Vindkraftprojekt Jonsbo 1 (8) MINNESANTECKNINGAR Förda vid samråd med allmänhet och särskilt berörda Tid Den 26 januari 2012, kl 18:00 Plats Brännö Folkets Hus, Brännögård Närvarande Henrik Malmberg E.ON Vind Sverige AB HM Mattias Hennius E.ON Vind Sverige AB MH Mathilda Karlsson E.ON Vind Sverige AB MK Maria Lund Hedvig Strandberg Madeleine von Koch E.ON Vind Sverige AB E.ON Vind Sverige AB E.ON Vind Sverige AB Jan-Erik Bengtson E.ON Sverige AB JEB Arvid Lökken WSP Environmental AL Deltagare enligt närvarolista Bilaga 1 Ett antal trainees och examensarbetare från E.ON Vind deltog också som åhörare. Mall: Protokoll - 2003.dot ver 1.0 Samrådsmötet hölls med anledning av ny utformning av projektet och ägde rum torsdagen den 26 januari 2012 mellan kl 18 och 21 i Folkets hus, Brännögård, Torups kommun. Mötet innefattade en presentation som genomfördes av E.ON Vind Sverige AB (E.ON Vind) och därefter en frågestund. Samtliga närboende inom ett avstånd på 2 000 m från projektområdet hade erhållit en inbjudan som skickades 2012-01-10. Vidare annonserades även mötet i Hallands Nyheter och Hallandsposten, den 19 januari 2012. Presentationen utfördes utifrån Powerpoint-material (se bilaga). Nedan redovisas presentationens innehåll kortfattat, samt de synpunkter och frågor som framkom och svar på dessa. MH inledde mötet med att hälsa folk välkomna och presenterade mötesdeltagarna samt upplägget för mötet cirka en timmes information och därefter paus för fika och möjlighet att titta på utställningsmaterial i lokalen (fotomontage m.m.). Projektledaren Camilla Rasmusson var förkyld och kunde inte närvara. HM fortsatte med att berätta om vindkraft i allmänhet och E.ON:s vindkraftssatsning i synnerhet samt klimatutmaningarna vi står inför och motsättningarna mellan lokal påverkan och miljövinster i ett större perspektiv.
Vindkraftprojekt Jonsbo 2 (8) Fråga: Hur stora är utsläppen vid tillverkningen av vindkraftverk? Har läst att motsvarande 750 000 ton koldioxid produceras. MK: Vet ej om den uppgiften stämmer men enligt studier som gjorts så har ett vindkraftverk efter ca 6 månader produktion tjänat in de utsläpp som uppstått vid tillverkningen. MH fortsatte att berätta om de svenska elprisområdena varpå en deltagare sade: Prisområdena är inte till för miljön utan för att man ska kunna exportera el till Europa. MH: Det är inte elbolagen som beslutat om prisområdena och E.ON Vind tycker inte heller nödvändigtvis att de är en bra idé, även om tanken att elen ska vara dyrare där konsumtionen är som störst kan vara god. HM tog därefter över presentationen och berättade om förutsättningarna för projektet och varför det aktuella området vid Jonsbomossen är lämpligt för vindkraft. Fråga: Vad menas med bra infrastruktur? (med hänvisning till presentationen) HM: Vi återkommer till den frågan längre fram i presentationen. Fråga: I tidningen Fokus, december 2011, stod att bland andra E.ON betalar för att påvisa att klimatförändringar är en bluff. Hur rimmar det med vad du säger nu? MH: Vi känner väl till artikeln. E.ON ringde och krävde en rättelse för att det som stod i den var inte sant. Därefter fortsatte HM att berätta om varför E.ON Vind vill fortsätta med projektet, trots att kommunstyrelsen tidigare lagt sitt veto mot det. HM redovisade en tidplan över gångna och framtida aktiviteter. Fråga: Har projektering verkligen pågått sedan 2008? HM: Avtal med markägarna tecknades i slutet av 2008, osäker på exakt datum. 1 HM berättade att p.g.a. av att man nu planerar för högre vindkraftverk än tidigare, och att högintensiv vit belysning därmed krävs, åtar sig E.ON Vind att utrusta vindkraftverken med radar som känner av om flygfarkoster närmar sig och då tänder belysningen. Övrig tid är den helt släckt. HM berättade även att E.ON Vind byggt verk i den storlek som planeras vid Jonsbomossen, i Nybro kommun. Där kommer det vara studiebesök i mars. Närboende och allmänhet är välkomna. Fråga: Vad är riskavståndet till sådana här höga verk? HM: Risken är framförallt relaterad till iskast. Risken blir inte större med högre vindkraftverk. Rotorn har ungefär samma storlek som tidigare. Fråga: Det står i informationsmaterialet att rotorerna kan bli upp till 130 meter höga, d.v.s. det blir ju större rotorer än vad som planerades tidigare. HM: Vindkraftverken i Nybro har samma storlek på rotor som de verk som tidigare planerades vid Jonsbo. Nu kan större rotor bli aktuellt, det är riktigt. (Visar i presentationen vilka storleksintervall som ansökan kommer att avse.) HM fortsätter med att berätta om tillståndsprocessen. Tillfälle finns att lämna synpunkter under samrådet. Därefter ges åter tillfälle efter att Länsstyrelsen kungjort ärendet, samt när beslut fattats. Fråga: När är sista datum för synpunkter under samrådet? HM: 1 april 2012. 1 Henrik Malmberg uppgav fel datum. Korrekt datum är mars 2010.
