Handlingsprogram för Trelleborgs kommun

Handlingsprogram för Trelleborgs kommun enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor 2012-01-26 1

1 INLEDNING... 3 1.1 LAG (2003:778) OM SKYDD MOT OLYCKOR... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 AVGRÄNSNINGAR... 3 1.4 METODIK... 3 1.5 MÅLFORMULERINGAR... 4 1.6 REMISS... 4 2 TRELLEBORGS KOMMUN, BESKRIVNING... 5 2.1 ANSVAR OCH BESLUT... 5 2.2 BESKRIVNING AV KOMMUNENS ORGANISATION... 5 2.3 BESKRIVNING AV KOMMUNEN... 6 3 TRELLEBORGS FÖRUTSÄTTNINGAR ATT FÖREBYGGA OCH MÖTA PÅFRESTNINGAR... 7 3.1 VANLIGA OLYCKOR STORA OLYCKOR... 7 3.2 KOMMUNALT SÄKERHETSARBETE... 7 3.3 HÖJD BEREDSKAP OCH KRIG... 9 3.4 ALLVARLIG KRISSITUATION... 9 3.5 INFORMATION... 9 4 BESKRIVNING AV RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE OCH SKADEAVHJÄLPANDE VERKSAMHET... 10 4.1 ÖVERGRIPANDE MÅL... 10 4.2 BESKRIVNING AV VERKSAMHETSOMRÅDET... 10 4.3 ORGANISATION... 11 4.4 PRIORITERADE OMRÅDEN... 11 4.5 SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHETEN... 12 4.6 SKADEAVHJÄLPANDE VERKSAMHETEN... 18 5 TRELLEBORGS KOMMUN I SIFFROR... 29 5.1 FOLKMÄNGD... 29 6 SÄKERHETSMÅL OCH PRESTATIONSMÅL FÖR FÖRVALTNINGARNAS OLYCKSFÖREBYGGANDE VERKSAMHET... 31 6.1 NATIONELLA MÅL... 31 6.2 TRELLEBORGS KOMMUNS MÅL... 31 7 KÄLLHÄNVISNINGAR... 39 8 BILAGA 1 - RISKANALYS FÖR TRELLEBORGS KOMMUN 2011... 40 8.1 INLEDNING... 40 8.2 TRELLEBORGS KOMMUN... 42 8.3 RISKPRESENTATION... 50 8.4 REFERENSER... 53 BILAGA 2 - RÄDDNINGSTJÄNSTENS METODIK VID TILLSYN ENLIGT LAG (2003:778) OM SKYDD MOT OLYCKOR, OCH ENLIGT LAG(2010:1011) OM BRANDFARLIGA OCH EXPLOSIVA VAROR.... 54 9.1 RISKNIVÅER... 54 9.2 TILLSYNSBEHOV, RISKNIVÅER OCH AVGIFTER... 57 9.3 TILLSYNSBESÖK... 57 BILAGA 3 GRÄNSER FÖR KOMMUNALT OCH STATLIGT VATTEN... 59 2

1 Inledning 1.1 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor I förarbetena till lagen om skydd mot olyckor, skriver regeringen att Det måste bli färre som dör, färre som skadas och mindre som förstörs (prop. 2002/03:119, Reformerad räddningstjänstlagstiftning). Regeringen anser att antalet olyckor måste minskas och åtgärder vidtas så att konsekvenserna av de olyckor som ändå sker blir så små som möjligt. Kommunerna bör samordna olycksförebyggande, skadebegränsande och skadeavhjälpande verksamhet och åstadkomma en helhetssyn i fråga om säkerhet. Genom lag (2003:778) om skydd mot olyckor har kommunerna möjlighet att anpassa verksamheten till lokala förhållanden utifrån nationella övergripande mål. Det innebär bl.a. att varje kommun ska arbeta fram handlingsprogram för sin förebyggande verksamhet och räddningstjänst. Arbetet med handlingsprogram bör ses som en process med kontinuerlig uppföljning, utvärdering och möjlighet till förbättring. Arbetet med handlingsprogrammet är en ständigt levande process knuten till en riskbedömning med en kontinuerlig erfarenhetsåterföring genom uppföljning, utvärdering och förbättring. Programmet är kommunens styrdokument för arbete med skydd mot olyckor i dess olika skeden. Stor vikt läggs på skadeförebyggande mål och åtgärder. Handlingsprogrammet ska antas av kommunfullmäktige för varje mandatperiod. 1.2 Syfte Handlingsprogrammet ska utgöra: ett internt styrdokument för kommunens arbete med skydd mot olyckor. en redovisning inför medborgarna av kommunens ambitionsnivå och arbete med skydd mot olyckor. ett underlag för statens tillsyn över kommunen. 1.3 Avgränsningar Handlingsprogrammet omfattar inte de aktiviteter som stipuleras i Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) och som handlar om extraordinära händelser. 1.4 Metodik Arbetet med handlingsprogrammet ska vara en ständigt upprepad process, varje år ska innehållet i handlingsprogrammet ses över och varje mandatperiod ska ett nytt tas fram. Innan arbetet med att ta fram ett nytt handlingsprogram påbörjas ska målen från det föregående programmet följas upp och utvärderas. På så vis kan verksamheten utvecklas och kontinuerligt förbättras. 3

PDCA-cykelns olika faser. Källa: Räddningsverket 2007 1.5 Målformuleringar Säkerhetsmålen och prestationsmålen i handlingsprogrammet är utformade enligt den s.k. SMARTmodellen, vilket innebär att målen ska vara: Specifika Mätbara Accepterade Realistiska Tidsatta Ett säkerhetsmål beskriver vad som ska uppnås, exempelvis; "Antalet skadade personer i bostadsbränder ska under mandatperioden minska med 50 % i förhållande till förra mandatperioden". Ett skyddsmål beskriver hur skyddsnivån skall öka, exempelvis; 95 % av kommunens bostäder ska 2012-12-31 ha fungerande brandvarnare. Ett prestationsmål beskriver hur något ska uppnås, exempelvis; "Kommunens fastighetsägare ska innan 2010-12-31 ha installerat brandvarnare i minst 90 % av sina bostäder". 1.6 Remiss Handlingsprogrammet skickas på remiss till Länsstyrelsen i Skåne län, angränsande kommuner, Räddningstjänsten Syd, Räddningstjänsten i Svedala, Sydöstra Skånes räddningstjänstförbund (omfattar kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla och Ystad) samt till platscheferna för Vellinge kommuns fyra deltidskårer. Vidare till Kustbevakningen Regionledning Sydväst, Sjöfartsverket, Trafikverket, Trelleborgs kommuns nämnder och styrelserna för Trelleborgs hamn AB, AB Trelleborgshem och Trelleborgs fjärrvärme AB. 4

2 Trelleborgs kommun, beskrivning 2.1 Ansvar och beslut Kommunfullmäktige beslutar om handlingsprogram med bland annat policy och övergripande mål. Handlingsprogrammet berör samtliga förvaltningar inom kommunen. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för säkerhet och trygghetsfrågorna i kommunen. Nämnderna har ansvaret för att säkerhetsarbetet inom sina respektive områden bedrivs enligt kommunens handlingsprogram och de lagar som gäller. Cheferna ansvarar inom sina verksamhetsområden för att säkerhetsarbetet bedrivs enligt handlingsprogrammen. Kommunens ordinarie förvaltningsorganisation utgör grunden i det skadeförebyggande och skadeavhjälpande processarbetet för att leva upp till en trygg och säker kommun. 2.2 Beskrivning av kommunens organisation Trelleborgs kommuns organisation består av: 2.2.1 Kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen är den förvaltning som samordnar kommunövergripande aktiviteter och projekt. Kommunledningsförvaltningen ansvarar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning samt samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunledningsförvaltningen ansvarar för ledningen av den del av det civila försvaret som kommunen skall bedriva. 2.2.2 Räddningstjänsten Räddningstjänsten och dess organisation beskrivs närmare under rubrik 4. 2.2.3 Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen i Trelleborg har hand om förskolor, förskoleklass, särskola, grundskolor, fritidshem, gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning i kommunen. Söderslättsgymnasiet är ett av landets största med cirka 1 400 studerande. 2.2.4 Socialförvaltningen Socialförvaltningen i Trelleborg har ansvar för individ- och familjeomsorg, äldre- och handikappomsorg, handikappfrågor samt den kommunala psykiatrin. Socialförvaltningen är också ansvarig för handläggning av serveringstillstånd. 2.2.5 Tekniska förvaltningen Tekniska förvaltningen svarar för olika former av verksamhet - gata och park, projektering, planering och utredning, energi, vatten och avlopp, samt renhållning. 2.2.6 Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen hanterar de flesta frågor kring vår framtida byggnation, planering och bevarande. Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar även med att förhindra skador på människors hälsa och på miljön t ex genom tillsyn och kontroll av allt från livsmedelshantering och vatten, till luftföroreningar, buller och miljöfarlig verksamhet. 5

2.2.7 Serviceförvaltningen Serviceförvaltningen ansvarar för den totala lokalförsörjningen till de kommunala kärnverksamheterna samt för samordning och genomförande av kommunens ny-, om- och tillbyggnadsverksamhet. Förvaltningen arbetar också med måltidsservice, IT, telefoni, upphandling och intern service. 2.2.8 Fritidsförvaltningen Fritidsförvaltningen administrerar en lång rad idrottsanläggningar, två campingplatser, Badhuset och de kommunala föreningsbidragen. 2.2.9 Kulturförvaltningen Ett huvudbibliotek med fyra filialer och en bokbuss, Trelleborgs Museum med Axel Ebbes Konsthall, Kulturskolan, Trelleborgen, Stadsparksscenen, Grand och Allmänkulturen bildar tillsammans kulturförvaltningen. 2.2.10 Arbetsmarknadsförvaltningen Arbetsmarknadsförvaltningen ansvarar för arbetsmarknadsfrågor, ekonomiskt bistånd och introduktion av nyanlända flyktingar och invandrare. 2.3 Beskrivning av kommunen Trelleborg är Sveriges sydligaste kommun och ligger enbart sju mil från den tyska kusten. I söder har kommunen 35 kilometer strand, i norr bokskog och där emellan bördig jordbruksmark. Kommunen har drygt 42 000 invånare och arealen är ca 340 km 2. Centralorten Trelleborg är en viktig industrioch hamnstad, Trelleborgs hamn är en av Skandinaviens största RoRo- och färjehamnar. Hamnen har färjeförbindelser till och från Tyskland och Polen. Trelleborg är utgångspunkt för Europaväg 6 och riksväg 9, samt länsväg 108. Europaväg 65 och länsväg 101 genomkorsar kommunens norra del. En ny persontågsförbindelse (Pågatåg) mellan Malmö och Trelleborg plneras stå klar 2015. Utpendlingen från kommunen är stor, framförallt till Malmö. Förutom Trelleborgs stad består Trelleborgs kommun även av tätorterna Alstad, Anderslöv, Beddingestrand, Klagstorp, Skegrie och Smygehamn. Tidigare var även Gislövs läge en tätort i kommunen, men denna är nu införlivad i Trelleborgs stad. Alstad Anderslöv Skegrie Trelleborg Gislövs läge Klagstorp Beddingestrand Smygehamn Bild 1-Tätorter i Trelleborgs Kommun 6

3 Trelleborgs förutsättningar att förebygga och möta påfrestningar 3.1 Vanliga olyckor stora olyckor Trelleborgs risker kräver personella och materiella resurser i kontinuerlig tjänst för skadeförebyggande och skadeavhjälpande insatser. Räddningstjänsten är den förvaltning som har det operativa ansvaret för den organisation som krävs för kommunens skyldigheter enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Räddningstjänstens organisation utgör även stommen i den organisation som krävs för insatser vid kris och krig. 3.2 Kommunalt säkerhetsarbete Kommunfullmäktige i Trelleborgs kommun beslutade 2005-12-19 om policy och mål för kommunens säkerhetsarbete. I samband med detta beslutade kommunstyrelsen om riktlinjer för säkerhetsarbetet. Av dessa dokument framgår att arbetet för en trygg och säker kommun åvilar samtliga förvaltningar och kommunala bolag. Varje förvaltning och kommunalt bolag äger sitt eget ansvarsområde enligt Lag om skydd mot olyckor. Varje enhet/avdelning skall tillse att erforderlig kompetens och utbildningsnivå finns på personalen. Samordningsfunktionen åvilar kommunens säkerhetsenhet. 3.2.1 Utbildning enligt LSO Kommunövergripande utbildningar inom skydd mot olyckor finns idag angivna i kommunens riktlinjer för säkerhetsarbetet. Av riktlinjerna framgår att kommunens anställda skall genomföra utbildning inom allmän brand och hjärt- och lungräddning regelbundet. Utöver nämnda utbildningar finns ett stort utbud av utbildningar för att öka personalens kompetens inom skydd mot olyckor. Av sammanställningen nedan framgår de utbildningar som bör genomföras av kommunens anställda. Specialutbildningar undantas i redovisningen. Utbildningarna kan genomföras som intern utbildning där räddningstjänsten förordas som genomförare. Personalavdelningen bör ansvara för att upprätta en utbildningsplan för kommunens personal och följa upp genomförda utbildningar. Behovet av utbildningar för nyanställda och vikarier skall beaktas. Särskilda medel bör avsättas för utbildningarnas genomförande. 7

