Sanning & Konsekvens mellanstadiet

Sanning & Konsekvens mellanstadiet Stationshäfte med övningar, workshops och diskussionsfilmer

INTRODUKTION Stationerna Varje station förbereds och genomförs i ett klassrum eller annan lämplig lokal på skolan. Elevantalet kan variera från 10-30 elever. Materialåtgång finns beskrivet vid varje stationspresentation. Förbered den/de stationer ni ska arbeta med genom att kopiera upp de övningar som eleverna ska arbeta med. Dela in eleverna i smågrupper eller helklass. Varje station tar ca 40 minuter. Planera gärna så att flera klasser arbetar med stationerna samtidigt så att ni kan rotera. En variant är att varje klassrum utgör en fast station med samma stationsvärdar och att eleverna vandrar mellan stationerna. Filmerna Inför varje tema, förutom Inbjuden gäst, visas en introducerande film som stationsvärden ser tillsammans med eleverna. Efter filmen diskuterar gruppen tillsammans med stationsvärden vad filmen handlade om och hur de olika aktörerna agerade med/mot varandra. Frågor till filmerna finns under respektive station. Glöm inte att förbereda klassrummet för filmvisning. Stationsansvarig Den uppgift man har som stationsansvarig är att leda arbetet, reflektera och diskutera tillsammans med eleverna. Det är bra om lärare och övrig skolpersonal har reflekterat och formulerat sig kring hur ni på er skola ställer er till olika brott, samt hantering av dessa. Trakasserier kan vara ett sådant exempel, räknas det ett brott som ska polisanmälas eller ser skolan det som mobbing där skolan väljer att själva lösa situationen? Finns det en klar och tydlig strategi? Hur tydliggörs handling och konsekvens för eleverna? Var noga med att förklara ord och termer som kan vara nya eller svåra att förstå. Exempel på sådana ord kan vara trakasserier, civilkurage, påstående och konsekvenser. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Station 1: Mod & Civilkurage Station 2: Inbjuden gäst Station 3: Maktlekar Station 4: Om skojbråk och att förlåta Station 5: Internet & SMS 2

Station 1: Mod & Civilkurage Film: Att ställa upp Material: TV/DVD eller motsvarande, introducerande film, blädderblock, pennor Tid: 40 minuter Inled stationsarbetet med att se den introducerande filmen Att ställa upp. Läs upp den korta introduktionen innan filmvisningen. Introduktion Högläsning: Civilkurage är när man gör något fast det kan innebära en risk för sig själv, för att visa civilkurage krävs mod. Filmen visar hur två killar drar ner byxorna på en tjej för att skämma ut henne. Hon bestämmer sig för att stå upp för sig själv. En kompis ställer sig på hennes sida. Diskutera filmen i helklass utifrån frågorna: 1. Var det modigt av killarna att dra ner byxorna på tjejen? 2. Var det modigt av tjejkompisen att också dra ner sina byxor? 3. Är det lättare att vara elak mot någon om man är två? 4. Vad skulle ni själva ha gjort i den här situationen om ni var tjejen? 5. Är det lätt att stå upp för sig själv om man är ensam? 6. Vad skulle ni ha gjort om ni var killarna? 2. Mod Dela in eleverna i mindre grupper om 6-7 i varje. Be eleverna skriva vad som kännetecknar mod på ett blädderblock. Låt sedan eleverna diskutera med varandra utifrån frågorna. Avsluta med att redovisa i helklass eller gå vidare till nästa övning. 1. Vad är egentligen mod? 2. Är det något man har eller är det något man kan skaffa sig? 3. Har du varit modig någon gång? Berätta! STATION 1 3. Civilkurage Här kan stationsvärden berätta en kort historia om när han/hon själv eller någon annan har visat civilkurage, alternativt läs Historien om Salimeh. Dela in eleverna i grupper om 6-7 i varje och be dem att berätta för varandra om en situation då de eller någon de känner har visat civilkurage. Diskutera kring vad civilkurage är och vad det innebär. Historien om Salimeh Salimeh går i 5:an. En dag ser hon flera elever från årskurs 6 som trakasserar en av deras klasskompisar. De säger fula ord, hånar och knuffar på sin klasskompis. Salimeh går fram och ställer sig framför eleven som trakasseras. Hon säger åt dem att sluta och säger att det är fegt att vara flera mot en. Tillsammans går de iväg till lärarrummet där Salimeh berättar för en vuxen om vad som hänt. 3

