Rapport DIGITALT INSPELAD MUSIK 2013. Lunds Universitet. Konsumtion, distribution och produktion RAPPORT 2013-12-13

Rapport DIGITALT INSPELAD MUSIK 2013 Konsumtion, distribution och produktion En rapport framtagen av Gabriella Eneberg Studerande fil. Kand. i digitala kulturer 7,5hp DIKA32: Informations- och kulturpolitik Lunds Universitet RAPPORT 2013-12-13 DIGITALT INSPELAD MUSIK 2013

EXECUTIVE SUMMARY This report is presenting the development of the recorded music into the digital era and how it is being consumed in the year of 2013, mainly in Sweden. Since the initiation of the digital format of recorded music there has been a sufficient change in how it is being consumed, distributed and produced. The report will present important stakeholders in this change and how they are affecting the development. A historical presentation of the cultural- and digital recorded music development is required as basic data for a future analysis of the subject. 1

SAMMANFATTNING År 2013 konsumeras inspelad musik främst via strömtjänster och i Sverige sker det främst via strömtjänsten Spotify. Tjänsten står för ca 70 % av hela den svenska marknaden för inspelad musik och för 94 % av den digitala försäljningen. Strömtjänsten Spotify hade globalt 24 miljoner användare år 2013. Strömtjänsterna har förändrat hur den ekonomiska modellen ser ut. Istället för att ett album köpts i butik eller en specifik låt köps via nedladdningstjänster betalar man för en tjänst och en tillgång till ett helt musikbibliotek. År 2013 säljs det mer musik online än vad som köps fysiskt i butik. Trots bättre utbud av legala musiktjänster ändras inte siffran på hur många som fildelar illegalt i Sverige vilket innebär att det är ca 20% av befolkningen som någon gång har fildelat under året 2013. Utvecklingen av digitalt inspelad musik pekar på att MP3-filen blir allt mindre attraktiv, CD-produktion kommer helt att försvinna och strömtjänster är det dominerade sätt att konsumera och distribuera musik på. Detta kan också leda till att fildelning allt mer minskar då det inte finns något behov av att ladda ner. 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING & BAKGRUND 1.1 Syfte & avgränsningar 1.2 Källor 2. DIGITALT INSPELAD MUSIK 2013 2.1 Konsumtion och distribution 2.2 Produktion och Prosumenter 3. HUR SITUATIONEN BLEV SOM DEN ÄR 3.1 Kulturhistoria 3.1.1 Den moderna kulturens utveckling 3.2 Utveckling av digitalt inspelad musik 3.2.1 Konsumtion, distribution och produktion 3.2.2 Fildelning 3.2.3 Legala musiktjänster 4. IMMATERIELLA LAGAR OCH RÄTTIGHETER 4.1 Upphovsrätt 4.1.1 Upphovsrättsliga organisationer 4.2 IPRED 5. INTRESSENTANALYS 5.1 Kärnintressenter 5.2 Primärintressenter 5.3 Sekundärintressenter 6. Framtidsanalys 7. Avslutande diskussion 3

1. INLEDNING & BAKGRUND Sedan det digitala formatet av musik infördes i slutet av 1970-talet har det skett en stor förändring i hur musik konsumeras, distribueras och produceras. Särskilt skedde där en stor förändring under 1990-talet då MP3-fomatet spreds (Tekniska Museet, 2010)( The MP3 History, 2013). Sättet att köpa musik och distribuera musik förändrades. Från att man tidigare köpt CD-skivan i en butik med ett kontrollerat utbud har man idag främst via strömtjänster en möjlighet till en oändlig skivbutik i till exempel mobiltelefoner, där utbudet är efter eget intresse. Sättet hur musik konsumeras och vad som kan konsumeras har förändrats enormt i och med MP3-filen och internets utveckling. Illegal fildelning blev ett stort problem för musikförlag, musikskapare och skivbolag och upphovsrättsliga frågor väcktes. Linjen mellan konsument och producent har suddats ut och i frågan om vad det är som ska skyddas av upphovsrätt ifrågasätt. Detta har påverkat olika aktörer och intressenter både positivt och negativt. Musikkonsumtion, distribution och produktion 2013 har väckt och väcker fortfarande många kulturpolitiska frågor. Det är dessa frågor denna rapport kommer att behandla. Vilka intressenter finns det i frågan om hur musik konsumeras, distribueras och produceras 2013? Hur har dessa påverkats av utvecklingen samt hur påverkar de utvecklingen av digitalt inspelad musik? 