Interna utbildningar Not Utbildning Befattning Intervall (år) 1. Brandskyddsansvarig Verksamhetschefer (rektorer och enhetschefer) 2. Brandskyddskontrollant Ombud som verksamhetschefen utser (på större verksamheter bör fler än en finnas) 5 5 2. Brandskyddskontrollant Vaktmästare/fastighetsvärdar 5 3. Allmän brand Personal inom äldre och barnomsorg 3 3. Allmän brand Övrig personal 5 4. Hjärt- och lungräddning Personal vid verksamheter där barn och ungdomar stadigvarande vistas samt personal inom äldreomsorgen 2 4. Hjärt- och lungräddning Övrig personal 5 4. Hjärt- och lungräddning Årskontroll Hjärt- och lungräddning Instruktör Personal vid verksamheter där barn och ungdomar stadigvarande vistas samt personal inom äldreomsorgen. Enligt särskild förteckning. 1 Vid behov 5. Allmän säkerhetsutbildning Samtlig personal. 5 6. Hjärtstartare Personal vid verksamheter där hjärtstartare placerats ut. 3 Föreståndare brandfarlig vara Enligt särskild förteckning Vid behov Heta arbeten Enligt särskild förteckning Vid behov Farligt gods utbildning Fordonsförare som transporterar farligt gods 5 1. Brandskyddsansvarig: Teoretisk utbildning som beskriver vilka krav som ställs enligt lagen, innebörden av systematiskt brandskyddsarbete, hur en brandskyddsorganisation bör vara uppbyggd, etc. 2. Brandskyddskontrollant: Teoretisk och praktisk utbildning som svarar på frågorna: Vilka risker finns i den verksamhet som avses, hur kan riskerna reduceras, vilka hjälpmedel finns, hur ska kontroller av verksamhetens skydd mot olyckor bedrivas, etc. Utbildningens innehåll varierar beroende på målgrupp. 3. Allmän brand: Praktisk utbildning där deltagarna visas hur de ska agera vid brand och får prova på att släcka. Anpassas efter verksamhetens förutsättningar. 4. HLR: Teoretisk och praktisk utbildning i hjärt- och lungräddning. Årskontrollen genomförs på respektive verksamhet. 8

5. Allmän säkerhetsutbildning: Ansvar. Risker, tillbud och skador. Riskinventering. Rapporteringsrutiner. Försäkringsskydd. 6. Hjärtstartare: Teoretisk och praktisk utbildning i handhavande, vård och funktionskontroll. 3.3 Höjd beredskap och krig Vid en krissituation är utgångsläget att den ansvariga förvaltningen äger problemet och skall vidtaga åtgärder för att minimera skadeverkningarna. Normala rutiner och ordinarie förvaltningsorganisation skall användas och utgöra grunden för lösningen på den uppkomna krisen. Samverkan och samordning sker enligt initiativ från den förvaltning som äger problemet. Kommunen svarar även för att krishanteringen samordnas mellan berörda aktörer. Vid en extraordinär händelse kan kommunstyrelsens arbetsutskott övergå till att vara krisledningsnämnd och överta hela eller delar av andra nämnders verksamhetsansvar. Beslut om detta fattas av kommunstyrelsens ordförande. Krisledningsnämnden har en stab som ansvarar för beredning av ärenden till krisledningsnämnden. Kommunens ambition i en krigssituation är att så långt som möjligt upprätthålla samma verksamhet som i fred. 3.4 Allvarlig krissituation Omfattande snöoväder eller kraftiga stormvindar med omfattande störningar på elnätet, telenätet och vägnätet är exempel där en ökad samordning mellan kommunala förvaltningar och andra externa myndigheter är nödvändig för att minimera skadeverkningarna. Sådana allvarliga krissituationer kan bli extraordinära och komma att hanteras av krisledningsnämnden och krisledningsnämndens stab. I staben ingår representant från Räddningstjänsten. 3.5 Information Information är av central betydelse för tryggheten och säkerhetsarbetet inom kommunen. Kommuninvånarna måste känna till hur information till allmänheten fungerar vid allvarliga olyckor. Dessutom skall kommuninvånarna informeras om vilken organisation som finns för skadeförebyggande och skadeavhjälpande verksamhet. Korrekt och snabb information har avgörande betydelse för om människor känner trygghet och tillit. Handlingsprogrammet tydliggör vem som ansvarar och hur informationen skall samordnas. Alla som vistas inom kommunen skall på ett enkelt sätt kunna informeras och varnas om olyckshändelser som inträffar inom kommunen eller i dess närhet. Ordinarie (nedan angivna) informationsvägar avses användas: Trelleborgs kommuns hemsida www.trelleborg.se Radio P4 (radio Malmöhus) 103,7 Mhz Riksradio och TV VMA Signal Viktigt meddelande allmänheten (VMA signalen består av upprepade 7 sekunder långa ljudstötar med 14 sekunders uppehåll mellan tonstötarna under 2 minuters tid.) Särskilt upprättad upplysningscentral 9

4 Beskrivning av Räddningstjänstens skadeförebyggande och skadeavhjälpande verksamhet 4.1 Övergripande mål I lagen (2003:778) om skydd mot olyckor finns följande nationella mål formulerat: Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Lagen anger dessutom att en kommun ska ha ett handlingsprogram för den skadeförebyggande och den skadeavhjälpande verksamheten. I handlingsprogrammet ska följande anges: målet för kommunens verksamhet de olycksrisker i kommunen som kan föranleda räddningsinsats hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras den förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att utföra räddningsinsatser Utifrån detta har räddningstjänsten tagit fram ett övergripande mål som skall styra verksamheten: Räddningstjänsten ska arbeta för att minska sannolikheten för, och konsekvenserna av, bränder och andra olyckor, för alla som bor, verkar eller vistas i kommunen. 4.2 Beskrivning av verksamhetsområdet Räddningstjänstens skadeförebyggande och skadeavhjälpande verksamhet ska vara dimensionerad efter kommunens riskbild. Räddningstjänsten ska verka för att reducera kommunens risker före, under och efter inträffade olyckor. Riskreduktion. Källa: Kemikontoret 1989. 10

4.3 Organisation Räddningstjänsten Trelleborg innefattar en heltidsstyrka i huvudorten Trelleborg samt tre deltidsstyrkor i Trelleborg, Anderslöv och Klagstorp. 2008-09-01 trädde en administrativ organisationsförändring i kraft. Den nya organisationen är indelad i 8 olika områden med sammanlagt 38 underställda funktioner. Räddningschefen har det övergripande ansvaret för verksamheten, områdesansvarig koordinerar arbetet inom tilldelat verksamhetsområde och rapporterar till räddningschefen. Funktionsansvarig leder och bedriver arbete inom tilldelad funktion samt rapporterar till områdesansvarig. Räddningstjänstens organisation 2011 4.4 Prioriterade områden Med stöd av resultatet från riskanalysen har räddningstjänsten valt att prioritera två områden för den skadeförebyggande och den skadeavhjälpande verksamheten, dessa är trafikolyckor och bostadsbränder. Utöver dessa har räddningstjänsten också valt att prioritera sådana verksamheter där konsekvenserna vid brand kan bli stora och utrymningsmöjligheten är starkt beroende av en fungerande utrymningsorganisation och/eller en ur brandsynpunkt riktigt utformad byggnad. Dessa verksamheter innefattar vårdanläggningar, skolor, nattklubbar och hotell. Eftersom riskbilden med tiden kan förändras, eller att nya behov uppstår, kan den skadeförebyggande verksamheten tillfälligt eller permanent behöva inriktas mot områden som tidigare inte har identifierats som prioriterade. 11

4.5 Skadeförebyggande verksamheten 4.5.1 Organisation Den skadeförebyggande verksamheten är i grova drag uppdelad i en del som hanterar myndighetsuppdrag och en del som på andra sätt motverkar risken för olyckor och dess konsekvenser. Den del som hanterar myndighetsuppdrag såsom tillsyner och tillståndshandläggning består av tre brandingenjörer, fyra brandmästare och ytterligare ett par handläggare med en kompetensnivå som motsvarar lägst Tillsyn A. Andra uppdrag inom det skadeförebyggande området genomförs av i princip vem som helst av räddningstjänstens anställda, beroende på vilken insats det gäller och vilken kunskap som krävs för ett lyckat resultat. Den områdesansvarige för skadeförebyggande verksamheten ansvarar för att arbetet sker så effektivt och rättssäkert som möjligt. 4.5.2 Skyddsmål Räddningstjänsten ska under mandatperioden verka för att följande skydds- och säkerhetsmål uppnås: Ett systematiskt brandskyddsarbete ska bedrivas av alla verksamhetsutövare och fastighetsägare i kommunen. Samtliga bostäder i kommunen ska vara utrustade med fungerande brandvarnare. Samtliga trafikolyckor som leder till allvarliga personskador ska utvärderas så att orsaken i möjligaste mån klarläggs. På så vis kan räddningstjänsten verka för att skadeförebyggande åtgärder vidtas och framtida trafikolyckor undviks. Samtliga vårdanläggningar, skolor, nattklubbar och hotell ska vara utformade på sådant vis - och ha en sådan organisation - att utrymning vid brand kan ske på ett betryggande vis. 4.5.3 Prestationsmål Tillsyn enligt 5 kap. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor För varje verksamhetsår ska en tillsynsplan upprättas. Tillsynsplanen ska utgå ifrån tillsynsbehovet, som i sin tur baseras på tillsynsobjektens risknivå. Efter genomfört tillsynsbesök ska, vid behov, objektets tillsynsbehov värderas, detta görs utifrån en särskild poängmall som bl.a. värderar ägarens och nyttjanderättshavarens systematiska brandskyddsarbete och byggnadens utformning. Dokumentation och uppföljning av tillsynsarbetet görs via räddningstjänstens datasystem CORE-Förebyggande. Skriftlig redogörelse enligt 2 kap. 3, Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Samtliga ägare och nyttjanderättshavare till sådana byggnader och andra anläggningar som preciseras i Räddningsverkets föreskrifter om skriftlig redogörelse för brandskyddet (SRVFS 2003:10) ska lämna in en sådan. Redogörelsen ska uppdateras vid sådan ändring i byggnad eller verksamhet som påverkar brandskyddet. Under mandatperioden ämnar räddningstjänsten se över rutinerna för hur ofta, eller vid vilka ändringar, som redogörelsen ska lämnas in. 12

Tillsyn enligt 21, Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Tillsyn enligt denna lagstiftning planeras, utförs, dokumenteras och följs upp på samma vis som tillsyn enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Tillstånd enligt 16, Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Tillstånd till hantering av brandfarlig vara utfärdas i Trelleborgs kommun av räddningstjänsten. Rengöring och Brandskyddskontroll Kommunen tillämpar frister för sotning/rengöring enligt överenskommelse i Skåne län, d.v.s. i enlighet med Statens Räddningsverks föreskrifter och allmänna råd om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll (SRVFS 2005:9). Kommunen medger egenrengöring/sotning efter skriftlig ansökan från enskild fastighetsägare om detta kan ske på ett ur brandskyddssynpunkt betryggande sätt. Ansökan behandlas av Kommunstyrelsen vilken delegerat beslutanderätten till räddningschefen. Räddningstjänsten i Trelleborgs kommun ansvarar för utförandet av rengöring och brandskyddskontroll. Räddningstjänsten har ett väl fungerande samarbete med Samhällsbyggnadsförvaltningen där bygglov/bygganmälan för nya eldstäder beviljas. Bygglov/bygganmälan krävs vid ny installation eller vid väsentlig förändring. Regelbundet minst 6 ggr om året uppdateras räddningstjänstens register för rengöring och brandskyddskontroll. Sotning eller brandskyddskontroll får inte läggas in för rengöring/kontroll under det första året efter nyinstallation. Information och rådgivning Räddningstjänsten ska informera och ge råd till allmänheten, andra kommunala förvaltningar, myndigheter och företag inom området skydd mot olyckor. Räddningstjänsten kan alltid nås via telefon eller e-post och om ett svar inte kan ges vidarebefodras alltid frågeställningen till rätt person, förvaltning eller myndighet. Räddningstjänsten utbildar löpande kommunens elever i årskurserna 2, 5 och 8 i allmän brandkunskap. Räddningstjänsten ska stödja övriga kommunala förvaltningar och myndigheter i deras hantering av ärenden inom följande områden: Plan- och byggärenden (Samhällsbyggnadsförvaltningen) Tillfälliga arrangemang (Polismyndigheten och kommunens fastighetsägare) Offentliga tillställningar (Polismyndigheten) Alkoholtillstånd (Socialförvaltningen) Farlig verksamhet enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (Länsstyrelsen) Miljöfarlig verksamhet enligt Miljöbalken (1998:808) (Länsstyrelsen) Olycksundersökning En viktig del i allt säkerhetsarbete är att ständigt lära av det som inträffar för att förhindra nya olyckor. I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor ställs krav på räddningstjänsten att utreda de olyckor som föranlett räddningsinsats. Det som ska belysas är olyckans orsak, förlopp och räddningstjänstens insats. Erfarenheter från olycksundersökningar ska återföras till den egna organisationen, samt till andra intressenter i samhället. Erfarenhetsåterföring kan ge underlag till utformning och uppföljning av det kommunala handlingsprogrammet för skydd mot olyckor, underlag för tillsyn, metodutveckling samt underlag till övningsverksamheten. 13

Insatsrapport I samband med varje räddningsinsats skriver räddningsledaren en insatsrapport. Insatsrapportens innehåll är specificerat av MSB och innehåller data angående t.ex. bemanning, olyckstyp, och en beskrivning av olyckan i fritext. Ifyllandet av insatsrapporten motsvarar en grundläggande nivå av olycksundersökning. Förundersökning En genomgång av alla insatser görs regelbundet vilket kan leda till beslut om en förundersökning. Förundersökningen är en kort studie av händelsen som sedan ligger till grund för sakkunnigutlåtande eller beslut om vidare olycksundersökning eller insatsutvärdering. En förundersökning kan också beställas av ledningen. 14

