2007:57 Gamlegård, Sälshög 112:2 Dokumentation, 2007 Katarina Olsson och Jimmy Juhlin Alftberg Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne
Rapport 2007:57 Gamlegård, Sälshög 112:2 - skadebesiktning Dokumentation, 2007 Tryde socken, 1130 Tomelilla kommun Skåne län Katarina Olsson och Jimmy Juhlin Alftberg
Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg 291 22 Kristianstad Tel 044 13 58 00 vx, Fax 044 21 49 02 Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad 10 221 00 Lund Tel 046 15 97 80 vx, Fax 046 15 80 39 www.regionmuseet.m.se 2007 Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2007:57 ISSN 1651-0933 Omslagsfoto: Innergården 1933, vy mot boningsdelen. Fotograf okänd. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.
Gamlegård, Sälshög 112:2 Innehåll Inledning 5 Kort historik 5 Skadebild 6 Boningsdelen 6 Västra längan 8 Södra längan 11 Östra längan 13 Övrigt 13
Sälshög by, Gamlegård markerad Tomelilla kommun
Gamlegård, Sälshög 112:2 - skadebesiktning Inledning Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne har på uppdrag av ägarna till Gamlegård genomfört en okulär skadebesiktning av byggnadsbeståndet inom den kringbyggda gården (med undantag av den fristående stenlängan omedelbart väster om gården). Syftet har varit att med de antikvariska aspekterna i fokus identifiera och dokumentera skador som kan klassas som akuta och där ett åtgärdande bör ske snarast för att inte äventyra de stora kulturhistoriska och byggnadstekniska kvalitéer som gården besitter. Rapporten skall även ge inledande och enkel, adekvat information åt hantverkare om skadornas omfattning, materialbehov och tekniska utförande. Den skall även kunna ligga till grund för ansökan om statligt byggnadsvårdsbidrag. Rapporten utgör alltså ingen vård och underhållsplan över byggnationen utan är en beskrivande och rådgivande redovisning av skadebilden så som den tedde sig vid besiktningstillfället den 3 oktober 2007. Det bör även nämnas i detta sammanhang att gården ter sig mycket ovanlig i det att ekonomilängornas nedre fackfyllningar, både ut- och invändigt, uteslutande utgörs av kalkstensplattor, sk Komstaflis. En annan intressant detalj utgörs av ekonomilängornas homogena taktäckning av gula, korrugerade eternitskivor en materialkulör som är underrepresenterad på den Skånska landsbygden. Kort historik Den första kända ägaren till Sälshög Gamlegård (Sällshög 18) var Carl Nilsson, nämnd i bouppteckningen som upprättades 1784 efter hans son åbon Nils Carlsson, född den 9 juli 1749. Nils Carlssons son Carl Nilsson, född 1782 och död 1841, tog över gården 1805. 1840 blir det regimskifte då Carl Nilssons son Sven Carlsson gifter sig med Gertrud Hansdotter och blir ny åbo på Gamlegård. Sonen Hans Svensson efterträder i sin tur sin far Sven 1886, fram till 1925, då hans son Ragnar Svensson blir ny åbo den siste i släktdynastin. 1935 såldes gården p.g.a. Ragnar Svenssons dåliga hälsa till en utomstående person vid namn Hanner. Efter honom följde Otto Henriksson, 1955. 1965 såldes så åter gården till Kurt Ohlsson, som i sin tur 2005 sålde till de nuvarande ägarna Henrik Nilsson och Eleonore Mattsson. Skifteskartorna från 1777 visar att gården ligger kvar på sin ursprungliga plats, då som en s.k. tvillinggård. Delar av gården blev sedan utskiftade i början av 1800-talet till två fristående gårdar. I mitten av 1800-talet fick förmodligen gården sitt nuvarande utseende, under åbon Sven Carlssons tid (1817-1900). Gården har tre dokumenterade besök från Folklivsarkivet i Lund: 1933 av Ernst Frostin 1948 av Sigfrid Svensson 1949 av Sigfrid Svensson Dokumentationen innefattar textmaterial, ca 15 bilder samt en del handskisser. 5