1.1 SYFTE & AVGRÄNSNINGAR Syftet med denna rapport är att framföra hur digitalt inspelad musik konsumeras och distribueras och produceras 2013, främst legalt men också illegalt i frågan om fildelning, samt att göra en framtidsanalys på hur den kommer att utvecklas. Rapporten kommer att framföra och analysera vilka intressenter som har kommit att påverkas och påverkar utformandet. Främst kommer sättet att lyssna på musik 2013 via strömtjänsten Spotify att beröras och hur digital musik distribueras via denna tjänst. För en trovärdig framtidsanalys krävs ett historiskt perspektiv på hur kultur- och den digitalt inspelade musikens utveckling har sett ut. Kulturpolitik, rättigheter och lagar så som upphovsrätt kommer att diskuteras då detta är ett dilemma som berör den digitalt inspelade musiken. Rapporten kommer ha fokus främst på situationen i Sverige men även beröra en del internationella intressen då det har skett globala händelser och sker ett visst globalt samarbete som har påverkat och påverkar processen. 4

1.2 KÄLLOR Rapporten är främst baserad på kurslitteratur från kursen DIKA32 Informations- och kulturpolitik från kandidatprogrammet i digitala kulturer, Lunds Universitet men också kurslitteratur från andra kurser inom programmet. Rapporten är även framtagen med hjälp av vetenskapliga artiklar och rapporter. Det har också varit relevant att stärka rapportens trovärdighet och relevans med nyheter från dagstidningar och magasin då det i dessa källor mer frekvent publiceras nyheter och händelser kring digitalt inspelad musiks utveckling. Alla källor är listade i källförteckningen. 2. DIGITALT INSPELAD MUSIK 2013 2.1 Konsumtion och distribution Idag, år 2013, konsumeras digitalt inspelad musik främst via strömtjänster när man vill, var man vill, så länge det finns internetuppkoppling och något att koppla upp sig med (IFPI, 2013, s. 7). Digitalt inspelad musik konsumeras även i form av MP3-filer med hjälp av en plattform eller enhet som stödjer uppselandet av filen såsom en MP3-spelare, en mobiltelefon eller ipad. Musik i form av MP3-filer kan laddas ner via legala nedladdningstjänster men även illegala. I Sverige har 89 % av befolkningen tillgång till internet, två av tre en mobiltelefon och var tredje en ipad (Findahl, 2013, s. 5). På så sätt har alltså större delen av Sveriges befolkning tillgång till att konsumera musik digitalt via strömtjänster eller också nedladdningstjänster. Svenska Spotify är den största strömtjänsten i Sverige (IFPI, 2013, s. 9). Siffror tyder på att sättet att konsumera musik i Sverige idag främst sker via strömtjänsten Spotify som år 2013 dessutom hade 24 miljoner aktiva användare världen över varav 6 miljoner är betalande användare ( Spotify Year in Review 2013, 2013). Tjänsten står för ca 70 % av hela den svenska marknaden för inspelad musik (Erlandsson, 2013) och av alla strömmande musiktjänster som finns står Spotify för 94 % av den digitala försäljningen. Resterande procent består av nedladdningar (TT, 2013)( IFPI: GLF-försäljningsstatistik halvåret 2013, 2013). En strömtjänst som konkurrerar mot svenska Spotify är den norska strömtjänsten Wimp (IFPI, 2013, s. 8). Utöver de siffror som redan framförts, som tyder på att Spotify är det främsta sättet att konsumera musik på 2013, menar en majoritetet som deltagit i Ipsos MediaCTs undersökning och som använder sig av illegala nedladdningstjänster att det nu finns bättre legala musiktjänster att använda sig av (IFPI, 2013, s. 9). Dock ändras inte siffran på hur många som fildelar illegalt i Sverige vilket innebär att det är ca 20% av befolkningen som 5