En förundersökning genomförs vid: Dödsolyckor olyckor där egen personal skadats olyckor med allvarliga miljökonsekvenser olyckor med allvarliga konsekvenser för invånarna (händelser på skolor, vårdboende, samlingslokaler m.m.) om behovet i övrigt är påkallat Utökad olycksundersökning Med förundersökningen som grund görs en beställning av vidare utredning. En beställning av utredningsuppdraget tas fram där förutsättningar, ansvar, befogenheter och eventuella begränsningar ska framgå. För att täcka in flera infallsvinklar och vidga analysen ska minst 2 personer ingå i undersökningsgruppen. Räddningschefen tar därför det slutgiltiga beslutet om en utökad undersökning ska göras. Den utökade undersökningen ska arbeta med insatsrapporten och förundersökningen som grund. Olycksundersökningen ska i skälig omfattning innehålla olyckans orsak, förlopp och belysa räddningstjänstens insats på skadeplatsen. Den ska även innehålla förslag till förbättringar inom ovanstående områden. Resultat Resultatet av utredningen dokumenteras i en rapport. Granskning Den framtagna rapporten ska granskas av en oberoende sakkunnig både vad gäller innehåll och på struktur. Redovisning av resultat och beslut om åtgärder Utifrån rapportens rekommendationer eller åtgärdsförslag ska beslut tas om vilka åtgärder som ska vidtas. Spridning av resultat eller erfarenhetsåterföring Genom att informera om olyckors direkta och bakomliggande orsaker kan man bidra till att väcka uppmärksamhet och lägga fokus på särskilt drabbade riskområden och stödja det förebyggande säkerhetsarbetet. Olycksorsaksutredning Orsaken till en olycka ska i skälig omfattning utredas i samband med en olycksundersökning. Vid behov av en djupare orsaksutredning kan externa brandorsaksutredare inom samverkansområdet Sydkusten eller annan expertis utnyttjas. Beslut om när detta är aktuellt fattas av räddningschefen eller dennes ställföreträdare. Samverkan I Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor betonas vikten av samverkan: Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för förebyggande verksamhet. Räddningstjänsten ska samverka med andra kommuners räddningstjänster för att kontinuerligt utveckla personalens kompetens och arbetsmetodik. Detta ska göras genom medverkan i den för räddningstjänsterna i 15

Skåne gemensamma arbetsgruppen inom sakområde skydd och säkerhet. Räddningstjänsten ska även fortsättningsvis samarbeta med Sydöstra Skånes räddningstjänstförbund för att skapa en samsyn gällande skadeförebyggande verksamhet. Kompetens och resurser För att utföra tillsyn i Trelleborgs kommun ska tillsynsförrättare antingen ha genomgått Räddningsverkets tidigare utbildning Förbyggande 1, ha brandingenjörskompetens, eller genomgått MSB:s utbildning Tillsyn A. För att utföra tillsyn på anläggningar i riskkategori H ska tillsynsförrättare ha brandingenjörskompetens. För att sköta det skadeförebyggande uppdraget har räddningstjänsten möjlighet att använda en stor del av sin personal. Ärenden som rör myndighetsutövning handläggs av personal som är utbildade för uppgiften, medan andra former av skadeförebyggande åtgärder kan genomföras personalen i sin helhet. 4.5.4 Åtgärder inom prioriterade områden Trafikolyckor Riskanalysen visar att vägtrafiken är den största risken i Trelleborgs kommun. Under de senaste 8 åren har det inträffat 603 polisrapporterade trafikolyckor i vilka 11 personer omkommit. Vid den förra analysen, som gjordes 2007, hade det under ett lika långt tidsintervall inträffat 567 olyckor och 15 dödsfall. Då hade 137 personer skadats allvarligt i trafiken att jämföra med 175 personer under den senaste 8-årsperioden. Antalet trafikolyckor och antalet svårt skadade har alltså ökat medan antalet omkomna har minskat något. Under 2010 var de mest olycksdrabbade vägarna i kommunen Hedvägen i Trelleborgs tätort med 15 rapporterade olyckor och väg 108 med 24 rapporterade olyckor. Flera av dessa olyckor inträffade dessutom i korsningen mellan Hedvägen och väg 108. Under de senaste fem åren har det i snitt inträffat 19 olyckor med personskador per år på Hedvägen. Åtgärder har satts in för att minska antalet olyckor här, på väg 108 har ett flertal fartkameror satts upp och vid Liljeborgsskolan på Hedvägen har ett farthinder anlagts och blå lampor satts upp som tydligt visar var cykelbanor korsar vägen. Kommunen kommer även att anlägga en vänstersväng öster om den nya cirkulationsplatsen vid väg 108 för att minska antalet olyckor här. Räddningstjänsten bedömer dock att fler åtgärder kommer att behövas eftersom flera av olyckorna inträffar i korsningar mellan Hedvägen och anslutande vägar. Sedan den senaste analysen har den västra infarten (väg E6) från Maglarps-rondellen till västra korset försetts med mitträcke och under denna period har det inte inträffat några allvarliga olyckor på detta vägparti. Hela sträckan mellan Vellinge och Trelleborgs västra infart har dessutom byggts om till fyrfilig motorväg under hösten 2011. Denna åtgärd förväntas förbättra trafiksäkerheten markant. 16

Trafikolyckor i Trelleborgs kommun 2003-2010 120 100 80 60 40 Döda Allvarligt skadade Lindrigt skadade Antal olyckor 20 0 2003 2005 2007 2009 2011 Lokal statistik visar att väntevärdet av antalet omkomna i trafiken är 1,4 per år i Trelleborgs kommun, vilket är en siffra som stämmer väl överens med den nationella statistiken. Med anledning av detta ska räddningstjänsten utvärdera samtliga trafikolyckor som leder till allvarliga personskador, så att olycksorsaken i möjligaste mån klarläggs. Utvärderingarna ska dels ligga till grund för förbättringar av räddningstjänstens skadeavhjälpande insatser, men också utgöra underlag till åtgärdsförslag som årligen ska presenteras för kommunen, Svevia, Trafikverket och Länsstyrelsen. Bostadsbränder Varje år omkommer 100-150 personer i bränder i Sverige (SSBF och MSB 2010), de allra flesta av dem omkommer i sin bostad. Rökning är den främsta anledningen till dödsbränder i bostäder, ungefär var tredje dödsbrand är orsakad av rökning. Allra mest utsatta är äldre som vårdas i hemmet och äldre ensamstående män med kopplingar till missbruk. I vissa åldersgrupper har nästan 70 procent av männen som dött vid bränder varit påverkade av alkohol, läkemedel eller droger. Under 2009 inträffade tre bostadsbränder i Sverige vid vilka sammanlagt 15 personer omkom. Sett över tid är detta dock väldigt ovanliga händelser, eftersom det vid dödsbränder i bostäder oftast är en person som omkommer. Statistik från de senaste 18 åren visar att relationen mellan antal döda i bränder och antalet dödsbränder är 1,13. Riskanalysen visar att en person kan förväntas omkomma vartannat år i bostadsbränder i Trelleborgs kommun. För att färre personer ska omkomma till följd av bostadsbränder har MSB tagit fram en nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan. Denna nationella strategi har i Skåne brutits ner till en regional strategi som ska implementeras i samtliga kommuner. Den regionala strategin är indelad i tre faser med olika fokus. Trelleborgs kommun ska under den kommande mandatperioden arbeta med att stärka brandskyddet inom följande fokusområden för att minska antalet skadade och omkomna i bostadsbränder: Förekomsten av brandvarnare Kommunen ska verka för att samtliga bostäder förses med fungerande brandvarnare. I samtliga av kommunens egna bostadsfastigheter ska det finnas fungerande brandvarnare. Räddningstjänsten ska under mandatperioden, genom bostadstillsyn och riktade informationsåtgärder till kommunens fastighetsägare, verka för att samtliga bostäder i kommunen förses med fungerande brandvarnare. 17

Den enskildes förmåga att förebygga och hantera brand Kommunen ska genom utbildning och information öka kommuninvånarnas förmåga att agera rätt vid en brand i sin bostad. Personer med särskilda behov Kommunen ska identifiera riskgrupper och tillhandahålla redskap för att personer med särskilda behov ska ha en säker boendemiljö. Vårdanläggningar, skolor, nattklubbar och hotell Gemensamt för dessa verksamheter är att konsekvenserna vid en dimensionerande skadehändelse kan bli katastrofala, d.v.s. ett flertal döda och svårt skadade. För dessa verksamheter gäller också att utrymningsmöjligheten är starkt beroende av en fungerande utrymningsorganisation och/eller en ur brandsynpunkt riktigt utformad byggnad. Vid räddningstjänstens tillsyn på dessa verksamheter i kommunen har det framkommit brister bl.a. i personalens kompetens och i byggnadernas utformning. Dessa objektstyper ska därför även fortsättningsvis prioriteras i tillsynsarbetet. Utifrån Socialstyrelsens riktlinjer rörande tvångs- och skyddsåtgärder, kommer en fortsatt genomgång av bemanningen på särskilda boenden att behöva göras. Kontinuerliga genomgångar av låsanordningar på boenden för demenshandikappade kommer att utföras, så att ingen kan uppfatta sig som inlåst. Samtliga låsanordningar inom alla boenden måste ses över, så att de även uppfyller räddningstjänstens krav. 4.6 Skadeavhjälpande verksamheten Den skadeavhjälpande verksamheten skall i första hand vara inriktad på att utföra räddningsinsats vid olycka - eller vid överhängande fara för olycka - i syfte att hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö. Skyldighet att utföra en räddningsinsats enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor föreligger enbart om följande fyra kriterier uppfylls samtidigt: Behov av ett snabbt ingripande - det måste vara akut. Det hotade intressets vikt - antingen ekonomiskt, kulturellt eller av annat värde. Kostnader för insatsen - får inte överstiga värdet av det som ska räddas. Omständigheterna i övrigt t.ex. om den drabbade har möjlighet att avstyra händelseutvecklingen själv. När någon av dessa krav inte är uppfyllt betraktas händelsen inte som räddningstjänst och det finns enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor ingen skyldighet för kommunen att ingripa. ( Se vidare under 4.6.5 Insatsförmåga ) 4.6.1 Skyddsmål Räddningstjänsten ska vara tränad, övad och utrustad för att hantera, leda och samordna de olyckor som enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor är kommunens ansvar och som den enskilde inte har förmåga att hantera själv. När olyckor sker skall räddningstjänsten kunna göra ett snabbt, säkert och effektivt ingripande för att minimera skador på människor, egendom och miljö. 18

Räddningstjänsten skall ständigt optimeras genom att utvärdera nya metoder, ny teknik, fordon och materiel inom området räddningstjänst. Vid behov ska utveckling ske genom nyinvestering eller via utbildning och övning av räddningstjänstens personal. 4.6.2 Mål inom prioriterade områden för den skadeavhjälpande verksamheten Med stöd av resultatet från riskanalysen har räddningstjänsten valt att prioritera två områden för den skadeavhjälpande verksamheten, dessa är trafikolyckor och bostadsbränder. Räddningstjänsten ska under mandatperioden verka för att följande skyddsmål uppnås under mandatperioden: Trafikolyckor Räddningstjänsten skall fortsätta att utveckla nuvarande insatsförmåga, beredskap och kompetens för att snabbt, säkert och effektivt hantera trafikolyckor. Detta skall ske genom att dels: Öka övningstillfällena för operativ personal inom området omhändertagande/sjukvård i samband med trafikolycka. Utveckla metoder för att effektivt kunna arbeta inom området tung räddning. Utbilda operativ personal inom området tung räddning. Komplettera vår materiel inom området tung räddning. 4.6.3 Bostadsbränder Räddningstjänsten skall fortsätta att utveckla nuvarande insatsförmåga, beredskap och kompetens för att snabbt, säkert och effektivt hantera bostadsbränder. Detta skall ske genom att: I kommunens större bostadsområde med operativ personal genomföra bostadstillsyn. Detta innefattar objekt och områdesorientering. Ta fram insatsplaner för kommunens större bostadsområde. Alla insatser skall dokumenteras, utredas och utvärderas för att systematiskt förbättra det skadeavhjälpande arbetet för framtida insatser. För att säkerställa rökdykning inom 10 minuter på deltidsstationen i Trelleborg, utan att tillförlita sig till fri inryckande personal kommer räddningstjänsten under mandatperioden att utreda förutsättningarna för att höja bemanningen till 1+4. 4.6.4 Allmänt FIP (Första Insats Person) Konceptet första insats person (FIP) är ett arbetssätt som sedan några år tillbaka testats och utvecklats i stationsområde Klagstorp och Vellinge (Vellinge kommun) med syfte att öka flexibiliteten och minska insatstiderna. Resursen bemannas av ordinarie styrkechef med tillgång till eget utryckningsfordon. Fordonet följer styrkechefen under beredskapsperioden på ordinarie arbetsplats och fritid. Vid larm beger styrkechefen sig direkt till skadeplatsen, vilket förkortar insatstiden för den drabbade. Under projekttiden har samtliga larm utvärderats separat och erfarenheterna har varit positiva då det kan konstateras att insatstiderna förkortats vid ca 70 % av samtliga insatser där FIP varit aktiverad. De åtgärder som den s.k. FIP-resursen påbörjar är bl.a. medicinsk förstainsats, livräddning, initie- 19

ring av utrymning, avspärrning eller förberedelse för släck och räddningsinsats. Införandet att FIP fordon har skett permanent i Klagstorp insatsområde under 2011. För att ytterligare öka flexibiliteten och förkorta insatstiderna, är målet att FIP-konceptet implementeras under mandatperioden i Anderslövs insatsområde. Stationsplacering Tiden från det att räddningstjänsten mottar ett larm till dess att första styrkan är framme på skadeplatsen är avgörande för möjligheten att rädda liv. Målet är att nå fram till så stor del som möjligt av dessa olyckor inom 10 minuter. I dagsläget nås Trelleborgs tätort, delar av Gislövs läge, Anderslöv, Klagstorp, Smygehamn, samt Beddingestrand av räddningstjänsten inom denna tid. Skegrie tätort nås dock inte inom 10 minuter. Områden med stor befolkning och/eller hög olycksfrekvens måste därför prioriteras när det gäller insatstider. Under mandatperioden ska räddningstjänsten se över vilka möjligheter som finns till förkortade insatstider i de tätorter där det enligt riskanalysen finns en förhöjd risk, och som idag inte nås inom 10 minuter. Detta skall ske genom att: Verka för en ny stationsplacering Trelleborg som bidrar till att minska insatstiderna till Skegrie tätort, förutsatt att en yttre ringväg anläggs. Offensiv enhet Tendensen i Sverige är att det blir svårare att rekrytera deltidsanställd brandpersonal. Vi ser även i vår kommun en begynnande utveckling mot denna trend. Räddningstjänsten har under hösten 2011 startat ett projekt för att i ett tidigt skede genom moden teknik och taktik skapa en lokalt anpassad metod för att möta denna negativa trend. Parallellt med detta är vårt mål snabbare, flexiblare och effektivare räddningsinsatser samt ett mer optimerat utnyttjande av våra personalresurser. Projektet bygger på att stationsområdena Anderslöv och Klagstorp samverkar genom gemensam rökdykargrupp samt införande av 2 st. offensiva enheter med placering i området runt Anderslöv och Smygehamn. Offensiv enhet är en snabb och lätt räddningsbil som följer brandmannen under beredskapsperioden på ordinarie arbetsplats och fritid. Vid larm beger brandmannen sig direkt till skadeplatsen tillsammans med FIP-enheten, vilket förkortar insatstiden och ökar förmågan att snabbt och effektivt bryta det negativa händelseförloppet i väntan på en tyngre räddningsenhet. Under mandatperioden ska räddningstjänsten se över möjligheterna till att genomföra lokalt anpassade metoder genom bl.a. införandet av offensiv enhet i Anderslöv/Klagstorp. 4.6.5 Insatsförmåga Insatsförmågan omfattar 12 brandmän, 4 styrkechefer, 1 insatschef, 1 vakthavande brandingenjör samt 1 räddningschef i beredskap över dygnet. Insatsförmågan dimensioneras efter nedanstående huvuduppgifter med insatstid 10 alternativt 20 minuter beroende på var händelsen inträffar. Livräddning vid t.ex. brand, trafikolycka, drunkningstillbud eller annan olyckshändelse. Brandsläckning in- och/eller utvändigt. 20

