stolar. Lasse och Maja sätter sig och väntar.

A" göra sin röst hörd

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

Kap. 1 Ljudet. - Sluta tjuvlyssna, Tommy! Just då blängde Ulf på Mimmi. Han sa åt Mimmi att inta skrika så åt sin snälla klasskompis Tommy.

sara danielsson röster från backa Röster från Backa

Den fabulösa Kurts dagbok ( _ ) 一 一 一 一 一 O-_- 一 一

Bakgrund och frågeställning

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

- Jag bor i ett hus tillsammans med min man, min. son och min dotter. Huset är gammalt, men^vi har. :om mycket. Vi har också en stor trädgård.

Feriepraktik Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

I dag arbetar hela klassen med skogens djur. Siri ritar en grävling. Lova ritar en räv.

Sune slutar första klass

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

Bilaga Har du använt projektet Träd och trä i din vardagliga undervisning? - Svar ja, fått en större kunskap kring natur.

Eva Skowronski Fil. Dr i migrationsvetenskap Anknuten forskare CTR, Lunds universitet

Pedagogisk. Snabbguide och information. omsorg i hemmet. 2012, reviderad version

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1

Ja jag la bort den sa mamma. Den ligger i mitt rum sa mamma. Kan du vara kvar i luren? En liten stund sa mamma. Men pappa är ju borta i en månad och

Vad svarade eleverna?

Kommuniceramer än ord


Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.

Det hörs sorl i salen. Arbetarkommunens representanter från olika föreningar skall i kväll behandla och spika fast det kommunalpolitiska programmet.

Vi har en plan på Ektorpsringen för att alla ska behandlas lika bra! 2015/2016

Killen i baren - okodad

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll

Författare: Can. Kapitel1

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

Övning. Praktikfall - Arbetsmiljö. Praktikfall 1

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Se hela mig! 1. Bakgrund, material och metod 2. Resultat: Vad berä<ar barnen? 3. Vad kan vi lära av barnens berä<elser? BRIS

Montessorifriskolans fritidshem

Projektets hemsida:

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

Förskolelärare att jobba med framtiden

Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor

Ramp svenska som andraspråk

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Transkript:

Innehåll Om boken 10 Att tänka på 11 Vi bär ansvaret 11 Livet blir lättare om vi kan den svenska koden 11 Ta det lugnt! 16 Svenskar är trygga med sin statsapparat och sina lagar 17 Rättvisa och jämställdhet har rötter i svensk historia 18 Utanförskap är speciellt svårt för barn 19 Marie om mobbing 20 Att veta om sin kultur och varumärke 23 Att öppna dörrar 25 Att jaga svenska vänner åt barnen 26 Aktiviteter på fritiden 27 Sport 28 Evenemang 28 Barnomsorgen i Sverige 29 En kort översikt 29 Förskola / dagis / daghem 29 Dagmamma 30 Fritidshem: Barnomsorg för skolbarn 32 Fritidsklubb 34 Fritidsgård/Ungdomsgård 34 Jämnställdheten 34 I Sverige 34 I skolan 36 Att lära sig svenska 41 Hur kan barnen lära sig svenska? 41 Det ska vara vårdad svenska 43 Ordlista 44 Vi själva får lära oss svenska 46 Lärarens roll i våra barns liv 49 I svenska skolan är all bestraffning förbjuden! 49 7

Copyright KnowWare 2004 8 Skolsvenska 52 Dagis, Lekis, Fruktis 52 Marie om skol- och barnomsorgssvenska 54 Skolspråk vid utvecklingssamtal 58 Vad betyder Kläder-Efter-Väder? 60 Hur man väljer skola 63 Grundskolan 63 Kommunal skola med speciell inriktning 64 Metta skriver om Friskolor 65 Internationella skolor 66 Hur vet man att skolan är bra? 68 Gymnasium 69 Att välja gymnasium 69 Nationella program 71 Individuella program 72 Hur kommer barnet in på önskat gymnasium? 73 Att höja poäng 73 Att umgås 78 Föräldrar sinsemellan 78 Kontakter i skolan 79 Kontakter utan för skolan 83 Lärare och elever 90 Diciplin förr och nu 90 Respekt 92 Föräldrar och lärare 94 Kvart-, utvecklings- och andra samtal 94 Utanför skolans ansvar 97 Klassresan 97 Disco 98 Nians bal 101 Studenten 102 Sveriges högtider och traditioner 106 Januari 107 Februari 107 Mars 109 April 110

