Lundsjön-Dammsjön Saltsjöbadens Golfklubbs uttag av vatten från Lundsjön-Dammsjön och eventuell påverkan på sjöns vattenstånd



Relevanta dokument
Tofta Krokstäde 1:51, Gotland

VA och dagvattenutredning

PM Hydrogeologi. Steninge Slott AB. Steninge Slottspark. Stockholm

Bilaga 6 PM Hydrologi. Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet Råvattenintag Delary, Älmhults kommun

Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund

VA och dagvattenutredning

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI

Översiktlig beräkning av avdunstning från fri vattenyta Risängen

Datum Handläggare Lars Erik. Widarsson Telefon E post. Allerum. Innehåll. sidan magasin.

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Grovstanäs Samfällighetsförening. Resultat och synpunkter efter fältbesök vid sjön Båtdraget

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

Regional vattenförsörjningsplan Gotland. Frida Eklund, Länsstyrelsen Gotlands län

Exempel på avgränsning av kartobjekt för ytvatten

Vattenståndsberäkningar Trosaån

BILAGA 4 PM SAMLAD REGLERINGSMODELL

Blåherremölla. Beräkning av erforderligt vattenflöde för att driva möllan. Datum Studiebesök vid Blåherremölla

Detaljplan för verksamheter, ROLLSBO VÄSTERHÖJD Rollsbo 6:12, 1;32 och Ytterby-Ryr 1:1 mfl i Kungälvs kommun

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

HYDROLOGISK UTVÄRDERING GRÖNHULT STORE MOSSE

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs

Ansökan har inkommit till miljöprövningsnämnden

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Årsrapport Vattenreglering i Emåns avrinningsområde av Södra Cell i Mönsterås regleringsrätter samt Vetabs regleringsrätt vid Mela.

Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln

Beslutsdatum

Blågöl. Sjön kan inte anses ha betydelse för forskning, undervisning eller vara ett framstående exempel på någon sjötyp.

Mätningar och Modeller. Hydrologi för länsstyrelser

Framtida klimat i Stockholms län

Kottlasjön, utredning

Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

Detaljplan för Härebacka 7:4, Askeslätt etapp 2

Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad

Vattenvårdsprogram Kävlingeån. Slänter utmed Sularpsbäcken ska sås in

Förprojektering Smedby 6:1

Översiktlig geoteknisk undersökning. PM till detaljplan Laxnäs 1:123 Tärnaby i Storuman kommun, Västerbottens län

Avrinning. Avrinning

Högskoleprovet Kvantitativ del

Vattnets betydelse i samhället

ÅLANDS MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSMYNDIGHET Prövningsnämnden

Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Lärobok, föreläsningsanteckningar, miniräknare. Redovisa tydligt beräkningar, förutsättningar, antaganden och beteckningar!

Översvämningskartering av Rinkabysjön

Halmsjön vid förlängning av bana 3

Framtidsklimat i Hallands län

Årsrapport vattenreglering 2017

Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Tillrinning. Björn Norell

Hydrologi, grunder och introduktion

Resultatrapport StormTac Web

V REPISVAARA HYDROGEOLOGISK UTREDNING

Vattenbrist i Sverige? Hur kan forskningen bidra till lösning på vattenbristen?

Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Preliminärhandling

UPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog

Södra Infarten Detaljplan Etapp 1

Lagring av vatten för att möta vattenbrist i kustnära områden

E-POST KOMPLETTERANDE MODELLERING AV PÅVERKAN PÅ GRUNDVATTENNIVÅER TILL FÖLJD AV UTÖKAD TÄKTVERKSAMHET I VÅMB

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Översiktlig utbredning av detaljplaneområdet. DAGVATTENUTREDNING MELBY 3:

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Framtidens översvämningsrisker

Workshop Dagvattenutredning Linero- Norränga och Råbylund i olika planeringsskeden Lena Sjögren

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Hydrogeologiska förutsättningar för Albyberg etapp 2

REGIONAL VATTENFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR JÄMTLANDS LÄN

Badvattenprofil Glafsfjorden, Ingestrand

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Hydrologins vetenskapliga grunder

Ny damm vid trafikplats söder om Eurostop, Arlandastad. Slutversion 15U Foto Befintlig dike/damm söder om Eurostop

Vad tror vi om häftiga regn i framtiden?

Hänger grundvatten och ytvatten ihop?

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden!

Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån

Beslutsdatum Bo Erik Sandell Albert Sundberg Örnäsvägen 36 Svartsmaravägen Pålsböle Pålsböle

PM Sollentuna kommun Avrinningsområdesbestämning och föroreningsberäkningar

Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige 2005 MI0902

M Frågeställningar

REGIONAL VATTENFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR JÄMTLANDS LÄN

Underlag inför samråd. Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun. 1 Inledning

Gällande vattendomar och nuvarande regleringsstrategi vid varje dämme som handhas av Mölndals Kvarnby Thomas Ericsson Byålderman

VA och dagvattenutredning

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hareslätt, Kungälvs kommun Avvikelser mellan utförd VA-utredning och projekterade lösningar

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö

Vätternvatten till Örebro län, och längre? Lars Ferbe Örebro kommun

Bilaga 3 Fältundersökning - okulärbesiktningar samt inventering av brunnar

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd

Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE. Erik Mårtensson

BILAGA 1 KLASSNING ENLIGT HVMFS 2013:19

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö

Utrivning av regleringsdamm i sjön Yxern

Transkript:

Lundsjön-Dammsjön Saltsjöbadens Golfklubbs uttag av vatten från Lundsjön-Dammsjön och eventuell påverkan på sjöns vattenstånd Av Magnus Enell Jonas Fejes Miljökommitteen Saltsjöbadens Golfklubb 24 mars 2003

Bakgrund I samband med möte och inspektion på Saltsjöbadens Golfklubb (SGK) den 27 november 2002, av Nacka kommun, Miljö & Stadsbyggnad (Alice Ahoniemi) och länsstyrelsen (Kerstin Bohm), begärdes en komplettering av information från SGK. I mötesanteckningarna från inspektionen står bl a följande; Enligt länsstyrelsen krävs inte tillstånd enligt 11 kap miljöbalken för att anlägga de aktuella dammarna. För att avgöra om tillstånd krävs för uttag av sjövatten behöver länsstyrelsen kompletterande information. En beräkning behövs av vilken påverkan vattenuttaget har på Lundsjön-Dammsjöns vattennivå. Därefter kan länsstyrelsen avgöra om uttaget av sjövatten är tillståndpliktigt. Komplettering ska sändas senast 31 mars 2003 till länsstyrelsen i Stockholms län, Kerstin Bohm, Box 22067, 104 22 Stockholm. SGK tog ca 23.700 m 3 /år från Lungsjön-Dammsjön, under perioden maj-september 2002, för bevattning av banan. Denna kvantitet är beräknad med kunskap om pumpens driftstid och kapacitet. Någon vattenmätare finns inte installerad, men under 2003 avses en mätare installeras på den ledning som tar vatten från sjön. Vattenuttagen tidigare år kan uppskattas till ungefär samma volymer, dvs 20.000-25.000 m 3 /år. Följande uppgifter angavs för vattenförbrukningen för 2002; Vecka Månad Vattenuttag m 3 Nederbörd (1961-1990) mm Nederbörd på vattenytan 1) m 3 15 (15-17) April 3.500 30 7.200 20 (18-22) Maj 6.000 30 7.200 24 (23-26) Juni 3.300 45 10.800 28 (27-30) Juli 2.200 72 17.280 33 (31-35) Augusti 7.000 66 15.540 37 (36-38) September 1.700 55 13.200 15-38 April-September 23.700 298 71.220 1) Beräknat genom att multiplicera nederbördsmängden per månad med sjöns vattenytan (0,240 km 2 ) 2

Morfometri och hydrologi Lundsjön består av två delar, egentliga Lundsjön i norr och Dammsjön i söder, åtskilda av Skolviken. Lundsjön och Dammsjön kan betraktas som en sjö (Lundsjön-Dammsjön) ur morfometriska och hydrologisk synpunkt. Lundsjön-Dammsjön är liksom de flesta sjöarna i området bildad en spricka i berggrunden (sprickdalssjö). Sjön sträcker sig från nordväst till sydost. Stränderna är klippiga och förhållandevis branta runt större delen av sjön. Särskilt branta är stränderna på Norra Lundsjöns och Norra Dammsjöns östra sidor, där berget på sina ställen stupar 15-20 m ned mot sjön. Sort Norra Lundsjön Dammsjön Lundsjön- Dammsjön Sjönr enl. SMHI - 657541 657474-164064 164090 Huvudvattendrag - 61/62 61/62 61/62 Höjd över havet m.ö.h. 23,4 23,4 23,4 Vattenyta km 2 0,142 0,098 0,240 Max. djup m 10,6 6,9 10,6 Medeldjup m 5,6 3,1 4,6 Vattenvolym Mm 3 0,80 0,31 1,11 Medelavrinning l/s 12,7 16,9 16,9 Omsättningstid År 2,0 0,6 2,1 Avrinningsområde km 2 1,43-1,93 Andel skog % 72-73 Andel sjö % 14-16 Andel myr % 9-7 Andel golfbana % 5,1-3,8 3