Station 2: Inbjuden gäst Tid: 40 minuter STATION 2 För att kunna visa eleverna vilka konsekvenser det kan bli av olika handlingar kan det vara mycket givande för både elever och personal på skolan att bjuda in en person som arbetar inom brandförsvaret, polisen eller ambulans/sjukvård. Försök gärna hitta en lokal anknytning till valet av gäst, exempelvis om det förekommer maktlekar eller trakasserier på skolan kan en polis eller organisation som arbetar för att förebygga förekomsten bjudas in. På så sätt ges eleverna möjlighet att se kopplingen handling och konsekvens. Andra exempel på händelser kan vara: Har det brunnit på skolan eller någon annanstans där eleverna normalt sett vistas? Har det hänt någonting som gjort att polisen blivit tillkallad? Har eleverna fått kunskap om hur man gör första-hjälpen? Exempel på handling och konsekvens av olika händelser kan vara: Vad kostar det för samhället med en utryckning från polis, brandkår eller ambulans? Vilka resurser krävs? Vad kan det kosta? Om det har varit sabotage eller ett falskt larm, vad skulle man ha kunnat göra för de pengarna istället? Låt gästen berätta om sitt yrke, vilken utbildning som krävs, varför han/hon valde just det här yrket. Tala om vilka olika anledningar som kan leda till att personen kommer till en plats, vad kan ha hänt om man ringer polisen, varför kommer ambulansen eller vad händer om man ringer brandkåren utan att det faktiskt brinner. Diskutera kring gästens yrke och vilka olika konsekvenser de ser av olika händelser. Exempel på presentationspunkter: Namn Yrke Hur länge i yrket Varför detta yrkesval Bästa med yrket En speciell händelse som har betytt någonting Vad kan man som ung tänka på, finns det några sätt som man kan hjälpa till på? Vad är mod för dig? Tips! Låt en eller ett par elever intervjua gästen. Förbered egna frågor från klassen och använd gärna ovanstående. Illustration: Alexander Pettersson 4

Station 3: Maktlekar Film: Sanning & Konsekvens Material: TV/DVD eller motsvarande, introducerande film, kopierat dilemma och frågor till eleverna Tid: 40 minuter STATION 3 1. Film: Sanning & Konsekvens Inled stationsarbetet med att se den introducerande filmen Sanning & Konsekvens. Läs den korta introduktionen högt för eleverna innan filmvisningen. Introduktion Högläsning: Filmen visar en grupp ungdomar som leker Sanning eller Konsekvens genom att snurra en flaska där den som får flaskan riktad mot sig ska utföra en handling. Diskutera filmen i helklass utifrån frågorna: 1. Tycker ni att alla hade samma regler i filmen? 2. Var det någon som bestämde mer än någon annan? 3. Vad skulle ha hänt om alla satte sig emot den som bestämde? 4. Varför får vissa bestämma mer än andra? 5. Är man med i leken får man leken tåla brukar man säga. Är det så? 2. Dilemma Arbeta med eleverna utifrån nedanstående dilemma. Stationsvärden läser igenom dilemmat i helklass och dela därefter upp eleverna i mindre grupper för att diskutera frågorna. Låt sedan eleverna redovisa sina svar i helklass så att alla kan diskutera de olika slutsatserna tillsammans. Högläsning: I en klass på en vanlig mellanstadieskola har eleverna börjat med olika maktlekar. I en klass utses Simon till härskare och alla andra i klassen blir hans slavar. Simon är en populär kille och har många som ser upp till honom på skolan. Om någon blir ovän med honom brukar de flesta eleverna ställa sig på Simons sida. Canan och Johanna, tycker att maktlekar är töntigt och barnsligt och ställer sig utanför allting. De är populära och Simon försöker inte tvinga med dem. Simon är en ganska taskig härskare som vill att slavarna slåss med varandra. Dessutom befaller han slavarna att göra sådant som de verkligen inte vill, som att snatta i butiken och skrämma eleverna på lågstadiet. En kille i klassen som heter Bijan som får uppdraget att stjäla en mobiltelefon från en elev som går i 3:an. Bijan tycker att det blir för mycket för, han känner att gränsen är nådd och säger stopp! De andra slavarna tycker också att maktspelet har gått för långt och ställer sig bakom Bijans beslut. Frågorna till Station 3 finner du på nästa sida! 5

