CEMENTA, SKÖVDE. Nitro Consult. Riskanalys och vibrationsutredning för Cementas bergtäkt, Skövde. Datum: 2012-07-11 Uppdragsgivare: Cementa AB

Nitro Consult Handläggare: Mathias Jern Marcus Kilebrant CEMENTA, SKÖVDE Riskanalys och vibrationsutredning för Cementas bergtäkt, Skövde Datum: 2012-07-11 Uppdragsgivare: Cementa AB Handläggare: Mathias Jern Marcus Kilebrant Sida 1 av 26

Nitro Consult Handläggare: Mathias Jern Marcus Kilebrant Innehållsförteckning 1. Uppdragsgivare... 4 2. Uppdrag... 4 3. Underlag... 5 4. Allmänt... 6 5. Vibrationer från sprängning... 7 5.1. Allmänt... 7 5.2. Vibrationsprognos... 7 5.3. Restriktioner, störning, skada... 7 5.3.1. Risk för skada på omgivande byggnader och installationer... 8 5.3.2. Störning - människors upplevelse... 8 5.3.3. Vibrationsvillkor enligt miljötillstånd... 9 6. Riskanalys... 10 6.1. Allmänt... 10 6.2. Inventering av byggnader... 11 6.3. Beräkning av tillåtna vibrationsnivåer... 11 6.4. Tillåtna vibrationsnivåer installationer... 13 7. Vibrationsutredning... 14 7.1. Allmänt... 14 7.2. Prognosen 2006... 14 7.3. Uppdaterad prognos... 16 7.4. Luftstötvågor... 18 8. Kastrisker... 20 8.1. Allmänt... 20 8.2. Sprängning - stenkast... 20 8.3. Borrhålsinmätning... 20 8.4. Skutsprängning... 21 9. Miljöpåverkan... 22 10. Förslag till kontrollprogram... 23 10.1. Vibrations- och luftstötvågsmätningar... 23 10.1.1. Mätpunkter vibrationer... 24 10.1.2. Mätpunkter luftstötvåg... 24 Sida 2 av 26

Nitro Consult Handläggare: Mathias Jern Marcus Kilebrant 10.2. Information - bevakning... 24 10.3. Dokumentation... 24 10.4. Skyddsåtgärder... 25 10.5. Kontrollprogram... 25 Bilagor Bilaga R01 Bilaga R02 Bilaga R03 Bedömningsunderlag och tillåtna vibrations- och luftstötvågsnivåer för byggnader, anläggningar och vibrationskänslig utrustning Sammanställning av beräknade riktvärden för vibrationer och luftstötvågor Översiktskarta Sida 3 av 26

Nitro Consult Handläggare: Mathias Jern Marcus Kilebrant 1. Uppdragsgivare Cementa AB genom Marie Sjöstrand. 2. Uppdrag Inventera befintlig bebyggelse inom en radie av ca 1000 m från brytningsgränsen. Upprätta riskanalys enligt Svenska Standarder SS 4604866:2011 och SS 02 52 10. Ange tillåtna nivåer för markvibrationer och luftstötvågor från den planerade verksamheten. Rekommendera metoder för att minimera kastrisker från täkten. Beskrivning av upplevelsen från vibrationer och luftstötvågor för omkringboende. Prognostisera framtida vibrationer och luftstötvågor. Utreda möjligheterna för täktverksamhet med avseende på miljöpåverkan och sprängtekniska förutsättningar från ovanstående faktorer. Föreslå ett framtida kontrollprogram med avseende på vibrationer och luftstötvågor. Denna utredning omfattar ej geologiska, geohydrologiska eller geotekniska undersökningar. Ledningar i mark, brunnar och eventuella underjordsanläggningar har ej medtagits i utredningen. Damm- och bullerutredning för den planerade verksamheten redovisas separat. Sida 4 av 26

Nitro Consult Handläggare: Mathias Jern Marcus Kilebrant 3. Underlag Riskanalys och vibrationsutredning Cementas bergtäkt, Skövde, rapportnummer 0531 2033 R 69, Nitro Consult, 2006-02-21 Inventering utförd under mars månad 2012 Kartor med plan för framtida täktbrytning mm, tillhandahållna av Cementa AB Svensk Standard SS 4604866:2011 Sprängningsinducerade vibrationer Svensk Standard SS 02 52 10 Sprängningsinducerade luftstötvågor Jordartskartan i skala 1:50 000, SGU (www.sgu.se/kartgenerator) Arbetsmiljöverkets Författningssamling AFS 2007:1 Sprängarbete Arbetsmiljöverkets Författningssamling AFS 2010:1 Berg- och gruvarbete Bergling J-O., Ekeroth R., 1980: Delrapport avseende kompletterande vibrationsmätningar och förslag på vibrationsnivåer. NGC 1980:22. Rundqvist G., 1980: Utredning avseende vibrationsalstringen mot Våmbs by från sprängning med varierande håldiameter och laddningsmetod i det norra brottet hos Cementa Skövde, NCG 19080:30. Sida 5 av 26

Nitro Consult Handläggare: Mathias Jern Marcus Kilebrant 4. Allmänt Kalkbrottet i Skövde har en lång tradition, 1924 etablerade sig Gullhögens bruk här för att bryta kalksten och tillverka cement. 1973 övertogs verksamheten av Cementa AB som drivit verksamheten sedan dess, uttaget i bergtäkten är ungefär 1 milj. ton per år och bruket sysselsätter i dag ca 100 personer. Den miljöpåverkan som förekommer vid kalkbrytningen domineras i huvudsak av damm och buller från olika arbetsmoment samt av markvibrationer och luftstötvågor från sprängning. Påverkan på byggnader och störningar för de boende kan förekomma på stora avstånd vid normal täktverksamhet. Denna utredning, omfattande markvibrationer, luftstötvågor och risk för stenkast från planerade sprängningar, baseras på tillgängligt underlag för täkten samt på de brytningsmetoder som generellt tillämpas vid Cementas kalkbrott i Skövde. I bergtäkten bryts berg på 4 nivåer (s.k. pallar), se Figur 4.1, där de 3 nedersta sprängs ut. Generellt borrar man idag φ 76 mm hål, helt vertikala borrhål utan underborrning och med en hålsättning på ca 2,8 3,7 m, pallhöjderna är mellan 12 17 m. φ 76 mm hål anses vara en lämplig diameter med avseende på förutsättningarna både vad gäller geologi och uppsatta krav. Pall 14 Pall 13 Pall 12 Pall 11 Figur 4.1 Stratigrafin i Cementas bergtäkt, produktionen bedrivs i 4 nivåer längs med de ingående stratigrafiska enheterna. Sida 6 av 26

Nitro Consult Handläggare: Mathias Jern Marcus Kilebrant 5. Vibrationer från sprängning 5.1. Allmänt Vid sprängning uppstår vågrörelser som ger vibrationer i marken. Vågorna sprider sig symmetriskt utåt från detonationen och avtar med ökat avstånd. Utbredningen är beroende av ett flertal faktorer som exempelvis typ av vågor samt markbeskaffenhet. Storleken på vibrationerna beror främst på avståndet till sprängningen samt energin eller storleken på samverkande laddning. 5.2. Vibrationsprognos Det finns flera sätt att göra vibrationsprognostisering på, vanligast är s.k. regressionsanalys där man plottar uppmätt vibrationsnivå mot skaldistansen (i detta fall: avstånd / roten ur samverkande laddning) i ett log-log diagram, för exempel se figur 7.4. Genom att plotta data på detta sätt kan man, om indata är tillräckligt omfattande, via regressionsanalys bestämma parametrarna A och B i den s.k. skallagsekvationen: B r v A max = Parametern: Q r kallas ofta skaldistansen Q Där v max = max svängningshastighet (mm/s) r= avstånd mellan samverkande laddning och mätpunkt (m) Q= samverkande laddning (kg) A= platsspecifik konstant B= platsspecifik konstant I denna rapport har vi använt denna metod för att prognostisera framtida vibrationer och identifiera eventuella framtida problem och möjligheten att innehålla förväntade villkor. Vi har också inkluderat en jämförelse mellan de prognoser som utfördes i tidigare riskanalys 2006 med uppmätta vibrationsnivåer, se kapitel 7. De teoretiskt beräknade vibrationsnivåer som redovisas i denna utredning baseras på erforderliga borrhålsladdningar för φ 76 mm håldiameter vid pallhöjder på 12 17 meter (d.v.s. de pallhöjder som normalt används i kalkbrottet). Den ur vibrationssynpunkt samverkande laddningen, Qs, bygger på att exploatören konstruerar tändplaner som medger unika intervalltider för varje borrhål. 5.3. Restriktioner, störning, skada Det är viktigt att notera att de tillåtna vibrationsnivåer som sätts av myndigheter som riktvärden, gränsvärden eller begränsningsvärden aldrig eller mycket sällan är relaterade till risken för skada på hus. Dessa är i stället så kallade komfortvärden i betydelsen att vibrationsrestriktionerna sätts för att minska störningen hos närboende. Risken för skada på byggnader uppstår i regel vid betydligt högre än dessa värden. I denna rapport behandlas både risken för störning för närboende samt risken för skada på omgivande byggnader och installationer. Sida 7 av 26