någon gång har fildelat musik, spel eller program (Findahl, 2013). Idag fildelas det främst genom torrents som innebär att information om en fil samlas upp av olika användare tills att hela filen finns på datorn. En av de största torrentsajterna är den svenska sajten The Pirate Bay (Niemi, 2012, s.5). 2.2. Produktion och Prosumenter Sverige anses vara en toppmarknad för digitalt inspelad musik (IFPI, 2013, s. 6). Enligt rapporten Musikbranschen i siffror (Portnoff and Nielsén, 2012, s.7 ) så säljs det nu mer musik online än vad som köps fysiskt i butik. Likaså ser man en trend som pekar mot att den även kommer att ta en allt större andel i den totala försäljningen på exportmarknaden. Särskilt har de upphovsrättsliga intäkterna på exportmarknaden, så som för artister och deras musikbolag, främst ökat genom onlineintäkter (Portnoff and Nielsén, 2012, s. 6). Under första halvåret av 2013 ökade musikindustrins intäkter jämfört med 2012 med 12% och den digitala försäljningen med 33% ( IFPI: GLF-försäljningsstatistik halvåret 2013, 2013). I dagsläget med hjälp av dagens teknologi har gränsen mellan konsument och producent suddats ut (Larsson, 2005) vilket gör att vem som helst med en dator, mobiltelefon och internet kan producera musik och dela med sig av denna på YouTube eller också Facebook där den snabbt kan uppmärksammas. I boken Konvergenskulturen: där gamla och nya medier kolliderar (Jenkins and Sjöden, 2008) talas det om prosumenter; producerande konsumenter. Exempel på detta är svensken Linus som lade upp sina musikklipp på YouTube och inte långt därefter hade han 1.5 miljoner klick och 20.000 delningar på Facebook ( Linus Svenning på Nöjestorget, 2013). 3. HUR SITUATIONEN BLEV SOM DEN ÄR I den här delen av rapporten ges ett historiskt perspektiv på varför inspelad musik i digitalt format konsumeras, distribueras och produceras som den gör och hur kultur- och den digitalt inspelade musikutvecklingen har sett ut. 3.1 KULTURHISTORIA Under 1800-talet utvecklades Sverige snabbt från det fattiga jordbrukslandet till landet som strävade efter modernitet. I början av 1900-talet talade man om folkhem och kulturpolitik som den främsta samhällstekniken för den moderna epoken. Kultur skulle vara fritt för alla och leda till ett bildat Sverige. Synen av samhället var att det var ett öppet och postmodernt kultur- och kunskapssamhälle där alla, som Nilsson skriver, söker, väljer och konkurrerar 6

fritt (Nilsson, 2003, s. 22ff). I städerna var torget det offentliga rummets plats. Synen på kultur som bildande växte allt mer fram och fick större roll i utvecklingen av samhället och där, som Nilsson uttrycker sig, en god och rik hemmiljö snarare var av hög moralisk kvalitet och kunskap om kultur än materiella tillgångar (Nilsson, 2003, s. 32). 3.1.1 Den moderna kulturens utveckling Den kulturella utvecklingen i slutet av 1900-talet gick från folkkultur till massmediebaserad kultur. Det nya sättet att framföra kultur krävde stora investeringar och därmed en enorm publik. Höga krav på teknisk perfektion och professionella genomföranden ställdes när den kommersiella underhållningsindustrin växte fram vilket gjorde det omöjligt för gräsrotsartister att uppnå. Som ett svar på den kommersiella kulturens spridning och massmediernas innehåll växte fangemenskaper på gräsrotsnivå fram (Jenkins och Sjöden, 2008, s. 141). Fangemenskaper under den här tiden var relativt osynliga för den större allmänheten, tolkades låtar så skedde det för en ytterst liten publik. Kulturbranschen kände sig just därför aldrig hotad av tolkningar som gjordes på den här nivån och konfronterade aldrig de ekonomiska rättigheterna (Jenkins and Sjöden, 2008, s. 141). Teknisk utvecklingen under 2000-talet ledde till att gräsrotskulturen kunde möta den kommersiella underhållningsindustrins professionalitet. Vanliga