Vindkraftprojekt Jonsbo 3 (8) Fråga: Finns det en offentlig myndighet som med jämna mellanrum som kollar att gränsvärde för ljudet efterlevs? Har hört att konsulter gör det. HM: Tillsynsmyndigheten (länsstyrelsen eller kommunen) kontrollerar att villkoret efterlevs. Följdfråga: Hur ofta görs ljudmätningar? HM: Regelbundna mätningar under första året, därefter jämna intervall som beror på vilka krav som uppställs i miljötillståndet. Fråga: Har E.ON Vind tagit hänsyn till cylindrisk/lågfrekvent ljudutbredning som ju är värre än det vanliga db(a)-ljudet? Aalborgs Universitet har uppmärksammat detta problem och det finns ytterligare 15 rapporter som behandlar ämnet. HM: Ej bekant med exakt vad som menas med cylindriskt ljud, men lågfrekvent ljud kommer att utredas o beräknas i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) för projektet. Fråga: Är det större ljudutbredning från högre verk? Ljudlinjerna verkar vara exakt samma som tidigare trots att det nu är större verk som planeras. HM: Ja, men det är nu färre verk än tidigare. Att man stryker två verk gör mycket för den sammanlagda ljudutbredningen. Fråga: Det blåser ju mer högre upp samtidigt som det kan vara vindstilla på marken. Hur påverkar detta ljudet? HM: Vi sparar den frågan till frågestunden. Fråga: Stängs skuggorna av automatiskt? HM: Ja, verken kan programmeras så de stängs av automatiskt om Boverkets riktlinjer riskerar att överskridas. HM fortsatte därefter med att redogöra för bl.a. natur- och kulturmiljövärden i projektområdet. Fråga: Hur mycket konstgrus, makadam etc. behövs till vägarna i projektet? HM: Har inte den uppgiften. Fråga: Hur stor yta kommer projektet att ta i anspråk totalt? HM: Uppskattningsvis om man tittar på kartan så kommer ca 2 km vägar att behöva anläggas. Varje väg ca 4,5 m bred. Därtill behövs ca 3000 kvm monteringsyta vid varje vindkraftverk men en del kan återställas/återplanteras. Fråga: Hur kan politikerna i Hylte kommun kan lägga ett vindkraftsområde här? HM: Vi sparar den frågan till efter pausen. Fråga: I förra MKB:n står att sprängningar ska undvikas. Hur resonerar man där? Det kommer ju att behövas. HM: Sprängning kommer ej ske för att utvinna material utan för att man ska kunna ta sig fram i terrängen. Materialutjämning kommer att ske inom området men nytt material tas utifrån. Fråga: I livcykelanalysen som hänvisades till tidigare, har man tagit hänsyn till skogen som måste avverkas och de positiva miljöeffekter som därmed försvinner? HM: Oklart, men troligtvis inte. HM återgick därefter till den tidigare frågan om säkerhetsavstånd. Verken kommer ej att hägnas in, förklarade HM. Men det finns en risk med iskast, is kan slungas iväg ganska långt när vindkraftverket startar. E.ON Vind utrustar dock alltid verk med isdetektorer så att man ska känna av om is bildas o då ska verket stoppas. Fråga: Det finns bättre alternativ till landbaserad vindkraft, t.ex. vindkraft till havs och solkraft som finns utomlands. Elen ska ändå bara transporteras till Tyskland. Danmark
Vindkraftprojekt Jonsbo 4 (8) har slutat att bygga på land och bygger nu bara till havs. HM: E.ON Vind bygger vindkraft även till havs. I Sverige är det goda förhållanden både till land och till havs för vindkraft. Dock behövs alla nya energislag. Följdfråga: Det är ju redan intecknat en massa TW vindkraft i Sverige (exempel Markbygden, SCA etc.) så detta projekt behövs inte. Vi ligger redan långt över målet. HM: Det är inte säkert vilka projekt i Sverige som faktiskt kommer att genomföras. Jonsboprojektet är utpekat i kommunens plan. Energiproduktionen kan bli relativt stor även från ett projekt av denna