Gamlegård, Sälshög 112:2 - skadebesiktning Planritning över Gamlegårdens besiktigade byggnadsbestånd. Skadebild De noterade skadorna redovisas separat länga för länga och finns återgivna på infogad planritning. I stora drag utgörs den akuta skadebilden av brister/skador i korsvirkestimra, fackfyllningar och takkonstruktion. Mindre skador som kan härledas till brist på normalt eller regelbundet underhåll, t ex flagad färg, vittrade fogar och mindre rötskador alstrade av tät vegetation medtages ej i rapporten. På boningsdelens vind kunde vid besiktningstillfället inga skador noteras, men det undermåliga tekniska och materialmässiga utförandet måste ändå omnämnas för att ge underlag till ett framtida bättre utförande. Boningsdelen Östra gaveln uppvisar ett utkragat tegelparti i anslutning till lejden och upp mot södra takfallet. Skadan har sannolikt uppkommit pga röta i lejden och har troligtvis funnits en längre tid. En äldre lagad skada återfinns omedelbart söder om fönstret (stolpe ersatt med murverk). Av tekniska skäl finns ingen anledning att åter infoga en stolpe. Åtgärd: Skadat tegelparti bör varsamt nedmonteras inför kommande återanvändning. Tillika bör tegelskiftet direkt under lejden tillfälligt tas bort. Lejden kan skarvas med nytt virke likt befintligt (troligtvis ek). Stående, dubbad bladskarv bör användas för att minimera vatteninträngning. Alternativt kan hela lejden bytas, vilket kräver att större mängd tegel monteras ned. Ommurning bör ske med lerbruk och fogning med kalkbruk. 6
Gamlegård, Sälshög 112:2 - skadebesiktning Boningsdelen, östra gaveln, utkragat tegelparti. Vinden, mineralisolering. Vy mot boningsdelens östra gavel, 1943. Fotograf okänd. Boningsdelen är till minst tre fjärdedelar takbjälksisolerad med mineralisolering (se planritning nedan). Åtgärden är undermåligt utförd båda vad avser tekniskt utförande och hållbarhetsmässighet. Som underlag mot vindsgolvet har använts tjärpapp eller motsvarande, därpå har mineralisolering utrullats. Isoleringen, som 7
Gamlegård, Sälshög 112:2 - skadebesiktning ligger blottad över hela angivet vindsparti, har på flera ställen blivit nertrampad eller på annat sätt skadad. Aktuellt isoleringsmaterial kräver ångtäta skikt (plastfilm) för att inte börja ackumulera fukt i ångform. Om så sker har materialet (glasull) ingen eller liten förmåga att avge fukten när läget blir gynnsamt. Effekten blir på sikt mögelpåväxt och i oturliga fall rötskador på angränsande träytor, såsom taksparrar, lejd och golv. Kommer fuktig mineralisolering i kontakt med kalkhaltig puts kan hussvamp utvecklas (kräver väta, trä och kalk). Åtgärd: Mineralisoleringen och tjärpappen avlägsnas och destrueras. Befintligt vindsgolv rengörs noga med t ex damsugare. Eventuella rötskador repareras med material likt befintligt. Om svampförekomst upptäcks skall denna genast saneras av auktoriserat företag/person. Ny isolering bör vara av cellulosamaterial, t ex ekofiber och thermoflock, som läggs (för hand eller med spruta) på en för ändamålet avpassad fiberduk (hindrar konvektion, dvs varma fuktiga luftströmmar