Kunskap om att bygga städer Moderator Mikael Stamming, Region Skånes utvecklingsdirektör, inleder Crossing Borders tredje seminarium som fokuserar på samhällsplanering. Samhällsplanering som kunskapsområde blir viktigare i en tid när urbaniseringen leder allt fler människor till städerna. Vi behöver mer kunskap kring hur vi ska umgås i och bygga staden. Ur ett regionalt perspektiv vill vi att de urbana miljöerna ska bidra till attraktiva och hälsossamma miljöer. Samtidigt konkurrerar varje stad, region och land om medborgare med talanger och kunskaper. Det ställer frågor om attraktivitet. Hur ska vi planera Skånes städer så att regionen blir en vinnare i den konkurransen? Är det möjligt att planera staden för ökad hälsa? Christer Larsson Stadsbyggnadsdirektör, Malmö stad och Kommissionär: Stadsutveckling och stadsplanering är en mycket komplex verksamhet som ska väga in en mängd olika perspektiv och förhållningssätt. Lite ironiskt menar Christer att det var enklare på 1970-talet när stadsplaneringen främst handlade om att tillgodose bilens behov. I dag däremot ska stadsplaneringen väga in ekonomiska, sociala och miljömässiga behov vilket komplicerar verksamheten. Malmö stad har tagit fram en ny översiktsplan som ska beslutas i kommunfullmäktige. Fokus i översiktsplanen handlar om att binda ihop staden och att främja en mångfald av rörlighet genom en infrastruktur som är bättre anpassad för social verksamhet. Kommissionens slutsatser när det gäller hållbar stadsutveckling ligger i linje med allt det goda Malmö stad har gjort kring stadsplanering, men med ett tydligt fokus på att staden måste programera stadsutvecklingsfrågorna med sociala hållbarhetsaspekter. Utmaningen ligger i att hitta sammanhangen mellan sociala och urbana frågor. Ett annat angeläget arbete som ligger till grund för stadsplaneringen är Malmö stads klimatstrategi. Sammantaget menar Christer att miljömålen är bland de ambitiöstaste i världen. Men, summerar Christer, det är människorna som är kraften i stadsutvecklingen, inte dokumenten. Ett bra exempel på denna kraft var Eurovison Song Contest i fjol. Det var ett tillfälle då Malmö kanske för första gången kunde utnyttja stadens mångfald. Varje deltagande land fick en lokal värd med ursprung från aktuell nation och som talade hemspråket.
Christer spinner vidare på Mikael Stammings inledning om den accelererande urbaniseringen. Det finns betydande utmaningar i den processen, exempelvis att världens städer upptar 5 procent av världens yta, men ansvarar för 80 procent av alla utsläpp. Om våra städer inte kan svara mot människors behov och förväntningar kan trenden också komma att vända. Människor kommer att söka sig någon annanstans om inte städerna blir bra ställen att bo på. Återinge är det människorna som är kraften i all samhällsplanering. Människan är stadens mjukvara, vilken kräver en stadsplanering med holistiska förtecken som kan väga samman många olika delar. Hur organiseras exempelvis staden utifrån en socioekonomisk aspekt? Christer slår fast att det centrala i samhällsplaneringen är barns och ungas uppväxtvillkor. Det innebär att i ett holistiskt perspektiv väga in hälsans sociala bestämningsfaktorer tillsammans med den fysiska miljön och nätverkande städer/omgivningar. Kortfattat handlar det om att fokusera urbana grundfunktioner som skola, trygghet, hälsa och kommunikationer. Får man dessa grundfunktioner att fungera i ett samspel kommer det sociala perspektivet i samhällsplaneringen att framträda bättre. Men ytterligare två aspekter behöver komplettera de urbana grundfunktionerna. Det handlar dels om att involvera medborgarna och utnyttja dem som en resurs i samhällsplaneringen, dels om att det sociala perspektivet måste väga tyngre i beslutsfattandet. Traditionella redskap i samhällsplanering handlar om att överbrygga barriärer, skapa kopplingar och promenadvänliga grannskap samt att förtäta och addera funktioner som saknas. Men Christer menar att de traditionella redskapen inte räcker. Stadsplanering kan också användas som en hävstång för att identifiera nya sätt att finansiera