människor kunde själva skapa, lagra och lätt sprida eget medieinnehåll med samma kvalitet. Särskilt internet är den faktor som satte igång den kreativa revolutionen och kopiering samt spridning av material hade blivit enklare (Jenkins och Sjöden, 2008, s. 141). Under sent 1990-tal var det inget som ansågs vara ett hot mot de intellektuellas egendom just därför att det skedde för ett privat bruk och i små kretsar. Dock när spridning började bli allt mer synlig och eskalerade ökade behovet av kontroll av till exempel skivbolag och rättighetstagare (Jenkins och Sjöden, 2008, s. 142). Nya upphovsrättsliga lagar uppstod och till en följd av den digitala utvecklingen (Jenkins och Sjöden 2008, s. 143), 3.2 UTVECKLING AV DIGITALT INSPELAD MUSIK 3.2.1 Konsumtion, distribution och produktion Dieter Sietzer, proffessor vid det tyska universitetet Erlangen-Nuremberg ville under 70-talet lösa problemet med att ljud inte överfördes tillräckligt bra via telefoner. Detta problem kom att lösas på andra vägar men Sietzer fortsatte att göra forskningar kring kodning av musiksignaler. År 1979 lyckas han med detta och inte långt därefter lanseras compact disc, 7

8 Gabriella Eneberg CD-skivan, för allmänt bruk ( The mp3 History, 2013, p. 3). CD-skivan konkurrerade ut kassettbandet, som tidigare hade varit det dominerande sättet att lyssna på musik, och erbjöd en högre ljudkvalitet (Creeber och Martin, 2009, s. 96). Gällande musikproduktion växte det under sent 80-tal fram en allt större elektronisk musikkultur och en kultur av individuella musikproducenter som samtidigt suddade ut linjen mellan musiker och producent. Det var under den här perioden som musikaliska samplingar blev allt större och även här stora frågor kring upphovsrätt väcktes. Det ifrågasattes vad som faktiskt ansågs vara musikalisk kreativitet (Creeber och Martin, 2009, s. 93). Teknologisk forskning och utveckling av det nya kodade formatet som Sietzer presenterat fortsatte. År 1989 framfördes en doktorandtes om OCF-algoritm, grunden till den framtida MP3-teknologin, som visade på hur det var möjligt att koda ljudsignaler med hög kvalitet. MPEG layer 3 filen som senare kom att kallas MP3 växte fram och för datorer, radiostationer och så vidare utvecklades sätt att spela upp det kodade ljudet ( The mp3 History, 2013, p. 3). 3.2.2 Fildelning Internet är som tidigare nämnt den faktor som gjorde att filer som MP3 under 90-talet snabbt spreds till allmänheten och därmed initierades även musikfildelningen. När fildelningssajten Napster etablerades 1999 eskalerade fildelningen. Skivindustrin reagerade och såg ett återkommande problem som hade funnits på 80-talet då inspelningsbara kassettband hade väckt liknande frågor kring upphovsrätt och piratkopiering. Emellertid cirkulerade de piratkopierade kassettbanden i små kretsar och kvaliteten blev sämre när ett kassettband kopierades till ett annat. MP3-filen ansågs vara ett större hot eftersom musik nu kunde kopieras i oändliga kopior utan att påverka ljudkvaliteten och samtidigt spridas i ett stort virtuellt nätverk (Creeber och Martin, 2009, s. 96). Musikindustrin i USA satte stopp för Napster i februari 2001 som sedan uppstod lagligt igen 2003. Fildelningssajterna blev smartare till en följd av de nya lagarna som hade gjort det svårare att fildela. Nya peer-topeer (P2P) tjänster uppstod (Creeber och Martin, 2009, s. 97) och under de senaste åren är det torrentssajter så som The Pirate Bay som har dominerat (Niemi, 2012, s. 10). När IPRED lagen trädde kraft 2009 ledde det till att allt fler blev skadeståndsskyldiga och grundarna av The Pirate Bay fälldes 2009 (läs mer om IPRED på s. 10 i rapporten) (Niemi, 2012, s. 13). 3.2.2 Legala musiktjänster Alternativa lagliga musiktjänster uppstod ungefär samtidigt som den illegala musikfildelningen eskalerade. Apples itunes som tidigare fungerat som en musikspelare i