som kondenserar på kallt trä). Med fördel kan ett nytt golvbjälklag (ca 2 x 5 6 reglar) läggas ovanpå befintligt vindsgolv efter att fiberduk lagts ut. Därefter isoleras ytorna. Enkla gångspänger eller mer täckande golv kan sedan läggas på nya bjälkar. I boningsdelen kan ett otillfredsställande ventilhål noteras i duschutrymmet. Varm, smutsig ånga flödar ut i utrymmen som normalt skall vara utrustade med normalt frånluftsflöde (t ex kök, tvätt). Effekten blir, då överskottet sannolikt inte ventileras ut från huset i erforderlig takt, ett ständigt matande av vattenbemängd luft upp till mineralisoleringen på vinden. I värsta fall kan ångan även tränga in i väggarna, vilka troligtvis är isolerade med samma material som på vinden. Åtgärd: Inmontering av mekanisk frånluft i duschutrymmet, gärna fuktstyrd. Goda möjligheter finns att dra denna luftavledare genom innertaket och vidare ut genom yttertaket. OBS: Ångan bör ej utsläppas på vinden. Boningsdelen (orange). Brun linje markerar mineralisoleringens omfattning, röd linje platsen för tegelurkragning. Västra längan Stora skador kan i första hand noteras på västra längans gårdsfasad, i anslutning till mellersta porten. En kalkstensplatta har släppt och ytterligare en är på väg ur sitt läge mellan stolparna. Orsaken är i första hand att den tröskel (nr 3 på bilden 8
Gamlegård, Sälshög 112:2 - skadebesiktning nedan) som återfinns under en äldre igensatt port till största delen ruttnat bort (kalkstenen stod på denna). Upphovskällan till röta kan troligtvis härledas till avsaknad av vattbräda på homejan ovanför partiet. Tillika har två stolpar (nr 1 och 2) av okänd anledning böjt sig och buktar utåt. Detta får som följd att kalkstensplattorna (nr 4) släpper/har släppt. Åtgärd: Stolparna nr 1 och 2 byts varsamt ut efter nedmontering av angränsande tegelfyllningar mot nytillverkade av samma mått likt befintliga. Angränsande kalkstensplattor lyfts även försiktigt ned. Tröskelpartiet vid kalksten nr 4 återsätts med friskt timmer rester efter den äldre konstruktionen bör utgöra mall (det grå partiet vid nr 4 utgörs av invändigt putsbruk). Ny vattbräda återsätts på homejans underdel, likt befintligt utförande på boningsdelen. Notera att stolparna nr 1 och 2 ej står på träsyll, utan är placerade på stenhällar. Befintliga fästjärn återanvänds till kalkstensplattorna kan ev kompletteras med nya smidda enligt tidigare utförande. Västra längans skadade kalkstenspartier/stolpar. På västra längans yttre fasad, ungefär mitt emot ovan nämnda skadebild, finns en snarlik skada. Liksom vid den inre, norra skadan, har denna yttre alstrats genom att en tröskel ruttnat bort. Kalkstensplattan är även här på väg att lämna sitt fäste mellan två stolpar. Åtgärd: Fackfyllningen, både kalkstensplattan och tegelpartiet, monteras varsamt ner. Ny tröskel, i likhet med befintlig rest på inre fasaden, infogas mot befintliga stolpar. I möjligaste mån bör tappning ske. Om stolpar befinns vara så pass rötskadade i botten kan skarvning av dessa ske med timmer likt befintligt. Skarv bör vara dubbad, stående bladskarv vänd med skarvsidan mot fackfyllningarna för att 9