projekt, nya sätt att premiera den byggsektor som vill ta socialt ansvar samt nya sätt att utvärdera sociala utfall av fysiska insatser. Malmö har påbörjat ett antal åtgärder relaterat till samhällsplanering som fokuserar på: Forskning kring boendets villkor, hemlöshet, trångboddhet. Det görs genom projektet Levande Malmö. Utgångspunkten är att fysiska och mentala barriärer hindrar en positiv utveckling i hela Malmö. Oberoende forskare har ett uppdrag att samla goda exempel från andra städer i Sverige, Europa och världen och presentera åtgärdsförslag som stödjer hur en tät och grön stad ska utformas för att bidra positivt till folkhälsa, integration och företagsamhet. Bostadsförsörjningen är den viktigaste pusselbiten för att komplettera och binda samman staden. Trots vikande konjunktur inom bostadssektorn har staden ett uppdrag att driva bostadsfrågan. Framtagning av verktyg för sociala konsekvensbedömningar som ska föregå fysiska investeringar. Arbetet görs i en tvärsektoriell arbetsgrupp inom ramen för medlemskapet i Healthy Cities Amiralsgatan, Malmös matarled in till centrum och som klyver staden kan den göras om till Amiralsstaden? Målsättningen är att bygga ihop och förtäta, skapa sammanhang för att eliminera barriärer. Bygga om-dialogen på Lindängen. Kombinerar energiuppgradering, upprustning av miljonprogramsområden, arbetskraftsåtgärder med en ny syn på sociala investeringar. Jämför exempelvis med fysiska investeringar som har en återbetalningstid på flera decennier, medan sociala investeringar traditionellt ska betalas under pågående mandatperiod. Målsättningen är att kunna renovera inom ramen för en rimlig höjning av hyreskostnaden.
Moa Jönsson: Innovationer för nästa generationer Moa är projektledare för "innovationsplattformen miljonprogrammet" och talar om konsten att utveckla samhället för unga och kommande generationer med de värderingar och den kunskap vi har idag. Nästa generation vilken värld kommer de till om de föds i dag? Google bildsök ger en bild av Malmö, som baseras på den kunskap och de bilder vi har av staden idag. Moa konstaterar att det ensidigt är fysiska objekt i fokus; Öresundsbron, Turning Tourso, Västra hamnen etc. Slående är att bilderna i stort sett saknar människor. För Malmös del är många bilder relativt nya, endast 10-15 år gamla. Malmö uppfattas med andra ord som en ung stad. Jämför man med exempelvis Stockholm lyfter bilderna istället fram Gamla stan och kulturhistoriska värden. Rosengård, däremot, ger andra typer av bilder. Flera av dessa bilder kommer inte ens ifrån Rosengård, men visar hur området uppfattas utifrån. Exempelvis får man träffar på upploppsbilder från London och demonstrerande unga människor från Jerusalem. Medellivslängden skiljer sig sju år om man växer upp i Rosengård eller i Västra hamnen. Hur utvecklar vi miljonprogrammet så att det länkar ihop Malmö? Bostadsbeståndet i miljonprogrammet består av 30 000 bostäder. Hälften av dessa är hyresrätter. De står inför ett mycket stort renoverings- och energieffektiviseringsbehov. Underhållet släpar i många fall efter. Att renovera och energieffektivisera utifrån dagens finansieringsmodell innebär hyreshöjningar på upp till 50 procent. För att möjliggöra underhåll där de boende har möjlighet att bo kvar krävs nya lösningar. Där är Bygga om-dialogen en möjlig väg framåt. Malmö har utsetts till världens fjärde mest innovativa stad, bedömningen utgår från antalet patent per capita. Men vart riktar vi vår innovationskapacitet? Moa konstaterar att tekniska och digitala innovationer behöver kompletteras med finansiella, sociala och organisatoriska innovationer. Det behövers också innovationer som kan spridas Miljonprogrammet finns i hela Sverige och Europa. Om Malmö blir ledande på hur miljonprogrammet kan renoveras via ex Bygga omdialogen då finns en exportmöjlighet! Moa menar också att den representativa demokratin kräver nya metoder för hur vi talar med medborgare och varandra. Vilka målgrupper får synas och höras? Hur nischar vi våra processer? Vad talar vi om och vad vill vi ha input på? Delaktighet kräver att vi som