storlek. Fråga: Ni påstår att området är stort. Det är väl inte särskilt stort, projektområdet spänner bara över några kilometer. HM: I jämförelse med vissa andra projekt, som kan ha storlek uppåt hundra verk, är inte Jonsboområdet särskilt stort, det är riktigt. Men vi kan ändå hålla bra avstånd till bostäder. Fråga: Det anges inga avstånd mellan vindkraftverk och hus. Jag har undersökt och jämfört med koordinater och det är väldigt nära 1000 meter i flera fall så det är inte särskilt god marginal om man behöver göra någon liten flytt. HM: Vi kommer att ha med information om avstånd mellan vindkraftverk och närbelägna bostäder framöver. vi kommer alltid hålla 1000 meter till bostäder även om flyttar behöver göras. Fråga: Hur långt ligger närmaste verk från Hallandsleden? HM: Ca 500 meter. Följdfråga: Finns det risk för att få is på sig på det avståndet? HM: Nej på det avståndet ska det inte vara någon fara. Fråga: Vad betyder ljudkänslig punkt? HM: Ljudkänslig punkt används som benämning på närliggande bostad eller fritidshus i det program vi använder för att ta fram ljudberäkninar. En av mötesdeltagarna höll därefter ett längre anförande där följande nämndes: Var vindkraftverk planeras har stor betydelse. Längs med E6:an kanske man inte stör sig på dem. Men mitt i skogen är det en helt annan sak. Kinnared är ett samhälle i utveckling och ska så förbli. Vi måste tänka på vår skola, våra arbetsplatser. Om det finns vindkraftverk på en plats så väljer folk att inte slå sig ner där. Folk kommer inte att vilka flytta till Kinnared. Vi måste tänka på vår framtid och att bevara en levande landsbygd. De närboende måste vända sig till politikerna för att de ska förstå detta. Det finns en lista där folk som vill säga nej till vindkraftverken kan skriva på och det finns material att sprida. Fråga: Jag har följt debatten i SVD, bl.a. påpekas där att 70 % av elen förbrukas i storstäderna. Varför ska då elen produceras ute på landsbygden landsbygden drabbas av nackdelarna. Landsbygden blir en soptipp och drabbas alltid av vad som bestäms i Stockholm och storstäderna. Vindkraft i skog är vår tids största övergrepp. Bygg i stan istället. Landsbygden behöver inte turning torso-vindkraftverk, vi behöver bredband istället. Om man ska sälja huset kommer det inte att gå. MH: Alla drabbas vi av infrastruktur och exploateringar av olika slag. Även i stadsmiljö så finns, flyg, vägar etc. som kan upplevas som störande men som gagnar många. Bredband kommer att behövas till vindkraftverken så det kan förmodligen E.ON Vind stå för. Fråga: Det finns exempel på folk som inte kunnat sälja sitt hus invid ett vindkraftprojekt. Det blir utflyttning från bygden, förslumning. I England har man bestämt att det måste vara 3 km mellan vindkraftverk och bostäder. Ljudmiljöcentrum i Lund har konstaterat
Vindkraftprojekt Jonsbo 5 (8) att det är en felmarginal på 5-6 db i ljudberäkningarna. Överhuvudtaget är det en massa felaktigheter i projektörernas beräkningar. HM: Vi gör beräkningar efter bästa förmåga. Vi anlitar konsulter och institut som använder den senaste tekniken. Tillståndsgivande myndighet får sedan granska dessa. Följdfråga: Det finns femton rapporter som menar att det blir stora hälsoproblem på grund av buller på 1,5 km avstånd. MH: Skicka gärna in dessa rapporter till oss. Fråga: Kommer man höra vindkraftverken på 2000 meters avstånd? Jag bor på det avståndet. HM: Det kan inte uteslutas att vindkraftverken kan höras på det avståndet. Om det är lugnt och stilla och inte blåser mycket. Vi vill inte förespegla att det inte hörs alls. Man kan få en bra uppfattning av att se/lyssna på vindkraftverk i