Gamlegård, Sälshög 112:2 - skadebesiktning minimera vatteninträngning. Befintliga fästjärn återanvänds tillsammans med kalkstensplattan kan ev kompletteras med nya smidda enligt tidigare utförande. Ommurning bör ske med lerbruk och fogning med kalkbruk. Västra ytterfasaden, allmänt. Timmerstommen och lika så fackfyllningarna är i sådan kondition att en åtgärd är nödvändig för att inte de tekniska och kulturhistoriska värdena ska riskeras. Dock kan inte skadorna beskrivas som akuta men är sådana att de bör åtgärdas inom en snar framtid. Västra längans yttre fasad, skada alstrad av bortruttnad tröskel (tillhörande en äldre igensatt dörr). På den utbyggda delen vid västra längans norra parti finns ett mindre dörrparti som skadats av röta. I övre östra hörnet, i vinkeln, finns en rötskadad liten lejd. Åtgärd: Karmen, som befinns murken, kan med fördel monteras ut. Ny karm nytillverkas enligt mått likt befintlig och fästs genom ommurning av angränsande tegelstenar. Äldre beslag återanvänds. Den rötskadade lejden byts likt befintligt utförande. Vid västra längans västra lejd, norr om dubbelporten, finns ett separerad, bladskarvat parti. Separationen troligtvis alstrad av att stolpe ruttnat i botten, eventuellt i kombination med naturliga rörelser i konstruktionen. Åtgärd: Närmsta stolpar på ömse sidor om skadan undersöks och eventuellt stämpas upp med flata stenar. Den separerade bladningen pressas samman till 10
Gamlegård, Sälshög 112:2 - skadebesiktning ursprungligt läge och förses med två bindande och spikade/bultade bandjärn (med ett inbördes avstånd av minst 30 cm). Södra längan En spräckt taksparre återfinns i södra längans sydöstra del. Skadan har uppkommit på grund av att en bindbjälke saknas i anslutning till stolpen under sparren (kapad). Även bindbjälken omedelbart öster om sparrskadan är kapad. Skadorna bör åtgärdas omedelbart. Åtgärd: Sparren byts efter att takstolarna stämpats upp erforderligt (det är tveksamt om skarvning av sparren skulle vara funktionellt med tanke på att skadan är lokaliserad till ett parti som är speciellt känsligt för spjälkning). Material, bearbetning och infästningar likt tidigare utförande. Nya bindbjälkar, i utförande likt befintliga, infästs i motstående stolpar. Alternativt kan två väldimensionerade vantstag monteras som ersättning för bindbjälkar. Stor varsamhet skall ägnas eternittaket, vilket inte kommer att klara större rörelser utan att spricka. Om eternitplattor spricker under arbetet bör dessa ersättas med på gården befintligt reservmaterial (klockskruvarna går att återanvända). Södra längan, knäckt sparre. Notera den kapade bindbjälken. Den påspikade regeln, ovan skadan, fyller i princip ingen funktion. Omedelbart väster om ovannämnda sparrskada finns en skadad bindbjälke. Skadeorsaken är okänd. Åtgärd: Bindbjälken byts mot nytillverkad enligt befintliga mått och utförande. 11
Gamlegård, Sälshög 112:2 - skadebesiktning På södra längans utvändiga sydvästra parti finns en äldre skada i lejden (troligtvis tillkommen innan 1964). Orsaken torde vara naturlig materialutmattning. Reparationsarbeten är gjorda för att främja de västligaste sparrparens uppbärande. Skadan bedöms som ej pågående. Åtgärd: En förenklad metod är att försiktigt montera ner fackfyllningarna i anslutning till skadan. Därefter ommura facken enligt befintlig metod så att fyllningarna rättar sig efter nuvarande sättningar. Tekniskt sett föreligger inga hinder för åtgärden. Dock kan det rent estetiska utseendet föranleda mer omfattande åtgärder, vilka innefattar resning av timmerstomme, omsättning av sparrpar etc. En auktoriserad timmerman bör anlitas inför det mer