datorn utvecklade tjänsten år 2003 till en musikaffär online där låtar kunde köpas och laddas ner. Tjänsten itunes motverkade dock inte fildelningen då Mp3-filen fortfarande var i fokus. ( Apple - itunes - Musiken och filmerna som du älskar. Var du än är., 2013) (Niemi, 2012). År 2006 lanserades strömtjänsten Spotify som enligt grundaren skulle vara ett bättre alternativ än fildelning. Tjänsten innebär att användare kan lyssna på musik online genom att så kallat strömma musiken, antingen gratis med reklam eller som en betalande premiumtjänst. Musikfilder laddas aldrig ner till en dator utan informationen sparas i cacheminnet. Spotify har avtal med skivbolag världen över och har senare även integreras med Facebook. Tjänsten har därmed blivit ännu större då användare kan dela sina favoritlåtar direkt till Facebook och bidra till en gratis marknadsföring ( Spotify seals major music deal with CD Baby, 2009). 4. IMMATERIELLA LAGAR OCH RÄTTIGHETER 2013 4.1 Upphovsrätt Den lag som i första hand skyddar ett verk är upphovsrätt. I lagen talar man om upphovsmannen till ett verk och denna har enligt den senaste upphovsrättslagen, som trädde kraft 1 juli 2005, två olika rättigheter; de ideella rättigheterna och de ekonomiska rättigheterna (Justitiedepartementet, 2005). Upphovsmannen har ensamrätt till de ideella rättigheterna som innebär att hen ska bli erkänd, namngiven och bestämma över hur verket får bearbetas eller behandlas. De ekonomiska rättigheterna kan tillhöra flera parter och innebär rätten till att bestämma över hur ett verk framförs, överförs till allmänhet, kopieras eller säljs. Den ekonomiska rätten kan alltså även tillhöra fonogramproducenter 1 så som skivbolag (Klang och Laghammar, 2009). För att upphovrätt ska gälla måste ett verk uppfylla ett visst krav på originalitet och visa påvisa ett intellektuellt personligt skapande (Justitiedepartementet, 2005, s. 8). Upphovsrätten skyddar enbart en specifik form av en idé och inte idén generellt (Forsman, 2011, s. 15). Upphovsrättsmannen bestämmer som tidigare nämnt över när, var, och hur verket ska föras ut till och användas av allmänheten och framföras offentligt. Däremot får man använda sig av till exempel musik för privat bruk och man får utan tillstånd sjunga på en låt så länge detta inte betraktas som ett offentligt framförande och din publik inte blir för stor. Dock Med fonogramproducent menas organisation som är juridisk eller fysisk person med F-skattsedel vars huvudsakliga verksamhet är professionell utgivning av musik ( Produktion och utgivning av fonogram - Kulturradet, 2009) 9

finns här ett problem i utformningen av upphovsrätt då man till exempel på Facebook kan ha oändligt många vänner som i sin tur har vänner och då man anser att man delat med sig av en låt till just sina vänner. Synen på det offentliga rummets plats som torget har förändrats. Idag kan det offentliga rummet även vara chattar på nätet och nyhetsflödet på Facebook (Ilshammar, 2002). 4.1.1 Upphovsrättsliga organisationer Musikskapare och musikförlag kan vända sig till den upphovsrättsliga organisationen STIM (svenska tonsättares internationella musikbyrå), som mot en tredjedel av den ekonomiska rättigheten marknadsför artisten och rättigheterna för upphovsmännen och deras musikförlag. I sin tur fungerar STIM som en företrädare där ansökan om kopia och uppspelning av verk måste godkännas mot en summa (Forsman, 2011, s. 17)(Renman Claesson, 2005). En annan organisation är SAMI ( Svenska artisters och musikers intresseorganisation) som administrerar de ekonomiska rättigheterna för den enskilde musikern och artisten när ett verk framförs offentligt (Justitiedepartementet, 2005, s. 22)( SAMI Svenska Artisters & Musikers Intresseorganisation, 2013). Som motsvarighet administrerar IFPI (Internation federation of the phonographic industry) fonogramproducenternas så som musikbolagens ekonomiska rättigheter. Olika licenser och avtal har utformats som uppfyller behovet av att lättare kunna sprida ett verk utan att förlora all kontroll över det (Klang och Laghammar, 2009). I Sverige är de vanligaste licenserna för musik i digitalt- och internetsammanhang den ideella organisationen Creative commons ( Creative Commons Sverige, 2013) och Copyswede ( Detta är Copyswede Copyswede, 2013) som arbetar för den för den enskilde upphovsmannen. Likaså SAMI arbetar med licenser ( SAMI Svenska Artisters & Musikers Intresseorganisation, 2013). 