Begränsningsinsats vid utsläpp av farliga ämnen. Räddningstjänstuppdrag övrigt, t.ex. översvämning, brand ute etc. Insatsförmågan är personellt och materiellt dimensionerad för att påbörja uppgifter med insatstider enligt nedan. Så kallad FIP-enhet (förstainsatsperson) möjliggör dock att insats kan påbörjas/ förberedas ännu snabbare. Varje stationsområde ska självständigt kunna leda och hantera nivå 1-insatser (1-stationsinsats, t.ex. brand i fordon, vattenläcka eller mindre trafikolyckor), medan nivå 2- och 3-insatser (2 eller flera stationer, t.ex. brand i byggnad, större trafikolyckor eller farligt gods-olyckor) kräver samverkanshjälp med flera stationsområden. Samverkanshjälp kan också bli aktuellt med räddningstjänster utanför egen organisation, t.ex. vid större vätskebränder, kemikalieutsläpp eller transportolyckor där specialresurser behövs eller när insatsen är särkskilt resurskrävande i övrigt. Den egna organisationen ska dock ha förmåga att leda sådana insatser. En osäkerhetsfaktor som kan komma att påverka ovanstående mål kan vara begränsad personaltillgång på deltidsstyrkor (rekryteringssvårigheter), men med utgångspunkt från statistik och erfarenhet bedöms risken för detta som mycket låg genom att icke beredskapsknuten personal genom fri inryckning täcker upp. Beroende på skadeobjektets storlek kan samverkanshjälp utanför stations- eller insatsområde komma att behövas, dock ska organisationen ha egen förmåga att leda sådana insatser. Exempel på detta kan vara brand i större byggnadskomplex, omfattande kemikalieutsläpp eller komplicerade trafikolyckor. Dagens styrkor och dess insatstider är i Trelleborgs kommun enligt nedanstående: STATION ANSPÄNNINGSTID SVARSTID INSATSTID Trelleborg heltid Trelleborg deltid 1 Anderslöv deltid Klagstorp deltid 90 sekunder 5 minuter 5 minuter 5 minuter Insatschef 90 sekunder 30 min Vakthavande brandingenjör 90 sekunder 60 min Insatstider De nationella målen beskriver att insatser skall påbörjas inom godtagbar tid. För räddningstjänsten Trelleborg gäller följande insatstider: 21

Livräddning Livräddande förstainsats, t.ex. utrymningshjälp genom rökdykning, med räddningstjänstens stegutrustning eller losstagning av fastklämda, ska kunna påbörjas inom 10 minuter i tätorterna Trelleborg/Skegrie, Anderslöv, Klagstorp/Smygehamn/Beddinge, och inom 20 minuter i övriga delar av kommunen. Vattenlivräddning Ytlivräddning ska kunna påbörjas inom 20 minuter i hela kommunen. Släckinsats Släckinsats genom rökdykning ska kunna påbörjas inom 20 minuter i hela kommunen. Vätskebrandsläckning Släckinsats av 300 m 2 vätskebrandyta ska kunna påbörjas inom 20 minuter i hela kommunen. Utsläpp farligt ämne Begränsningsinsats vid utsläpp av farligt ämne ska kunna påbörjas inom 10 minuter i tätorterna Trelleborg/Skegrie, Anderslöv, Smygehamn/Beddinge/Klagstorp, och inom 20 minuter i övriga delar av kommunen. Insats genom kemdykning ska kunna påbörjas inom 20 minuter i hela kommunen. Oljepåslag på kust En plan för hur eventuella oljeutsläpp ska tas om hand i ansluting till kusterna finns utarbetad. Planen är framtagen av kommunens funktion för säkerhet & beredskap, tekniska förvaltningen, miljöförvaltningen, Trelleborgs Hamn AB och räddningstjänsten. Räddningstjänstuppdrag övrigt Räddningstjänstinsatser i övrigt (t.ex. översvämning, brand utomhus etc.) ska påbörjas inom 20 minuter i hela kommunen. Tilläggsuppgifter utöver kärnuppgifter enligt LSO Livräddande insats med hjälp av vattendykare påbörjas inom 10 minuter i Trelleborgs hamn enligt kommunal ambition utöver LSO (lag (2003:778) om skydd mot olyckor). Sjukvårdsuppdrag och patienttransport till farbar väg enligt avtal med Region Skåne. Restvärdesräddning enligt avtal med försäkringsbranschen. Avtal trafikverket om sanering vid olycka på väg och järnväg. Stöd till andra kommunala förvaltningar enligt överenskommelse (översvämning, oljepåslag). Persontransport åt andra kommunala förvaltningar enligt överenskommelse. Suiciduppdrag åt polisen. Det drabbade sammanhanget Räddningstjänstens ambition är att vidga synsättet, från att i huvudsak bedriva räddningstjänst till att även vidta åtgärder för att minimera det drabbade sammanhanget, d.v.s. samhällets totala konsekvenser vid en olycka. I detta ligger omhändertagande av direkt och indirekt drabbade människor, men även att hantera övriga samhällskonsekvenser som en olycka kan medföra. Detta trots att sådana åtgärder kan falla utanför det som normalt är att betrakta som räddningstjänst. 22

Räddningstjänsten är endast en av många aktörer som måste agera för att hantera det drabbade sammanhanget. Det är därför viktigt i alla skeden av en händelse att räddningstjänsten inte övertar något ansvar som åvilar någon annan aktör. Exakt vilken roll räddningstjänsten intar i händelser som inte är att beakta som räddningstjänst måste bedömas från fall till fall och i samråd med övriga aktörer. 4.6.6 Övningsverksamheten För att vidmakthålla och utveckla kompetens och förmåga ska: deltidsanställda brandmän och styrkechefer öva minst 50 timmar per år. heltidsanställda brandmän och styrkechefer öva minst 150 timmar per år. Insatschefer och vakthavande brandingenjörer övas vid minst åtta tillfällen per år samt deltar i minst två heldagars fortbildning/år. För att vidmakthålla och utveckla kompetens och förmåga ska även Insatschefer och vakthavande brandingengörer vid minst 4 tillfällen/år fungera som övningsledare vid insatsövningar nivå 2 och 3. Ansvaret för dokumentation ligger på respektive stationschef/styrkechef/räddningschef. Kommunens räddningsstyrkor ska ha god kännedom om risk- och skyddsobjekt inom sitt respektive stationsområde, detta ska säkerställas bl.a. genom objektsorientering och samövning med kommunens riskobjekt. Övnings och utbildningupplägg för befäl Aktivitet Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Larmmöte x x x Lednings-utb 4 4 4 Lednings-utb polis Tbg 2 2 Lednings-utb objekt 4 4 4 Lednings-utb Sörf 2 2 Lednings-utb Sörf & polis 1 1 Löpande övningsverksamhet x x x Summa 8 13 13 23

4.6.7 Personalesurser och kompetens Heltidsanställda brandmän Vid tillsvidareanställning av heltidsbrandmän ska något av följande kompetenskrav uppfyllas: MSB:s utbildning Skydd Mot Olyckor (SMO) med betyg godkänt eller brandman med SRV:s tidigare 15-veckorsutbildning för heltidsbrandman med betyg godkänt, samt med kompletterande SMO-utbildning, eller motsvarande. Dokumenterad likvärdig utbildning och erfarenhet som motsvarar ovanstående kompetenskrav. Deltidsanställda brandmän Grundkravet är avslutad preparandutbildning enligt SRV med betyget godkänt. Nyanställda ska efter 1 år snarast (dock senast inom 3 år) genomgå SRV:s utbildning för räddningsinsats eller annan likvärdig utbildning. Vikarier För personal som ingår i vikariepool för heltidsbrandman ska samtliga nedanstående kompetenskrav uppfyllas: SRV:s tidigare utbildning Brandman heltid/deltid, MSB:s Räddningsinsats eller MSB:s SMOutbildning. Intern kompetenshöjande utbildning. Befäl För att tjänstgöra som befäl med räddningsledande roll i ska samtliga nedanstående kompetenskrav under respektive befattning upfyllas: Nivå 1 Styrkechef deltid SRV:s tidigare utbildning Brandman heltid/deltid med betyg godkänt eller MSB:s utbildning Räddningsinsats, eller MSB:s utbildning Skydd Mot Olyckor (SMO) med betyg godkänt. SRV:s tidigare utbildning Förman heltid/deltid eller MSB:s utbildning Räddningsledning kurs A. Intern introduktionsutbildning för nivå 1-befäl. Nivå 1 Styrkechef heltid. Kompetenskrav motsvarande heltidsanställda brandmän. SRV:s tidigare utbildning Förman heltid eller MSB:s utbildning Räddningsledning kurs A. Intern introduktionsutbildning för nivå 1-befäl. Styrkechef med personalansvar skall även inom ett år från anställning genomgå kompletterande utbildning med fokus på arbetsrätt och ledarskap. Nivå 2 Insatschef Kompetenskrav som nivå 1 styrkechef heltid. SRV:s tidigare Brandmästarutbildning eller MSB:s utbildning Räddningsledning kurs B. Intern introduktionsutbildning för nivå 2-befäl. Inom ett år från anställning krävs även SRV:s tidigare förebyggandeutbildning 1 eller MSB:s Tillsynsutbildning A. 24

Nivå 3 VBI Brandingenjör med SRV:s påbyggnadsutbildning för brandingenjörer (RUB). Intern introduktionsutbildning för nivå 3-befäl. Nivå 4 RCB Kompetenskrav enligt gällande samverkansavtal för räddningstjänsterna i område syd. 4.6.8 Dykenhet Räddningstjänsten har alltid en dykenhet i beredskap. Enheten består av en dykledare, en dykskötare samt två räddningsdykare. Dykning sker i enlighet med arbetarskyddsstyrelsens anvisningar, AFS 1993:57, samt marinens säkerhetsinstruktioner för dykeriverksamhet, RMS DYK. Godkända dykare ska vara utbildade enligt kraven för certifikat A och ha genomgått marinens utsedda skolor för räddningsdykarutbildning, alternativt inneha certifikat A och ha genomgått kompletteringsutbildning enligt marinens föreskrifter. 4.6.9 Ledningsförmåga Räddningstjänsten förmåga att hantera olyckor, genom att värdera aktuell risk- och hotbild och utföra räddningsinsatser med egna resurser, bygger på en förutseende ledningsorganisation och olika enheter som utför det handgripliga räddningsarbetet. Planering och förberedelse är avgörande för att påbörja räddningsinsatser inom godtagbar tid och för att genomföra räddningsinsatserna på ett effektivt sätt. Varje stationsområde ska självständigt kunna leda och hantera nivå 1-insatser (1-stationsinsats, t.ex. brand i fordon, vattenläcka eller mindre trafikolyckor), medan nivå 2- och 3-insatser (2 eller flera stationer, t.ex. brand i byggnad, större trafikolyckor eller farligt gods-olyckor) kräver samverkanshjälp med flera stationsområden. Samverkanshjälp kan också bli aktuellt med räddningstjänster utanför egen organisation, t.ex. vid större vätskebränder, kemikalieutsläpp eller transportolyckor där specialresurser behövs eller när insatsen är särkskilt resurskrävande i övrigt. Den egna organisationen ska dock ha förmåga att leda sådana insatser. Ledningsorganisationens uppbyggnad Nivå 1: Styrkechef (SC) Nivå 2: Insatschef (IC) Nivå 3: Vakthavande brandingenjör (VBI) Nivå 4: Räddningschef i beredskap (RCB) Uppgift/befattning Nivå 1-insats Nivå 2-insats Nivå 3-insats Räddningsledare N 1-befäl N 2-befäl N 3-befäl Skadeplatschef N 2-befäl 25