tjänstemän reflekterar över vad vi behöver input på och på vilken nivå vi ska diskutera frågorna. Verktygen ägs av kommunen, men måste utvecklas tillsammans med medborgare och andra. Media är också ett viktigt verktyg. Hur ska nya generationer engageras på jämställda villkor? Fler människor måste få verktyg för att bli representativa. Kommunen måste lyssna! Och genomföra. Hur skapar vi jämställda mötesplatser som främjar detta? Återigen framhåller Moa att kommunen äger verktygen, exempelvis innovationsplattform miljonprogrammet, organisatorisk kapacitet och samverkan, helikopterperspektiv och barnperspektiv. Men den återkommande frågan är hur dessa verktyg programmeras och används? Diskussion: Mikael Stamming återkopplar till bilden över det googlade Malmö, som saknar människor hur går det ihop när det är människor som skapar staden. Har Malmö blivit ett signalobjekt som manifesterar vårt varande utifrån fysiska objekt, men inte utifrån dess människor?
Vad är nytt i kommissionens arbete? - Vetskapen om sammanhangen. Uppmärksamheten på att allting hänger samman har inneburit en brytpunkt. Vi rör oss tillbaks till människorna och deras behov. Vi kan inte längre bara sortera in dessa frågor under socialtjänst och tekniska förvaltning. Ledarskapets roll har också uppmärksammats mycket! - Kommissionen har också inneburit en kraftsamling kring den agenda vi driver, som skapar press mot stadsförvaltningen att agera och leverera. Mycket har varit att sortera existerande kunskap och sprida den bättre. Malmö är en segregerad stad, men är det viktigt att framhålla? - Det är viktigt att veta hur staden ser ut. Men geografiskt är Malmö väldigt integrerad och människor lever nära varandra. Utifrån ett planerarperspektiv har vi en sammanhållen stadsmassa som borde gå att knyta samman. - Det finns en normalitetsglidning om att det är normalt att inte arbeta etc. Samtidigt är det viktigt att inte endast relatera segregation till Rosengård. Det finns ett stort flöde av människor genom olika stadsdelar med en enorm mångfalt medan mer svensketniska områden inte har ett sådant flöde. Hur ser Malmö på sin omgivning och övriga Skåne? - Malmö är beroende av sin omgivning. Med den positiva inflyttningsindex som pågått i flera år skapas ett beroende av sitt omland. Närhet till natur och andra upplevelser. - Malmö har dagligen en inpendling på mellan 30-40 procent. Samtidigt saknar vi arbetsplatser för många av våra egna invånare. Malmö kan inte växa för mycket, det innebär förlust av kärnvärden. VI är därför beroende av närliggande kommuner och deras stadsplanering. Malmö måste också värna jordbruksmarken. Det finns en stark korrelation mellan grönska och hälsa. I en urban och förtätad stad, hur ska dessa värden värnas? - Förtätning omfattar också grön struktur inte endast fysiska objekt och parkeringsplatser. De gröna stråken och ytorna måste integreras i en förtätad stadsmiljö. Grönska behövs även av klimatskäl och för avkylning. Vi behöver tänka mer på staden och dess omgivning som ett system en insats i en del av staden påverkar andra delar eller kanske hela regionen. Finns det ansatser i att titta på sammanhangen på ett sådant sätt? - Tveksamt Särskilt om ambitionen är att förhålla oss till hela regionen. Vi strävar efter sammanhangen, men det finns ett utvecklingsområde. SMART city systemet är ett teknikdrivet system för energidistribution. Men när det kan anpassas efter välfärd och social hållbarhet kan det bli intressant. Vi har en resa kvar där. - Om man blickar bakåt så kan vi konstatera att det är mycket enklare att se att systemen är under ständig utveckling, Internet, exempelvis, ger en otrolig organisationskapacitet så vi borde kunna bli bättre på det. Spårvagn kan också vara en social förbindelse: Redan i sommar startar en ny busslinje som är en förupplaga till spårvagnen, Malmöexpressen. Är det ett exempel på social integration? - Det är ett fint initiativ. Men en spårvagnsdragning är en fast investering som genererar mervärde i form av tydligare markering av långsiktig stadsplanering som drar andra investeringar till sig.
