Särskilt boende för äldre i mellersta Dalarna

Särskilt boende för äldre i mellersta Dalarna Borlänge Falu Gagnefs Leksands Rättviks Säters kommun kommun kommun kommun kommun kommun Kartläggning av struktur, innehåll och utveckling Johanna nsson, Eva Lundgren, Claes Herlitz DALARNAS FORSKNINGSRÅD

Arbetsrapport från Dalarnas forskningsråd Dalarnas forskningsråd 2009 Omslagsbild Rose Marie Andersson ISBN 978-91-88791-85-6 Tryck: TryckCenter, Falun 2009 Dalarnas forskningsråd Myntgatan 2 791 51 FALUN Tel 023-70 91 00 Hemsida www.dfr.se E-post info@dfr.se 2

Innehåll Bakgrund och syfte 5 Metoder 7 Metod för insamling av grunddata 7 Metod för indelning i boendekategorier 7 Metod för kvalitetsjämförelser 8 Borlänge kommun 10 Huvuddrag i utvecklingen 10 Indelning i boendekategorier 12 Äldreboenden 13 Hagbacksgården 13 Vårdboenden 15 Tunagården 15 Åkershem 17 Hällsjöhemmet 19 Gläntan 21 Hessegården 23 Hagagården 25 Ekoxen 27 Utsikten 29 Falu kommun 31 Huvuddrag i utvecklingen 31 Indelning i boendekategorier 33 Vårdboenden 34 Daljunkaregården 34 Gruvrisgården 36 Bjursåsgården 38 Källegården 40 Skoghem 42 Smedjan 44 Lyssfallet 45 Korsnäsgården 46 Risholnsgården 48 Örjesbogården 50 Norshöjden 52 Lustigknopp 54 Kopparlunden 55 Herrhagsgården 56 3

Gagnefs kommun 57 Huvuddrag i utvecklingen 57 Indelning i boendekategorier 59 Vårdboenden 60 Tjärnsjögården 60 Törnholn 62 Älvudden 64 Björbo servicehus 66 Gagnefsgården 68 Dala-Floda gruppboende 70 Leksands kommun 72 Huvuddrag i utvecklingen 72 Indelning i boendekategorier 74 Äldreboenden 75 Björkbackens servicehus 75 Vårdboenden 77 Solhems servicehus 77 Tibble särskilda boende 80 Limsjögården 82 Edshultsgården 84 Rättviks kommun 86 Huvuddrag i utvecklingen 86 Indelning i boendekategorier 88 Vårdboenden 89 Prästskogen 89 Enådal 91 Enåbacken 93 Backåkern 95 Orestrand 97 Säters kommun 99 Huvuddrag i utvecklingen 99 Indelning i boendekategorier 101 Vårdboenden 102 Enbackagården 102 Skedvigården 104 Fågelsången 106 Referenser 108 4

Bakgrund och syfte Boende och offentlig miljö för äldre och funktionshindrade har fått ökad uppmärksamhet under senare år. Bakgrunden till det ökade intresset kan förklaras av förändringen i befolkningens åldersstruktur, där andelen äldre ökar och förväntas fortsätta att öka. Synnerligen tydlig är denna trend i Dalarna, som tillhör de län där antalet äldre-äldre har ökat mest. Om 25 år beräknas en fjärdedel av Dalarnas befolkning vara 65 år eller äldre (Herlitz, Kostela & Myrholm 2006). Samtidigt som andelen äldre har ökat har det skett en minskning av antalet platser i särskilda boendeformer, det vill säga olika former av institutionaliserat boende för äldre. Flera av platserna som avvecklats har omvandlats till seniorbostäder, i en del fall med bibehållna allmänna utrymmen, gemensam matsal och terapier av olika slag. Generellt sett har hemtjänsten ökat i omfattning, men i allmänhet inte i samma takt som de särskilda boendeformerna har avvecklats (Hägred m.fl. 2003 s. 28). Dalarna tillhör de län där minskningen av antalet platser i särskilda boendeformer har skett snabbast. Mellan 2002 och 2007 minskade antalet personer i särskilda boendeformer med 25% i länet. På många håll i landet, och även i Dalarna, har den beskrivna utvecklingen lett till ett ökat intresse för seniorboenden i olika former det vill säga boenden som är avsedda för människor i den tredje livsfasen och som bygger på gemenskap, aktiviteter och samverkan mellan de boende. Enligt Boverket har 147 eller över hälften av landets kommuner projekt på gång av detta slag. Det är i många fall fråga om ombyggnader av lokaler som tidigare varit särskilda boenden, men ofta också särskilda initiativ från enskilda eller grupper av människor. Det pågår alltså nu en snabb omvandling av boendeformerna för äldre. Olika idéer prövas. För utvecklingen i Dalarna är det en angelägen uppgift att sammanställa och analysera dessa idéer och därigenom skapa förutsättningar för fortsatt utveckling av de bästa uppslagen. Detta arbete har redan påbörjats. 2004 gjorde Äldreforum en kartläggning av genomfört, pågående och planerat förändringsarbete vid länets äldreboenden (se Säfström 2004). Rapporten omfattar data från 1997 och fram till 2004 och visar på en omfattande omstruktureringsprocess inom äldreomsorgen i länet. Frågan är vad som har hänt sedan dess. Har avvecklingen fortsatt? Och hur planerar kommunerna för de närmaste åren? Detta är några frågor som vi på Äldreforum ville ta reda på. Vi har för var och en av Dalarnas kommuner gjort en kartläggning av hur de olika äldreboendena ser ut idag och vilka förändringar som är på gång. För att få kunskap om detta har vi samlat in en mängd uppgifter från kommunerna. Vi är dem stort tack skyldig för det arbete som de har lagt ned och hoppas att de ska ha nytta av våra sammanställningar och analyser. Vi tackar också Landstinget Dalarna och Region Dalarna för ekonomiskt stöd. En del av de uppgifter som vi samlat in från kommunerna sammanfattas i en artikel som är under publicering i Dalarna 2009 (Dalarnas Fornminnes och Hembygdsförbund). I 5

denna artikel beskriver vi också utvecklingen under perioden 2005 2007 och för en kort diskussion om framtiden. En viktig utgångspunkt i vårt arbete har varit konstaterandet att det är svårt att beskriva strukturen för det särskilda äldreboendet och att följa utvecklingen i detta avseende, detta på grund av att det saknas en något sånär enhetlig indelning i olika kategorier av äldreboenden. En studie av Engström år 2006 visade att det fanns 16 olika benämningar på biståndsprövat permanent särskilt boende i Västmanland, och denna begreppsförvirring torde gälla generellt i hela landet (Engström 2006 s. 29). Engström har i sin rapport utarbetat en ny och enklare kategoriindelning utifrån vissa kriterier, och vi har i föreliggande rapport använt oss av detta arbete (se nedan under Metoder ). Äldreboendedelegationen har uppmärksammat den begreppsförvirring som råder när det gäller de särskilda boendeformerna för äldre. I sitt slutbetänkande (SOU 2008:113) föreslår delegationen att endast tre huvudbenämningar ska användas i framtiden, nämligen seniorboende, trygghetsbostäder och vård- och omsorgsboende. Delegationen föreslår bland annat att kommunerna genom en särskild lag får befogenhet att, utan föregående behovsprövning enligt socialtjänstlagen, tillhandahålla trygghetsbostäder till äldre. Den indelning som vi gör i denna rapport, baserad på dagens förhållanden, ligger nära Äldreboendedelegationens förslag till indelning och bör kunna användas för fortsatta överväganden i kommunerna rörande strukturutvecklingen inom äldreomsorgen. I föreliggande rapport redovisar vi vårt material för mellersta Dalarna, där vi inräknar Borlänge, Falu, Gagnefs, Leksands, Rättviks och Säters kommun. I två andra publikationer redovisar vi motsvarande material för södra och norra Dalarna. Vi vill påpeka att det är viktigt att läsa metoddelen (sidorna 7 9) innan förhållandena i enskilda kommuner eller boenden börjar studeras. 6