Sektorchef N 1-befäl Strategisk ledning N 2-befäl N 3-befäl N 4-befäl Befäl inom en angiven ledningsnivå kan vid behov tjänstgöra i andra funktioner, t.ex. i stabsarbete vid större eller komplicerade räddningsinsatser. Nivå 1 Enskild enhet leds av hel eller deltidsanställd styrkechef. Nivå 2 Vid insatser som kräver minst 2 enheter skall insatsen organiseras med två ledningsnivåer, ledning av enskild enhet och samordning mellan enskilda enheter. Insatschef (IC) är räddningsledare när två nivåer är organiserade. Nivå 3 Vid större insatser som kräver flera sektorer, geografiska eller funktionsrelaterade, kan Insatschef (IC) vara skadeplatschef och är då underställd Vakthavande brandingenjör (VBI) som verkar i ledningsnivå 3. Ledningsnivå 3 skall förutom ovanstående användas vid komplicerade händelser, händelser där ett stort medietryck föreligger och händelser som kräver omfattande samverkan. Nivå 4 Vid långvariga insatser, flera samtidiga insatser och vid komplicerade insatser kan nivå 4 krävas för den strategiska och normativa ledningen. Detta innebär att Räddningschef i beredskap (RCB) ansvarar för beredskap, operativt ledningsstöd och ledningsstöd på strategisk/normativ nivå. RCB ansvarar även för resurstilldelning och samverkan med övriga myndigheter och organisationer i övergripande frågor. 4.6.10 Förmåga som kommunen avser att skaffa Kommunen avser att bibehålla nuvarande operativa numerär under mandatperioden. Under rubriken 5.4.2. Mål inom prioriterade områden för den skadeavhjälpande verksamheten redovisas hur räddningstjänsten i övrigt avser att öka sin förmåga. Under mandatperioden kommer befälsstrukturen eventuellt att ses över. 4.6.11 Alarmering Ingående alarmering Ingående larmning sker via SOS Alarm på larmnummer 112. För att säkerställa allmänhetens möjligheter att larma räddningstjänstens enheter i samband med störningar på telenätet kan räddningstjänsten, efter bedömning utifrån antal berörda abonnenter, ställa upp fordon med radio och mobiltelefon på centrala platser. Information om uppställningsplatser sker via Radio Malmöhus alternativt riksradion. Utgående alarmering Räddningstjänstens enheter larmas ut av SOS Alarm via en av tre oberoende larmvägar. Larmväg 1. är via Telias digitala nät, ISDN-D. Larmväg 2. är via radiosystemets länsbas (M5) och Larmväg 3 är via 26

Telias analoga telenät. Tjänstgörande befäl larmas också samtidigt via Telias minicall-nät. Alarmeringssystemet är försett med reservkraft. Under perioden kommer Länsbasen (M5) att stängas då kommer utalarmering i Rakelnätet att ersätta. 4.6.12 Samverkan I lag (2003:778) om skydd mot olyckor betonas vikten av samverkan Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för räddningstjänst. Räddningstjänsten Trelleborg ingår i ett antal samverkansavtal i syfte att bättre nyttja gemensamma resurser. Avtal för räddningstjänst Räddningstjänsten Trelleborg har ingått nedanstående avtal som är diareiförda och tillgängliga på Räddningstjänsten. Gränslös räddningstjänst I Skåne har man enats om ett avtal kallat gränslös räddningstjänst vilket innebär att det alltid är närmsta styrka som larmas oavsett kommungränser. Trelleborg/Vellinge Enligt gällande avtal mellan Trelleborg och Vellinge ska Räddningstjänsten Trelleborg svara i huvudsak för nedanstående delar. Ett nytillkommet avtal med Skurups kommun är i princip identiskt. Övrigt Funktion som räddningschef Skadeförebyggande verksamhet Delta som räddningstjänstens specialist i Vellinges och Skurups planering enligt lagen om extraordinära händelser Räddningsledning och chefsberedskap Ömsesidig hjälp vid räddningstjänst Övning, utbildning och kompetensutveckling av Vellinges och Skurups räddningstjänstpersonal Underhåll av fordon, materiel och utrustning Avtal med SOS Alarm Sverige AB avseende alarmeringstjänst av Räddningstjänsten Trelleborg. Gemensamt avtal om Räddningschef i beredskap (RCB) i Skåne, område syd. Avtal Region Skåne KAMBER angående Räddningstjänstens deltagande vid IVPA-larm (I Väntan På Ambulans) och Sjukvårdslarm samt övrig assistans till ambulanssjukvården i Region Skåne. Regional kemresurs i Skåne finns att tillgå vid behov av materiel och kompetens vid större kemolyckor. Regional operativ och strategisk stab finns att tillgå. 4.6.13 Vattenförsörjning I områden med koncentrerad bebyggelse ska brandpostnät enligt gällande VAV-norm finnas. Inom övriga områden kan alternativsystem d.v.s. räddningstjänstens tankbilar användas. 27

4.6.14 Hamnar och dess gränser i vattnet Trelleborgs kommun svarar för räddningstjänst inom gränserna för hamnarna i kommunen. I havet utmed kommunens kustområde ansvarar staten för räddningstjänst enligt LSO kap 4. Hamnarnas gränser i vatten redovisas i bilaga 3. 4.6.15 Oljeskadeskydd Följande kustområden i Trelleborgs kommun är klassade som skyddsvärda och kräver särskilda åtgärder vid en eventuell oljeolycka: Stavstensudde, Dalköpinge ängar, Kullagrunden och Beddingestrand. Trelleborgs kommun har rutiner för samordning av saneringsinsatser i samband med oljeskada. Förutom kommunens normala materiella resurser kan de nationella oljeskyddsförråden rekvireras. 4.6.16 Höjd beredskap Räddningstjänsten ska under anpassningsperioden, som för närvarande är 10 år, kunna öka sin förmåga att hantera händelser, som kan uppstå under höjd beredskap. 28

5 Trelleborgs kommun i siffror 5.1 Folkmängd Den 31 december 2010 var 42 219 personer folkbokförda i Trelleborgs kommun. Det är ca 0,45 % av Sveriges befolkning på totalt 9 415 570 personer. Källa: SCB, www.scb.se Fördelningen av folkmängden i Trelleborgs kommun enligt följande tabell: Trelleborg 28 290 Anderslöv 1 808 Gislövs läge och Simremarken 1 831 Smygehamn 1 278 Skegrie 1 106 Beddingestrand 678 Klagstorp 323 Alstad 237 Övriga delar av kommunen 6 668 Källa: SCB, www.scb.se 5.1.1 Befolkningsförändring 1995-2010 i Trelleborgs kommun ÅR (31/12) ANTAL 1995 37 779 1996 37 911 1997 38 037 1998 38 146 1999 38 226 2000 38 429 2001 38 576 2002 38 759 2003 39 110 2004 39 477 2005 39 830 2006 40 320 29

2007 41 019 2008 41 558 2009 41 891 2010 42 219 Källa: SCB, www.scb.se 5.1.2 Befolkningsprognos för Trelleborgs kommun År (31/12) Antal 2012 42 819 2013 43 221 2014 43 718 2015 44 283 2016 44 778 2017 45 601 2018 46 390 2019 47 069 2020 47 578 2021 48 028 Källa: KAAB Prognos AB, Befolkningsprognos för Trelleborgs kommun 2008-2018 5.1.3 Folktäthet Trelleborgs kommun har en landareal på 342 km 2. Den 31 december 2010 hade Trelleborgs kommun 123 invånare per km 2. Källa: SCB, www.scb.se 5.1.4 Antal invånare mellan 0 och 18 år Den 31 december 2010 var 9 295 invånare i Trelleborgs kommun mellan 0 och 18 år. Källa: SCB, www.scb.se 5.1.5 Antal invånare över 65 år Den 31 december 2010 var 8 384 invånare i Trelleborgs kommun över 65 år. Källa: SCB, www.scb.se 30

6 Säkerhetsmål och prestationsmål för förvaltningarnas olycksförebyggande verksamhet 6.1 Nationella mål I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor finns två paragrafer som skall tolkas som nationella mål: 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 3 En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. 6.2 Trelleborgs kommuns mål Kommunens inriktningsmål för skydd, säkerhet och beredskap: Kommunen skall verka för att: Alla människor som vistas i kommunen skall känna trygghet och säkerhet i sin livsmiljö. Fortlöpande minska olycksrisker Förvaltningarna har en planläggning och förmåga att hantera olika händelser så att konsekvenserna av skador på människor, egendom och miljö begränsas. 31

6.2.1 Trelleborgs kommuns säkerhets- och prestationsmål beskrivs nedan. Ökad simkunnighet bland elever i årskurs 5 Ansvarig förvaltning Bildningsförvaltningen Målgrupp Elever Olyckskategori Drunkning Nulägesbeskrivning I Sverige omkommer ungefär lika många människor per år genom drunkning som genom brand. Under perioden 1995 t.o.m. 2005 har antalet omkomna genom drunkning enligt Svenska Livräddningssällskapets statistik varierat mellan 107 och 163. I denna siffra ingår inte självmord och liknande. Drunkning är den tredje vanligaste dödsorsaken bland barn efter trafikolyckor och självtillfogad skada. Trelleborgs kommun har många stränder och pirer vilket ökar sannolikheten för drunkningstillbud. Enligt grundskolans kursplan för ämnet idrott och hälsa ansvarar kommunen och huvudmännen för de fristående skolorna för att eleverna lär sig simma och hantera nödsituationer vid vatten. Kravet gäller huvudsakligen vid slutet av det sjätte skolåret men med ytterligare krav vid slutet av nionde skolåret. I Trelleborgs kommun råder en hög simkunnighet. 70-85% av våra elever i andra klass är simkunniga, vilket innebär att de kan falla i vattnet, få huvudet under vattnet och efter att åter ha tagit sig till ytan kan simma 200 meter bröstsim på djupt vatten varav 50 meter på rygg. Säkerhetsmål beskrivning Vi vill 2014-12-31 ha uppnått 90 % simkunnighet i kommunen bland våra elever i femte klass. Prestationsmål, beskrivning Obligatorisk kontroll av simkunnigheten i åk 2 - Ansvarig rektor. Obligatorisk simskola på skoltid för icke-simkunniga barn i åk 2 - Ansvarig förvaltningen. Undervisning av icke simkunniga barn tills simkunnighet enligt gällande kursplan för årskurs 6 i idrott och hälsa uppnås. Ansvarig rektor. Uppföljning av målet sker genom statistikinsamling. Ansvarig förvaltningen. Datum för uppföljning: Årligen 30 juni Ansvarig: Ingela Berglund, rektor Kattebäcksskolan (Samordnande rektor och kontaktperson för simundervisning) 32

6.2.2. Färre antal äldre som drabbas av höftfrakturer orsakade av fall Ansvarig förvaltning Socialförvaltningen Målgrupp Seniorer Olyckskategori Bostad Nulägesbeskrivning Fall i hemmet kräver stora insatser från samhället och innebär också ofta ett stort personligt lidande då fallen kan medföra sårskador, frakturer och rädsla. Med ett ökande antal äldre kan vi förutsätta att fallproblematiken är en växande uppgift för kommunerna och sjukvården i framtiden. Antalet rapporterade fall 2011 i Trelleborgs Kommun var 2691 stycken. Säkerhetsmål Vi vill att antalet fallolyckor skall minska bland kommunens seniorer. Målet är långsiktigt och syftar till att åstadkomma en minskning av antalet fallolyckor framöver. Skyddsmål Målsättningen är att 2014 ska antalet fall från 2011 minska med 10 %. Prestationsmål Målet ska bland annat ske genom: Preventionsarbete fortlöpande i de olika yrkeskategorierna inom vård och omsorg genom rutinutveckling, utbildning och information. Införa Senior Alert som är ett nationellt kvalitetsregister som mäter risken för fall, undernäring och tryckskador. Syftet med Senior Alert är att skapa en bra systematik för det förebyggande arbetet kring bl a fallrisker.. Genom uppsökande verksamhet ge information och öka kunskapen hos äldre kommuninvånare angående fallrisker och fallprevention. Datum för uppföljning Ansvarig 2015-01-31 Medicinskt ansvarig sjuksköterska 33

6.2.3. Enkelt avhjälpta hinder Ansvarig förvaltning Serviceförvaltningen Målgrupp Gående Funktionshindrade Olyckskategori Fall eller liknande Nulägesbeskrivning Förvaltningen har sedan 2008 arbetat med att inventera och åtgärda brister inom området lätt avhjälpta hinder. Detta är ett löpande arbete och även om inventering och åtgärder utförts fram till dags datum krävs fortsatt arbete med att identifiera och eliminera denna typ av hinder/risker. Skyddsmål, beskrivning Alla publika lokaler inom nämndens ansvarsområde ska under mandatperioden kontinuerligt kontrolleras och åtgärdas avseende enkelt avhjälpta hinder. Prestationsmål, beskrivning Löpande kontroll av funktionalitet avseende utförda åtgärder (exempelvis dörröppnare) Inarbeta avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder inom området planerat underhåll. Datum för uppföljning: Årligen slutdatum 2014-12-31 Ansvarig: Henrik Alkevall Serviceförvaltningen 34

6.2.4 Säkra lekplatser Ansvarig förvaltning Serviceförvaltningen Målgrupp Barn på skolor och förskolor Olyckskategori Fall eller liknande Nulägesbeskrivning Som fastighetsägare är kommunen ansvarig för säkerheten på lekplatser. Lekplatser besiktigas regelbundet av certifierade besiktningsmän, därutöver ska även egenkontroll utföras. Sådan egenkontroll erfordrar utbildning och kunskap inom området. Skyddsmål, beskrivning Alla lekplatser på skolor och förskolor ska omfattas av löpande egenkontroll av förvaltningens personal. Prestationsmål, beskrivning Utbildning av personal inom förvaltningen senast 2012-06-30. Rutiner för skyndsamt avhälpande/avstängning av upptäckta brister ska uppdateras och tydliggöras senast 2012-06-30. Datum för uppföljning: Årligen slutdatum 2014-12-31 Ansvarig: Henrik Alkevall Serviceförvaltningen 35

6.2.5 Minska antalet singelolyckor med gående Ansvarig förvaltning Teknisk förvaltning Målgrupp Trafikanter Olyckskategori Trafik Nulägesbeskrivning Många singelolyckor med gående har inneburit sjukhusbesök, rapporterats via STRADA. Den förhållandevis höga stapeln över lindrigt skadade 2010 har sin förklaring i den långvariga vintern i början och slutet av året med halkolyckor som följd. Singelolyckor gående Lindrigt skadade Svårt skadade 273 82 49 54 44 44 54,6 3 2 2 1 4 12 2,4 2007 2008 2009 2010 2011 Totalt Årsmedelv. Medelvärde 2007-2011 (5 år); 2,4 svårt skadade, 54,6 lindrigt skadade 36

Säkerhetsmål, beskrivning Antalet singelolyckor med gående, som leder till sjukhusbesök, skall inte öka från dagens 2,4 svårt skadade/år. Antal lindrigt skadade skall minskas från dagens 54,6 /år till 35 till och med 2016-12-31. Prestationsmål, beskrivning Detaljgenomgång av statistik i Strada med hänsyn till orsak, ålder, plats, skadekonsekvens Skapa en rutin för att få in felanmälan efter en fallolycka som orsakats av t ex ojämnheter i gångbana Anmälan till skötselentreprenörerna eller polisen om åtgärd. Tydliggöra lokala ordningsföreskrifter så det inte råder någon tveksamhet vems ansvaret är att halkbekämpa gångbaneutrymmen. Datum för uppföljning Ansvarig 2016-12-31 Gatuchef 37