tekniskt krävande alternativet. Södra längans sydvästra parti, invändigt. Skadad område markerat. Södra ytterfasaden, allmänt. Timmerstommen och lika så fackfyllningarna är i sådan kondition att en åtgärd är nödvändig för att inte de tekniska och kulturhistoriska värdena ska riskeras. Dock kan inte skadorna beskrivas som akuta men är sådana att de bör åtgärdas inom en snar framtid. På taket, väster om ovan nämnda skada, återfinns ett parti med spruckna eternitplattor. Orsaken kan ev vara rörelser alstrade i samband med att sparren ovan knäcktes. Åtgärd: Trasiga plattor ersätts med på gården befintligt reservmaterial. Befintliga klockskruvar återanvänds. I samband med plattbytet bör läkterna kontrolleras. Eventuellt trasiga ersätts med nya likt befintliga. Vid längans västra nock saknas två vattbrädor av trä. Bristen sannolikt uppkommen genom blåst. Åtgärd: Komplettera med vattbrädor av trä likt befintliga på t ex västra längans nordvästra del. Till fästning bör blankspik användas. 12
Gamlegård, Sälshög 112:2 - skadebesiktning Östra längan I den inre vinkeln mot södra längan återfinns en rötskadad lejd. Skadeorsaken tros vara långvarigt läckage. Åtgärd: Ersätt skadad lejd med nytillverkad del av material och metod likt befintligt. Notera att ny lejd skall fästas i hörnstolpen samt, i möjligaste mån, skall utgöra bärare av taksparre. Stående, dubbad bladskarv bör användas. Övrigt På flera partier runt hela gården kan brister i tegelfogar noteras. Skadorna är dels alstrade av naturlig förslitning/erosion och dels genom mekanisk inverkan i samband med brister i stomkonstruktionen. Åtgärd: På enklaste sätt omfogas skadade partier med material likt befintligt, kalk- alternativt KC-bruk. Slätstruken fog bör användas. Innan omfogning bör lösa partier/smuts rensas bort och ytorna noga vattnas. Efter fogning bör ytorna eftervattnas om fasaderna utsätts för direkt solljus. Lejdskada, östra längans södra inre hörn. Kristianstad 2007-11-09 Katarina Olsson och Jimmy Juhlin Alftberg 13
Regionmuseets rapportserie 2007 Kulturmiljö 1. Hässleholms filfabrik, AK, Henrik Borg, 2005 2006 2. Barsebäck kyrka, Barsebäcks sn, FU, Lars Salminen, 2002 3. Hovdala slott hus E, L329-förstärkningsåtgärder, Brönnestads sn, AK, Kristina Nilén 2006/2007 4. Tånga kvarn, Välinge sn, AK och DK, Henrik Borg, 2004-2005 5. Tegelgolv i Bäckaskogs kyrka, Kiaby sn, AK & FU, Jan Kockum, 2004& 2006 6. Kävlinge gamla kyrka, 8 ½ sekler av hemligheter, Byggnadsarkeologisk undersökning, Petter Jansson, 2005 7. Tåstarps kyrka, Tåstarps sn, AK, Lotta Eriksson, 2006-2007 8. Sankt Ibb gamla kyrka, BAD & FU, Cecilia Pantzar & Lars Salminen, 2003-2004 9. Vä kyrkogård gammal och ny, Vä sn, FU, Tony Björk, 2006 10. Härlövs industriområde boplats och grav, N Åsum och Kristianstad, AU&FU&UN, Helén Lilja, 1999-2005 11. Heliga Trefaldighetskyrkan restaurering av fönster, AK, Helena Nilsson, 2005 12. Gånggriften i Odarslöv, Odarslöv sn, UN, Anders Edring, 2006 13. Källna kyrka, Källna sn, AF, Lotta Eriksson och Helena Nilsson, 2007 14. En kongemoseboplats i Yngsjö, AU & FU, Anders Edring, 2006 15. Börringe kyrkogård ett verkligt fridens rum i skuggan av lummiga trädkronor., Börringe sn, Svedala kommun, DK, Helena Nilsson, Lotta Eriksson, Cissela Olsson och Åsa Jakobsson, 2005-2006 16. Östra Ljungby kyrka, Östra Ljungby sn, AF, Lotta Eriksson och Helena Nilsson, 2007 17. Södervidinge