Metoder Metod för insamling av grunddata I statistik från SCB och Socialstyrelsen finns data rörande utvecklingen av antalet äldre, i olika åldersgrupper, antalet personer som permanent bor i särskilda boendeformer för äldre och antalet personer i ordinärt boende som är beviljade hemtjänst. Sådana data lämnas nedan för åldersgruppen 80 år och äldre samt för åren 2002 och 2008. Övriga grunddata insamlades genom enkäter till samtliga kommuner i Dalarna. Varje enkät innehöll i en första del frågor rörande antalet personer i olika omsorgsformer och om genomförda och planerade förändringar av de särskilda boendeformerna i respektive kommun. Den besvarades av den kontaktperson som vi hade i varje kommun. Den andra delen av enkäten innehöll mer detaljerade frågor kring verksamheten vid varje boendeenhet och besvarades i de flesta fall av enhetschefen vid vart och ett av kommunens äldreboenden. Insamling av enkätsvar pågick från våren till sent på hösten 2008. Svar inkom från samtliga kommuner och de allra flesta boendeenheter. Om enkätsvar uteblev från en boendeenhet gjordes en kort intervju med enhetschefen (eller motsvarande) där ett mindre antal grundfrågor besvarades. Bearbetning av materialet skedde manuellt. Frågeformulären var inte i första hand av krysskaraktär utan var mer upplagda så att de svarande tilläts berätta om sin verksamhet (om än i korta ordalag). I en del fall kan därför svaren ha påverkats av vilken person som besvarade enkäten. En preliminär version av det bearbetade material sändes i slutet av mars 2009 till kommunernas kontaktpersoner för synpunkter. Dessa synpunkter, och i vissa fall aktualiserade data, inarbetades därefter i april 2009. Metod för indelning i boendekategorier I tabellen på följande sida redovisas en uppdelning av de särskilda boendena enligt det förslag till ny typologi för äldres boende som redovisas i Engströms rapport. (Engström 2006 s. 28 34). De boenden som redovisas har normalt krav på biståndsbedömning utifrån 4 kap. 1 Socialtjänstlagen. Som tabellen visar har de särskilda boendena kategoriserats som äldreboende respektive vårdboende. Som benämningarna antyder bygger äldreboendet på att den äldre klarar en hel del själv eller med hjälp av hemtjänst medan vårdboendet riktas mot äldre med större vård- och omsorgsbehov. Vårdboendet är ett mer kollektivt inriktat boende vad gäller fysisk utformning, måltider och aktiviteter, och för inflyttning krävs oftast biståndsbeslut. 7

Karakteristik av äldreboenden och vårdboenden Egenskaper Äldreboende Vårdboende Fullvärdiga lägenheter med kök och hygienutrymmen Varierar från egna lägenheter till eget rum, inte alltid eget hygienutrymme Gemensamhets- Utanför den egna bostaden Integrerade med eller i nära utrymmen Måltider Kan tillagas och intas i egen bostad eller via restaurang i byggnaden anslutning till egen lägenhet/rum Intas i matsal/gemensamhetsutrymme i boendet eller i egen lägenhet/rum Aktiviteter (plats) Utanför den egna bostaden Integrerade i boendet Aktiviteter (initiativ) Boende kan själva vara delaktiga och ansvariga (i café-, hobbyverksamhet mm.) Arrangeras av personalen Post Delas ut i bostadens brevlåda Delas ut av personalen Ringklocka På dörren till bostaden Saknas ibland till egen bostad Målgrupp Äldre i behov av handikappanpassat boende, trygghet, gemenskap, omsorg och med måttliga omvårdnadsbehov Äldre med stora omvårdnadsbehov (dygnet runt) Tyngdpunkt i Social omsorg Omvårdnad, hälso- och sjukvård boendes behov Personalens kompetens < 50% med undersköterskeutbildning > 50% med undersköterskeutbildning Personaltäthet Lägre (intervall 0,28-0,61 årsarbetare/boende) Högre (intervall 0,50-1,06 årsarbetare/boende) Sjuksköterskor Sjuksköterskor dagtid Sjuksköterskor dagtid ibland på plats dygnet runt Biståndsbedömning Boendet för sig och omsorg (hemtjänst) för sig Boendet och omsorgs- /omvårdnadsinsatser inkluderas i Övergripande karaktär Enskilt boende samma beslut Kollektivt boende Metod för kvalitetsjämförelser I den senare delen av denna rapport görs en beskrivning och analys av de särskilda boendena i kommunen med utgångspunkt från den gjorda indelningen i kategorier. Där redovisas en hel del detaljdata för varje boende baserat på enkätmaterialet, men också uppgifter avsedda att belysa olika aspekter på kvalitet utifrån Socialstyrelsens äldreguide (www.socialstyrelsen.se/aldreguiden). Det måste betonas att äldreguiden inte belyser alla aspekter på kvalitet inom äldreomsorgen och att de indikatorer som använts för varje kvalitet är relativt få och långtifrån heltäckande. Det är viktigt att detta beaktas vid tolkningen av materialet och att inte alltför långtgående och generaliserande slutsatser dras. De kvalitetsområden och -indikatorer som redovisas är följande: 8

Kvalitetsområde Delaktighet Personaltäthet Kompetens Kontinuitet Självständighet Mat Ledning Kvalitetsindikator Visar äldre personers möjligheter att påverka hur hjälpen ges. Kvaliteten har mätts genom andelen äldre som har en individuellt utformad plan som de varit delaktiga i att utforma. Visar hur mycket tid personalen har för att ge hjälp hur mycket personal det finns på äldreboendet i förhållande till antalet boende. Visar i vilken utsträckning personalen har yrkesutbildning för sitt arbete. Har mätts dels i andelen omvårdnadspersonal som har yrkesförberedande utbildning, dels andelen av all vård- och omsorgspersonal som har eftergymnasial utbildning om minst två år. Visar om de äldre har möjlighet att fortlöpande träffa samma personal. Detta har mätts genom andelen månadsanställd omvårdnadspersonal som arbetet 85 procent eller mer av heltid, genom andelen av personalen som slutat det senaste året, och genom andelen av omvårdnadspersonalens arbete som utförs av timavlönade. Visar de äldres möjlighet att få bo och leva självständigt. Har mätts genom dels andelen som delar rum med annan än maka/make eller annan nära anhörig, dels andelen som har eget hygienutrymme och egen kokmöjlighet. Visar de äldres möjlighet att påverka när de får mat och vilken mat de får. Har mätts genom dels andelen som har möjlighet att välja mellan minst två olika rätter vid något av huvudmålen, dels hur lång tid som går mellan den sista serverade måltiden en dag och den först serverade måltiden dagen därpå. Visar vilka förutsättningar som finns för arbetsledningen. Mäts genom antalet anställd omvårdnadspersonal per enhetschef. För vart och ett av de element som ingår i de olika kvalitetsområdena har ett värde beräknats. Värdet för varje kvalitetsområde utgör genomsnittet för de värden som har beräknats för de i kvalitetsområdet ingående elementen. De värden som då framkommit har sedan delats in i fem grupper utifrån alla äldreboenden i landet som ingått i undersökningen. Den första femtedelen, som har bäst värden, får omdömet 5, den andra femtedelen omdömet 4, den tredje femtedelen omdömet 3, och så vidare. 9