verkligheten. T.ex. på studiebesöket som E:ON Vind anordnar i mars. Fråga: Blir det någon skugga på 2000 meters avstånd? HM: Nej det är för långt avstånd. Skuggor kan upplevas som störande inom max 1500 meter. Fråga: Om det hörs på 2000 meter, hur mycket hörs det inte då på 1000 meter? HM: Som sagt, vindkraftverken kommer att höras. Olika mycket och inte hela tiden. Vi klara 40dB(A), som är gränsen, annars begår vi miljöbrott. Fråga: Är radarsystemet för hinderbelysning (OCAS) godkänt även Europa och utomlands? HM: Det är godkänt i flera länder. Men Sverige sätter sina egna regler för flygtrafiken i landet, genom Transportstyrelsen. Fråga: Hur många dygn på året o timmar om året kommer Dag (en av deltagarna) höra vindkraftverken? HM: Svårt att säga, det beror som sagt på väder och vind. Fråga: Alla bakgrundsdata och ingångsvärden för ljudberäkningar m.m. ska vara med i framtida utskick, även koordinater för vindkraftverken. HM: Noteras. Vi kommer att ta med denna information. Fråga: Måste inte radarsystemet godkännas för själva anläggningen också? Även om det är generellt godkänt i landet. HM: Ja det stämmer. Men uppförandet av anläggningen kommer troligtvis vara villkorat att vindkraftverken utrustas med radar. Får vi inte radarsystemet godkänt så kan vi då inte bygga verken. Fråga: Om kommunstyrelsen ger sitt veto igen, kommer det att respekteras av E.ON eller kommer ett sådant beslut att överklagas? HM: Vi brukar respektera även ett första nej men vi tycker i detta fallet att det är ett mycket lämpligt område. Eftersom det är utpekat av kommunen så tycker vi det är konstigt om vi följer planen och kommunen ändå lägger sitt veto. Då kan vi komma att överklaga. Följdfråga: Att området är utpekat i kommunens plan beror på att de närboende inte deltog i debatten från första början. E.ON borde kunna respektera ett veto. De närboende var kanske inte med då områdena togs fram av kommunen, men nu protesterar de. HM: Det är överhuvudtaget ovanligt att ett veto överklagas. Inte självklart att vi kommer att göra det men vi tar kommer ta närmare ställning om det blir aktuellt. Fråga: Vilket konsultföretag kommer att användas för ljudberäkningar? Vill ha namn. Konsulter är inte neutrala. Mätningar under drift görs för sällan. Man kan inte ha nå-
Vindkraftprojekt Jonsbo 6 (8) got förtroende för E.ON:s eller konsulters beräkningar. HM: Beräkningar som E.ON tagits fram är att betrakta som partsinlaga men vi tillhandahåller gärna all information om våra beräkningar så att alla kan bedöma den. Fråga: Jonsboprojektet är ett missvisande namn. Därför kunde man inte hänga med från början och säga stopp, man visste inte vilket projekt det gällde. (Riktat till kommunen.) Förra gången ni hade samråd var det fastighetsgränser med i materialet. Det är det inte nu, är det för att det är känslig info, vill man dölja något? HM: Vet ej varför inte fastighetsgränserna är med, det är inte någon känslig fråga. (Visar gränserna på karta i presentationen.) Vi skickar gärna ut kompletterande material. Fråga: Vad har ni för erfarenhet för att bo i en tyst miljö, ute i skogen? Ni kan inte sätta er in i vår situation. MH: Vi har ingen erfarenhet men vi lyssnar på er och respekterar er åsikt, vi förstår att det kan upplevas som störande med vindkraft. Fråga: Apropå skyddsavstånd. Det brukar ju sättas upp skyltar för sådant. 