Nitro Consult Handläggare: Mathias Jern Marcus Kilebrant 5.3.1. Risk för skada på omgivande byggnader och installationer Vibrationer kan vara den direkta orsaken till skador på byggnader. Oftast uppstår dessa skador därför att vibrationer orsakar en töjning i byggnadsdelar där materialets hållfasthet överskrids. Med denna bakgrund har det utvärderats hur stora vibrationsnivåer olika typer av byggnader kan utsättas för innan det uppkommer en risk för skada. I Sverige används Svensk Standard SS 4604866:2011 för att bedöma dessa nivåer när det gäller byggnader. För anläggningar, installationer och utrustningar tillämpas andra bedömningsgrunder exempelvis tillverkares rekommendationer, teoretiska beräkningar eller branschpraxis. 5.3.2. Störning - människors upplevelse Människan kan vara mycket känslig för vibrationer, ofta upplever man vibrationer vid så låga nivåer som 0,2 mm/s (mätt som svängningshastighet). Tyvärr är människan inte lika känslig för vibrationens storlek och att känna om en vibration är skadlig för en byggnad eller inte är nästan omöjligt för oss människor. Byggnader skadas sällan ens vid nivåer som är många gånger högre än kännbarhetströskeln och risk för byggnadsskada föreligger normalt i intervallet 100 1000 ggr kännbarhetströskeln. Något som ytterligare komplicerar detta är att människor generellt är mest känsliga för vibrationer som innehåller höga frekvenser medan byggnader oftast riskerar skada vid låga frekvenser. I detta sammanhang är betydelsen av information och kunskap mycket viktig. Har man kunskaper om sprängningen dvs vet man när den skall ske, hur det fungerar och på vilket sätt omgivningen påverkas så minskar oftast både oron för sprängningen och reaktionen på vibrationer och luftstötvågor. Samma sak gäller skrämseleffekten som är en av de viktigaste orsakerna till störning. Detta problem kan i stor omfattning undvikas om man på lämpligt sätt förvarnar de som vill bli varnade så att de känner till när vibrationen ska komma. Något som tydligt visat sig är också att människor mycket sällan blir störda i konventionell bemärkelse. I intervjuer som gjorts för andra projekt anger närboende att de antingen blir skrämda, överraskade eller oroar sig för skada på egendom. För att komma fram till lämpliga villkor för sprängningsinducerade vibrationer vid produktionsverksamhet utfördes 2010 ett arbete i regi av Rock Tech Centre (RTC). Syftet var att utifrån dagens kunskap bestämma vad ett lämpligt komfortvärde för sprängningsinducerade vibrationer borde vara 1. I detta arbete utgick man från internationella standarder 2 samt mätningar i ett stort antal svenska bostadshus för att kartlägga hur vibrationer överförs mellan husgrund och golv. I rapporten Guideline avseende sprängningsinducerade vibrationer kontra mänsklig upplevelse rekommenderas ett värde på 8 mm/s mätt i husgrund som komponentmax 1 Rapporterna kan laddas ner från: http://www.rocktechcentre.se/?q=node/35 2 Ex. vis. ISO 2631-2: 1989 ISO 2631-2: 1989 Utvärdering av mänsklig exponering till helkroppsvibration. Del II kontinuerliga och stötinducerade vibrationer i byggnader (1-80 Hz) och British Standard, BS 6472:2, 2008 Guide to Evaluation of Human Exposure to Vibration in Buildings (1 Hz to 80 Hz), part 2: Blast induced vibrations. British Standards Institution, 18 sid. Sida 8 av 26

Nitro Consult Handläggare: Mathias Jern Marcus Kilebrant (PCPV) 3 där vibrationsmätning sker i tre riktningar. Värdet skall innehållas i 90 % av fallen och värdet får aldrig överstiga 12 mm/s. 5.3.3. Vibrationsvillkor enligt miljötillstånd Exakt vilket vibrationsvillkor som kommer att gälla för Cementa är inte möjligt att bestämma i denna rapport då detta värde fastställs av berörd myndighet. Rekommendationen i RTC rapporten är dock 8 mm/s som komponentmax mätt i sockel. Som praxis har i Västra Götaland 4 mm/s som max vertikal hastighet mätt i sockel använts under senare år. För att kunna jämföra dessa värden (komponentmax mot vertikalmax), så kan man göra en generell omräkning enligt RTC-rapporten. Komponentmax är som regel ca 50 % högre än den vertikala riktningen vilket gör att 8 mm/s som komponentmax motsvaras av ca 5 5,5 mm/s i vertikal riktning. 3 PCPV= Peak Component Particle Velocity, dvs. den högsta uppmätta svängningshastigheten i någon av tre riktningar (vertikal, longitudinell eller transversell) Sida 9 av 26

Nitro Consult Handläggare: Mathias Jern Marcus Kilebrant 6. Riskanalys 6.1. Allmänt Svensk Standard SS 4604866:2011, som används vid beräkning av byggnaders tillåtna vibrationsnivåer, utgår dels från byggnadens undergrund samt dels från avstånd till sprängplats. Dessutom kompenseras för ingående byggnadsmaterial, typ av byggnad samt hur ofta sprängning sker. Om sprängning förekommer ofta kan värden reduceras ner till 75 %, se Figur 6.1. Orsaken till att avstånd behandlas i standarden är att vibrationens frekvens har stor betydelse. Nära en sprängning är frekvenserna på vibrationen höga och med ökande avstånd minskar de höga frekvenserna och till slut kvarstår endast de låga. Hus är känsligast för vibrationer med låga frekvenser då de ligger nära konstruktionens egenfrekvenser (ofta i intervallet 4 20 Hz). Detta betyder att hus är känsligare för de vibrationer som förekommer på långa avstånd 4. Vibrationerna blir även mer lågfrekventa i lera än i berg. Sammanfattningsvis innebär detta att lägst tillåtna värden tillåts på långa avstånd och mjuk undergrund medan de högsta tillåts på korta avstånd och på berggrundläggning. Figur 6.1 Tillåtna vibrationsnivåer enligt Svensk Standard SS 4604866:2011, värden gäller för bostadshus där de heldragna linjerna gäller för sprängning sällan och de streckade för sprängning ofta. På grund av ingående byggnadsmaterial kan värdena reduceras ytterligare något. 4 Man skall dock komma ihåg att effekten av att vibrationen minskar med avståndet är mycket större än effekten av att frekvensen blir lägre, ett hus som står längre bort utsätts därmed inte för större påfrestningar än ett på närmare håll pga. denna effekt. Sida 10 av 26