Borlänge kommun Huvuddrag i utvecklingen Under perioden 2002 2008 ökade antalet 80-åringar eller äldre i Borlänge kommun från 2 390 till 2 563, d.v.s. med 173 personer. Andelen av befolkningen inom denna åldersgrupp som permanent bodde i särskilda boendeformer minskade under perioden från 18 % till 12 %. Andelen i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst ökade från 27 % till 31 %. Borlänge kommun har idag en något lägre andel äldre i särskilda boendeformer och en betydligt högre andel äldre med hemtjänst än genomsnittet av Dalarnas kommuner. Strukturomvandlingen inom äldreomsorgen i Borlänge kommun mellan åren 2002 och 2008 har gått i ungefär samma takt som genomsnittligt för länets kommuner (statistik från SCB och Socialstyrelsen). Vid den kartläggning som ÄldreForum genomförde 2004 planerades avvecklingar av en stor del av kommunens servicehus. Tjärna Ängars och Hagalunds servicehus omvandlades till eget boende under perioden 2004 2005. Täppgatan 34 upphörde helt. År 2003 omvandlades servicehuset Mångatan till eget boende. De omvandlade lägenheterna kom att övergå till det kommunala bostadsbolaget Tunabyggen. Bostadsbolagets avsikt var att i fortsättningen låta dessa bostäder vara seniorbostäder. Sedan 2005 har ingen avveckling eller omvandling till seniorbostäder eller ordinärt boende skett i Borlänge kommun. Under 2007 och 2008 har antalet boendeplatser för dementa däremot utökats. Under 2007 gjordes en utökning med 17 platser och under 2008 med 31 platser. Under 2010 planerar kommunen att skapa ytterligare 30 platser på särskilt boende. Denna utökning anses tillräcklig och man förutser inget större ytterligare behov. Ett demensteam har skapats, hemtjänsten utvecklas ständigt och anhörigstödet kommer att utökas vilket ligger till grund för antagandet att behovet av särskilt boende inte kommer att öka avsevärt inom en tidsperiod på fem år. Inom de närmaste fem åren planeras ingen avveckling eller omvandling av särskilt boende till ordinärt boende eller seniorbostäder. I enkätsvaret anges att det idag inte finns tillräckligt med korttids- och växelvårdsplatser i kommunen och att man bedömer ett ökat behov. 10

Äldreguidens resultat för Borlänge kommun, Dalarna och Sverige Borlänge kommuns resultat i Socialstyrelsens äldreguide visar att personaltätheten i kommunens särskilda äldreboenden genomsnittligt är något högre än genomsnittet för Dalarnas och Sveriges särskilda äldreboenden. Kommunens värden är likvärdiga med läns- och riksgenomsnittet för områdena kompetens, kontinuitet och mat. Beträffande områdena delaktighet, självständighet och ledning är Borlänge kommuns värden i äldreguidens beräkningar jämförelsevis låga. Delaktig- Personal- Kompetens Konti- Självstän- Mat Ledhet täthet nuitet dighet ning Borlänge 1.3 3.7 3.0 3.2 3.3 4.1 1.7 Dalarna 3.0 2.9 2.6 3.0 4.3 4.0 2.8 Sverige 3.4 3.0 3.0 3.0 4.3 4.1 3.0 11

Indelning i boendekategorier Tablån nedan visar den uppdelning av särskilda boenden i Borlänge kommun som har gjorts med hjälp av ovanstående metod. Varje särskilt boende har kategoriserats som äldreboende eller vårdboende. En indelning har också gjort i vårdboenden med allmän och med specifik inriktning. Som framgår av tablån innefattar två vårdboenden (Tunagården och Åkershem) både allmän och specifik inriktning. Indelning av särskilda äldreboenden i Borlänge kommun Ny benämning Benämning enligt enkätsvaren Namn på enheten ÄLDREBOENDE Särskilt boende Hagbacksgården VÅRDBOENDE Allmän inriktning VÅRDBOENDE Specifik inriktning Särskilt boende Sjukhem Demens Korttidsboende Tunagården Åkershem Hällsjöhemmet Gläntan Hessegården Hagagården Tunagården Ekoxen Åkershem Utsikten I Borlänge finns totalt 445 boendeplatser för äldre. Av dessa har 44 karaktären äldreboende. 261 platser finns på vårdboende med allmän inriktning och 113 på vårdboende med specifik inriktning mot demens. 27 platser är avsedda för växelvård alternativt korttidsboende. Dessutom finns 16 platser i daglig verksamhet för dementa. 12

Äldreboenden Hagbacksgården Läge Hagbacksgatan 30, BORLÄNGE Kort beskrivning Hagbacksgården är ett särskilt boende med 44 platser. De boende får hjälp och stöd i form av hemtjänst av personalen på boendet utifrån biståndsbeslut. De flesta som flyttar till Hagbacksgården flyttar från ordinärt boende och en dåligt fungerande hemsituation. Man klarar inte längre av att bo hemma på grund av otrygghet, demens eller fysiska funktionshinder. Majoriteten har inte omfattande hjälpbehov vid inflyttning, men med tiden blir behoven oftast större. Hagbacksgården byggdes 1957, och under 1986 genomfördes en omfattande om- och tillbyggnad. Då gjordes boendet om till lägenheter med kök/kokvrå, och därmed minskade antal platser. Enheten var tidigare ett ålderdomshem, men vid ombyggnationen omvandlades detta till servicehus. De boende har därefter fått en större möjlighet att påverka sin vardag genom exempelvis möjligheten till matlagning i lägenheten. Det är också möjligt för par att bo tillsammans i de större lägenheterna. I dagsläget planeras ingen renovering, ombyggnad, omvandling eller avveckling av platser på Hagbacksgården. Äldreguidens kvalitetsberäkningar I Socialstyrelsens äldreguide får Hagbacksgården högst poäng när det gäller självständighet för de boende. För områdena kontinuitet, mat och ledning ligger kvalitetsvärdena ungefär på riksgenomsnittet. Äldreguidens siffror för Hagbacksgården när det gäller områdena delaktighet, personaltäthet och kompetens är jämförelsevis låga. Delaktighet Personal- Kompetens Kontinuitet Själv- Mat Ledning täthet ständighet 1.0 1.0 1.5 3.7 5.0 2.5 3.0 13