Nederbörd och avdunstning SMHIs statistik för nederbörden i Stockholmstrakten, s k normalår för perioden 1961-1990, visar att nederbörden uppgår till 539 mm/år. Av detta faller 268 mm under perioden maj-september. I Rodhe och Sanner (1986) anges nederbörden i Tyresö för perioden 1951-1980 till 690 mm/år (korrigerat för mätfel). Eftersom nederbördens variation från år till år kan variera mycket, så påverkar detta också tillrinningens storlek från år till år. 80 70 60 50 m m 40 30 20 10 0 Jan F ebr M ars A pril M aj Juni Juli A ug S ept O kt N ov D ec Figur. Normalnederbörd 1961-1990 i Stockholm. Årsmedelnederbörden uppgår till totalt 539 mm. 539 mm/år ger ett direkt vattentillskott på sjöytan som uppgår till ca 130.000 m 3 /år. 690 mm/år ger ett direkt vattentillskott på sjöytan som uppgår till ca 165.000 m 3 /år. Som medelvärde kan därmed antas ca 147.500 m 3 /år. Av denna kvantitet kommer ca 55 % under perioden april-september, motsvarande ca 81.250 m 3. Om det antas att ca 50 % av nederbörden kommer under perioden april-september (se ovan), så är det totala vattentillskottet under vegetationsperioden ca 74.000 m 3 /år. Avdunstningen från sjöytan kan antas uppgå till ca 80 % av nederbördsmängden. Detta innebär en avdunstningen på 430-550 mm/år, motsvarande 105.000-132.000 m 3 /år. 4

Vattenbudget för Lundsjön-Dammsjön I Rodhe och Sanner (1986) redovisas en vattenbudget för Lundsjön-Dammsjön. Nedanstående siffror för vattenbudgeten är hämtade från just Rodhe och Sanner (1986). Lundsjön har endast ett större tillflöde bäcken från sjön Trehörningen. Detta tillflöde mynnar i Lundsjöns södra vik. Nästan hälften av Lundsjöns ytvattentillrining kommer med detta tillflöde. Vattnet från resten av tillrinningsområdet når sjön genom mindre bäckar, genom grundvattentillrinning direkt till sjön, och genom en mindre mängd vatten från Saltsjöbadens Golfklubb. Den specifika medelavrinningen från landområdet som omger Lundsjön-Dammsjön har beräknats till ca 9,6 l/s x km 2 (Stormyra 1963-1983). Nederbörden för Tyresö 1951-1980 och korrigerat för mätfel uppgick till ca 690 mm/år, motsvarande 21,9 l/s x km 2. Avdunstningen är ca 80 % av nederbörden, dvs ca 550 mm/år, motsvarande 17,5 l/s x km 2. Man kan anta att ytvattentillrinningen under sommarperioden juni-augusti är litenmycket liten. Det innebär att de flesta tillflödena är torrlagda och eventuell tillrinning till sjön i detta fall endast består av grundvattentillrinning. Sort Norra Lundsjön Dammsjön Lundsjön- Dammsjön Tillrinning l/s 12,0 16,5 15,9 Nederbörd l/s 3,1 2,1 5,2 Avdunstning l/s 2,5 1,7 4,2 Avrinning l/s 12,7 16,9 16,9 Tillrinning m 3 /år 378.000 520.000 502.000 Nederbörd m 3 /år 98.000 66.000 164.000 Avdunstning m 3 /år 79.000 54.000 133.000 Avrinning m 3 /år 401.000 533.000 533.000 Den årliga ytvattentillrinningen uppskattas till ca 501.000 m 3 /år. Tillsammans med en nederbörd på sjöytan på ca 164.000 m 3 /år, och en avdunstning från sjöytan på ca 133.000 m 3 /år, så uppgår avrinningen från sjön till 533.000 m 3 /år. Med en vattenvolym på 1.110.000 m 3 / så kan sjöns vattenutbyte beräknas till ca 2 år. 5