4.2 IPRED Den 1 april 2009 genomfördes IPRED lagen (Intellectual property rights enforcement directive) som innebär att rättsinnehavare har rätt att få ut information av en internetleverantör om IP-adresser och vem den tillhör som har använts vid ett immateriellrättsintrång via internet (Niemi, 2012, s. 8ff). 10

5. INTRESSENTANALYS Då rapporten hittills har berört hur digitalt inspelad musik konsumeras i Sverige idag, hur den kulturella och tekniska utvecklingen av musikkonsumtion, distribution och produktion har sett ut samt vilka lagar och organisationer det finns, har ett antal intressenter redan kartlagts. I denna del av rapporten kommer en analys, främst baserad på rapporten, att göras på hur dessa har påverkat och påverkar den digitalt inspelade musiken och en del nya intressenter som inte nämnts tas upp. 5.1 Kärnintressenter Intressenter som är beslutande eller drivande i utvecklingen av digitalt inspelad musik är strömtjänster som Spotify som erbjuder ett digitalt musikbibliotek online, fonogramproducenter så som skivbolag som spelar in och lanserar artisters och musikskapares verk och även legala nedladdningstjänster som säljer musik online. Strömtjänsten Spotify är som tidigare framfört den musiktjänst som används mest i Sverige har kommit att påverka den digitalt inspelade musikindustrin enormt. Strömtjänster är ett svar på illegal fildelning och ger tillgång till ett enormt musikbibliotek, om internet finns. För att strömtjänsten Spotify ska vara lagligt är den i behov av att sluta avtal med fonogramproducenter. Strömtjänsterna har förändrat hur den ekonomiska modellen ser ut i hur betalning och intäkter går till. Istället för att ett album köpts i butik eller en specifik låt köps via nedladdningstjänster betalar man för en tjänst (se s. 2 ff i rapporten). Upphovsrättsliga intäkter fås nu genom royalties när en enskild låt spelas dock är ersättningen inte lika stor men pågår under en längre period. Skivbolagen samlar själv in dessa intäkter (IFPI, 2013, s. 16) och är den största drivande faktorn i den digitalt inspelade musikindustrin. De har anpassat sig efter den digitala utvecklingen särskilt i samarbete med strömtjänster som Spotify. Nerladdningsförsäljningen ökar och allt färre köper CD-skivor vilket betyder att fonogramproducenter förtjänst nu sker via digitala musiktjänster (se s. 2 ff i rapporten). 5.2 Primärintressenter Intressenter som i hög grad påverkas och därför vill påverka utvecklingen av digitalt inspelad musik är artister och musiker, musikförlag och musikskapare samt upphovsrättsliga organisationer så som STIM (musikförlagen och musikskaparnas), SAMI (artister och musikers) och IFPI (skivbolagens). Även licensorganisationerna Creative Commons och Copyswede alla 11