Enkätdata Hagbacksgården Verksamhet och service Sjukgymnastik och arbetsterapi Fotvård Hårvård Massage Tvätt Städ Kiosk/butik Café/restaurang Vaktmästare Måltider Aktiviteter privata rum lägenheter Storlek på rum/lägenheter 28-63,5 m² Antal rum per lägenhet Matlagningsmöjligheter Hygienutrymme Tillhör några möbler enheten? Egen nyckel till rum/lägenhet? Ringklocka på dörren Post Balkong/uteplats allmänna utrymmen Kök Vardagsrum Matsal Tvättstuga Personalrum Utomhusmiljö Sjukgymnast som konsult vid behov. Gruppgymnastik ca. en gång i veckan. Fotvårdare kommer regelbundet. De boende står själva för kostnaden. Frisör besöker boendet en gång i veckan. De boende står själva för kostnaden. Finns ej. Personalen tvättar de boendes kläder och sängkläder utifrån biståndsbeslut. Personalen städar de boendes lägenheter utifrån biståndsbeslut samt vissa allmänna utrymmen. För övriga allmänna utrymmen köps städ in. Restaurang finns där lunch och middag serveras. Kontant betalning, kuponger eller betalning via faktura. Hjälp vid måltid och tillagning av måltider utförs av personalen utifrån biståndsbeslut. Dagverksamhet 3-4 vardagar/vecka, fika, musikunderhållning, bingo, högläsning, gymnastik, temafester mm. Ett till två Finns i alla lägenheter. Alla har eget badrum., säng och madrass i de flesta lägenheter. Postlåda finns och posten delas ut av Postens brevbärare. till alla lägenheter utom en. Ett kök per enhet. Flera mindre rum/ytor för samkväm och en större samlingssal. En för hela enheten. Fyra Ett En grönskande gård med promenadgångar, vattendamm, och handikappvänlig uteplats finns på baksidan. På framsidan finns nya sittvänliga parkbänkar. 14

Vårdboenden Tunagården Läge Forsbackavägen 2, BORLÄNGE Kort beskrivning Tunagården är ett särskilt boende med sex avdelningar varav en demensavdelning med sju platser. Övriga avdelningar benämns omsorgsboende och erbjuder omvårdnad och hjälp i den dagliga livsföringen. Sammanlagt finns 58 platser på Tunagården. Största delen av de boende har stora vård- och omsorgsbehov på grund av fysiska och mentala nedsättningar samt hög ålder. Många av de boende har demenssjukdom och alla har ett omfattande behov av hjälp för att klara sin vardag. Tunagården byggdes på 1960-talet och genomgick en renovering under år 2007. Köket byggdes då ut till ett så kallat koka/kyl mottagningskök. I dagsläget planeras inte för någon renovering, ombyggnad, omvandling eller avveckling av platser. Äldreguidens kvalitetsberäkningar Enligt äldreguidens beräkningar håller Tunagården hög kvalitet inom främst området mat. För områdena delaktighet, personaltäthet, kontinuitet och självständighet ligger Tunagården ungefär på riksgenomsnittet. Jämförelsevis låga siffror redovisas för områdena kompetens och ledning, innebärande att en avsevärd del av personalen enligt äldreguidens beräkningar inte har adekvat yrkesutbildning och att det är ett relativt stort antal anställd omvårdnadspersonal per enhetschef. Delaktighet Personal- Kompetens Kontinuitet Själv- Mat Ledning täthet ständighet 3.0 3.0 1.5 3.3 3.0 4.5 1.0 15

Enkätdata Tunagården Verksamhet och service Sjukgymnastik och arbetsterapi Fotvård Hårvård Massage Tvätt Städ Kiosk/butik Café/restaurang Vaktmästare Måltider Aktiviteter privata rum/lägenheter Storlek på rum/lägenheter Antal rum per lägenhet Matlagningsmöjligheter Hygienutrymme Tillhör några möbler enheten? Egen nyckel till rum/lägenhet? Ringklocka på dörren Post Balkong/uteplats allmänna utrymmen Kök Vardagsrum Matsal Tvättstuga Personalrum Övriga utrymmen Utomhusmiljö Sjukgymnast och arbetsterapeut på plats en till två gånger i veckan. Lokal finns i källarplan. Fotvård utförs på huset en till två gånger i månaden. Lokal finns i källarplan. Hårvård utförs två till fyra gånger i månaden. Lokal finns i källarplan. Massagebänk är inköpt. Tvätt av boendes kläder mm sker på avdelningen. Övrig tvätt som skurtrasor, personalkläder och kökshanddukar tvättas i tvättstuga i källaren. Sängkläder skickas till ett externt företag för tvätt. Leasingavtal. Den egna personalen på Tunagården sköter städ. Kioskvagn ca. en gång i veckan. Kommer till Tunagården vid behov. Frukost, lunch, eftermiddagsfika/mellanmål, middag och kvällsfika serveras på boendet. De boende som önskar eller behöver fler mål får mellanmål på förmiddagen i form av frukt eller dyl.. de boende som är vakna på nätterna äter/dricker ex. näringsdryck eller yoghurt. Det finns en regel att de boende ej ska överstiga elva timmar för födointag. Varje dag erbjuds aktiviteter från daglig verksamhet i form av gymnastik, tidningsläsning, promenad, social samvaro som ex. kafferep eller spel mm. Underhållning en till två gånger i månaden då körer kommer till Tunagården. 12 m 2 (3x4) Ett Ej på de boendes rum. Toalett finns på varje rum. Dusch delas med andra boende. Det finns fyra duschrum på Tunagården., säng och sängbord. Ibland även fåtölj. En del har det. Brevinkast till varje boendes rum. Ett kök per avdelning. Matsal och vardagsrum i samma rum, ett per avdelning. Matsal och vardagsrum i samma rum, ett per avdelning. Fyra tvättstugor som delas av sex avdelningar, två tvättstugor på varje plan. Tre personalrum, ett på varje plan. Avdelning 1 har ett rum för personalens papper etc. Lite större uteplats vid entrén. Gräsområde runt huset. 16

Åkershem Läge Åkermansgatan 12, BORLÄNGE Kort beskrivning Åkershem består av fem avdelningar, varav en demensavdelning. Totalt finns 96 platser på Åkershem. Majoriteten av de boende har demenssjukdom eller är multisjuka. Det finns även några boenden för personer med psykisk sjukdom. Huset byggdes 1970. 1992 genomfördes en handikappsanpassning, en ombyggnation av hygienutrymmen samt en byggnation av tvättstugor på varje avdelning. Enligt enhetschefens kännedom planeras i dagsläget ingen renovering, ombyggnad, omvandlig eller avveckling av platser på Åkershem. Diskussioner pågår däremot om Åkershem ska bli en egen resultatenhet, men ingenting är genomfört i dagsläget. Äldreguidens kvalitetsberäkningar Det kvalitetsområde där Åkershem enligt äldreguiden har högst kvalitet är området mat. Åkershem ligger i äldreguidens beräkningar nära riksgenomsnittet för områdena kontinuitet och självständighet, något därunder för området personaltäthet och betydligt under riksgenomsnittet för områdena delaktighet, kompetens och ledning. Delaktighet Personal- Kompetens Kontinuitet Själv- Mat Ledning täthet ständighet 1.0 2.0 1.5 3.7 3.0 4.5 1.0 17