300-400 meter är riskavstånd för is. Det finns uppgifter om att is har flugit 2,5 km i Kanada. Ni tar en stor risk som sätter upp vindkraftverken. Och ni inkräktar på rörligheten. HM: Största risken är rakt under vindkraftverket. Där är inte riskfritt att vistas. Det är samma för alla höga byggnader. Följdfråga: På hur stort avstånd kommer varningsskyltar att sättas upp? Vestas nämner 550 meter. HM: Troligtvis sätts skyltar upp vid infartsvägar till parken, så har gjorts i andra projekt. Eftersom vi ber folk att vara aktsamma så inkräktar vi i viss mån på rörligheten. Fråga: Om det börjar brinna, hur når man branden? Hur räddar man folk i verket? HM: Innan anläggningen tas i drift så upprättar vi en räddningsplan tillsamman med räddningstjänsten. Fråga: Om ni började projektera redan 2008, och kommunens vindkraftsplan fastställdes efter det, finns det ett samband där? Har kommunen påverkats på något sätt? (Frågan ställdes även till kommunstyrelsens ordförande men han hade gått strax innan.) HM: I ett annat projekt i kommunen så presenterades planer för kommunen innan planen var framtagen. I detta fall har inte E.ON Vind argumenterat för att Jonsbo-området ska vara utpekat, inför kommunen. Vet ej vilka andra diskussioner som förekommit. Fråga: Det finns ny sammanställning om fåglar och fladdermöss som pekar på att riskerna är stora. Det finns fladdermusarter som flyger högt för att jaga insekter. Lst har uppmärksammat detta problem. Ingen vits med att göra inventeringar innan vindkraftverk är där för de kan ju dra till sig insekter/fladdermöss efteråt. Det finns diskussioner om att skogsklädda höjder är direkt dåliga för vindkraft o ska avslås. HM: Vi kommer att ta med oss dessa frågor till arbetet med MKB:n. (Berättar även om erfarenhet från andra parker (Spanien) där uppföljning skett.) Fråga: Om riskavståndet går in över andra fastigheter än de som är med i projektet, då kan ju inte folk vistas där. HM: Största risken är som sagt om man uppehåller sig rätt under vindkraftverk. Så nära andra fastigheter står inte verken så att denna risk ska uppstå där. När det gäller is som kastas så väljer E.ON Vind alltid verk med utrustning som stannar dem vid isbildning så att isen kan falla rakt ned. Fråga: Det verkar som att ni lyssnar på våra synpunkter men trots det så säger ni att ett vetobeslut kanske överklagas? Ni bör respektera ett veto. HM: Vi har en bra lagstiftning i Sverige (miljöbalken) när det gäller miljöskydd och väga intressen mot varandra. Men kommunen pekar ut områden och Länsstyrelsen prö-
Vindkraftprojekt Jonsbo 7 (8) var. Om det blir ett veto mot ett projekt i lämpligt område, där alla regler följs, så fungerar inte lagstiftningen. Och i sådant fall kan E.ON Vind vilja ifrågasätta det. Följdfråga: Så vad vi säger har ingen betydelse? Ni har redan bestämt er? HM: E.ON Vind utnyttjar sin bara sin rätt att få prövat om ett projekt är lämpligt. Om kommunen säger ja så finns det fortfarande möjlighet att överklaga, det är naturligtvis också en demokratisk rättighet. Fråga: Miljölagstiftningen i Sverige är inte bra. Det borde vara 35dB som gräns för ljud vid bostäder. Ni har alla resurser och de närboende har inget att sätta emot. Vem är markägaren som upplåter sin mark? Borde inte göra det. Detta har inte skett demokratiskt. HM: Marken i Sverige är till stor del privatägd. Man måste ha rätt att utnyttja sin mark och pröva möjligheterna att använda den på olika sätt. Upplåtelse av mark måste kunna var möjligt för olika exploateringar. Fråga: Vindkraftsplanen har inte tagit ställning till vindkraftverk över 150 meter. Är vindkraftsplanen verkligen aktuell? HM: Vindkraftsplanen tar sikte på hindersbelysningsproblematiken i första hand, E.ON Vind anser därför att projektet är i linje med den. (Frågan ställdes även till ledamot i samhällsbyggnadsnämnden som närvarade på mötet och som sa att han skulle fundera över frågan.) Fråga: Var går gränsen för hur stora störningar