Nitro Consult Handläggare: Mathias Jern Marcus Kilebrant 6.2. Inventering av byggnader Tillåtna värden för bostadshus, andra byggnader och installationer har beräknats för alla objekt inom ca 1000 m från brytningsområdet. Gränsen är satt för att ringa in ett område där påverkan från verksamheten kan komma att uppmärksammas snarare än att vara relaterat till några skaderisker. På grund av det stora antalet fastigheter har byggnader delats in i grupper och bedömning har sedan redovisats gruppvis. Varje byggnad har dock synats och i viss mån har även samtal förts med kringboende. Grupperingarna av fastigheter inom det utvalda inventeringsområdet visas på kartan i bilaga R03. Resultatet av inventering samt ansatta tillåtna värden för vibrationer redovisas i bilaga R01. De foton som visas i bilagan är typexempel på byggnader inom respektive område, samtliga byggnader är alltså inte fotograferade. I bilaga R02 finns även en sammanställning i tabellform över den inventerade bebyggelsen tillsammans med tillhörande tillåtna vibrationsvärden. Inventeringen för denna riskanalys bygger delvis på den inventering som utfördes av Nitro Consult inför Cementas tidigare ansökan 2006. Den inventering som utförts inför denna riskanalys har huvudsakligen gällt de fastigheter i väster som inte inkluderades i tidigare riskanalys. Övriga fastigheter har bara kontrollerats så att inga förändringar som påverkar riskanalysen har utförts. Där så har varit fallet har kompletterande inventering utförts. 6.3. Beräkning av tillåtna vibrationsnivåer Svensk Standard SS 460 48 66 Vibration och stöt Riktvärden för sprängningsinducerade vibrationer i byggnader/sis, 2011/ har tillämpats vid beräkning av riktvärden för bestämning av tillåtna vibrationer för sprängningsarbeten. Dessa tillåtna värden är satta så att skador inte skall uppstå på byggnader. Standarden gäller alla slags sprängningsarbeten såsom bergtäkter, gruvor och anläggningsarbeten. I standarden tas framförallt hänsyn till byggnadens: undergrund byggnadstyp vibrationskänslighet i konstruktion och material skick och kondition avstånd från sprängplats typ av verksamhet Standarden tillämpas vid beräkning av riktvärden för bestämning av tillåtna vibrationer för sprängningsarbeten med hjälp av nedanstående formel (6.1): v = v 0 F F F (6.1) k d t Sida 11 av 26

Nitro Consult Handläggare: Mathias Jern Marcus Kilebrant v 0 : anger okorrigerad svängningshastighet beroende på markslag under byggnaden (berg, morän respektive lera/sand innebär att v 0 sätts till 70, 35 respektive 18 mm/s) F k : tar hänsyn till byggnadskonstruktion, byggnadsmaterial, byggnadens skick samt kondition och består av två separata beräkningsfaktorer. F d : bestäms av avståndet mellan byggnad och sprängplats (sprängsalva). I praktiken innebär F d - faktorn att beräknade riktvärden reduceras när avståndet ökar. Det beror på att frekvensinnehållet från sprängningsinducerade vibrationer blir lägre med ökande avstånd vilket i sin tur ökar risken för skador på byggnader. F t : avgörs av verksamhetstyp, ex.vis sprängning för vägskärning, tunnel, i bergtäkt eller gruva (kort- eller långvariga sprängningsarbeten). Vid Cementa har F t satts till 0,75 då sprängningarna sker förhållandevis ofta och under en lång period. Tillåtna värden har beräknats för s.k. v 350 -värden vilka gäller vid avstånd från 350 m och längre. I inventeringen har v 350- värden mellan 5 och 13 mm/s (v 350 ) beräknats fram. Vid kortare än 350 meter korrigeras v 350 -värdena enligt i standarden angivna beräkningsfunktioner, se figur 6.2 samt ekvationer (6.2-6.4): Figur 6.2 Avståndsfaktorn F d beroende av avstånd för lera, morän och berg enligt SS 460 48 66. Berggrundläggning: Morängrundläggning v 350 0,42 v x = 2,57 d (6.2) 0,22 v 350 0,29 v x = 1,91 d (6.3) 0,35 Sida 12 av 26

Nitro Consult Handläggare: Mathias Jern Marcus Kilebrant Grundläggning på lera/sand: v 350 0,19 v x = 1,56 d (6.3) 0,5 Där d är avståndet mellan sprängningen och mätpunkten Undergrunden för byggnader har huvudsakligen bestämts med hjälp av jordartskarta för området. Detta är ett förhållandevis grovt instrument och enstaka avvikelser kan förekomma. Förutsättningen för inventeringen där byggnader redovisas gruppvis är att områdena har inventerats som en helhet där tillåtet värde (för undergrund, konstruktion, material mm) anges som ett spann min - max. Detta innebär att man kan behöva detaljstudera enskilda områden om behov föreligger, exempelvis om sprängning sker nära (dvs. känsligaste huset behöver inte vara dimensionerande i området om det inte ligger närmast sprängning) eller om området av annan anledning blir dimensionerande för verksamheten. Alla redovisade avstånd är horisontellt räknade från gränsen för brytningsområdet till närmaste hus inom respektive område. 6.4. Tillåtna vibrationsnivåer installationer Exempel på utrustning som under vissa förutsättningar kan vara vibrationskänsliga är transformator- och pumpstationer. Dessa påträffas på flera platser inom utredningsområdet. Normalt sätts ett vibrationsvillkor på v max = 35 mm/s och a max = 2g = 20 m/s 2 (acceleration). Dessa installationer bedöms dock aldrig att komma bli dimensionerande för verksamheten. Sida 13 av 26

Nitro Consult Handläggare: Mathias Jern Marcus Kilebrant 7. Vibrationsutredning 7.1. Allmänt Vid bedömning av markvibrationernas utbredning från sprängningsverksamheten för den planerade brytningen av kalksten, baseras denna på ett stort antal utförda vibrationsmätningar och analyser vid bergtäkten i Skövde. Som kan noteras i riskanalysen kommer planerat brytningsområde att innebära att brytningen kommer närmare vissa fastigheter än den gjort tidigare. Detta leder till att vibrationsrestriktioner i större omfattning än tidigare kommer att styra verksamheten. Det faktum att avstånden blir kortare innebär även att våra prognosverktyg blir osäkrare då vi måste extrapolera vår prognos till avstånd där mätningar tidigare inte har skett. För att ändå försöka göra det på ett bra sätt har vi förutom att tittat på resultaten för de senaste årens salvor även använt data från provsprängningar som utfördes i det norra brottet när det var nystartat (1980). 7.2. Prognosen 2006 I den riskanalys som utfördes inför Cementas ansökan för brytningstillstånd 2006 utfördes en vibrationsprognos för de tre punkter där vibrationer mäts vid varje sprängsalva: Granna backen (i Våmbs by), Våmbs Kyrka samt Norrbacka (väster om täkten). I figur 7.1 7.3 jämförs denna prognos med resultaten från samtliga sprängsalvor 2008-2009 5. Slutsatsen av denna sammanställning är att den prognos som utfördes har fungerat bra och att prediktionen för Våmbs Kyrka samt Norrbacka fungerat väl medans vibrationsnivåerna vid Grannabacken har varit betydligt lägre än förväntat. Det kan även noteras att det inte är någon tydlig skillnad i vibrationsnivå beroende på vilken pall sprängningarna skett i, förutom att vibrationerna naturligtvis påverkas av laddningsmängden och att pallarna laddas olika (se figur 7.3). 5 Att åren 2008-2009 valts ut för jämförelsen har rent praktiska orsaker. För att bestämma exakt avstånd mellan sprängsalva och mätpunkt bestäms koordinaterna på sprängsalvan via den inmätning av borrhål som utförs för varje sprängsalva. Detta är ett tidskrävande arbete och det sätt dessa data redovisades 2008-2009 gjorde arbetet något enklare. Datamängden, 393 analyserade sprängsalvor får anses fullt tillräcklig för analys. Sida 14 av 26

Nitro Consult Handläggare: Mathias Jern Marcus Kilebrant Figur 7.1 Jämförelse mellan vibrationsprognos 2006 och sprängsalvor 2008-2009 vid mätpunkt Grannabacken. Resultaten visar att prognosen överskattade vibrationerna vid Grannabacken (ingen av de redovisade 393 sprängsalvor nådde ens upp i prognostiserat medelvärde), svängningshastigheter under mätarens triggnivå (0,5 mm/s) redovisas ej. Figur 7.2 Jämförelse mellan vibrationsprognos 2006 och sprängsalvor 2008-2009 vid mätpunkt Våmbs Kyrka. Resultaten visar att prognosen stämde väl med verkligheten både vad gäller max- och medelvärde, endast ett värde (0,25%) av uppmätta nivåer överskred förväntad maxnivå. Svängningshastigheter under mätarens triggnivå (0,2 mm/s) redovisas ej. Sida 15 av 26