Enkätdata Åkershem Verksamhet och service Sjukgymnastik och arbetsterapi Fotvård Hårvård Massage Tvätt Städ Kiosk/butik Café/restaurang Vaktmästare Måltider Aktiviteter privata rum/lägenheter Storlek på rum/lägenheter 22 m² Antal rum per lägenhet Matlagningsmöjligheter Hygienutrymme Tillhör några möbler enheten? Egen nyckel till rum/lägenhet? Ringklocka på dörren Post Balkong/uteplats allmänna utrymmen Kök Vardagsrum Matsal Tvättstuga Personalrum Övriga utrymmen Utomhusmiljö Gruppgymnastik två ggr/vecka. Fotvården besöker Åkershem regelbundet, de boende betalar själva. Frisör besöker Åkershem regelbundet, de boende betalar själva. Personalen tvättar de boendes kläder, sänglinne leasas ut till externt företag. Rummen städas av städerska var 14:e dag, övrigt sköts av kontaktperson. Öppet vardagar mellan 11.00-12.00, sköts av LSS med personlig assistans. Ibland i samlingssalen, men endast vid planerade tillfällen. Ibland, någon halvdag per vecka. LSS med personlig assistans gör vissa enklare vaktmästarsysslor. Alla måltider serveras i respektive matsal, det erbjuds tre måltider per dygn samt mellanmål. Det finns även en kaloribomb som serveras till kvällsmedicinen. Alla som vill får ytterligare påfyllning av t.ex. smörgås och dryck. Tidningsläsning fyra dagar i veckan, gymnastik två dagar i veckan, musik mm en gång i veckan samt mindre måltider i terapiköket måndagar. Två inspiratörer kommer till Åkershem en dag i veckan och gör utflykter, arrangerar musikunderhållning m.m. Ett Alla har egen toalett med tvättställ. Dusch i korridoren. Säng, efter behov. Posten kommer till receptionen och delas ut av baspersonal. Gemensam Ett kök per avdelning. En smyg som delas av personal och boende. Tillsammans med köket på avdelningen. En tvättstuga per avdelning. Ett gemensamt i huset samt ett per avdelning. Samlingssal samt kök som tidigare var terapirum. Liten trädgård med stora renoveringsbehov, gångbanorna är för dåliga för att de boende ska kunna använda dem. 18

Hällsjöhemmet Läge Bergebyvägen 5, BORLÄNGE Kort beskrivning Hällsjöhemmet är ett sjukhem med totalt 105 platser. Det består av tre plan med två avdelningar på vardera plan. De boende är äldre multisjuka, och majoriteten har demenssjukdom. De flesta har ett stort vård- och omsorgsbehov. Hällsjöhemmet byggdes 1970. Under 1994 1995 byggdes små dubbelrum om till enkelrum. Varje rum fick ett eget hygienutrymme samt ett mindre kylskåp. Fönstren placerades lågt så att sängliggande skulle kunna se vad som rörde sig utanför. 2004 2005 gjordes en omorganisation där man skapade fler enkelrum. I början på 2009 tillskapades ytterligare enkelrum, och idag finns 29 enkelrum och tre dubbelrum per plan/avdelning. I nuläget planeras ingen renovering, ombyggnation, omvandling eller avveckling på Hällsjöhemmet. Äldreguidens kvalitetsberäkningar Enligt äldreguidens beräkningar har Hällsjöhemmet högre personaltäthet än genomsnittligt för landets särskilda äldreboenden. Hällsjöhemmet får också ett gott betyg när det gäller kvalitetsområdet mat. Inom området kontinuitet ligger Hällsjöhemmet enligt beräkningarna på samma värde som riksgenomsnittet och inom övriga områden något därunder. Delaktighet Personal- Kompetens Kontinuitet Själv- Mat Ledning täthet ständighet 2.0 4.0 2.0 3.0 1.0 4.5 2.0 19

Enkätdata Hällsjöhemmet Verksamhet och service Sjukgymnastik och arbetsterapi Fotvård Hårvård Massage Tvätt Städ Kiosk/butik Café/restaurang Vaktmästare Måltider Aktiviteter privata rum/lägenheter Storlek på rum/lägenheter 19,9-36,2 m² Antal rum per lägenhet Matlagningsmöjligheter Hygienutrymme Tillhör några möbler enheten? Egen nyckel till rum/lägenhet? Ringklocka på dörren Post Balkong/uteplats allmänna utrymmen Kök Vardagsrum Matsal Tvättstuga Personalrum Övriga utrymmen Utomhusmiljö Sjukgymnast finns som konsult i verksamheten. Individuella insatser vid behov. Finns i huset. De boende står själva för kostnaden. Frisörsalong finns i huset. De boende står själva för kostnaden. Massör finns inte men på två avdelningar finns personal med kompetens och som kan erbjuda massage om tid finns. Hällsjöhemmet har ett avtal med ett tvätteri som tvättar allt linne samt personalkläder. Personalen tvättar de boendes kläder. På en avdelning finns ytterligare en verksamhet knuten till sjukhemmet som tvättar de boendes kläder. Lokalvårdare finns. Kiosk finns inte, men cafeterian har en del kioskvaror och säljer även kvällstidningar. Finns i entréplanet, öppen vardagar. Lunch och middag levereras av centralkök. Personal tillreder frukost, fika och kvällsmål. Måltiderna intas i matsalen eller på rummet. Underhållning och kaffestuga varje vecka. Andakt varannan vecka. Riktad aktivitet för respektive avdelning två veckor i månaden. Aktiviteterna sker på avdelningen eller i samlingssalen. Fritidsledare och personalen arrangerar och tar initiativ till aktiviteterna. Ett, säng, madrass, sängkläder och nattygsbord. Personalen delar ut posten. Ett rum har balkong. Två per plan/avdelning. Två stora och fyra mindre per plan/avdelning. Två per plan/avdelning. Två per plan/avdelning. Två per plan/avdelning Två expeditioner och ett förrådsrum. Liten grönyta på en kulle mittemot sjukhemmet där asfalterade gångar och bänkar finns. 20

Gläntan Läge Bergebyvägen 7, BORLÄNGE Kort beskrivning Gläntan är ett särskilt boende med 16 platser. Det byggdes 1949. År 1995 genomfördes en större renovering/ombyggnad av hela huset. 2006 genomfördes ytterligare en ombyggnation där fyra dubbelrum och 12 enkelrum, som utgjorde korttidsplatser, byggdes om till särskilt boende med 16 enkelrum. Majoriteten av de boende på Gläntan har behov av hjälp och stöd i sin dagliga livsföring. I dagsläget planeras ingen renovering, ombyggnad, omvandling eller avveckling av platser på Gläntan. Äldreguidens kvalitetsberäkningar Enligt beräkningarna i äldreguiden har Gläntan en mycket god personaltäthet. Boendet ligger också över riksgenomsnittet för kvalitetsområdena kompetens och ledning. Siffrorna för kontinuitet och självständighet ligger nära riksgenomsnittet medan områdena delaktighet och mat i äldreguidens beräkningar får jämförelsevis låga kvalitetsvärden. Delaktighet Personal- Kompetens Kontinuitet Själv- Mat Ledning täthet ständighet 1.0 5.0 4.0 2.7 3.5 2.5 4.0 21