kyrkogård, Södervidinge sn, DK, Lotta Eriksson, 2007 18. Sankt Mikaels kapell i Helsingborg, UN, Lars Salminen, 2004 19. Skånska ruinvårdsprojektet, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2005-2006 20. Virke kyrkogård, Virke sn, DK, Lotta Eriksson, 2007 21. Några arkeologiska undersökningar i Åhus, Åhus sn, FU & AK, Jan Kockum, 1996 2004 22. Kulturreservat i Skåne -en översiktlig utredning, Paul Hansson, 2007 23. S:t Jörgen i Åhus. Åhus 30:5. Åhus sn, FU, Jan Kockum, 2007 24. Bronsåldersbrunnar i Näsby, Kristianstad, UN, Tony Björk, 2006 2007 25. Stora Harrie kyrkogård, Stora Harrie sn, DK, Lotta Eriksson, 2007 26. Österslöv gamla prästgård, Österslövs sn, AK, taktäckning, Jimmy Juhlin Alftberg, 2007 27. Månstorps gavlar- säkringsarbeten, V Ingelstad sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg & Henrik Borg, 2007 28. Skarhults slott - vårdplan, Skarhults sn, PJ, Kristina Nilén, 2006-2007 29. Tjörnarps kyrka, Tjörnarps sn, AK, Lars-Göran Strömbom, Mia Jungskär & Lotta Eriksson, 2003-2004 30. Universitetet 2, f.d. Anatomen, Värdebeskrivning 2007, BD, Henrik Borg 2007 31. Bäckaskog slott L356 renovering av västra längans fasad och tak, samt nytillverkning av grindar, AK, Kristina Nilén, 2006 32. Korsbackakyrkans kyrkogård, DK, Lotta Eriksson och Emelie Petersson, 2007 33. Kust och historia i Skåne En förstudie med naturperspektiv, PJ, Åsa Jakobsson, 2007 34. Sporrakulla gård tak- och timmerarbeten, Glimåkra sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2007 35. Rivning på gång, norra kyrkogården i Lund, AK& BD, Petter Jansson, 2007 36. Röddinge kyrka utvändig renovering, Röddinge sn, AK, Petter Jansson 2006 37. Flädie kyrka utvändig renovering, Flädie sn, AK, Petter Jansson 2006 38. Hallamölla, Eljaröds sn, AK, Emelie Petersson, 2007 39. Kävlinge gamla kyrkas kyrkogård, DK, Lotta Eriksson och Emelie Petersson, 2007 40. Magnaröds stenvalvsbro, Östraby socken, AK, Jimmy Juhlin Alftberg 2007 41. Stora Herrestad säteri - antikvarisk förundersökning, huvudbyggnaden, Stora herrestads sn, AF, Kristina Nilén, 2006 42. Arilds missionshus - fönsterrenovering, AK, Helena Nilsson, 2007 43. Öllsjö by - Fastigheten Öllsjö 33:2, Skepparslöv sn, FU, Jan Kockum, 2007 44. Ausås församlingshem, Ausås sn, AK, Emelie Petersson, 2007 45. Nämndemansgården, Sankt Ibbs sn, AK, Emelie Petersson, 2007 46. Lilla Harrie kyrkogård, Lilla Harrie sn, DK, Lotta Eriksson & Katarina Olsson, 2007 47. Öllsjö 67:1, Skepparslöv sn, UN, Catherine Svensson, 2006 48. Stiby kyrka läkatarunderbyggnad, Stiby sn, AK, Helena Nilsson, 2007 49. Glimmebodagården, Brösarps sn, AK, Emelie Petersson, 2007 50. Hustoftagården, Väsby sn, AK, Emelie Petersson, 2007 51. Östra Vemmerlövs kyrka, Östra Vemmerlöv sn, AK, Helena Nilsson, 2005-2006 52. Åkerbergska huset - fönsterrenovering, Höganäs sn, AK, Helena Nilsson, 2007 53. Villa Larsbo - fönsterrenovering, Brunnby sn, AK, Helena Nilsson, 2007 54. Tomelilla byagård, murstocksrenovering, Tomelilla sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2007 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation
55. Hässleholms kyrka - utvändiga arbeten, Hässleholms sn, AK, Helena Nilsson, 2006 2007 56. Ekestad folketspark - vård- och underhållsplan, Österslövs sn, VP, Jimmy Juhlin Alftberg och Katarina Olsson, 2007 57. Gammelgård, Sälshög 112:2, Tryde sn, DK, Jimmy Juhlin Alftberg och Katarina Olsson, 2007