Lärarrummet Hemma Skola Kommun Värld Använd mindre Allt på sin plats Återvinn - Återanvänd Dåtid Nutid Framtid



Relevanta dokument
En bra kompis. - sagan om den goda förpackningen

Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Skolmaterial om matavfallsinsamling

Erik på fest Lärarmaterial

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Bilaga 1 Barnens avfallsplan

Övning 1: Vad är självkänsla?

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Det finns ett monster i våran källare han tog fram sina vassa klor och...

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge

Prova, titta och lär med kunskapsbanken

HÅLLBAR UTVECKLING Ämnesövergripande projekt Björkebyskolan, VT 2014

FYSISK AKTIVITETVECKA I SKOLAN

Vi vill veta vad tycker du om skolan

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket Stockholm

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén

Kåre Bluitgen. Sjalen. Översättning: Catharina Andersson illustrationer: Kirsten raagaard. nypon förlag AB. Publicerat med tillstånd.

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

Inför föreställningen

Erik står i mål Lärarmaterial

Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål

Brogårdsbladet. Skanska etablerar sig. På Gång. Nr 3, februari Februari: Planeringen av mini-tvåorna i hus 35 blir klar.

PANTRESAN 2018 Lärarhandledning

AVmedia dagen Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Att be om hjälp. 6-8 elever 90 min SF

Verktygslåda för mental träning

döden i datorn SPN-uppdrag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

om läxor, betyg och stress

Killen i baren - okodad

Likabehandling och trygghet 2015

Min sopbok. Batterier

Om barns och ungas rättigheter

Sex på internet. Kristian Daneback.

Sociala berättelser 1

Hemkunskap Anki Demred och Martin Ekholm 2011

Skrivglädje i vardagen!

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket Stockholm

KONSTEN ATT LYCKAS MED DITT MÄSSDELTAGANDE

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

PATRULLTID & PYJAMASBÖN

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Det avsnitt vi ska börja på nu beskriver hur man inleder ett vardagligt samtal.

Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Författare: Hans Peterson

Energikostnad för olika förpackningar

Umeå april 2016 och lite till. För alla elever och pedagoger från förskoleklass till årskurs 9

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa?

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

Lektion nr 3 Matens resa

UGGLEPOSTEN 2011:1 ANSVARIG UTGIVARE: DANIEL GAUSEL

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång!

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Kommunikationsplan för ICA Student Caroline Ullman & Johanna Lundberg

Feriepraktik Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje!

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Jakten på det farliga avfallet fortsätter!

Conferatorloopen från idé till resultat

Under 2015 ska Junior FIRST LEGO League- lagen lära sig att när man kastar något i soptunnan är det bara början på avfallets spännande resa.

Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf

kaffekuppen SPN-uppdrag

Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör!

I Lilla Fridolf och Selma upplever jag att Selma ofta talar om för Fridolf vad han skall göra och hur han skall vara.

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Grupparbete/Helklass

Berättarstunden. Termin 4: Bibeltelefonen. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial

ORGANISATION. F-KLASS- ÅR 2 9 ELEVER ÅR 3- ÅR 6 19 ELEVER FRITIDS 5 inskrivna och 6 skolskjutsbarn FÖRSKOLAN 15 barn 1-5 år

Ung En studie om ungdomars syn på ansvar. CSR Västsverige En västsvensk förening för samhällsansvar och hållbar utveckling

Grön flagg Nu är Stensjöns handlingsplan godkänd för Grön flagg!

LEVA LIVET 2. Arbetsblad. Vem är jag? (sidan 2) 1 Presentera dig själv. Vem är du? Måla en bild av dig.

FÖR DINA RÄTTIG HETER

Flanosaga -Kalle träffar Fnork

Blixten och hans Vänner kapitel 3 Kapitel 3

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Umeå april 2015 och lite till. För alla elever och pedagoger från förskoleklass till årskurs 9

Nu ska du sortera matavfall i Gröna Påsen!

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med

Det sista slaget. Arbetsmaterial LÄSARE. Författare: Tomas Dömstedt

Renskrivningen (på dator/för hand) ska vara inlämnad senast

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

Hej på er därhemma! Hela fredagen gick åt att träna på vad barnen ska säga på utvecklingssamtalet nästa vecka.

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Berättarstunden. Termin 1: Tidsresan. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Storyline Familjen Bilgren

Skriva berättande texter

Farfar ORDLISTA HANS PETERSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Transkript:

Lärarrummet Att jobba med avfallsfrågor i skolan är både tacksamt, lätt och roligt. Det är ett ämne som ligger nära oss alla. Alla har sopor hemma, alla har ett förhållningssätt till det och det nära perspektivet från min egen sophink har långt gående konsekvenser för stora frågor som angår både mig och hela världen. Sambandet mellan det jag gör i min vardag och hur planeten påverkas är både tydligt och lätt att förklara. Vi föreslår nedanstående matris som utgångspunkt för arbetet i skolan. Utifrån den kan man välja vad man vill fokusera på utifrån sin egen klass, egna förutsättningar, tidstillgång och lokala resurser. Att jobba med de geografiska perspektiven Hemma, Skola, Kommun och Värld i kombination eller var för sig ger skala och djup och för de yngre årskurserna kan det vara skönt att börja hemma och i skolan medan de äldre kan ge sig in i komplexiteten i det globala perspektivet. Processperspektiven Använd mindre, Allt på sin plats och Återvinn - Återanvänd strukturerar det man kan göra i de olika faserna av t.ex en produkts livslängd. Här kan man välja en vara eller produkt och se hur det går att arbeta med den i de olika geografiska perspektiven. Hur hanterar vi exempelvis tvättmedel hemma? Hur kan vi använda mindre, ta hem färre förpackningar, sortera bättre och återanvända eller återvinna? Tidsperspektiven Dåtid, Nutid och Framtid hjälper oss att förstå hur snabb och stor förändringen har varit och kommer att bli. En återblick på exempelvis vår egen ursprungsbefolkning, samerna, och de spår deras kultur har lämnat under tiotusentals år på den norra delen av vår kontinent (i princip inga alls...) i jämförelse med fotavtrycket från en stockholmskommun ger oss lite att tänka på. Hur kommer det sedan att se ut i framtiden? Om vi skulle ge oss ut och kolonisera en ny planet, hur skulle vi ta oss an det då? Förutom matrisindelningen hittar du under Klassrummet förslag på praktiska övningar eller uppgifter som du kan använda eller anpassa för ditt eget klassrum. Det finns också en mängd bra övningar och material att hitta på andra ställen, se länkar.