Kopiera! Låt eleverna svar på frågorna enskilt och låt dem sedan diskutera dilemmat i mindre grupper. 1. Vad tycker du/ni om Bijans beslut? 2. Vad tror ni att Simon gör? 3. Är det lätt att ställa sig utanför så som Canan och Johanna gjorde? 4. Hade Canan och Johanna kunnat göra på något annat sätt så att inte maktleken gick så långt? 5. Hade slavarna kunnat göra på något annat sätt? 6. Finns det sådana här lekar på din skola? 7. Varför finns det sådana här lekar tror du? 8. Att vara Härskare kan verka roligt, men att vara slav är inte lika kul. Varför tror du att många ändå är med på leken från början? 9. Hade Simon kunnat göra annorlunda, eller måste man vara hård om man är Härskare? 10. Hur vet man att en lek har gått för långt? 6

Station 4: Om skojbråk och att förlåta Film: Att förlåta Material: TV/DVD eller motsvarande, introducerande film, whiteboard/blädderblock, pennor Tid: 40 minuter STATION 4 1. Film: Att förlåta Inled stationsarbetet med att se den introducerande filmen Att förlåta. Läs den korta introduktionen högt för eleverna innan filmvisningen. Introduktion Högläsning: I filmen får vi se en tjej bli utsatt för någonting som hon inte alls gillar. Killen som har gjort det försöker be om förlåtelse, men tjejen ställer olika krav för att förlåta honom. Diskutera filmen i helklass utifrån frågorna: 1. Tjejen vill inte prata med och definitivt inte förlåta killen som har stoppat en död fisk innanför hennes byxor. Måste man alltid ta emot ett förlåt? 2. Räcker det med ett förlåt eller måste man verkligen mena förlåt? 3. Om någon har gått över gränsen och gjort något taskigt, hur blir man kvitt? 4. Får man gå över gränsen själv när man har blivit utsatt för någonting? 5. Vem bestämmer hur ett förlåt ska gå till, vad som krävs för att det ska tas emot? 2. 4-hörn Stationsvärden läser upp en situation som avslutas med en fråga. I varje hörn finns olika svarsalternativ. Tre av hörnen har givna svarsalternativ medan det fjärde är ett öppet svarsalternativ och kan nyttjas om någon har en annan åsikt. Stationsvärden bestämmer i förväg och pekar ut vilket hörn som hänger ihop med vilket svarsalternativ. Eleverna väljer genom att ställa sig i det hörn som stämmer bäst med vad man tycker. När alla elever har valt ett hörn, låt dem då diskutera med varandra i mindre grupper om varför de ställt sig just i detta hörn. Blir någon deltagare ensam i sitt hörn så får stationsvärden diskutera med den. Gör sedan något nedslag i varje hörn och be dem berätta om vad de diskuterat. 7

Situation 1: Högläsning: Fanny och Dilek går genom skolkorridoren där Peter och Bill håller på att knuffa omkring på Johan. När de frågar vad som händer säger Peter och Bill att det bara är på skoj och att Johan är med på det. Johan ser inte alls ut att tycka att det är ett dugg kul, men säger inget. När Bill och Peter frågar om han inte tycker att det är kul håller Johan med och svarar att det bara är på skoj. Vad skulle du göra om du var i Fanny och Dileks situation? 1. Gå för att hämta en lärare 2. Hoppa in i bråket och är med på Peter och Bills sida 3. Försöka stoppa bråket på egen hand 4. Annat förslag Situation 2: Högläsning: Josefin har hittat på att Ken är kär i Amanda och sprider det på hela skolan som ett roligt skämt. Ken blir arg och ledsen. Han är inte alls kär i Amanda utan hade tänkt fråga chans på en annan tjej, nu är allt förstört. Han går fram till Josefin, säger att han är riktigt förbannad och är på väg att börja bråka med henne. Vad kan Josefin göra i den här situationen? 1. Säga förlåt, jag gick över gränsen 2. Det var ju bara på skoj, lite får du väl tåla! 3. Säga till Ken att han får göra vad han vill tillbaka, så är de kvitt sen 4. Annat förslag 3. Diskussion Läs den introducerande texten högt för eleverna. Skriv frågorna på tavlan/blädderblocket och diskutera sedan frågorna tillsammans i gruppen. Högläsning: Skojbråk, vad är det egentligen? När två eller flera personer skojbråkar måste det vara på allas lika villkor. Det kan vara svårt att veta om det är någon som inte tycker att det är roligt, men det är viktigt att man känner efter i gruppen att alla är med på leken och att alla verkligen tycker att det är en lek och inte någonting annat. 1. Hur kan man veta om ett skojbråk är okej med alla eller inte? 2. Vad är skillnaderna mellan ett skojbråk och ett riktigt bråk? 3. Vad gör att det är okej med ett skojbråk men inte med ett riktigt? 4. Var går gränsen? 5. Om man går över den gränsen, måste man säga förlåt? 8