Nitro Consult Handläggare: Mathias Jern Marcus Kilebrant Figur 7.3 Jämförelse mellan vibrationsprognos 2006 och sprängsalvor 2008-2009 vid mätpunkt Norrbacka. Resultaten visar att prognosen stämde väl med verkligheten både vad gäller max och medelvärde, endast ett värde (0,25%) av uppmätta nivåer överskred förväntad maxnivå. Svängningshastigheter under mätarens triggnivå (0,5 mm/s) redovisas ej. 7.3. Uppdaterad prognos Till skillnad från den riskanalys som utfördes 2006 kommer sprängningar i det nu ansökta området att utföras på avstånd från bebyggelse som är kortare än vad som varit fallet tidigare. Närmaste industrifastighet kommer, om hela det ansökta området bryts ut, att vara på avstånd under 100 m vid närmaste sprängning och närmaste bostadshus ligger på ett avstånd på ca 160 m från ansökt brytningsområde. Detta kommer att innebära att sprängningarna i närområdet måste inriktas på att hålla vibrationsnivåerna nere och samverkande laddning behöver därmed minskas. De förhållandevis korta avstånden innebär också osäkerheter för de prognostiseringsverktyg som tidigare använts eftersom de inte innehåller data från sprängningar på dessa korta avstånd. För att hitta relevanta data har vi därför tittat på provsprängningar som utfördes i det då nyöppnade Norra Brottet 6. Rundqvist (1980) utförde mätningar på avstånd mellan 20 m och över 1 km. 1980 användes dock inte skallagsekvationen (se kap 5.2), vi har därför använt rådata från försöken och använt dessa till en regressionsanalys (Figur 7.4). 6 Götsta Rundqvist 1980: Utredning avseende vibrationsalstringen mot Våmbs by från sprängning med varierande håldiameter och laddningsmetod i det norra brottet hos Cementa Skövde, NCG 19080:30. Sida 16 av 26

Nitro Consult Handläggare: Mathias Jern Marcus Kilebrant Figur 7.4 Regressionsanalys från provsprängningarna 1980 (Rundqvist). Som kan noteras är korrelationen mycket god. Som kan noteras i figur 7.1 7.3 är vibrationerna olika i olika riktningar från kalkbrottet, vi kan där för inte direkt tillämpa ekvationen från figur 7.4 i alla punkter, vi kan dock göra antagandet att lutningen på linjen är tillämpbar. Detta då lutningen på linjen är direkt kopplad till dämpningen i marken och följaktligen beror på geologi och geometri. Eftersom ansökan gäller utvidgning av brytningsområdet mot väster så är det enbart mätpunkt Norrbacka, väster om täkten, som är intressant för vibrationsprognosen. Vad det gäller de övriga kommer brytningsfronterna att avlägsna sig bort från dessa punkter vilket innebär att vibrationsnivåerna gradvis kommer att minska. De områden där vi ser att det kan komma att krävas åtgärder för att innehålla vibrationsvillkor ligger följaktligen mot väster, antagandet har därför varit att vibrationerna där kommer att lika vad som mäts upp i Norrbacka. Som kan noteras vid jämförelse mellan figurerna 7.1 7.3, är vibrationerna något högre i Norrbacka än i de övriga två mätpunkterna. Utifrån detta resonemang har vi tagit fram tabell 7.1 för området väster om kalkbrottet. Denan tabell gäller laddningsmängder dels med avssende på närmast ebostad dels med avssende på närliggande industrifastighet. Säkerheten för att innehålla tillåtna vibrationsnivåer torde ligga kring 90% men förutsättningen är att responsen i marken är lik vad som uppmäts i Norrbacka. För att kunna uppdatera denna modell när sprängningarna kommer närmare dimensionerande fastigheter är det viktigt att man, när vibrationsnivåerna blir högre, noga följer upp responsen i nya mätpunker. Man skall dock komma ihåg att det kan vara så att mätpunkten i Norrbacka ger högre vibrationsnivåer än omgivande av lokala orsaker dvs. att det är möjligt att responsen i andra hus är något lägre, man bör dock vara medveten om möjliga vibrationsnivåer när verksamheten planeras. Sida 17 av 26

Nitro Consult Handläggare: Mathias Jern Marcus Kilebrant Tabell 7.1 Predikterad maximal samverkande laddning Qs vid varierande avstånd till bebyggelse (Gäller för näraliggande fastigeter väster om kalkbrottet) Bostadshus Industribyggnader Avstånd (m) Max laddning, Q S (kg) Tillåten 1 vibrationsnivå (mm/s) Max laddning, Q S (kg) Tillåten 2 vibrationsnivå (mm/s) 100 4 4 32 21 125 6 4 46 20 150 8 4 62 19 175 12 4 80 18 200 15 4 99 17 250 24 4 143 16 300 34 4-15 400 60 4-15 500 94 4-15 1 Villkor i innevarande tillstånd 2 Enligt Svensk Standard SS 460 48 66 7.4. Luftstötvågor Luftstötvågens utbredning och intensitet kan, från ett sprängningstillfälle till ett annat, visa stora variationer vid samma mätplats beroende av många olika faktorer. Störst inverkan har följande parametrar. laddningens storlek sprängämnets inneslutningsfaktor topografiska förhållanden vindriktning och vindstyrka luftlagrens skiktning (temperaturinversion och molnbas) markytans reflektions- och absorptionsförmåga I figur 7.5 plottas uppmätta luftstötvågstryck för alla salvor 2008-2011 och i figur 7.6 plottas salvor 2008-2009 inkluderat avstånd till sprängning samt vilken pall sprängningen skett i. Följande kan noteras i 250 fall, av 495 salvor, har luftstötvågstrycket varit över triggnivån på instrumentet (20 Pa som reflektionstryck) d.v.s. i 50% av fallen. Vid 6 tillfällen har nivån varit över 100 Pa, d.v.s. ca 1% av fallen. De absolut högsta nivåerna har kommit från pall 13 (den översta pallen), trots att avståndet från sprängningen till mätpunkten där varit längst. De registrerade värdena skall jämföras med tillåtet värde enligt innevarande tillstånd vilket är 200 Pa som reflektionstryck (100 Pa frifält), värdena för luftstötvågen har alltså aldrig varit riktigt nära detta värde. Sida 18 av 26

Nitro Consult Handläggare: Mathias Jern Marcus Kilebrant Figur 7.5 Fördelning över samtliga uppmätta luftstötvågor 2008-2011 Figur 7.6 Samtliga uppmätta luftstötvågor 2008-2009, inkluderat avstånd och pallnummer. Man kan trots detta notera att det är ovanligt höga luftstötvågstryck (trycknivån är mycket sällan över 20 Pa vid avstånd över 1000 m om man tittar generellt på svenska bergtäkter). Orsaken till detta är med största sannolikhet formen på bergtäkten som riktar luftstötvågen upp mot Bergsäterområdet och därför koncentrerar energin åt det hållet. När brytningsfronten (enligt ansökan) svänger runt hörnet i relation till positionen för nuvarande luftstötvågsmätning kommer sannolikt värdena att falla och störningsmomentet för boende norr om täkten minska markant. Sida 19 av 26

Nitro Consult Handläggare: Mathias Jern Marcus Kilebrant 8. Kastrisker 8.1. Allmänt Till skillnad från vibrationer så är kastfrågan en säkerhetsfråga och inte en miljöfråga (det finns inga gräns-/riktvärden för kast så länge kravet att sprängningen sker på ett säkert sätt). Som sådant är det sprängarens ansvar att se till att han spränger på ett säkert sätt och arbetsgivarens ansvar att den som spränger har den kompetens som krävs för att göra denna bedömning (allt detta regleras av AFS 2007:1). 8.2. Sprängning - stenkast Sprängningarna bedrivs med förhållandevis klena borrhålsdiametrar. Detta förfarande gör att kastlängderna kan hållas på förhållandevis korta avstånd. För att undvika onödiga kastrisker skall alltid borrhålsavvikelsen mätas när pallhöjden överstiger 10 m, pallöverytan skall alltid rensas från lösa stenar och sprängsalvorna bör planeras så att utslagsriktningen riktas från närmaste bebyggelse. Åtgärder för att (vid behov) ytterligare minska kastrisken kan exempelvis vara att öka den oladdade delen i borrhålen. Normalt gäller att vid avstånd mindre än 200 m bakom salvan och 400 m framför salvan (vid φ 76 mm borrhål) bör särskilda åtgärder vidtagas för att minska riskerna för stenkast. Geologin i kalkbrottet med horisontella ytor är dock bra ut kastsynpunkt och normalt sett är kastlängderna något kortare här än på andra platser. För att undvika stenkast skall reducerad hålsättning användas vid pallhöjder som är mindre än 2 gånger max försättning för vald håldiameter, dvs. hålsättningen skall reduceras vid pallhöjder under 6,5 meter vid φ 76 mm borrhålsdiameter. Borrhålen får ej uppladdas så att risk för kastning från ytberget föreligger genom s.k. kratereffekt. 8.3. Borrhålsinmätning När pallhöjden överstiger 10 meter skall hålavvikelsen i borrhålen i de två främre hålraderna kontrolleras. Kontrollen skall utföras på sådant sätt att den ger kännedom om den faktiska försättningen för varje borrhål i dessa hålrader. Vid konstaterad hålavvikelse skall åtgärder vidtagas. Vid avvikelse som bedöms kunna medföra risk för kast eller svårigheter för ett kontrollerat sprängningsförlopp skall borrhålet borras om. Felborrat borrhål sandfylls. Vid mindre avvikelse men som medför exempelvis reducerad försättning skall första radens borrhål laddas individuellt med patronerade laddningar på ett sätt som motsvarar verklig försättning. Sida 20 av 26