Enkätdata Gläntan Verksamhet och service Sjukgymnastik och arbetsterapi Fotvård Hårvård Massage Tvätt Städ Kiosk/butik Café/restaurang Vaktmästare Måltider Aktiviteter privata rum/lägenheter Storlek på rum/lägenheter Cirka 14 m² Antal rum per lägenhet Matlagningsmöjligheter Hygienutrymme Tillhör några möbler enheten? Egen nyckel till rum/lägenhet? Ringklocka på dörren Post Balkong/uteplats allmänna utrymmen Kök Vardagsrum Matsal Tvättstuga Personalrum Övriga utrymmen Utomhusmiljö Enheten har sjukgymnast samt arbetsterapeut med inriktning individuella insatser. Fotvård finns i angränsande lokal. Hårvård finns i angränsande lokal. Personal tvättar de boendes kläder. Lakan mm skickas till extern tvätt. Enheten köper denna tjänst. Kiosk finns i angränsande lokal. Café finns i angränsande lokal. Lunch och middag levereras av centralkök. Personalen serverar och hjälper till. Kyrkan kommer och spelar och sjunger regelbundet. Personalen läser tidning mm för de boende. Aktiviteterna sker i allrum eller i de enskilda rummen. Chefen och personalen tar initiativ till aktiviteterna och personalen arrangerar dessa. Ett Tre rum har egen toalett. Övriga rum delar på fyra toaletter i korridor., säng madrass, lakan och nattygsbord. Brevlåda saknas. Post delas ut av personalen. Balkong finns. Ett litet gemensamt kök med kokmöjligheter finns. Ett vardagsrum. En matsal. En tvättstuga. Ett personalrum Det finns en liten gräsplan med vilobänkar som angränsar till enheten. 22

Hessegården Läge Forsbackavägen 4, BORLÄNGE Kort beskrivning Hessegården är ett demensboende som består av sju avdelningar med totalt 55 platser. De boende har demenssjukdom med olika behov. Huset byggdes 2008 och någon renovering har inte gjorts därefter. I enkäten anges inte någon planerad omvandling eller avveckling av platser. Äldreguidens kvalitetsberäkningar Äldreguiden har inte gjort några kvalitetsberäkningar för Hessegården. 23

Enkätdata Hessegården Verksamhet och service Sjukgymnastik och arbetsterapi Fotvård Hårvård Massage Tvätt Städ Kiosk/butik Café/restaurang Vaktmästare Måltider Aktiviteter privata rum/lägenheter Storlek på rum/lägenheter 35 m² Antal rum per lägenhet Matlagningsmöjligheter Hygienutrymme Tillhör några möbler enheten? Egen nyckel till rum/lägenhet? Ringklocka på dörren Post Balkong/uteplats allmänna utrymmen Kök Vardagsrum Matsal Tvättstuga Personalrum Övriga utrymmen Utomhusmiljö Fotvårdsterapeut kommer regelbundet. Frisör kommer regelbundet. Alla måltider. Aktiviteter planeras och arrangeras i samarbete med personal, arbetsterapeut och enhetschef. Regelbundna aktiviteter: musikunderhållning, gymnastik och utevistelse. I övrigt: alla sysslor som hör till trädgården; utflykter runt Hessegården eller närliggande områden; aktiviteter som förknippas med olika årstider, helger och traditioner; spa-stunder i gemensamt stort badrum. Avdelningsvis planeras aktiviteter efter den enskildes behov med stort inslag av social samvaro. Ett Dusch och toalett. Säng och sänglampa., om den äldre kan. Gemensam vid dag-/matrum., mottagningskök. Omklädningsrum Tre stora trädgårdar med staket och asfalterade gångar. 24

Hagagården Läge Parkgatan 8, BORLÄNGE Kort beskrivning Hagagården har inriktats på omsorg och omvårdnad för personer med demenssjukdom. Hagagårdens lokaler var från början kontorslokaler som under 2006 2007 byggdes om till demensboende. Hagagården består av totalt 17 platser fördelade på två våningar. Vid byggnationen anpassade man boendet efter de behov som personer med demens har, exempelvis vad gäller färgsättning. I enkäten anges ingen plan för renovering, ombyggnad, omvandling eller avveckling av antal platser. Äldreguidens kvalitetsberäkningar Äldreguiden ger Hagagården högre kvalitetsvärden än genomsnittligt för landets särskilda äldreboenden inom områdena personaltäthet, kompetens och mat. För områdena delaktighet och ledning visar äldreguidens beräkningar kvalitetsvärden som är betydligt lägre än genomsnittligt. Delaktighet Personal- Kompetens Kontinuitet Själv- Mat Ledning täthet ständighet 1.0 4.0 3.5-3.0 4.5 1.0 25

Enkätdata Hagagården Verksamhet och service Sjukgymnastik och arbetsterapi Fotvård Hårvård Massage Tvätt Städ Kiosk/butik Café/restaurang Vaktmästare Måltider Aktiviteter privata rum/lägenheter Storlek på rum/lägenheter 39 m² Antal rum per lägenhet Matlagningsmöjligheter Hygienutrymme Tillhör några möbler enheten? Egen nyckel till rum/lägenhet? Ringklocka på dörren Post Balkong/uteplats allmänna utrymmen Kök Vardagsrum Matsal Tvättstuga Personalrum Utomhusmiljö Sjukgymnast kommer vid behov, liksom arbetsterapeut. Kommer vid behov. Finns i huset. Uppgift saknas Personalen tvättar de boendes kläder och sängkläder. Personalen städar alla allmänna utrymmen, liksom de boendes rum. Liten kiosk finns öppen dagtid. Finns i samma hus. Finns i samma hus. Alla måltider äts gemensamt i en matsal per gruppboende. Huvudkomponenterna köps av kommunens kostservice. Övriga måltidskomponenter tillagas av personalen på plats. Aktiviteter ordnas utifrån de boendes behov. Exempel på aktiviteter är tidningsläsning, potatisskalning, ordspråk, gymnastik, sång, dans, bollkastning mm. Aktiviteterna varierar med statusen på de boende. Aktiviteterna sker i gemensamhetslokalerna. Personalen tar initiativ till och arrangerar aktiviteterna. Ett stort rum som är möjligt att avdela. Kylskåp och diskbänk finns samt möjlighet att låna kokplatta. Stort badrum med dusch. Säng Brevlåda saknas. Post delas ut av personalen. Ingen egen, finns vid de gemensamma ytorna. Hög standard med köksdel som även de boende får använda. Ett kök per avdelning. Gemensamt vardagsrum med TV och soffor. Ett vardagsrum per avdelning. Två matbord med plats för alla boende. En matsal per avdelning. Nybyggda fina tvättstugor. En per avdelning. Små kontor finns på varje avdelning plus ett större gemensamt personalrum. Markplan med asfalterade gångvägar. Det finns bänkar efter gångvägarna att sätta sig på. 26