nämnda organisationer är i behov av att påverka utvecklingen då deras existens beror på de ekonomiska rättigheterna av musiken. Av artister har det visats ett visst motstånd till streamingtjänster. Bandet Radiohead släppte för några år sedan sitt album direkt på deras hemsida och lät sina fans sätta priset (SvD.se, 2013) De anser att strömtjänster som Spotify plötsligt ställer sig i vägen för artister och deras fans. Konsumenter, innan internets möjligheter, ansågs antagligen vara en sekundärintressent eftersom man som konsument varken kunde påverka musikindustrin eller vad som erbjöds. Tack vare den digitala utvecklingen och tjänster som Spotify kan konsumenter välja mer fritt och aktivt visa vilken musik det lyssnas mest på. Alla intressenter är i behov av konsumenternas existens för ekonomiska intäkter men även bekräftelse och feedback. 5.3 Sekundärintressenter Intressenter med relativt lågt intresse och som troligen inte kommer att påverka men som definitivt är verktyg för andra intressenter så som artister och konsumenter är sociala medier. Exempel på sociala medier är Facebook och Twitter och YouTube. Sociala medier har också en tendens till att ge en gratis marknadsföring då följare av egen vilja delar med sig till sina vänner. Artister 2013 förstår vikten av sociala medier och har visat ett stort engagemang (IFPI, 2013, s. 22). 6. FRAMTIDSBEDÖMNING 5 års perspektiv Baserat på information som rapporten har framfört och den intressentanalys som har gjorts finns det en tendens till att MP3-filen inom fem år blir allt mindre attraktiv då strömtjänster blir allt mer populära. En effekt av att MP3-filen allt mer försvinner är minskad fildelning. Jonathan Forster, ansvarig för Spotify Norden menar att ungdomar idag inte riktigt vet vad illegal fildelning är då legala tjänster som Spotify faktiskt finns därmed finns inget behov av att ladda ner MP3-filer (Erlandsson, 2013). Att den fysiska försäljningen av inspelad musik alltmer minskar och den digitala marknaden ökar är ytterligare en faktor som tyder på att MP3-filen och de fysiska musikalbumen kommer att försvinna och att musik kommer att konsumeras via strömtjänster. De intressenter som kommer att påverkas mest av att cd-skivan samt MP3-filen försvinner är cd-produktionsbolag, MP3-enhetproduktion samt STIM som inte får in pengar på samma sätt som tidigare. Det finns även en tendens till att musikbolag allt mer hotas av prosumenter då de på egen hand kan marknadsföra sig med hjälp av sociala medier till en enorm publik. 12

Även lagar är i ett stort behov utav utveckling då hela tanken om vad originalitet innebär har förändrats. Förhoppningsvis har upphovsrätten anpassat sig mer till den digitala världen. 7. AVSLUTANDE DISKUSSION Carla Hesse skriver i artikeln the rise of the intellectual property (2002) om ägandets framväxt under 1800-talet främst tack vare författare som ville få rättigheter till sina verk. Böcker blev dyrare och mer svårtillgängliga och fram växte en svart marknad och pirateri av böcker. Liknande händelser kan ses i fildelning och när internet först ger tillgång till ett fritt musikbibliotek, som sedan blir olagligt. Stefan Larsson skriver i sin avhandling om beteende och orsaker till olika individers handlingar i samhället och att dessa är normstyrda och att dessa påverkar utformandet av upphovsrätt. Hans poäng är att individer inte generellt vill vara kriminella utan, som Hesses artikel framför, använder sig av det sätt som är snabbast och mest lättillgängligt. Tack vare datorn eller mobilen slipper vi transport och vi får tillgång till ett enormt musikbibliotek, hemma. Det finns en vilja att betala för musiken men som konsumenter vill vi idag styra priset då vi vet att vi kan få tillgång till det gratis (Larsson, 2005 s. 42 ff). Detta är ett behov tjänsten Spotify har visat sig att möta. Nya musiktjänster för digital inspelad musik har även lett till stora förändringar i vem det är som kontrollerar utbudet. Vilken musik som det lyssnas på styrs mycket av konsumenternas egen spridning på sociala medier. Likaså har sättet att äga musiken förändrats då konsumenter allt mindre köper och äger en fysisk produkt och allt mer äger tillgång till ett abstrakt och digitalt musikbibliotek. I ett historiskt perspektiv av kultur- och digitalt inspelad musikutveckling finns återkommande nyckelintressenter som är i stort behov utav varandra och tillsammans påverkar utvecklingen; skaparna, framförarna och konsumenterna. Utan skapare finns det inget att konsumera, utan framförare respektive artister finns det ingen som levererar och utan konsumenter finns det ingen att leverera för. I behoven av varandra finns både ekonomiska intressen men främst om man ser på historien; är viljan av kreativt skapande och viljan att förmedla kultur den allra viktigaste faktorn. 13