Nitro Consult Handläggare: Mathias Jern Marcus Kilebrant 8.4. Skutsprängning Större skut får sprängas om de täcks väl. Mindre skut som kan hanteras med lastmaskin skall flyttas till en plats som är säker ur kastsynpunkt innan de sprängs. I övrigt utförs all skuthantering genom knackning med hydraulhammare. Sida 21 av 26

Nitro Consult Handläggare: Mathias Jern Marcus Kilebrant 9. Miljöpåverkan Bedömningen är att verksamhen vid kalkbrottet kommer att kunna bedrivas enligt planerna utan allt för hög omgivningspåverkan. Det är dock viktigt att notera att omgivande bebyggelse kommer att ligga närmare än tidigare viket kommer att kräva att aktiva handlingar utförs för att hålla nere framförallt vibrationer men även kastrisker. Luftstötvågor bedöms som ett mindre problem än tidigare då geometrin på kalkbrottet förändras. Sida 22 av 26

Nitro Consult Handläggare: Mathias Jern Marcus Kilebrant 10. Förslag till kontrollprogram 10.1. Vibrations- och luftstötvågsmätningar I dag finns ett väl fungerande mätprogram med tre mätpunkter för vibrationer och en för luftstötvåg. När brytningsfronten flyttar sig västerut kommer det dock att vara lämpligt att flytta mätpunkter och tidvis komplettera med ytterligare mätpunkter. Mätning bör ske på närmaste hus för att alltid mäta där vibrationerna förväntas bli som högst. När sprängningarna närmar sig bebyggelsen i väster är det också vikigt att följa upp hur vibrationerna förändras för att i god tid kunna utföra åtgärder för att förhindra överskridande av villkor. Vad gäller luftstötvåg så förväntar vi oss lägre nivåer då brytningsfronten svänger runt hörnet i relation till positionen där luftstötvågsmätning sker idag. Det kan då finnas orsak att flytta mätpunkten exempelvis till Våmbs by istället. I nedanstående figur 10.1 görs ett förslag på förändring av mätprogrammet. Figur 10.1 Mätpunktsplacersingar. Fyllda ringar är platser där mätning bör ske under utbrytningen av det ansökta området (grön = vibrationer, lila = lutstötvåg), ringar markerar platser där mätning sker i dag (röd =vibrationer, lila = lutstötvåg). Sida 23 av 26

Nitro Consult Handläggare: Mathias Jern Marcus Kilebrant 10.1.1. Mätpunkter vibrationer De nuvarande mätpunkterna vid Grannabacken (obj. 11) och Vomb kyrka (obj. 20) avvecklas. Grannabacken direkt och Vombs kyrka när hela området i det gamla täkttillståndet brutits ut. Mätpunkt Norrbacka (obj. 26) kvarstår och kompletteras med Våmb 30:186 (obj. 40) och Våmb 30:143 (obj. 46). När brytning sker inom 7 ca 200 m från Våmb 30:265 (obj. 27, bildelslagret) bör ytterligare en kompletterande mätpunkt placeras här. Eftersom detta inte är ett bostadshus gäller högre vibrationsnivåer här än i övriga punkter men eftersom fastigheten i detta område kommer att vara närmaste byggnad bör mätning utföras här. Detta innebär att vibrationer bör mätas i sammanlagt 5 olika punkter, dock inte i samtliga punkter samtidigt. 10.1.2. Mätpunkter luftstötvåg Nuvarande mätpunkt för luftstötvåg blir kvar tills brytningsfronten svänger runt hörnet i relation till nuvarande mätpunktens position vid Skytteledet. Vid denna tidpunkt bör mätpunkten flyttas till området kring Våmbs by. Förslagsvis görs ett liknande arrangemang som för den nuvarande mätpunken, men vid en ny plats på Cementas mark väster om Våmbs by. 10.2. Information - bevakning I kontrollprogrammet skall anges rutiner för information till omkringboende i samband med sprängning. Även rutiner för bevakning, signalering, posters placering 8 etc. skall ingå i kontrollprogrammet. Sprängning skall alltid ske på meddelad och överenskommen tid. 10.3. Dokumentation Sprängjournaler tillsammans med tändplaner, borrhålsinmätningar och salvornas läge i plan skall förvaras och vara tillgängliga på arbetsplatsen. Förslagsvis redovisas utförda vibrations- och luftstötvågsmätningar i en sammanställning där även relevanta salvdata, utdrag ur sprängjournaler såsom samverkande laddningsmängd, avstånd till mätpunkter etc. ingår. Detta för att ge förutsättningar till bättre framtida prognoser för vibrationer och luftstötvågor. 7 Motsvarar ungefär området söder om Brannstorpsvägen 8 Notera att posters placering beror på sprängningens position och omfattning och följaktligen varierar från salva till salva. Kontrollprogrammet anger rutinerna men inte omfattning eller placeringen. Sida 24 av 26

Nitro Consult Handläggare: Mathias Jern Marcus Kilebrant 10.4. Skyddsåtgärder För att minimera riskerna med framförallt kast, utförs vissa skyddsåtgärder. Dessa åtgärder utförs alltså redan i dag, men bör ändå poängteras. Borrade hål mäts in avseende position och hålluting och stuffen scannas för att den exakta försättningen och det individuella avståndet mellan olika borrhål skall kunna bestämmas. Om dessa avstånd är för små utförs åtgärder beroende på avvikelsens omfattning, detta beskrivs noggrannare i kapitel 8.2 och 8.3 Vidare rensas berget från lösa stenar för att minska kastrisken. Längden på förladdningen anpassas efter förutsättningar på platsen (beroende på områdets känslighet för kast). Förladdningsmaterialet skall vara av rätt kvalité (krossberg och inte borrkax). 10.5. Kontrollprogram Det kontrollprogram som idag är används och fungerar upprätthålls lämpligtvis på samma nivå. Sammanfattningsvis bör dock nedanstående punkter ingå. Vissa punkter såsom salvans exakta position, samverkande laddning etc. är dock att se som rekommendationer för att underlätta analys och prognostisering snarare än tvingande punkter. Positionen på varje salva bör mätas in. Detta görs redan idag (vid inmätning av borrhålsavvikelse) men informationen sammanställs ej. Denna information kommer dock att vara av stor betydelse vid framtida utvärderingar. Följande sprängtekniska data bör dokumenteras i sprängjournalen: Vilken nivå (pall) sprängningen utförs på Håldjup Pallhöjd Antal borrhål Bottenladdning, pipladdning och oladdad del Försättning och hålavstånd Antal rader i salvan Tändplan Total laddning och största samverkande laddningsmängd Sprängsalvans koordinater Skyddsåtgärder Sida 25 av 26

Nitro Consult Handläggare: Mathias Jern Marcus Kilebrant Sprängjournalen skall föras innan sprängning sker. Efter sprängning skall uppmätta vibrationsvärden införas i sprängjournalen. Insamlade sprängdata och uppmätningar skall fortlöpande utvärderas. Detta för att, vid behov, kunna vidta åtgärder för att minimera exempelvis vibrationsnivåer och att på så sätt kunna upprätthålla en låg miljöpåverkan över tiden. Göteborg 2012-10-03 NITRO CONSULT AB Göteborgsregionen Mathias Jern Marcus Kilebrant Sida 26 av 26