Station 5: Internet & SMS Film: Får man blåmärken av ord? Material: TV/DVD eller motsvarande, introducerande film, kopiera påståenden och frågor till eleverna, pennor Tid: 40 minuter STATION 5 1. Film: Får man blåmärken av ord? IInled stationsarbetet med att se den introducerande filmen Får man blåmärken av ord? Läs den korta introduktionen högt för eleverna innan filmvisningen. Introduktion Högläsning: Filmen börjar med att vi ser hur en tjej läser elaka saker som skrivits om henne på Internet. Sedan får vi se hur det skulle vara om personerna som skrivit de elaka sakerna istället skulle säga det direkt till henne. 2. Diskussion Diskutera filmen i helklass utifrån frågorna: 1. Är det lättare att skriva något elakt till någon än att säga det öga mot öga? 2. Blir man lika ledsen om man läser något taskigt som om någon säger det till en? 3. Har du skrivit något taskigt till någon på Internet? 4. Hur gör man om man skrivit något som man sedan ångrar? 5. Om du får veta att någon trakasseras på nätet genom att någon skriver elaka saker om dig, skulle du säga det till en vuxen? 3. På nätet Instruktion: Dela ut en kopia av uppgiften till varje elev och läs därefter introduktionen högt för klassen. Låt eleverna rangordna följande påståenden efter hur de tycker att de stämmer. 1 betyder att de tycker att det stämmer dåligt och 5 betyder att de tycker att det stämmer helt. Till vissa påståenden finns det en följdfråga, låt eleverna svara på den genom att skriva ner sitt svar. Efter att alla har svarat på frågorna diskuterar klassen kring de olika svaren tillsammans. Högläsning: Allt som vi skriver och laddar upp på Internet blir en del av vardagen. När vi lägger ut bilder på oss själva och på våra kompisar så finns de där för alltid även om vi raderar dem. De flesta tycker om dela med sig av vad man gör, visa bilder eller berätta om någonting roligt man har varit med om. Men det kan också förekomma tråkigheter som att folk skriver elaka saker om och till varandra, lägger upp taskiga bilder eller hittar på falska rykten som sprids med cyberfart. Det man inte får glömmma är att det gör minst lika ont att få en taskig kommentar på nätet som i verkligheten. Om inte mer ont. På nätet kan du läsa kommentaren om och om igen, det är en väldigt hård form av trakasseri. 9

Kopiera! Internet & SMS Det som händer på Internet känns inte lika hårt eller verkligt som det som händer öga mot öga. Man kan enkelt låtsats vara en annan person på nätet (genom att överdriva, hitta på eller göra sig bättre). Jag berättar mycket om mig själv på nätet. (ålder, namn, kön och var jag bor.) Jag tycker att man kan berätta för mycket om sig själv på Internet (detaljer eller privata saker). Skriv svar: Om du har en kompis som du tycker berättar för mycket om sig själv, vad gör du då? Det är annorlunda att prata på en chatt jämfört med att prata i verkligheten. Det är okej att skriva om någon annan anonymt på nätet. Det är okej att skriva någonting elakt om någon annan på nätet. Det är lätt att radera någonting man ångrar från en chatt eller en sida. Jag brukar lägga ut bilder på Internet. Skriv svar: Om du gör det, vem eller vad lägger du bilder på då? Skriv svar: Varför tror du att man vill lägga upp sina bilder på nätet? Jag tänker på att det aldrig går att radera någonting helt från Internet. Skriv svar: Vad tror du menas med att det aldrig går att radera helt 10