KÄLLFÖRTECKNING Apple - itunes - Musiken och filmerna som du älskar. Var du än är, 2013. URL: http://www.apple.com/se/itunes/features/index.html (accessed 12.01.2013). Creative Commons Sverige, 2013.. Creat. Commons Sver. URL: http://www.creativecommons.se/ (accessed 11.27.2013). Creeber, G., Martin, R., 2009. Digital cultures : [understanding new media]. Open Univ. Press, Maidenhead. Detta är Copyswede Copyswede, 2013.. Copyswede. URL: http://www.copyswede.se/om-copyswede/detta-ar-copyswede/ (accessed 11.27.2013). Erlandsson, A., 2013. Kaxig femåring på väg att få rätt. SvD.se. URL: http://www.svd.se/naringsliv/branscher/teknik-och-telekom/kaxig-femaring-pa-vag-att-faratt_8588256.svd (accessed 11.26.2013). Findahl, O., 2013. Svenskarna och internet 2013, Version 1.0 2013. ed. Göteborgstryckeriet. Forsman, M., 2011. Internetpublicering och sociala medier : en juridisk vägledning. Norstedts juridik, Stockholm. Hesse, C., 2002. The rise of intellectual property. Daedalus Spring 2002. IFPI, 2013. IFPI Digital Music Report 2013: Engine of a digital world. IFPI: GLF-försäljningsstatistik halvåret 2013, 2013. URL: http://www.ifpi.se/wp-content/uploads/glf-följningsstatistik-halvåret-20131.pdf (accessed 12.11.2013). Ilshammar, L., 2002. Offentlighetens nya rum : teknik och politik i Sverige 1969-1999, Örebro studies in history, 1650-2418 ; 2. Univ.-bibl., Örebro. Jenkins, H., Sjöden, P., 2008. Konvergenskulturen : där gamla och nya medier kolliderar. Daidalos, Göteborg. Justitiedepartementet, 2005. Upphovsrätt: Information om rättsreglerna. Regeringskansliet, Stockholm. Klang, M., Laghammar, C., 2009. Copyright - copyleft : en guide om upphovsrätt och licenser på nätet..se, Stockholm. Larsson, S., 2005. Musikupphovsrätten i ett samhälle under förändring - Internet och fildelning ur ett rättssociologiskt perspektiv (Examensarbete 20 poäng). Juridiska Fakulteten vid Lunds Universitet, Lund. Linus Svenning på Nöjestorget, 2013. URL: http://nojestorget.se/linus-svenning_13324.html (accessed 12.9.2013). Niemi, J., 2012. Olaglig fildelning: En analys av Piratebay-målet (Examensarbete). Luleås tekniska universitet, Luleå. Nilsson, S., 2003. Kulturens nya vägar : kultur, kulturpolitik och kulturutveckling i Sverige. Polyvalent, Malmö. Portnoff, L., Nielsén, T., 2012. Musikbranchen i siffror ( No. 0143 RevA). Tillväxtverket, Stockholm. Renman Claesson, K., 2005. Kort om upphovsrätt. Kort Om Upphovsrätt. URL: http://www.juridicum.su.se/iri/organisation/katarina_renman_claesson/ (accessed 11.14.2013). SAMI Svenska Artisters & Musikers Intresseorganisation, 2013. URL: www.sami.se (accessed 12.11.2013). Spotify seals major music deal with CD Baby, 2009.. Spotify Press. URL: http://press.spotify.com/se/2009/02/06/spotify-seals-major-music-deal-with-cd-baby/ (accessed 11.26.2013). Spotify Year in Review 2013, 2013. URL: http://spotify.com/2013 (accessed 12.11.2013). SvD.se, 2013, "Spotify den sista fisen från ett döende lik" URL: http://www.svd.se/naringsliv/digitalt/stjarnans-hatattack-mot-spotify_8589908.svd (accessed 11.26.2013). Tekniska Museet, 2010. Kronologi - Tekniska museet. Tek. Museet. URL: http://www.tekniskamuseet.se/1/310.html (accessed 11.26.2013). The mp3 History, 2013.. Mp3 Hist. URL: http://www.mp3-history.com/ (accessed 12.2.2013). TT, S., 2013. Fortsatt boom för digital musik. SvD.se. URL: http://www.svd.se/naringsliv/digitalt/fortsattboom-for-digital-musik_8363660.svd (accessed 11.26.2013). 14