Maj 113 Juni 114 Juli 116 Augusti 116 September 117 Oktober 117 November 117 December 118 Att växa upp i Sverige 122 Samlade erfarenheter, åsikter och annat som du kanske kan ha nytta av 122 Var går gränsen? 123 Curlingföräldrar 123 Hur sätter man gränser? 126 Ärliga barn 130 Regler och gränser i detalj av Marie och Anna 132 Anna om Konsten att säga ja 134 Konsten att säga nej 135 Mer om konsten att säga nej 136 Här är Marie om Barn och tjat ta det med en nypa salt 137 Tidsschema 139 Ungdomskulturer 140 Kläder, Status, Image 145 Mer om kläder eller image 147 Sex och samlevnad 149 Slutord 152 Uli Bruno 153 Anna Falkenmark 155 Marie Bengts 157 9

Copyright KnowWare 2004 Om boken När vi publicerade Den Svenska Koden blev vi väldigt överraskade av det stora gensvar vi fick. Vi blev intervjuade i radio, TV och tidningar. Nyhetsbyrån som skrev en artikel om oss sålde artikeln till 16 svenska dagstidningar. Självklart var vi stolta men gladast blev vi av all e-post och de samtal vi fick från invandrare och svenskar, som berättade hur mycket de uppskattade att någon förklarade det svenska beteendemönstret enligt egna erfarenheter och med glimten i ögat. Vad som förvånade oss var att människor från världens alla hörn hade så lika erfarenheter av Sverige och svenskarna. Det är lätt att tro att kodkrockar mellan den svenska koden och andra kulturers koder har olika karaktär. Enligt den respons vi fick på Den svenska koden är så inte fallet. Detta gav oss hopp om att vår nya bok Den Svenska Skolkoden kan bli lika relevant och omtyckt av alla utländska föräldrar med barn i svenska skolor som Den Svenska Koden har blivit. Marie Bengts och Anna Falkenmark har fungerat som balanserande kraft i denna bok. Marie som även skrev Svenne -bitarna i Den Svenska Koden är fritidspedagog och journalist och har alltså en riktig insiderkunskap om den svenska skolan. Anna har fyra barn i olika åldrar och man kan lugnt kalla henne för expert! Metta Fagreaus hjälpt till med några avsnitt. Hon har bl a varit lärare på Franska skolan och Tensta gymnasium där den överväldigande merpartern av eleverna har utländsk bakgrund. Min egen kunskap om den svenska skolan är definitivt inte insiderkunskap - under hela min dotters skoltid har jag känt mig väldigt utanför! Vi hoppas att du kommer att tycka om vår bok och att våra erfarenheter kan vara till lite nytta för dig. /uli uli bruno Marie Bengts Anna Falkenmark 10

Vi bär ansvaret Att tänka på Innan vi går in på hur den svenska skolan fungerar vill jag prata lite om våra barns situation i det svenska samhället. Det är vi föräldrar som har ansvaret för att våra barn just nu befinner sig i Sverige och att de ska klara sig i den svenska skolan och i samhället. Det var förmodligen inte barnets val att flytta till Sverige. Att våra barn hamnade just här beror på våra handlingar i hemlandet och vårt förhållande till det. Några av oss fick fly från krig, kanske var du eller din partner medlemmar i fel parti, har fel religion, tillhör fel etnisk grupp eller erbjöds ett attraktivt jobb i Sverige. Oavsett skälet så är det vi föräldrar som har placerat våra barn i ett främmande samhälle. Det är därför också vår skyldighet att hjälpa barnen att förstå Sverige och klara sig här. Att inte rusta barnet för det liv det kommer att leva här är ungefär som att skicka det ensamt ut i skogen utan karta, mat och en ringaste idé om vad som kan hända i form av vilddjur och väder. Klart att barnet går vilse, blir rädd och kan komma på avvägar! /uli Livet blir lättare om vi kan den svenska koden Den egna inställningen till samhället är viktig. Man får inte stöta bort allt som är svenskt bara för att man inte förstår det. Jag vet att det är inte lätt. Jag var arg på svenskarna och Sverige i säkert fem år när jag kom hit. Det var så svårt med kravet på distans, jag kom ju jämt för nära, skrattade för högt och ställde frågor som svenskarna tyckte var alldeles för närgångna. 11