som markägare får utsätta grannar och andra för? HM: Man har rätt att nyttja sin mark med inom vissa gränser. E.ON Vind har valt en arrendefördelningsmodell som delvis fångar upp problemet, där ersättning utgår även till de som har närliggande mark. Följdfråga: Men de som får sänkta huspriser då, vad gör man med dom? HM: Det går inte att utesluta att huspriser kan påverkas men det går heller inte att förutse innan. Den problematiken får hanteras om, och när, den uppstår. Fråga: Hur stor verkningsgraden på vindkraftverk? HM: De flesta vindkraftverksmodeller kan fånga upp och utnyttja ungefär en tredjedel av vindenergin med rotorbladen. En deltagare sade att det pratas mycket om 40dB, men en normal samtalston är 70dB och då kan vi ju sluta prata med varandra. En annan deltagare svarade då att det är jobbigt när någon tjatar hela tiden. Fråga: Kommer man kunna köpa andelar i denna anläggning? HM: Nej inte i denna anläggning. Men det finns flera andra föreningar som säljer andelar i vindkraftverk. Fråga: Vilka blir de lokala ekonomiska vinsterna? HM: Vindkraft skapar mycket jobb men tyvärr inte så mycket lokalt. E.ON Vind kommer att använda lokala entreprenörer under byggfasen, då kan det skapas jobb, därefter krävs service men inte särskilt ofta. Fråga: Hur mycket blåser det enligt de mätningar som gjorts? HM: 6,4 m/s är medelvinden, vilket är bra. Fråga: I vindkraftsplanen står att inget vitt ljus får förekomma på verken. Dessutom ska vindkraftverken placeras på minst fem gånger sin höjd till närmaste gräns. Då stämmer inte projektet med planen. HM: Jag känner inte till var dessa uppgifter står i planen. Men projektets förenlighet med planen blir en bedömningsfråga för kommunen att ta ställning till.
Vindkraftprojekt Jonsbo 8 (8) Fråga: Vem bekostar nätanslutningen, gör E.ON Elnät det? JEB: Den som bygger vindkraftverk får betala anslutningsavgift. Själva anslutningen påverkar inte konsumenter ekonomiskt. I Halland finns ett starkt regionnät och därför är det lämpligt att ansluta vindkraftverk till det. Anförande av ledamot i samhällsbyggnadsnämnden, innan denne lämnade mötet: 12 mars är inget bra datum, de flesta är på jobbet då. E.ON Vind bör titta på ett nytt datum. Det har varit på förslag tidigare att vindkraftsplanen ska revideras. Det gjordes inte p.g.a. av höga kostnader. Men politiskt beslut har ändå tagits om att gå ifrån planen vad gäller avstånd till bostäder. Om man kommer bygga på högre verk framöver än vad som behandlas i planen, så kan det bli aktuellt att ta ställning igen till om planen ska revideras. Fråga/påstående: Det hade varit bättre med stöd till solceller och att privatpersoner skulle kunna sälja elen själva. MH: E.ON-koncernen satsar även på solenergi. Även privatpersoner kan skaffa solpaneler. Reglerna kring elförsäljning är inget som vi råder över. Fråga: Alla avstånd mellan vindkraftverk och närliggande bostäder ska redovisas. HM: Vi noterar detta. Fråga: Om det blåser 6,4 m/s, och står 6,5 m/s i kommunens plan för att det ska vara lönsamt, vad gäller? HM: Vår uppfattning är att 6,4 m/s räcker för ett bra projekt. Fråga: Hur många år gäller kontrakten mellan E.ON Vind och markägarna, innan de löer ut? HM: Jag vill inte prata om vad som står i avtal med enskilda personer, men det är vanligt med viss tidsgräns då tillstånd ska finnas eller vindkraftverken måste vara uppförda, annars förfaller kontraktet. Därefter avslutades samrådsmötet, HM och MH tackade för intresset och sade att det fanns tillfälle att ställa fler frågor efter mötet. De påminde också om studiebesöket i Nybro samt möjligheten att inkomma med synpunkter. Vid pennan: Arvid Lökken