Moa har talat om vikten av nya former för att nå personer som inte vanligtvis kommer till tals i fler sammanhang, bland annat planprocessen. Hur får vi till dessa dialoger kräver det nya verktyg? - Finns idag flera rapporter med testade metoder. Men vi måste hela tiden bryta ny mark. Gym är exempelvis en stor mötesplats idag. Olika mötesplatser ger en ökad mångfald av synpunkter och intryck som kompletterar traditionella mötesplatser. En riktlinje är att inte prata om allmänheten som en stor massa. Identifiera vilka som behöver en röst i varje specifik fråga, och leta upp dem! - Men - det är inte ett arbete som kan göras när planen är klar. Utan som måste göras redan inledningsvis. Grannskapskänsla - Vem äger problemet. Grannskap är bra när det ger trygghet men får inte skapa inlåsningseffekter. Grannskap kan skapa social kontakt och trygghet. Hur rör vi oss mellan grannskapen och hur får vi anledning att röra oss mot andra grannskap? - Viktigt att länka ihop staden med kommunikativa länkar och stråk. Men det är ett inneboende beteende att man väljer att placera sin trygghet i grannskapet. - Malmö skiljer sig där ifrån andra städer då Malmö är en så pass geografiskt integrerad stad. Rörlighet, tillgänglighet och nyanlända, flyttkedjor? - Man ska inte ha en övertro på flyttkedjor. För att bara lyfta fram ett hinder är reavinstbeskattning ett exempel. - Det behövs en nationell debatt kring bostadsbyggandet. Den ekonomiska situationen i Malmö är annorlunda än i övriga Svenska storstäder. När vi satsar på bostäder måste det göras med andra insatser som omfattar satsningar på exempelvis sysselsättning. - Bostadsmarknaden måste vara varierad för att erbjuda människor med olika bakgrund och förutsättningar en möjlighet att etableras i samhället. Bostaden ger makt. - Det behövs en politik för bostadsmarknaden som är regional och nationell. Bostadsmarknaden kan inte bara vara en fråga för kommunerna. Kommunerna kan inte använda sitt planmonopol på ett bra sätt. Vi behöver också en mer fokuserad politik för städerna. Vad vill ni helst av allt börja göra nu, utifrån den kunskap som finns och de politiska mål och riktlinjer som finns? - Förena de socioekonomiska och fysiska utmaningarna som finns. Mobiliteten mellan områdena är hela stadens utmaning. Diskussionen måste föras på kommunledningsnivå. Staden och regionen måste samlas kring hur vi ska skapa det hållbara Malmö och som inkluderar innovatörer och idéburna organisationer. Det måste finnas ett mod att prioritera. - Drivet ligger i människors kraft och att bygga bostäder. Det är en nyckelfråga för arbete, delaktighet och desegeragion.