Vattenuttagets påverkan på Dammsjön-Lundsjön Avrinningen från sjön är drygt 530.000 m 3 /år, och golfbanans uttag är 23.700 m 3 /år. Golfbanans uttag utgör därmed 4,3% av den totala avrinningen. På årsbasis motsvarar vattenuttaget ca 10 cm av sjöns vattendjup (räknat på sjöns ytareal). Det innebär att under ett helt nederbördsfritt (ingen tillrinning och ingen avrinning) sommarhalvår (april-september) skulle vattenuttaget sänka sjöns vattenyta med ca 10 cm. I verkligheten sker det alltid en viss tillrining/avrinning med grundvatten, vilket vi inte kunnat ta hänsyn till i våra beräkningar. I tabellen nedan redovisas golfbanans vattenuttag på månadsbasis, jämfört med hur många cm uttaget motsvarar om nederbörden på vattenytan är noll (0 mm) under samma period. Detta är därmed ett exempel som aldrig uppträder, eftersom det alltid förekommer nederbörd, även under ett extremt torrår. Vecka Månad Vattenuttag m 3 Vattenståndsförändring vid 0 mm nederbörd och ingen till-/avrinning cm 15 (15-17) April 3.500 1,5 20 (18-22) Maj 6.000 2,5 24 (23-26) Juni 3.300 1,4 28 (27-30) Juli 2.200 0,9 33 (31-35) Augusti 7.000 2,9 37 (36-38) September 1.700 0,7 15-38 April-September 23.700 9,9 6

Sammanfattning Saltsjöbadens Golfklubb tar under perioden april-september vatten från Lundsjön- Dammsjön. Under 2002 var vattenuttaget ca 23.700 m 3. Tidigare år har vattenuttaget legat ganska konstant mellan 20.000 och 25.000 m 3 /år. Den årliga ytvattentillrinningen till Lundsjön_dammsjön har i tidigare undersökningar ( Rodhe och Sanner 1986) uppskattats till ca 501.000 m 3 /år, vilket tillsammans med en nederbörd på vattenytan på ca 164.000 m 3 /år, och en avdunstning från vattenytan på ca 133.000 m3/år, ger en avrinning från sjön på drygt 530.000 m 3 /år. Lundsjön-Dammsjöns vattenvolym har beräknats till 1.100.000 m 3, vilket innebär att vattenomsättningstiden är ca 2,1 år. Golfklubbens vattenuttag (23.700 m3) sker under perioden april-september. Under denna period uppgår den direkta nederbördsmängden på vattenytan till 71.220 m3. Golfklubbens vattenuttag är därmed ganska exakt 1/3 av nederbördsmängden på vattenytan. I förhållande till den totala avrinningen från sjön (drygt 530.000 m 3 /år) utgör golfklubbens vattenuttag 4,3 %. Eftersom vi inte har några månadsvisa volymuppgifter om vattenavrinningen från sjön kan vi inte relatera golfklubbens vattenuttag till avrinningen under motsvarande 6 månadersperiod. Om vi antar ett helt nederbördsfritt (ingen tillrinning och ingen avrinning) sommarhalvår (april-september) skulle vattenuttaget sänka sjöns vattenyta med ca 10 cm. I verkligheten sker det alltid en viss tillrining/avrinning med grundvatten, vilket vi inte kunnat ta hänsyn till i våra beräkningar. Detta är därmed ett exempel som aldrig uppträder, eftersom det alltid förekommer nederbörd, även under ett extremt torrår. Golfklubbens vattenuttag har därmed en ringa-mycket ringa påverkan i Lundsjön- Dammsjöns vattenståndsförändring under perioden april-september. Den vattenståndsminskning som sker under perioden april-september beror huvudsakligen på en avdunstning från sjöytan. 7

Referenser Lindberg, Gunnar. 1959. Vatten och avlopp. I Saltsjöbadens historia. Jubileumssskrift. På uppdrag av köpingens kommunalfullmäktige. Sid 224-226 Rappich, Ulla. 1983. Lundsjön och Dammsjön. Resultat av några hydrologiska och limnologiska undersökningar. Examensarbete vid Naturgeografiska institutionen, Stockholms Universitet. Rodhe, Allan och Sanner, Håkan. 1986. Lundsjön. Hydrologi och näringstillförsel. Preliminär upplaga. Avdelningen för Hydrologi, Uppsala Universitet. Wijnbladh, Erik och Poté, Daniel. Xxxx. En sjöundersökning av Lundsjön och Dammsjön. Specialarbete Åk 3 Nacka Gymnasium 8