6.2.6 Minska antalet olyckor till följd av för höga hastigheter i trafiken Ansvarig förvaltning Teknisk förvaltning Målgrupp Trafikanter Olyckskategori Trafik Nulägesbeskrivning Vi har kunskapen att lägre hastigheter minskar risken för och konsekvensen av olyckor. Det är dokumenterat att kommuninvånarna känner otrygghet vid höga hastigheter hos bilister, mopedister och motorcyklister samt att de klagar över bullernivåer. Säkerhetsmål, beskrivning Med insatser för att ytterligare säkra gång- och cykelpassager på gator i biltrafikens kommunala vägnät, är målsättningen att antalet skadade oskyddade trafikanter i olyckor, där motorfordon är inblandade, skall minska från 18 personer 2011 till 10 personer 2016. Prestationsmål, beskrivning Identifiera mätpunkter i det kommunala vägnätet, där man har ett betydande flöde och större överträdelser samt korsande skolvägar. Ständigt arbete med fysisk ombyggnad och förstärkt belysning vid högfrekventa gång- och cykelpassager. Aktivt belysa trafikfregler offentligt för att få större förståelse hos trafikanterna. Anpassa hastighetsbestämmelser enligt Rätt fart i staden för att få förståelse för gällande hastighet. Datum för uppföljning Ansvarig 2016-12-31 Gatuchef 38

7 Källhänvisningar ELSÄKERHETSVERKET: www.elsakerhetsverket.se, 2007-11-23 KAAB PROGNOS AB: Befolkningsprognos för Trelleborgs kommun 2012-2021 Kemikontoret 1989. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor RÄDDNINGSTJÄNSTEN: Datasystem CORE RÄDDNINGSVERKET, KARLSTAD: Handbok för riskanalys, 2003 MSB, KARLSTAD: Räddningstjänst i siffror. Fakta om räddningstjänst insatser RÄDDNINGSVERKET, KARLSTAD Har skyddet ökat? - Uppföljning och utvärdering på lokal nivå 2007 MSB: IDA-portal, ida.srv.se, 20xx-xx-xx SOCIALMEDICINSKA ENHETEN, UNIVERSITETSSJUKHUSET MAS, REGION SKÅNE: Skador på grund av olycksfall i Skåne 1999-2004 STATISTISKA CENTRALBYRÅN: Befolkningsuppgifter TRELLEBORGS KOMMUN: Trelleborg i siffror TRANSPORTSTYRELSEN: Strada ÖRESUND SAFETY ADVISERS AB: Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen, Malmö, 2004 39

8 Bilaga 1 - Riskanalys för Trelleborgs kommun 2011 För att skapa en överskådlig bild av riskerna i Trelleborgs kommun har räddningstjänsten utfört en inventering av kommunens riskområden och en analys av de händelsetyper som bedömts kunna föranleda räddningsinsats. Riskanalysen ligger till grund för kommunens handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor. Riskanalysens resultat visar att vägtrafiken utgör den största olycksrisken i Trelleborgs kommun. 8.1 Inledning 8.1.1 Syfte och mål Målet med riskanalysen är att belysa vilka typer av olyckor som kan inträffa i Trelleborgs kommun, hur ofta de kan tänkas ske samt vilka konsekvenser de kan medföra. Syftet med analysen är att skapa ett beslutsunderlag för utformningen av räddningstjänstens organisation. 8.1.2 Bakgrund Räddningstjänstens skadeförebyggande och skadeavhjälpande verksamhet ska vara dimensionerad efter kommunens riskbild. Räddningstjänsten ska verka för att reducera kommunens risker före, under och efter inträffade olyckor. 8.1.3 Avgränsningar Analysen beaktar endast de risker inom Trelleborgs kommun som enligt räddningstjänstens bedömning kan föranleda räddningsinsats. Analysen behandlar miljö och egendomsskador översiktligt, men dessa faktorer speglas inte i det riskmått som ligger till grund för bedömningen av räddningstjänstens dimensionering. I analysen beaktas endast sådana framtida förändringar som är kända idag och som kan komma att påverka riskbilden under den kommande mandatperioden. 8.1.4 Metod För att inventera kommunens risker har statistik hämtats från olika källor, bl.a. från räddningstjänstens insatsrapporteringssystem CORE, MSBs IDA-portal (Indikatorer, Data och Analys för skydd mot olyckor), Trafikverkets nationella informationssystem om skador och olyckor inom vägtransportsystemet STRADA, samt MSBs och NCOs publikation Räddningstjänst i siffror Fakta om räddningstjänsten insatser. Inventeringen har resulterat i 12 olika riskområden, exempelvis bostäder och stränder och hamnar. Olika metoder har använts för att bedöma sannolikhet och konsekvens inom de olika riskområdena, detta presenteras mer ingående under respektive riskområde. För att kunna jämföra de olika riskerna med varandra har olika riskmått tagits fram. 8.1.5 Risk och osäkerhet I detta sammanhang är definitionen av risk en sammanvägning av en oönskad händelses uppskattade sannolikhet och konsekvens. Eftersom dataunderlaget inom vissa områden är bristfälligt måste uppskattningar och antagande göras, detta är en av faktorerna som medför att analysen blir förknippad med osäkerhet. De bedömningar som gjorts är redovisade i analysen, konservativa värden har inte använts, d.v.s. de värden som ansats att representera sannolikhet och konsekvens är valda så att de i största möjliga mån representerar faktiska förhållanden. 40

8.1.6 Riskmått Riskmåttet utgår från en uppskattning av det förväntade antalet döda per år till följd av en händelsetyp, men också händelsetypens katastrofpotential, d.v.s. hur troligt det är att en inträffad händelse kan leda till ett flertal döda och svårt skadade. En uppdelning i 6 kategorier har gjorts för det förväntade antalet döda per år. Riskmåttet har valts för att tydligt kunna jämföra kommunens riskområden så att rätt åtgärder kan sättas in. 6 1 eller fler dödsfall/år 5 1 eller fler dödsfall under en 10-årsperiod 4 1 eller fler dödsfall under en 50-årsperiod 3 1 eller fler dödsfall under en 100-årsperiod 2 1 eller fler dödsfall under en 500-årsperiod 1 Färre än ett dödsfall under en 500-årsperiod Tabell 1 En dimensionerande händelse har valts för varje händelsetyp, denna är av karaktären största troliga konsekvens med hänsyn till vidtagna riskreducerande åtgärder. De olika händelsetyperna delas in i tre kategorier. H M L Vid en inträffad dimensionerande händelse är det troligt att konsekvensen blir ett flertal döda och svårt skadade. Vid en inträffad dimensionerande händelse är det troligt att konsekvensen blir enstaka döda och vissa svårt skadade. Vid en inträffad dimensionerande händelse är det troligt att konsekvensen som värst blir ett fåtal skadade. Tabell 2 Vissa analyserade händelsetyper kan leda till stora egendomsskador eller få stora miljökonsekvenser som följd. Detta har kommenterats i texten, men presenteras inte i någon sammanställning av riskerna. 41

8.2 Trelleborgs kommun Trelleborg är Sveriges sydligaste stad. Kommunen har drygt 42 000 invånare och arealen är ca 340 km 2. Centralorten Trelleborg är en viktig industri- och hamnstad och i kommunen finns tre industrier med farlig verksamhet enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Trelleborg är utgångspunkt för Europaväg 6 och riksväg 9, samt länsväg 108. Europaväg 65 och länsväg 101 genomkorsar kommunens norra del. Det finns ett betydande flöde av farligt gods både via Europaväg 6 och via järnvägen mot Malmö. En ny persontågsförbindelse (Pågatåg) mellan Malmö och Trelleborg plneras stå klar 2015. Förutom Trelleborgs stad består Trelleborgs kommun även av tätorterna Alstad, Anderslöv, Beddingestrand, Klagstorp, Skegrie och Smygehamn. Tidigare var även Gislövs läge en tätort i kommunen, men denna är nu införlivad i Trelleborgs stad. Alstad Anderslöv Skegrie Trelleborg Gislövs läge Klagstorp Smygehamn Beddingestrand Bild 1 Tätorter i Trelleborgs kommun Orternas folkmängd samt befolkningsutvecklingen mellan år 2000 till 2010 presenteras i tabell 3 respektive diagram 1 nedan. Siffrorna från folkbokföringsregistret (SCB 2011) utgår från tätorterna medan kommunen själv har tagit fram siffror gäller alla invånare i kommunen uppdelat på tätortsområden. En person som bor 2 km utanför Klagstorp finns alltså inte med i tätortsstatistiken men är registrerad som boende i Klagstorp i kommunens siffror. Eftersom statistiken utgår från folkbokföringsregistret tas ingen hänsyn till tillfälliga invånare. Detta innebär att den faktiska folkmängden under sommarhalvåret är större i orter som Beddingestrand och Smygehamn med hög andel sommarhus. 42

Tätorter 2000 2010 Förändring (%) Trelleborgs kommun 38429 42219 9,9 Trelleborg tätort 24850 28290 13,8 Anderslöv 1549 1808 16,7 Smygehamn 1152 1278 10,9 Beddingestrand 576 678 17,7 Klagstorp 338 323-4,4 Alstad 267 237-11,2 Skegrie 565 1106 95,8 Tabell 3 Befolkningsstatistik tätorter Kommunen har låtit göra mätningar för att undersöka hur befolkningen ser ut i hela kommunområdet och hur befolkningen förväntas variera fram till 2020 fördelat på tätortsområden. Dessa siffror presenteras i tabell 4 nedan. Tätortsområden 2010 Prognos 2020 Förväntad förändring (%) Trelleborgs kommun 42219 47219 11,8 Anderslöv 3190 3215 0,7 Smygehamn 2033 2480 22,0 Beddingestrand 1263 1370 8,5 Klagstorp 1906 1750-8,2 Alstad 1440 1315-8,7 Skegrie 2129 2940 38,1 Tabell 4 Befolkningsstatistik tätortsområden 43

Diagram 1 Befolkningsutveckling i tätorterna Diagram 2- Prognos befolkningsutveckling i tätorterna Tendensen är att befolkningen i Trelleborgs kommun ökar. I Klagstorp och Alstad minskar befolkningen något medan den ökar kraftigt i Skegrie. I övriga områden så skiljer sig siffrorna lite om man tittar på utvecklingen i tätorterna de senaste 10 åren och prognosen för hur befolkningen i tätortsområdena väntas förändras de närmsta 10 åren. Anderslövs tätort har exempelvis ökat med 16,7 % de senaste 10 åren medan prognosen för tätortsområdet Anderslöv inte visar på någon nämnvärd ökning under den kommande 10-årsperioden. 8.2.1 Riskområden I riskanalysen behandlas de risker som enligt räddningstjänstens bedömning kan komma att föranleda räddningsinsats i Trelleborgs kommun. Dessa har indelats i 12 riskområden. 44

8.2.2 Bostäder Varje år omkommer 100-150 personer i bränder i Sverige (SSBF och MSB 2010), de allra flesta av dem omkommer i sin bostad. Rökning är den främsta anledningen till dödsbränder i bostäder, ungefär var tredje dödsbrand är orsakad av rökning. Allra mest utsatta är äldre som vårdas i hemmet och äldre ensamstående män med kopplingar till missbruk. I vissa åldersgrupper har nästan 70 procent av männen som dött vid bränder varit påverkade av alkohol, läkemedel eller droger. Under 2009 inträffade tre bostadsbränder i Sverige vid vilka sammanlagt 15 personer omkom. Sett över tid är detta dock väldigt ovanliga händelser, eftersom det vid dödsbränder i bostäder oftast är en person som omkommer. Statistik från de senaste 18 åren visar att relationen mellan antal döda i bränder och antalet dödsbränder är 1,13. Utgår man ifrån att Trelleborg har ungefär lika många dödsbränder per innevånare som riket i stort så hamnar väntevärdet för antal omkomna per år på ca 0,5 eller en person vartannat år. Med ett så litet statistiskt underlag är det svårt att dra några slutsatser om säkerhetsnivån i kommunens bostäder utifrån lokal dödsbrandsstatistik. För att få ett bättre underlag har därför även antalet larm till brand i bostad studerats. En nationell jämförelse visar att antalet sådana larm är ca 6000 per år i Sverige. Omräknat till en kommun av Trelleborgs storlek så blir väntevärdet 26 larm per år. Under de senaste fyra åren har räddningstjänsten larmats till brand i bostad 98 gånger, d.v.s. 24,5 gånger per år. Den lokala statistiken stämmer alltså väl överens med den nationella. Under samma period har 19 personer fått skador i samband med brand i bostad och 2 personer omkommit. Under den senaste 10-årsperioden har det inträffat 4 dödsfall vid bostadsbränder i Trelleborgs kommun. Väntevärdet baserat på den lokala statistiken är alltså 0,4 dödsfall per år till följd av brand i bostad. Väntevärdet ligger alltså någonstans kring 0,4 och 0,5 omkomna per år. Katastrofpotentialen tilldelas värdet M eftersom det vid en dimensionerande händelse är troligt att konsekvensen blir enstaka döda och vissa svårt skadade. Riskmåttet för riskområdet bostäder är alltså 5M. 8.2.3 Vägtrafik Riskanalysen visar att vägtrafiken är den största risken i Trelleborgs kommun. Under de senaste 8 åren har det inträffat 603 polisrapporterade trafikolyckor i vilka 11 personer omkommit. Vid den förra analysen, som gjordes 2007, hade det under ett lika långt tidsintervall inträffat 567 olyckor och 15 dödsfall. Då hade 137 personer skadats allvarligt i trafiken att jämföra med 175 personer under den senaste 8-årsperioden. Antalet trafikolyckor och antalet svårt skadade har alltså ökat medan antalet omkomna har minskat något. Under 2010 var de mest olycksdrabbade vägarna i kommunen Hedvägen i Trelleborgs tätort med 15 rapporterade olyckor och väg 108 med 24 rapporterade olyckor. Flera av dessa olyckor inträffade dessutom i korsningen mellan Hedvägen och väg 108. Under de senaste fem åren har det i snitt inträffat 19 olyckor med personskador per år på Hedvägen. Åtgärder har satts in för att minska antalet olyckor här, på väg 108 har ett flertal fartkameror satts upp och vid Liljeborgsskolan på Hedvägen har ett farthinder anlagts och blå lampor satts upp som tydligt visar var cykelbanor korsar vägen. Kommunen kommer även att anlägga en vänstersväng öster om den nya cirkulationsplatsen vid väg 108 för att minska antalet olyckor här. Räddningstjänsten bedömer dock att fler åtgärder kommer att behövas eftersom flera av olyckorna inträffar i korsningar mellan Hedvägen och anslutande vägar. 45