Ekoxen Läge Thenstedsgatan 5, BORLÄNGE Kort beskrivning Ekoxen är ett demensboende med varierande omvårdnadsbehov. I dagsläget behöver flertalet boende omfattande hjälp för att klara sin vardag. Ekoxen består av fyra avdelningar med totalt 27 platser. Från början var huset avsett för studentlägenheter. 1994 hade ombyggnationen till äldreboende genomförts. År 1999 byggdes en avdelning om vad gällde hygienutrymmen, allrum samt ett boenderum. Sedan starten har plan 1 gjorts om från ett korttidsboende till ett permanent boende. Tunabyggen gjorde en ommålning av köken i slutet av år 2008. Det planeras inte för någon avveckling eller omvandling av boendeplatser på Ekoxen. Äldreguidens kvalitetsberäkningar Äldreguidens beräkningar visar att Ekoxen, i jämförelse med andra särskilda äldreboenden i landet, har en mycket god personaltäthet och mycket goda möjligheter för de äldre att bo och leva självständigt Också för kvalitetsområdet mat får Ekoxen ett högt värde. För områdena kompetens och kontinuitet ligger Ekoxen nära riksgenomsnittet och för områdena delaktighet och ledning betydligt därunder. Delaktighet Personal- Kompetens Kontinuitet Själv- Mat Ledning täthet ständighet 1.0 5.0 3.5 2.7 5.0 4.5 1.0 27

Enkätdata Ekoxen Verksamhet och service Sjukgymnastik och arbetsterapi Fotvård Hårvård Massage Tvätt Städ Kiosk/butik Café/restaurang Vaktmästare Måltider Aktiviteter privata rum/lägenheter Storlek på rum/lägenheter 32, 37 alternativt 44 m² Antal rum per lägenhet Matlagningsmöjligheter Hygienutrymme Tillhör några möbler enheten? Egen nyckel till rum/lägenhet? Ringklocka på dörren Post Balkong/uteplats allmänna utrymmen Kök Vardagsrum Matsal Tvättstuga Personalrum Övriga utrymmen Utomhusmiljö Tillgång till sjukgymnast och arbetsterapeut. Den som önskar kan få fotvård på boendet. Det finns en utbildad person som kommer regelbundet. Övrig fotvård sköter personalen. Den som önskar kan få hårvård på plats av en frisör som kommer till boendet. Övrig hårvård sköter personalen. Det har funnits tillfällig taktil massage. Tvätt så som lakan, handdukar, kuddar osv. skickas iväg för tvätt. Personalen tvättar själva de boendes kläder. Det ingår i personalens arbetsuppgift att sköta städning. Man delar på tre vaktmästare inom resultatenheten. Samtliga måltider serveras i gemensamhetskök på varje plan. Boende ges valmöjligheter i dryck. Personalen äter pedagogiska måltider tillsammans med de boende. Personalen lagar maten själva. Aktiviteter regleras efter de boendes behov. Regelbunden musikunderhållning. Det finns två projektanställda som regelbundet besöker boendet för att aktivera de boende. Aktiviteterna sker i gemensamhetsutrymmena på planen eller vid utflykter samt övrig utevistelse. Ett till två Personalen lagar all mat till de boende. I lägenheterna på 44 och 37 m² finns spis med ugn. I lägenheterna på 32 m² finns enbart spis. Kylskåp finns i samtliga lägenheter. Egen toalett med dusch, ganska stort hygienutrymme. I allmänna utrymmen är möblerna ägda av verksamheten, likaså på kontor, personalrum och sköterskekontor. Om de äldre klarar av att hantera nyckel och vill ha det. Porttelefon vid entrén. Personalen knackar på de boendes dörr innan de går in. Extern och intern post varje dag. Balkong finns på varje plan. Uteplats finns. Ett kök per plan. Ett vardagsrum per plan. De boende äter i det stora köket. En tvättstuga finns. Ett personalrum för samtliga plan. Kontor för enhetschef. Kontor för sjuksköterska. Förråd. Det finns en uteplats omgärdad av staket i anslutning till boendet. Vid entrén finns en uteplats där de boende kan äta eller dricka kaffe. Vid plan 1 finns en liten trädgård. Uteplatsen är omgärdad av staket. 28

Utsikten Läge Bergebyvägen 9, BORLÄNGE Kort beskrivning Utsikten är ett korttidsboende med 27 platser. Många av de boende har demenssjukdomar och är multisjuka med stort omvårdnadsbehov. De har ett stort behov av hälso- och sjukvårdsinsatser. Utsikten byggdes 2006. Under 2007 byttes golvmattan på hela avdelningen och i alla dubbelrum byttes garderoberna ut för att förbättra arbetsmiljön. I och med ombyggnationen skapades även en konferensavdelning. Antalet boendeplatser kom att minska från 26 till 25. I dagsläget planeras inte för någon renovering, ombyggnad, omvandling eller avveckling av platser. Äldreguidens kvalitetsberäkningar Äldreguiden har inte gjort några kvalitetsberäkningar för Utsikten. 29

Enkätdata Utsikten Verksamhet och service Sjukgymnastik och arbetsterapi Fotvård Hårvård Massage Tvätt Städ Kiosk/butik Café/restaurang Vaktmästare Måltider Aktiviteter privata rum/lägenheter Storlek på rum/lägenheter Antal rum per lägenhet Matlagningsmöjligheter Hygienutrymme Tillhör några möbler enheten? Egen nyckel till rum/lägenhet? Ringklocka på dörren Post Balkong/uteplats allmänna utrymmen Kök Vardagsrum Matsal Tvättstuga Personalrum Övriga utrymmen Utomhusmiljö Gruppgymnastik två gånger i veckan samt insatser efter behov. Finns i angränsade lokaler. Finns i angränsade lokaler. Anhöriga tvättar i de fall det är möjligt annars bistår personal med detta. Personalkläder skickas iväg. Köper städtjänst av kommunens lokalservice enhet. Finns i angränsade lokaler. Finns i angränsande lokaler., finns att tillgå för hela organisationen. Måltider serveras i matsal. Personalen serverar maten. Mat levereras från centralkök. Fika serveras och tillagas av personal två gånger per dag. De som önskar kan äta på sitt rum. Gruppgymnastik två gånger i veckan. Viss musikunderhållning. Enkelrum cirka 10-12 m² och dubbelrum cirka 18 m². Uppgift saknas Gemensamt kök för alla, inga egna kokmöjligheter finns. Endast två rum har egen toalett. Övriga har gemensamma i korridoren. alla möbler. Ingen personlig brevlåda. Det finns två gemensamma. Ett gemensamt kök. Ett gemensamt vardagsrum. En gemensam matsal. Ett personalrum för enheten. Uppgift saknas 30