BEDÖMNINGSUNDERLAG OCH TILLÅTNA VIBRATIONS- OCH LUFTSTÖTVÅGSNIVÅER FÖR BYGGNADER, ANLÄGGNINGAR OCH VIBRATIONSKÄNSLIG UTRUSTNING 1: Sommarvägen 16, 18, 20 (Kv Häcken) 3 större bostadshus, 1-2 plans (suterräng) Stomme: Bjälklag: Rökkanaler: Betong / lättbetong Betong / lättbetong Mexisten / tegel / puts på tegel Murstock Tegel / plåt / papp Morän Källare Pool i ett av husen Närmaste avstånd till sprängning: ca 820 m v 350 = 6-7 mm/s p + = 250 Pascal Sida 1 av 42

2: Skövde 4:53 Bergsäterbassängen Vattenreservoar för området Stomme: Betong Bjälklag: Betong Betong Plåt Lerskiffer / kalksten Konstruktionen står direkt på berg Flera pumphus finns på fastigheten. Dessa är pumpar för den reservvattentäkt som finns i området. Närmaste avstånd till sprängning: ca 750 m v 350 = 11 mm/s p + = 450 Pascal 3: Sommarvägen 1-14, Regnbågsvägen 4, 6, Vårvägen 4, 6, 8, 10, 12 (Kv Ribban och Spikskon) 21 bostadshus, framförallt 1 ½ plans hus, suterränghus dominerar Stomme: Bjälklag: Rökkanaler: / betong / lättbetong / betong / lättbetong Mexisten / tegel Murstock Tegel/betongpannor / plåt / papp Morän Källare Närmaste avstånd till sprängning: ca 870 m v 350 = 6-9 mm/s p + = 250 Pascal Sida 2 av 42

Vårvägen 6 och 8 avviker tydligt från övriga hus i området och är äldre Stomme: Bjälklag: / tegel Rökkanaler: Murstock Betongpannor Morän Källare / torpargrund v 350 = 9 mm/s p + = 375 Pascal Sida 3 av 42

4: Sommarvägen 17,19, Regnbågsvägen 8, 10, 12, 14, Vårvägen 3, 5, 7, 9, 11, 13, 15, 17, 19, 21, 23, 25, 27, 29, 31, 33 (Kv Diskusen 1-22) 22 bostadshus, alla suterränghu. I huvudsak finns två olika hustyper där den ena har gavlar i mexisten med lättbetongfasad i övrigt och den andra typen har mexistenfasad runt om. Stomme: Bjälklag: Rökkanaler: Lättbetong Lättbetong Mexisten / lättbetong / puts Plåtklädd skorsten Betongpannor / plåt / papp Morän Källare / krypgrund / platta på mark Många av husen har fasadskador. Närmaste avstånd till sprängning: ca 810 m v 350 = 6 mm/s p + = 250 Pascal Sida 4 av 42

5: Sommarvägen 21, 23 (Kv Diskusen 23, 24) 2 bostadshus Stomme: Bjälklag: Rökkanaler: Mexisten / tegel Murstock Betongpannor / tegel Morän Platta på mark Närmaste avstånd till sprängning: ca 800 m v 350 = 6-9 mm/s p + = 250-375 Pascal Sida 5 av 42

6: Regnbågsvägen 3, 5, 7, 9, 11, 13, Höstvägen 1-16 (Kv Fotbollen, Kulan och Varpan) 24 i huvudsak enplans bostadshus Stomme: Bjälklag: Rökkanaler: / betong / betong Mexisten / tegel / trä Murstock (oftast) Betongpannor / plåt / papp Morän Källare Flera av husen har fasadskador och sprickor i grunden. Regnbågsvägen 13 avviker tydligt från övriga hus i området Stomme: Bjälklag: Rökkanaler: 4st murstockar Betongpannor Morän Källare / torpargrund Höstvägen Regnbågsvägen 13 Närmaste avstånd till sprängning: ca 910 m v 350 = 6-9 mm/s p + = 250-375 Pascal Sida 6 av 42

7: Skytteledsvägen 11, 13-16, 22 (Kv Vilhelmsro) 8 relativt nybyggda bostadshus, 1 eller 1 ½ plans Stomme: Bjälklag: / puts / tegel Rökkanaler: Plåtklädd skorsten Tegel Morän Platta på mark / torpargrund Ett par av husen har separat garage Närmaste avstånd till sprängning: ca 910 m v 350 = 7-9 mm/s p + = 300-375 Pascal Sida 7 av 42

8: Ulriksberg 5 Daghem Stomme: Bjälklag: Plåt Morän Torpargrund Närmaste avstånd till sprängning: ca 990 m v 350 = 9 mm/s p + = 375 Pascal Sida 8 av 42

9: Skytteledsvägen 1-6, 10 (Kv Fredholmsberg, Skytteledsängen) 7 relativt nybyggda bostadshus, av varierande konstruktion; 1 ½-2 plans suterränghus samt en- och tvåplansvillor. Stomme: Bjälklag: Rökkanaler: / puts / tegel Plåtklädd skorsten / murstock Tegel / plåt Morän Platta på mark / torpargrund / källare Ett par av husen har separat garage Närmaste avstånd till sprängning: ca 980 m v 350 = 7-9 mm/s p + = 300-375 Pascal Sida 9 av 42

10: Ulriksberg 4 1 plans bostadshus Stomme: Betonghålsten Puts Morän Platta på mark Närmaste avstånd till sprängning: ca 1010 m v 350 = 7 mm/s p + = 300 Pascal Sida 10 av 42

11: Huvuddelen av Våmbs by: Säterrörsvägen 3 6, 8, Vibäcksvägen 3 7, 10, 12, 14, 16, Våmbsvägen 18, 22, 28, 30, Persbergsvägen 8 18, 20, Ambjörnsväg 3 6, Grannabacken 4, 6, 8, 10. 40 äldre bostadshus, huvudsakligen 1 ½ plans villor, men både tvåplans och enplans hus förekommer Stomme: Bjälklag: Rökkanaler: / eternit / tegel / puts Murstock / plåtklädd skorsten Betongpannor / tegel Kalksten (0,5-2 meter morän på toppen) Torpargrund / källare (ofta av kalksten) Flera hus har skador på grunden. Många av husen har separat garage Närmaste avstånd till sprängning: ca 550 m v 350 = 7-9 mm/s p + = 300-375 Pascal Sida 11 av 42

12: Våmb 30:5, Våmb 30:62 5 hus i betong och tegel varav 2 bassänger, vattenreservoar för området Stomme: Bjälklag: Betong Betong Betong / tegel Plåt Kalksten (0,5-2 meter morän på toppen) Närmaste avstånd till sprängning: ca 690 m v 350 = 11 mm/s p + = 450 Pascal Sida 12 av 42

13: Delar av Våmbs by: Våmbsvägen 14, Grannabacken 5, 7, 9, Kyrkoliden 6, 8. 6 äldre bostadshus, huvudsakligen 1 plans villor och ett 1 ½ plans hus Stomme: Bjälklag: Rökkanaler: / puts Murstock / plåtklädd skorsten Tegelpannor Kalksten (0,5-2 meter morän på toppen) Källare / torpargrund (ofta av kalksten) Tre av husen har separat garage Närmaste avstånd till sprängning: ca 580 m v 350 = 7-9 mm/s p + = 300-375 Pascal Sida 13 av 42

14: Övregårdsvägen 6 (Våmb 30:70) Ett 2 ½ plans flerfamiljhus Stomme: Betong Bjälklag: Betong Tegel Rökkanaler: 3 st murstockar Tegelpannor Kalksten (0,5-2 meter morän överst) Källare Närmaste avstånd till sprängning: ca 670 m v 350 = 9 mm/s p + = 375 Pascal 15: Kyrkliden 3, 5 (Våmb 3:257, Våmb 30: 74) 2 enplanshus Stomme: Bjälklag: Rökkanaler: Plåtklädd skorsten Tegelpannor / plåt Kalksten (0,5-2 meter morän överst) Källare / platta på mark Närmaste avstånd till sprängning: ca 680 m v 350 = 9 mm/s p + = 375 Pascal Sida 14 av 42