Sedan den senaste analysen har den västra infarten (väg E6) från Maglarps-rondellen till västra korset försetts med mitträcke och under denna period har det inte inträffat några allvarliga olyckor på detta vägparti. Mellan västra infarten i Trelleborgs och till Vellinge har under hösten 2011 hela sträckan byggts om till fyrfilig motorväg. Denna åtgärd förväntas förbättra trafiksäkerheten markant. 120 Trafikolyckor i Trelleborgs kommun 2003-2010 100 80 60 40 20 Döda Allvarligt skadade Lindrigt skadade Antal olyckor 0 2003 2005 2007 2009 2011 Diagram 3 Trafikolyckor i Trelleborgs kommun Lokal statistik visar att väntevärdet av antalet omkomna i trafiken är 1,4 per år i Trelleborgs kommun, vilket är en siffra som stämmer väl överens med den nationella statistiken. Katastrofpotentialen tilldelas värdet M eftersom det vid en dimensionerande händelse är troligt att konsekvensen blir enstaka döda och vissa svårt skadade. Riskmåttet för riskområdet vägtrafik är alltså 6M. 8.2.4 Järnvägstrafik Järnvägstrafiken i Trelleborgs kommun består i huvudsak av godstrafik i dagsläget. Bortsett från dödsfall till följd av suicid, vilket inte beaktas i denna analys, inträffar få dödsolyckor inom detta riskområde. I Sverige inträffar årligen ca 30 olyckor i plankorsningar och antalet omkomna och skadade är i ett europeiskt perspektiv få. Det svenska årsgenomsnittet för 2004-2008 är fem omkomna och något färre skadade. Trafikverkets mål är att minska antalet olyckor till högst 25 per år, vilket är en halvering från 1996 (Trafikverket 2011). Järnvägstrafiken i kommunen förväntas öka i framtiden när persontrafiken mellan Malmö och Trelleborg öppnar 2015. Olycksrisken för persontrafiken är högre än för godstrafiken och då varken passagerare eller baggage sitter fast i ett tåg kan en olycka få allvarliga konsekvenser. Några höghastighetståg kommer dock inte att trafikera sträckan och olycksfrekvensen väntas inte öka markant. Riskmåttet för riskområdet järnvägstrafik och händelsetypen järnvägsolycka ansätts till 3H. 46

8.2.5 Transport av farligt gods Hösten 2010 inträffade en tankbilsolycka på riksväg 101 i Anderslöv som fick stora ekonomiska konsekvenser och saneringen av olycksområdet innebar en utdragen miljöinsats. Inga personer skadades dock allvarligt vid olyckan. Öresund Safety Advisers utförde 2004 en riskanalys (ÖSA, 2004) på uppdrag av länsstyrelsen i Skåne län. Denna utgör, tillsammans med uppgifter från STRADA, underlag för de riskmått som presenteras i denna analys. Frekvensen av trafikolyckor med farligt gods uppgår enligt ÖSA (2004) till 0,028 per km vägsträcka och år. Samma frekvens för järnvägsolyckor uppgår till 0,00064. Järnvägens sträckning uppgår till ca 15 km i Trelleborgs kommun medan E6an, där den övervägande delen av farligt gods transporteras, har en längd om ca 12 km i kommunen. Detta ger en frekvens på 0,34 olyckor per år för vägtrafiken och 0,0096 olyckor per år för järnvägstrafiken. När en olycka inträffar så visar riskanalysen att det sällan leder till ett större läckage som har skadlig inverkan på omgivningen, men då dessa olyckor inträffar så blir konsekvenserna desto större. Som exemplet från Anderslöv exemplifierar blir de miljömässiga och samhällsekonomiska konsekvenserna ibland stora vid olyckor med farligt gods, trots att människor sällan kommer till skada. Räddningstjänsten Trelleborg har inte resurser att hantera en dimensionerande händelse enbart med egna resurser. Med stöd av kringliggande räddningstjänster och den regionala kemresursen så ska en dimensionerande händelse alltid kunna ledas av personal från egen organisation. Detta gäller även för riskområdena Industri samt Trelleborgs hamn och rangerbangård. Med stöd av riskanalysen (ÖSA, 2004) sätts riskmåttet för riskområdet transport av farligt gods till 1H. 8.2.6 Industri Trelleborgs kommun har f.n. 3 verksamheter klassade som farlig verksamhet enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor. I övrigt finns ett mindre antal större industrier och ett flertal småindustrier i kommunen. Den senaste 8-årsperioden har räddningstjänsten vid 58 tillfällen fått larm om brand i industribyggnad och förmodad brand i industribyggnad. Vid dessa tillfällen har ingen person omkommit medan 6 personer skadats. Trenden verkar dessutom vara nedåtgående. Den senaste femårsperioden inkom endast 19 larm om industribrand, att jämföra med 32 larm enbart under 2003 och 2004. Nationell statistik (SRV 2007) visar också att det väldigt sällan omkommer personer till följd av bränder och andra olyckor som föranlett räddningsinsats på industrier. Vid en inträffad dimensionerande händelse är det troligt att konsekvensen blir ett flertal döda och svårt skadade. Riskmåttet för riskområdet industri och händelsetypen brand, explosion eller gasutsläpp på industri sätts därför till 1H. 8.2.7 Trelleborgs Hamn och rangerbangård Riskerna i Trelleborgs hamn och rangerbangård är främst förknippade med den omfattande hanteringen av farligt gods. Enligt en riskstudie utförd av ÖSA (ÖSA, 2008) så transporteras årligen 106 000 ton farligt gods via Trelleborgs hamn. I Trelleborgs Hamns vision för år 2015 ingår att transportera 17 000 000 ton gods årligen. Med en andel farlig gods på 1,5 % (ÖSA, 2008) blir detta 255 000 ton farligt gods per år. En genomsnittlig vikt på 15 ton per fordon skulle då innebära att totalt 17 000 47

Andel (%) fordon lastade med farligt gods passerar hamnen per år. Den största andelen av det transporterade godset utgörs av brännbara vätskor (klass 3), följt av övriga ämnen (klass 9), frätande ämnen (klass 8) och oxiderande ämnen och organiska peroxider (klass 5). 30 25 20 15 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 ADR-klass Diagram 4 Fördelning av farligt gods i Trelleborgs Hamn Hamnområdet är hårt trafikerat av både personbilar och tung trafik och det inträffar incidenter varje år. Räddningstjänsten har därför i samarbete med Trelleborgs hamn och trafikverket tagit fram en insatsplan som ska användas av alla aktörer vid larm. Räddningstjänsten anser att trafiksäkerheten i hamnen bör ses över och åtgärder vidtas för att färre incidenter ska inträffa. Med stöd insatsstatistik och av riskanalysen av Trelleborgs hamn och rangerbangård (Karmestam, 2003) så sätts riskmåttet för området till 2H. 8.2.8 Vårdanläggningar Den största risken på vårdanläggningar är den minskande personalstyrkan och brist på utbildning bland personalen. Räddningstjänsten utförde en utförlig inventering av alla äldreboende och LSSboende sommaren 2003. Inventeringen visade att det största problemet var bristande utbildningsrutiner. Eftersom de boende på kommunens vårdanläggningar inte kan förväntas utrymma själva, ställs stora krav på att personalen har rätt kunskap och finns tillgänglig. Vid flera av kommunens anläggningar har räddningstjänsten vid tillsynsbesök påpekat detta som en brist. Insatsstatistiken såväl som nationell statistik visar på en relativ låg frekvens av dödsolyckor på vårdanläggningar, årligen omkommer ca 3-4 personer på vårdanläggningar i Sverige. Katastrofpotentialen är större, vid en inträffad dimensionerande händelse är det troligt att konsekvensen blir ett flertal döda och svårt skadade. Riskmåttet för händelsetypen brand på vårdboende eller liknande sätts till 3H. 8.2.9 Publika lokaler Riskområdet publika lokaler innefattar skolor och förskolor, restauranger och nattklubbar samt samlingslokaler. 48

Nationell statistik visar att skolbränder är överrepresenterade vad det gäller bränder i publika lokaler och under senare år har dessutom frekvensen ökat. Under 2006 utfördes ca 500 räddningsinsatser vid skolbränder i Sverige. Anlagda bränder är den främsta orsaken till brand i allmänna byggnader enligt SRV (2007). Vellinge kommun har innan den stora branden i Sundsgymnasiet 2007 varit relativt förskonade från skolbränder, men tendensen visar att frekvensen kommer att öka. Det är dock väldigt sällsynt att personer omkommer i skolbränder, under den senaste 11-årsperioden har det i Sverige inträffat ca 4000 skolbränder, men inga dödsfall. Skadekostnaderna för denna händelsetyp är dock höga. I Trelleborgs kommun är det frekvent förekommande att skolornas lokaler hyrs ut till annan verksamhet och lokalerna nyttjas även till övernattning vid större tillställningar. Vid dessa tillfällen är det viktigt att den som hyr ut lokalen ser till att den är ändamålsenligt utformad, vilket bl.a. innebär att det finns utrymningsvägar i tillräcklig omfattning och ett fungerande utrymningslarm. Det är också viktigt att den som hyr lokalen är medveten om vilket ansvar det innebär att låta personer övernatta i lokalerna. I Trelleborgs kommun arbetar räddningstjänsten därför med att informera fastighetsägare och nyttjanderättshavare om vad som gäller vid sådana tillfälliga övernattningar. Med anledning av den ökade frekvensen av anlagda bränder i skolor kommer detta arbete även fortsättningsvis att prioriteras. Med tanke på ovanstående har bedömningen gjorts att det vid en inträffad dimensionerande händelse är troligt att konsekvensen blir ett flertal döda och svårt skadade. Riskmåttet sätts därför till 2H. 8.2.10 Hotell eller liknande verksamheter Den största risken med kommunens hotell är kombinationen av gäster med dålig lokalkännedom och bristfälligt utformade lokaler. Räddningstjänsten utför årligen tillsyn på samtliga större hotell i kommunen och standarden på dessa är skiftande, men överlag bra. Sommaren 2007 utfördes en utförlig inventering av kommunens så kallade bed & breakfast. Inventeringen visade att det finns stora brister i byggnadernas utformning och i kunskapsnivån hos verksamhetsutövarna. Vid brand på campingplatser är det framförallt placering av tält och husvagnar som utgör en fara. Vid tillsyn på kommunens campingplatser är en vanligt återkommande brist att campingenheterna placeras för tätt vilket kan leda till snabb brandspridning. Insatsstatistiken såväl som nationell statistik visar på en relativ låg frekvens av dödsolyckor på hotell och liknande verksamheter. Katastrofpotentialen är dock relativt hög, vid en inträffad dimensionerande händelse är det troligt att konsekvensen blir enstaka döda och vissa svårt skadade. Riskmåttet för riskområdet Hotell eller liknande verksamheter sätts till 2M. 8.2.11 Stränder och hamnar Det omkommer i genomsnitt 120 personer per år genom drunkning i Sverige. De flesta som drunknar är vuxna män mellan 50-79 år, sannolikt i samband med alkohol och avsaknad av flytväst. Olyckorna sker främst vid bad och båtutflykter under sommarhalvåret. Drunkning är den vanligaste dödsorsaken bland barn 0-6 år och den näst vanligaste dödsorsaken genom olycksfall för barn i åldern 0-17 år. Varje år drunknar cirka 10 barn i Sverige. Tre till fyra gånger fler skadas så allvarligt vid drunkningstillbud att de behöver vårdas på sjukhus för sina skador. 49

När det gäller badolyckor är siffrorna högre. Ungefär 2500 barn (0-17 år) skadas varje år i samband med bad i simhallar, badanläggningar och stränder. Av dessa är cirka 60 procent pojkar. Barn i åldersgruppen nio till femton år de som råkar ut för flest skador. Enligt statistiken inträffar flest skador under perioden juni till augusti. Mellan åren 1996 och 2010 föranledde 12 drunkningstillbud räddningsinsats i Trelleborgs kommun och två personer omkom. Detta ger en frekvens på 0,13 omkomna per år. En jämförelse med Vellinge kommun under samma period visar att drunkningsrisken är betydligt mindre i Trelleborgs kommun. Riskmåttet för riskområdet stränder och hamnar sätts till 5M. 8.2.12 Särskilda byggnader Riskområdet särskilda byggnader indelas i händelsetyperna brand i anläggning med samhällsviktig funktion och brand i kulturhistoriskt värdefull byggnad. Vid brand i dessa typer av byggnader kan stora värden gå förlorade, men oftast leder det inte till några personskador. Båda händelsetyperna ges därför riskmåttet 1L. 8.2.13 Övriga risker Riskområdet innefattar översvämning, brand i det fria, flygolycka, högspänningsolycka och brand på bensinstation. Översvämningar är något som allt oftare förväntas inträffa till följd av ett förändrat klimat. Trelleborgs kommun är utsatt med lång kuststräcka och låg höjd över havet. Även om räddningstjänstens insatser väntas öka så är det ingen händelsetyp som förväntas innebära någon större risk för människors liv eller hälsa. Insatserna kan dock komma att få stora ekonomiska konsekvenser. Brand i det fria innefattar bl.a. skogsbrand. Denna händelsetyp innebär för Trelleborgs del väldigt sällan några personskador. Sommaren 2006 inträffade ett allvarligt flyghaveri i Falsterbokanalen i Vellinge kommun där fyra personer omkom. Detta var en väldigt ovanlig händelse. Ett antal allvarliga helikopterhaverier med dödlig utgång har inträffat i Sverige de senaste åren. Vid en ev. flygolycka med ett större passagerarplan är det troligt att flera personer omkommer, katastrofpotentialen är alltså hög. Enligt nationell statistik (Elsäkerhetsverket 2011) inträffar årligen ca 6 dödsfall till följd av högspänningsolyckor i Sverige, men det är sällan som dessa föranleder någon räddningsinsats och det är oftast inte fler än en person som omkommer per olycka. Dödsfall till följd av brand på bensinstation är väldigt sällsynt, vid en inträffad händelse är det troligt att konsekvensen som värst blir ett fåtal svårt skadade. Sammantaget sätts riskmåttet för riskområdet till 2H 8.3 Riskpresentation I följande tabell redovisas de analyserade riskerna indelat i riskområden. Väntevärdet för antal döda och skadade per år (VV) presenteras i en 6-gradig skala och katastrofpotentialen (KP) presenteras i en 3-gradig skala, båda dessa skalor finns presenterade under punkt 1.5.1. I de fall ett riskområde bedömts kunna medföra stora egendoms- eller miljöskador finns också detta presenterat i texten. 50