Falu kommun Huvuddrag i utvecklingen Under perioden 2002 2008 ökade antalet 80-åringar eller äldre i Falu kommun från 2 921 till 3 004, d.v.s. med 83 personer. Andelen av befolkningen inom denna åldersgrupp som permanent bodde i särskilda boendeformer minskade under perioden från 20 % till 11%. Andelen i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst ökade från 20 % till 28 %. Falu kommun har idag en lägre andel äldre i särskilda boendeformer och en högre andel äldre med hemtjänst än genomsnittet av Dalarnas kommuner. Strukturomvandlingen inom äldreomsorgen i Falu kommun mellan åren 2002 och 2008 har gått i snabbare takt än genomsnittligt för länets kommuner: både minskningen av platser i särskilda boendeformer och utbyggnaden av hemtjänsten har gått snabbare än i de flesta övriga kommuner (statistik från SCB och Socialstyrelsen). I ÄldreForums kartläggning 2004 framkom att Falu kommun från och med oktober 2003 påbörjat en omvandlingsprocess inom äldreomsorgen. Samtliga befintliga särskilda boenden skulle omvandlas på något av följande tre sätt: 1. En omvandling till eget boende med hemtjänst vid behov. Det angavs att Kopparstaden troligtvis skulle ta över förvaltningen av dessa bostäder. Bostäderna avsågs även fortsättningsvis vara avsedda för äldre de skulle omvandlas till så kallade seniorbostäder. Denna omvandling skulle omfatta 245 lägenheter i kommunen. 2. En andra grupp boenden skulle förbli särskilda boenden. De skulle riktas mot personer med stort omvårdnadsbehov. Dessa boenden skulle ha samma organisationsform och samma personalinsatser som före omvandlingen. Denna omvandling skulle omfatta 271 lägenheter i kommunen. 3. En tredje grupp, totalt 216 lägenheter, skulle omvandlas till särskilda boenden med inriktning mot demens. Utöver detta planerades att Lunden skulle omvandlas till en korttidsenhet samt att Trumbäcken, Bryggaren och Björkhagens sjukhem skulle avvecklas eller övergå till annan verksamhet inom kommunen. Bakgrunden till omvandlingen var ett för litet omvårdnadsbehov hos de boende, för stora lägenheter, för höga kostnader för 24- timmarsomsorg samt dåligt överblickbara enheter. Hela omvandlingsprocessen planerades vara färdig år 2006. Vid tidpunkten för denna kartläggning är omvandlingen genomförd. Utöver detta hade kommunen avkontoriserat nio lägenheter under 2008. Man planerar ingen avveckling av bostäder inom de närmsta fem åren, och inte heller någon omvandling av 31

särskilt boende till seniorbostäder eller ordinärt boende. Istället bedömer man att antalet lägenheter i särskilt boende behöver byggas ut med ungefär 70 platser. Man planerar att bygga 40 nya lägenheter fram till år 2010. Antalet korttids- och växelvårdsplatser planerar man däremot att minska något. Äldreguidens resultat för Falu kommun, Dalarna och Sverige Socialstyrelsens äldreguide visar att kvaliteten på de särskilda äldreboendena i Falu kommun genomsnittligt är något högre än i både Dalarna och riket när det gäller personaltäthet, självständighet och mat. För kvalitetsområdena kontinuitet och ledning ligger Falun nära riksgenomsnittet och för delaktighet och kompetens något därunder. Delaktig- Personal- Kompetens Konti- Självstän- Mat Ledhet täthet nuitet dighet ning Falun 1.9 3.5 1.8 2.8 4.8 4.5 2.6 Dalarna 3.0 2.9 2.6 3.0 4.3 4.0 2.9 Sverige 3.4 3.0 3.0 3.0 4.3 4.1 3.0 32

Indelning i boendekategorier I Falu kommun finns 14 särskilda boenden för äldre. Utifrån de ovan redovisade kriterierna har alla karaktär av vårdboende. I nedanstående tabell har dessa delats in i vårdboenden med allmän och specifik inriktning. Några utgör en kombination av dessa inriktningar. I Falu kommun finns seniorbostäder som tillhandahålls av bostadsbolaget Kopparstaden. Dessa bostäder räknas som ordinära bostäder och hamnar utanför denna kartläggning. Indelning av särskilda äldreboenden i Falu kommun Ny benämning Benämning enligt enkätsvaren Namn på enheten ÄLDREBOEDE - - VÅRDBOENDE Allmän inriktning VÅRDBOENDE Specifik inriktning Särskilt boende Demens Korttidsboende Daljunkaregatan Gruvrisgården Bjursåsgården Källegården Skoghem Smedjan Lyssfallet Korsnäsgården Risholnsgården Bjursåsgården Örjesbogården Norshöjden Källegården Lustigknopp Lyssfallet Herrhagsgården Norshöjden Källegården Skoghem Kopparlunden Herrhagsgården I Falun finns 223 platser på vårdboenden med allmän inriktning medan 292 platser har specifik inriktning. Av de senare är 250 platser avsedda för demens medan 42 är korttidsplatser. Totalt finns 515 vårdboendeplatser i Falun. 33

Vårdboenden Daljunkaregården Läge Daljunkaregatan 19, FALUN Kort beskrivning Daljunkaregården är ett särskilt boende med inriktning mot hög omvårdnad. Vård- och omsorgsbehovet är stort; de boende klarar inte ett ordinärt boende med hemtjänst. Totalt finns 40 platser på Daljunkaregården. Alla rum är enkelrum. 1992 byggdes lägenheterna om och trinettkök sattes in. Från och med maj 2008 drivs Daljunkaregården på entreprenad av Temabo AB. Idag planeras ingen renovering eller ombyggnad av Daljunkaregården och inte heller någon omvandling eller avveckling av platser. Äldreguidens kvalitetsberäkningar Enligt äldreguidens beräkningar har Daljunkaregården ett högt kvalitetsvärde när det gäller självständigheten för de boende och även inom området mat. Personaltätheten ligger enligt beräkningarna på samma nivå som genomsnittet av landets särskilda äldreboenden. Relativt låga värden redovisas för områdena delaktighet, kompetens, kontinuitet och ledning. Delaktighet Personal- Kompetens Kontinuitet Själv- Mat Ledning täthet ständighet 1.0 3.0 1.5 1.7 5.0 4.5 1.0 34

Enkätdata Daljunkaregården Verksamhet och service Sjukgymnastik och arbetsterapi Fotvård Hårvård Massage Tvätt Städ Kiosk/butik Café/restaurang Vaktmästare Måltider Aktiviteter privata rum/lägenheter Storlek på rum/lägenheter 38 m² Antal rum per lägenhet Matlagningsmöjligheter Hygienutrymme Tillhör några möbler enheten? Egen nyckel till rum/lägenhet? Ringklocka på dörren Post Balkong/uteplats allmänna utrymmen Kök Vardagsrum Matsal Tvättstuga Personalrum Övriga utrymmen Utomhusmiljö För personalen Fastighetsservice Alla måltider och mellanmål. Tre gånger i veckan, två musik och en gymnastik. Aktiviteterna sker i samlingssalen samt på avdelningen. Initiativtagare till aktiviteterna är en team coach som arrangerar aktiviteterna tillsammans med personalen. Ett till två De som önskar., till huset. Gemensam i kombination med kök. i kombination med matsal. Vilrum, samlingssal, varuintag, entré, kontorslokaler samt diverse förråd. Stadsmiljö med uteplatser och innergård. 35