16: Persbergsvägen 3 (Våmb 30: 75) Tvåplansvilla Stomme: Bjälklag: Rökkanaler: Betong Betong Tegel / puts Murstock Tegelpannor Kalksten (0,5-2 meter morän överst) Källare Fristående garage Närmaste avstånd till sprängning: ca 740 m v 350 = 7 mm/s p + = 300 Pascal 17: Persbergsvägen 1 (Våmb 30: 76) Tvåplansvilla Stomme: Bjälklag: Rökkanaler: 3 st murstockar Kopparplåt Kalksten (0,5-2 meter morän överst) Källare Fristående garage Närmaste avstånd till sprängning: ca 850 m v 350 = 9 mm/s p + = 375 Pascal Sida 15 av 42

18: Delar av Våmbs by: Våmbsvägen 1-4, 6-10 10 bostadshus bestående av fem 1 ½ plans villor, tre tvåplans villor och två enplans villor Stomme: Bjälklag: / tegel / puts Rökkanaler: Murstock / plåtklädd skorsten Tegelpannor / betongpannor Berg eller morän Källare / torpargrund (ofta av kalksten) / platta på mark Fyra av husen har garage eller andra separata byggnader på tomten. Närmaste avstånd till sprängning: ca 630 m v 350 = 7-9 mm/s p + = 300-375 Pascal Sida 16 av 42

19: Persbergsvägen 1 (Våmb 30: 76) Enplans bostadshus Stomme: Bjälklag: Rökkanaler: 3 murstockar Betongplattor Kalksten 0,5-2 meter morän på toppen) Källare Närmaste avstånd till sprängning: ca 510 m v 350 = 9 mm/s p + = 375 Pascal 20: Våmb Kyrka (Våmb 30:97, 30:98) 1100-tals kyrka Stomme: Bjälklag: Kalksten Kalksten spån Morän (anlagd på en moränkulle) Kyrkan är byggd på 1100-talet men renoverad i omgångar, senast 1897-98 och 1923-24. Förutom kyrkan finns ett stort antal stenmurar på fastigheten samt några administrativa byggnader av trä. Närmaste avstånd till sprängning: ca 530 m v 350 = 5-11 mm/s p + = 250-450 Pascal Sida 17 av 42

21: Kyrkbacken 3, 5, 7, 9, 11 (Våmb 30:89, 30:92-95) 5 bostadshus bestående av: tre 1 ½ plans suterränghus och två 1 ½ plans villor. Stomme: trä Bjälklag: Rökkanaler: Plåtklädd skorsten Tegelpannor Morän Platta på mark / suterräng Husen har gemensamt garage (träfasad, tegeltak med platta på mark) Närmaste avstånd till sprängning: ca 600 m v 350 = 9 mm/s p + = 375 Pascal 22: Våmb Skola (Våmb 30:264) Skola Stomme: Bjälklag: Rökkanaler: Plåtklädd skorsten Betongplattor Morän Platta på mark Närmaste avstånd till sprängning: ca 560 m v 350 = 11 mm/s p + = 450 Pascal Sida 18 av 42

23: Våmb 30:170, 30:171 1½ plans bostadshus Stomme: Bjälklag: Rökkanaler: Murstock Betongplattor Morän Platta på mark Grävd brunn, ca 5 m djup Flera byggnader på fastigheten varav två med murstock, trähus plåt / tegeltak med torpargrund. Närmaste avstånd till sprängning: ca 300 m v 350 = 9 mm/s p + = 375 Pascal Sida 19 av 42

24: Våmb 30:177 1 ½ plans bostadshus Stomme: Bjälklag: Rökkanaler: 2 murstockar Betongpannor Morän Torpargrund (kalksten) Gäststugor (2 st) grundlagda på plintar, träfasad, plåttak. Stor ekonomibyggnad i dålig kondition. Närmaste avstånd till sprängning: ca 260 m v 350 = 9 mm/s p + = 375 Pascal 25: Våmb 30:176 Enplans bostadshus Stomme: Bjälklag: Rökkanaler: / mexisten Murstock Betongpannor Morän Platta på mark Borrad brunn Närmaste avstånd till sprängning: ca 210 m v 350 = 6 mm/s p + = 250 Pascal Sida 20 av 42

26: Våmb 30:175 1 ½ plans bostadshus Stomme: Lättbetong Bjälklag: Lättbetong Puts Rökkanaler: Murstock Tegel Morän Källare Borrad brunn, ca 30 m Närmaste avstånd till sprängning: ca 180 m v 350 = 7 mm/s p + = 280 Pascal Sida 21 av 42

27: Våmb 30:265, 30:266 Bildemonteringsfirma: ett flertal verkstads- och lagerbyggnader Stomme: Stål Bjälklag: Limträbalkar / stål Plåt Plåt Morän Platta på mark Borrad brunn, ca 60 m, dessutom två borrade (idag oanvända hål) på ca 150 m. Bergvärme. Oljeavskiljare i mark. Vältbetong (vältbetongen bedöms ej som känsligare än övriga konstruktioner varför samma tillåtna värde gäller här som för övriga byggnader). Servrar samt telefonväxel finns i huvudbyggnaden (som en extra försiktighets åtgärd kommer dessa att vibrationsisoleras innan sprängningar påbörjas i närområdet). Närmaste avstånd till sprängning: ca 70 m (huvudbyggnad ca 100 m, fristående lagerbyggnad ca 70 m) Byggnad: v 350 = 13 mm/s Servrar: v max = 30 mm/s a max = 0,25 g (= 2,5 m/s 2 ) Telefonväxel: a max = 0,5 g (= 5 m/s 2 ) p + = 500 Pascal Sida 22 av 42

28: Våmb 30:267 1 ½ plans bostadshus Stomme: Bjälklag: Tegel Rökkanaler: Plåtklädd skorsten Tegel Morän Källare På fastigheten finns även en större verkstadsbyggnad, tillhör objekt nr 27 Närmaste avstånd till sprängning: ca 180 m v 350 = 9 mm/s p + = 375 Pascal 29: Våmb 30:185 2 plans flerfamiljshus Stomme: Lättbetong Bjälklag: Lättbetong Plåt Rökkanaler: Plåtklädd skorsten Plåt Morän Källare Närmaste avstånd till sprängning: ca 250 m v 350 = 7 mm/s p + = 280 Pascal Sida 23 av 42

30: Våmb 30:181 1 ½ plans suterränghus Stomme: Lättbetong Bjälklag: Lättbetong Tegel Rökkanaler: Murstock Tegel Svämsediment, morän Borrad brunn, ca 60 m Garage av betonghålsten, trä / tegelfasad, plåttak, platta på mark Närmaste avstånd till sprängning: ca 290 m v 350 = 5 mm/s p + = 280 Pascal 31: Våmb 30:183 1 plans bostadshus Stomme: Bjälklag: Rökkanaler: Murstock Tegel Svämsediment, morän Källare Borrad brunn, ca 100 m Garage av betong / träfasad, platta på mark Närmaste avstånd till sprängning: ca 320 m v 350 = 7 mm/s p + = 375 Pascal Sida 24 av 42

32: Bäckadalen Våmb 1 ½ plans bostadshus Stomme: Bjälklag: Rökkanaler: Murstock Betongpannor Svämsediment, morän Platta på mark Borrad brunn, ca 60 m Stall och garage med träfasad och plåttak, platta på mark Närmaste avstånd till sprängning: ca 530 m v 350 = 7 mm/s p + = 375 Pascal Sida 25 av 42

33: Våmb 30:194 (Månstorp) 1 ½ plans bostadshus Stomme: Lättbetong Bjälklag: Puts Rökkanaler: Murstock Plåt Svämsediment, morän Källare (kalksten / betong) Borrad brunn, ca 35 m Garage på platta på mark, plåtfasad och tak Närmaste avstånd till sprängning: ca 530 m v 350 = 5 mm/s p + = 280 Pascal Sida 26 av 42