Processperspektiv Geografiska perspektiv Hemma Skolan/Jobbet Kommunen Världen Använd mindre Handla mindre Ta hem färre förpackningar Använd tygkassar Spara papper, tvättmedel med mera. Använd mat som köpts Allt på sin plats Kasta inte skräp Håll rent i närområdet Sortera sopor rätt Lämna till rätt ställe Ta hand om farligt avfall Återvinn och Återanvänd Se till att dina saker återvinns handla begagnat Gör om saker Skräpkonst! Laga, renovera, reparera Dåtid Nutid Framtid

1 / 3 Klassrummet 1. Sopdetektiv! Din detektivbyrå har fått ett viktigt uppdrag. Du ska ta reda på vad som egentligen händer med våra sopor. Hur gör vi hemma? - Hur mycket förpackningar bär vi hem? Är några onödiga? Hur kastar vi våra sopor? Hur ser sorteringen ut hemma? Vart tar soporna vägen när de lämnar vårt hus? Vem gör det? Är alla hemma lika bra på att sortera? Vad är svårast att sortera? Vad bli över? Hur funkar det på skolan? (lärarrum, matsal, slöjd, städning...) Vad finns i papperskorgarna här? Hur mycket sorterar elever? Lärare? Städpersonalen? Kökspersonalen? Vilka sopor är svåra att bli av med? Vad händer när soporna lämnar skolan? 2. Naturen tar tillbaka! Du behöver: en planka, ca 1 m lång. Spik och hammare Olika sopor som du är nyfiken på Spika fast olika sopor på en planka. Till exempel, ett bananskal, ett kaffefilter, en foliebit, en papperstallrik och en plastpåse. Gå ut med plankan och lägg den med soporna neråt på jorden, till exempel i en rabatt eller en skogsbacke. Se till att det är ett ställe där den får vara ifred. Gå sedan ut och ungefär en gång i veckan och vänd på plankan och se vad som händer med de olika soporna. Gör ett protokoll där du skriver ner varje vecka vad som hänt. Låt den ligga kvar länge, gärna hela terminen.

Klassrummet 2 / 3 3. Gör återvinningskonst! Du ska göra ett eget konstverk. Gå på upptäcktsfärd bland sådant som kastats, hemma och i skolan och sätt fart på kreativieten. Skapa konst av det du hittar, stort eller smått. Skulpturer, konstruktioner, collage eller användbara uppfinningar - allt är tillåtet. Ge varje konstverk ett namn och berätta lite om hur du tänkt och vad du själv tycker om ditt verk. Ordna sedan en konstutställning i skolan och prata om vad ni lärt er av detta. 4. Bra presenter! Man kan göra massor av coola presenter av sån t som folk kastat! Snygga servettringar av gamla toarullar, fotoramar av gammal taggtråd, lampskärmar av gamla tygbitar... Sök på nätet efter ideer, spåna tillsammans och gör en tävling om vem som kommer på den bästa idén! Skicka gärna in dem till oss på Sörab! 5. Sopdykare för en dag! Det finns en hel rörelse av människor som kallar sig för sopdykare. De letar rätt på och äter mat som andra har kastat och de säger att det finns hur mycket som helst som är gratis och fullt ätbart. Äckligt eller klokt? Om du var en sopdykare för en dag, där du bor, var tror du att du skulle hitta mest mat i soporna? Var skulle du leta? Vad tror du att du skulle hitta? Tror du att du skulle kunna äta dig mätt en vecka bara på det du hittar? Följddiskussion: Hur kan man minska matavfallet? Använd de geografiska perspektiven: Hemma Skola Jobb Kommun Världen?

Klassrummet 3 / 3 6. Memory! Bli bättre på att sortera! På vår hemsida finns ett sop-memory där du lär dig vad som ska vart på ett roligt sätt! När du spelat en stund, fundera över vad du lärt dig som du inte kunde förut? Vad var nytt för dig? Skriv ner det och gå igenom tillsammans i klassen. 7. Omvänd Storebror! Tänk dig att du har en storebror som är femton år och tuff. Han är mest intresserad av musik och sport och bryr sig inte så mycket om miljö och sådant. Ditt jobb är att få honom att börja sortera sina sopor och bry sig om vad han lämnar efter sig! Börja med att ta reda på vad han kastar mest. Fundera sedan över vad du skulle kunna säga till honom för att få honom att förstå och hur du skulle kunna göra det lättare för honom att sortera mer. Skriv ner vad du ska säga och göra för att få honom att bli en förstklassig sopsorterare!