8.3.1 Resultat Resultatet av analysen presenteras för de analyserade riskområdena i tabell 5 och tabell 6 nedan. 8.3.2 Riskområden Riskmått A: Bostäder 5 M B: Vägtrafik 6 M C: Järnvägstrafik 3 H D: Transport av farligt gods 1 H E: Industri 1 H F: Trelleborgs Hamn 2 H G: Vårdanläggningar 3 H H: Publika lokaler 2 H I: Hotell eller liknande 2 M J: Stränder och hamnar 5 M K: Särskilda byggnader 1 L L: Övriga risker 2 H Tabell 5 - Riskområden VV KP H D: Transport av farligt gods F: Trelleborgs hamn och ranger-bangård H: Publika lokaler G: Vårdanläggningar C: Järnvägstrafik M E: Industri L: Övriga risker I: Hotell eller liknande A: Bostäder J: Stränder och hamnar B: Vägtrafik L K: Särskilda byggnader 1 2 3 4 5 6 Tabell 6 - Riskmatris 51

8.3.3 Prioriterade områden Med stöd av resultatet från riskanalysen har räddningstjänsten valt att prioritera två områden för den skadeförebyggande och den skadeavhjälpande verksamheten, dessa är trafikolyckor och bostadsbränder. Utöver dessa har räddningstjänsten också valt att prioritera sådana verksamheter där konsekvenserna vid brand kan bli stora och utrymningsmöjligheten är starkt beroende av en fungerande utrymningsorganisation och/eller en ur brandsynpunkt riktigt utformad byggnad. Dessa verksamheter innefattar vårdanläggningar, skolor, nattklubbar och hotell. 8.3.4 Löpande riskarbete under mandatperioden Räddningstjänsten följer hur riskbilden förändras över tiden. Vissa typer av olyckor kan periodvis öka på ett anmärkningsvärt sätt. Det kan också handla om olyckstyper som tidigare inte har identifierats. Räddningstjänsten kan då välja att vidta riktade åtgärder i syfte att hantera den tillfälligt förändrade riskbilden. En tillfällig förändring kan dock visa sig vara bestående och framgår då i riskanalysen i samband med kommande revideringar av handlingsprogrammet. 52

8.4 Referenser SSBF och MSB 2010 Studie om orsakerna bakom dödsbränder utförd av Anders Bergkvist, Storstockholms brandförsvar och Anders Jonsson MSB 2010. Trafikverket 2011- www.trafikverket.se, 2011-07-06 ÖRESUND SAFETY ADVISERS AB: Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen, Malmö, 2004 SRV 2007 Räddningstjänst i siffror 2007 Elsäkerhetsverket 2011 www.elsakerhetsvarket.se, 2011-07-06 STRADA informationssystem för olyckor och skador, 2011-07-14 IDA - Indikatorer, Data och Analys för skydd mot olyckor, MSB, 2011-07-10 53

Bilaga 2 - Räddningstjänstens metodik vid tillsyn enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor, och enligt lag(2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Under mandatperioden kommer metodiken för tillsyn av revideras löpande. Det som anges i denna bilaga är endast ett urval från metodikdokumentet. 9.1 Risknivåer De byggnader eller anläggningar som omfattas av tillsyn i Trelleborg och Vellinge kommun indelas i fem risknivåer med avseende på den verksamhet som bedrivs. Den uppskattade risknivån styr tillsynsbehovet och hur hög avgift tillsynen genererar. I kursiv stil nedan anges det generella mönster som gäller för indelningen av regelbundna tillsynsobjekt. Därefter följer faktiska exempel på vilka typer av verksamheter som omfattas av respektive risknivå. Undantagen är risknivå 2.4 och risknivå Bostad som är väldefinierade redan från början. 9.1.1 Risknivå 2.4 Verksamheter som omfattas av 2 kap. 4 i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. 9.1.2 Risknivå H Byggnader eller anläggningar vars verksamhet medför hög risk för människor och/eller miljön, men som inte omfattas av 2 kap. 4 i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Restauranger och nattklubbar med plats för fler än 300 personer. Samlingslokaler med plats för fler än 300 personer. Industrier där hög brandbelastning och stor brandrisk föreligger eller annan verksamhet som innebär stor risk för hälsa eller miljö. 1 Verksamheter som omfattas av Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Vårdanläggningar, sjukhus och äldreboenden om verksamheten inte enbart är belägen i markplan eller om verksamheten omfattar fler än 75 vårdtagare/boende. Elevhem för fler än 50 barn eller ungdomar eller elevhem för barn eller ungdomar som inte kan utrymma på egen hand. Hotell, pensionat och vandrarhem med plats fler än 50 gäster, eller med fler än 25 gästrum. Företag eller privatpersoner som hanterar > 1000 kg explosiva varor. 1 Med industrier avses verksamheter som innebär tillverkning, framställning eller destruktion av produkter, reparation, energiutvinning, lager, godsterminal eller hamn. 54

9.1.3 Risknivå M Byggnader eller anläggningar vars verksamhet medför en medelstor risk för människor och/eller miljön. Förskolor, skolor och skolbarnomsorg med fler än 15 barn eller ungdomar om verksamheten inte enbart är belägen i markplan. Förskolor, skolor och skolbarnomsorg med fler än 90 barn eller ungdomar. Förskolor, skolor och skolbarnomsorg med fler än 5 funktionshindrade barn eller ungdomar. Restauranger och nattklubbar med eller utan alkoholtillstånd med plats för > 150 men < 300 personer. Samlingslokaler med plats för > 150 men < 300 personer. Vårdanläggningar, äldreboenden och gruppboenden i markplan med 3-75 vårdtagare/boende. Hotell, pensionat och vandrarhem med 9-50 gäster, eller med 5-25 gästrum. Elevhem Fritidsanläggningar och idrottsarenor med plats för fler än 1000 personer, helt eller delvis under tak. Bemannade bensinstationer. 2 Industrier eller verkstäder med en yta större än 2500 m 2 eller med fler än 20 personer samtidigt sysselsatta i industriverksamheten. Låsta institutioner där de intagna är inlåsta ständigt eller under viss tid. Företag eller privatpersoner som hanterar > 100 kg men < 1000 kg explosiva varor, eller att varorna har begärlighetsgrad A eller B enligt MSB:s handbok Förvaring av explosiva varor. 9.1.4 Risknivå L Byggnader eller anläggningar vars verksamhet medför en låg risk för människor och/eller miljön. Förskolor, skolor eller skolbarnomsorg där verksamheten är belägen i markplan och färre än 90 barn eller ungdomar vistas samtidigt, eller om verksamheten inte är belägen i markplan men färre än 15 barn eller ungdomar vistas där samtidigt. Restauranger och nattklubbar med eller utan alkoholtillstånd med plats för upp till 50 personer och som även innehar tillstånd för brandfarlig vara. Restauranger och nattklubbar med plats för > 50 men 150 personer med eller utan alkoholtillstånd. 2 Omfattas inte av krav på skriftlig redogörelse trots risknivån. Detta eftersom verkstäder endast omfattas om 20 personer är sysselsatta i verksamheten eller lokalens är större än 2500 m 2. 55

Obemannade bensinstationer, anläggningar för tankning av bussar, båtar eller dylikt. Samlingslokaler med plats för 50-150 personer. En förutsättning är också att samlingslokalen regelbundet används av ett större antal personer som inte kan förväntas ha en god lokalkännedom. Bed & Breakfast, pensionat och vandrarhem med plats för mindre än 9 gäster, eller med färre än 5 gästrum. Industrier eller verkstäder med en sammanlagd yta > 1000 men < 2500 m 2, eller med > 5 men < 20 personer samtidigt sysselsatta i industriverksamheten eller med tillstånd för brandfarlig vara. Lantbruk och liknande som använder brandfarlig vara för internt bruk. 3 Samhällsviktiga verksamheter, såsom vattenverk och avloppsreningsverk. Dagverksamheter enligt LSS, HVB-boenden, gruppboenden och liknande verksamheter med inslag av mindre omfattande form av vård och omsorg. Bygglovsprövade campingplatser. Butiker, kiosker och liknande som lagrar och/eller säljer fyrverkerier till allmänheten. 4 Företag eller privatpersoner som hanterar mindre än 100 kg explosiva varor av annat slag än fyrverkeri. 9.1.6 Risknivå Bostad I denna kategori finns kommunens en- och flerfamiljshus. 3 Normal frist för risknivå L är var fjärde år, men för lantbruken ansätts fristen till vart åttonde år. 4 Vid försäljning av fyrverkerier i samband med nyårsfirandet genomförs tillsyn på samtliga försäljningsställen under de dagar försäljningen pågår under december månad. Den fyraåriga fristen gäller alltså inrättningar som lagrar och/eller säljer fyrverkerier året runt. 56

9.2 Tillsynsbehov, risknivåer och avgifter Tillsynsbehovet styrs av byggnadens och verksamhetens risknivå. Vid tillsynsbesöket bedömer tillsynsförrättaren om fristen kan anses vara lämplig eller om den ska förlängas eller förkortas. Om en ändring av frist genomförs ska motivet till detta dokumenteras i CORE. Avgiften för tillsynen baseras på objektets risknivå samt tiden som tillsynen tar att utföra. I begreppet tid ingår inte bara tid för själva tillsynsbesöket, utan också för inläsning i ärendet, protokollskrivning, med mera. Avgiften beräknas genom att multiplicera en grundtariff med olika debiteringsfaktorer enligt tabellen nedan. Risknivå Tariff Debiteringsfaktor Tillsynsbehov Avgift för tillsyn (kr) 2.4 833 5 Varje år 833 5 = 4165 H 833 5 Varje år 833 5 = 4165 M 833 4 Vartannat år 833 4 = 3332 L 833 3 Vart fjärde eller åttonde år 833 3 = 2499 Bostad 833 2 Vart åttonde år 833 2 = 1666 I vissa fall kan tillsynen kräva mer tid än vad som är normalt för risknivån. Tillsynsförrättaren bedömer om så har skett, antecknar motiveringen till detta, och den extra tiden debiteras med en tariff per påbörjad timme. Om tillsynsförrättaren bedömer att ett återbesök krävs debiteras även detta per påbörjad timme. Om tillsynsförrättaren anser att ett objekt har en för hög debiteringsfaktor i relation till sin risknivå kan faktorn sänkas. Detta dock under förutsättning att en antecknad motivering till detta görs. Samma sak gäller om faktorn anses vara för låg. För tillsyn som enbart omfattar Lag (2011:1011) om brandfarliga och explosiva varor används debiteringsfaktor 3. Är det tal om en samplanerad tillsyn, alltså tillsyn enligt båda lagstiftningarna, gäller debiteringsfaktor 7 för risknivåerna 2.4 och H, debiteringsfaktor 5 för risknivå M och debiteringsfaktor 4 för risknivå L. Det förekommer att räddningstjänsten genomgör tillsyn på andra objekt än de som har definierats under rubriken Generella bestämmelser, eller att tillsyner genomförs på ett annat sätt. Det kan till exempel röra sig om oanmälda tillsyner. 9.3 Tillsynsbesök Vid tillsyn av typen LSO 2:2 ställer tillsynsförrättaren frågor om hur det systematiska brandskyddsarbetet bedrivs, exempelvis vad gäller tekniska kontroller, utrymningsmetodik, utbildningsplaner, m.m. Samma sak gäller tillsyn enligt LSO 2:4 och LBE. Primärt används intervjuer för att tillsynsmyndigheten ska skaffa sig en uppfattning om kvaliteten på arbetet med att förhindra olyckor. Vid samtliga former av tillsyn ingår att också göra ockulära undersökningar och kontroller av stickprovstyp. 57

Om det visar sig att någon skriftlig redogörelse inte har inkommit påminner tillsynsförrättaren om lagkravet i LSO 2:3 och ger mottagaren antingen ett redogörelsenummer eller ett pappersexemplar av blanketten. Upplys om att räddningstjänsten kommer att följa upp att redogörelsen kommer in. Skulle det visa sig att det saknas ett SBA helt och hållet berättar tillsynsförrättaren lite mer grundligt om vad SBA innebär och varför ett sådant måste finnas. Ett nytt tillsynsbesök bokas in några månader senare för att kontrollera att SBA-arbetet åtminstone har kommit igång. 9.3.1. Uppföljning För att säkerställa att tillsynsverksamheten leder till ett bra resultat skall varje tillsyn följas upp. Exakt hur detta åstadkoms avgörs från fall till fall. Denna bedömning kan baseras på den enskildes inställning, kompetens och tekniska möjligheter. En tillsyn kan följas upp på förslagsvis följande sätt: - E-post - Ett kort återbesök - En ny tillsyn - Att olika typer av dokument skickas in, exempelvis fotografier, anläggarintyg eller hantverkarintyg - Svarskort - Telefonsamtal När tillsynen har följts upp och alla begärda åtgärder är vidtagna dokumenteras det och ärendet stängs. 58

Bilaga 3 Gränser för kommunalt och statligt vatten 59

60

61