34: Våmb 90:192 1 ½ plans bostadshus Stomme: Betong Bjälklag: Puts Rökkanaler: Murstock Tegel Morän Källare Grävd brunn Stor ekonomibyggnad med träfasad, plåttak, torpargrund / plintar Närmaste avstånd till sprängning: ca 460 m v 350 = 7 mm/s p + = 280 Pascal 35: Våmb 30:191 1½ plans bostadshus Stomme: Bjälklag: Rökkanaler: Murstock Tegel Sand / silt, morän Källare (kalksten) Relativt mycket skador i grund, murstock och trappa Närmaste avstånd till sprängning: ca 450 m v 350 = 7 mm/s p + = 375 Pascal Sida 27 av 42

36: Våmb 30:11 1½ plans bostadshus Stomme: Bjälklag: Rökkanaler: 2 st murstockar Tegel Sand / silt, morän Delvis källare / torpargrund Gäststuga och ekonomibyggnad med plåttak, träfasad, torpargrund / plintar Närmaste avstånd till sprängning: ca 430 m v 350 = 7 mm/s p + = 375 Pascal 37: Våmb 30:189, 30:190 1 ½ plans bostadshus Stomme: Bjälklag: Rökkanaler: Plåtrör Betongpannor Morän Delvis källare / torpargrund (kalksten) Borrad brunn, ca 36 m (1972) Ekonomibyggnad med eternittak, träfasad, grundlagd på plintar Närmaste avstånd till sprängning: ca 420 m v 350 = 9 mm/s p + = 375 Pascal Sida 28 av 42

38: Våmb 30:157 Enplans bostadshus Stomme: Bjälklag: Rökkanaler: Murstock Tegel Sand/silt, morän Delvis källare / torpargrund Borrad brunn, ca 28 m Ekonomibyggnad med papptak, träfasad Närmaste avstånd till sprängning: ca 330 m v 350 = 7 mm/s p + = 375 Pascal 39: Våmb 30:188 1 ½ plans bostadshus Stomme: Bjälklag: Rökkanaler: Murstock Betongpannor Morän Källare, torpargrund på utbyggnad Borrad brunn Ekonomibyggnad med tegeltak, träfasad, torpargrund Obs! Huset är ommålat till blått. Närmaste avstånd till sprängning: ca 290 m v 350 = 9 mm/s p + = 375 Pascal Sida 29 av 42

40: Våmb 30:186 1 plans bostadshus Stomme: Bjälklag: Rökkanaler: Murstock Tegel Morän / lera Torpargrund / platta på mark Grävd brunn, ca 4 5 m (ner i kalkstenen) Ekonomibyggnad med papptak, träfasad 4 st mindre byggnader med plåttak, träfasad och platta på mark Närmaste avstånd till sprängning: ca 160 m v 350 = 9 mm/s p + = 375 Pascal 41: Våmb 30:149 1 ½ plans suterränghus Stomme: Betong Bjälklag: Betong Puts / trä Rökkanaler: Murstock Betongpannor Sand / silt, morän Borrad brunn Ekonomibyggnader (2 st) med plåttak, träfasad, platta på mark / plintar Närmaste avstånd till sprängning: ca 440 m v 350 = 5 mm/s p + = 300 Pascal Sida 30 av 42

42: Våmb 30:151 1 ½ plans bostadshus Stomme: Bjälklag: Rökkanaler: Murstock Tegel Sand / silt, morän Delvis källare / torpargrund Borrad brunn Ekonomibyggnader (2 st) med tegeltak, träfasad, torpargrund Garage med tegeltak, träfasad, torpargrund Närmaste avstånd till sprängning: ca 350 m v 350 = 7 mm/s p + = 375 Pascal Sida 31 av 42

43: Våmb 30:153 1 ½ plans bostadshus Stomme: Lättbetong Bjälklag: Lättbetong Rökkanaler: Murstock Tegel Sand / silt, morän Delvis källare / torpargrund Grävd brunn, ca 11 m Ekonomibyggnader med plåttak, träfasad, torpargrund Garage med plåttak, träfasad Närmaste avstånd till sprängning: ca 280 m v 350 = 7 mm/s p + = 375 Pascal Sida 32 av 42

44: Våmb 30:146 1 plans bostadshus Stomme: Bjälklag: Rökkanaler: Murstock Sand / silt Platta på mark 2 st stallbyggnader av trä och mursten med fasader av trä och puts Närmaste avstånd till sprängning: ca 270 m v 350 = 7 mm/s p + = 375Pascal Sida 33 av 42

45: Våmb 30:148 1 ½ plans bostadshus Stomme: Bjälklag: Rökkanaler: Murstock Tegel Sand / silt Torpargrund (kalksten) Grävd brunn Ekonomibyggnader (2 st) med plåttak, trä / putsfasad, torpargrund (en i dåligt skick) Närmaste avstånd till sprängning: ca 310 m v 350 = 7 mm/s p + = 375 Pascal Sida 34 av 42

46: Våmb 30:143, 30:145 1 ½ plans bostadshus Stomme: Bjälklag: Rökkanaler: Murstock Tegel Morän Torpargrund Grävd brunn Ekonomibyggnader (3 st) med tegel / plåttak, träfasad, torpargrund Garage med tegeltak, träfasad, torpargrund Närmaste avstånd till sprängning: ca 170 m v 350 = 9 mm/s p + = 375 Pascal Sida 35 av 42

47: Våmb 30:198 1 plans bostadshus Stomme: Bjälklag: Rökkanaler: Murstock av tegel Morän Källare Garage / carport av trä Gäststuga av trä med rökkanal Närmaste avstånd till sprängning: ca 640 m v 350 = 9 mm/s p + = 375 Pascal Sida 36 av 42

48: Våmb 30:202 1 ½ plans bostadshus Stomme: Bjälklag: Rökkanaler: Murstock av tegel Svämsediment Källare Ekonomibyggnad av trä Förrådsbyggnad av trä Närmaste avstånd till sprängning: ca 860 m v 350 = 7 mm/s p + = 375 Pascal 49: Våmb 30:208 1 ½ plans bostadshus Stomme: Bjälklag: Rökkanaler: Murstock av tegel Svämsediment Källare under del av huset Garage / stall av trä Närmaste avstånd till sprängning: ca 910 m v 350 = 7 mm/s p + = 375 Pascal Sida 37 av 42

50: Våmb 30:203 1 ½ plans bostadshus Stomme: Bjälklag: Rökkanaler: Plåtklädd skorsten Morän Torpargrund Garage / förråd av trä med plåtfasad Förråd av trä Vedbod av trä Garage i mark av mursten Närmaste avstånd till sprängning: ca 950 m v 350 = 9 mm/s p + = 375 Pascal Sida 38 av 42

51: Våmb 30:205 1 ½ plans bostadshus Stomme: Bjälklag: Rökkanaler: Murstock av tegel Morän Källare Garage av trä och mursten Carport av trä Förråd av trä Vedbod av trä Närmaste avstånd till sprängning: ca 1020 m v 350 = 9 mm/s p + = 375 Pascal Sida 39 av 42

52: Våmb Fritidsstuga Stomme: Morän Plintar Närmaste avstånd till sprängning: ca 810 m v 350 = 11 mm/s p + = 450 Pascal 53: Våmb 30:151 2 plans bostadshus (under uppförande, fasader ej färdigställda) Stomme: Leca Bjälklag: Betong / trä Rökkanaler: Plåtklädd skorsten Morän Källare Gäststuga av trä Närmaste avstånd till sprängning: ca 600 m v 350 = 9 mm/s p + = 375 Pascal Sida 40 av 42

54: Våmb 30:20 1 Förrådsbyggnad Stomme: Morän Torpargrund Närmaste avstånd till sprängning: ca 600 m v 350 = 11 mm/s p + = 450 Pascal 55: Våmb 30:77 1 ½ plans bostadshus Stomme: Bjälklag: Puts Rökkanaler: Murstock av tegel Morän Källare Närmaste avstånd till sprängning: ca 750 m v 350 = 7 mm/s p + = 300 Pascal Sida 41 av 42

Övriga objekt A: Kraftledning (Skövde 10:30, 10:140) Ägare, Vattenfall TL 137 (001) B: Milsten Kalksten, Årtal 1707 C: Våmb 30:225 Vägverkets rastplats / WC hus med tegeltak samt platta på mark (morän) D: Riksväg 49 Skaravägen E: Cykelbana Gamla järnvägen F: Transformator- och pumpstationer v max = 35 mm/s a max = 2 g Sida 42 av 42