Barnperspektivet vid långvarigt ekonomiskt bistånd och i avhysningsärenden

Rapport 2007:67 Barnperspektivet vid långvarigt ekonomiskt bistånd och i avhysningsärenden Länsstyrelsens granskning av hur barnperspektivet fått genomslag i handläggningen av ekonomiskt bistånd och i avhysningsärenden Rapport från verksamhetstillsyn i Västra Götalands län

Barnperspektivet vid långvarigt ekonomiskt bistånd och i avhysningsärenden Länsstyrelsens granskning av hur barnperspektivet fått genomslag i handläggningen av ekonomiskt bistånd och i avhysningsärenden

Rapport 2007:67 ISSN 1403-168X Rapportansvarig: Socialkonsulenterna Monica Nilsson och Christine Ståhle Illustrationer: Berit Emanuelsson, Länsstyrelsen Västra Götalands län Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Enhet: Socialenheten Adress: 462 82 Vänersborg Telefon: 0521-60 50 00 Fax: 0521-60 55 25 Beställ från www.o.lst.se under rubriken Rapporter

Bakgrund Länsstyrelsen beslutade år 2003 att granska hur barnperspektivet fått genomslag i handläggningen av långvarigt ekonomiskt bistånd och i avhysningsärenden hos socialnämnderna/motsvarande nämnder. Länsstyrelsen har under åren 2004 2007 granskat samtliga 69 nämnders handläggning. Två delrapporter som omfattade 20 respektive 22 nämnders handläggning har publicerats, Rapport 2005:31 och Rapport 2006:52. Metod Länsstyrelsen begärde att få ta del av nämndernas riktlinjer och policydokument avseende barnperspektivet i ekonomiska biståndsärenden och avhysningsärenden. Vidare begärdes förteckningar över barnfamiljer som haft försörjningsstöd 10 månader eller längre samt förteckningar över barnfamiljer som avhysts de senaste åren. Länsstyrelsen har hos varje nämnd granskat 15 personakter eller samtliga akter i de fall antalet långvariga ärenden inte uppgick till 15. Hos vissa nämnder med mycket stort antal ärenden har cirka 10 % av personakterna granskats. Urvalet gjordes slumpmässigt utifrån nämndernas förteckningar. Granskningen skedde efter särskilda mallar. Länsstyrelsen har definierat avhysningsärende så att en avisering ska ha kommit till nämnden från kronofogdemyndigheten. Vid kommunbesöken har Länsstyrelsen intervjuat ansvarig chef, oftast tillsammans med någon eller några handläggare. Alla kommuner och stadsdelsnämndernas i Göteborg har fått ett separat beslut efter granskningen. Riktlinjer/styrdokument Flertalet nämnder har någon form av riktlinjer/policydokument/inriktningsmål om barnperspektiv i ekonomiska biståndsärenden. De nämnder som saknar detta har uppgett att de kommer att utforma sådana. Få av nämnderna har skrivna riktlinjer avseende barnperspektivet vid avhysningsärenden. Flera nämnder uppger att de kommer att utarbeta detta. Granskningen Antalet granskade akter Länsstyrelsen har granskat 943 långvariga försörjningsstödsärenden där det finns barn och 227 avhysningsärenden. Långvariga biståndsärenden I över hälften av ärendena var föräldrarna ensamstående. Drygt 20 % av ärendena hade varit aktuella längre än fyra år. Orsaken till biståndsbehovet var i de flesta ärendena arbetslöshet eller sjukdom, ofta i kombination. 1

Arbete mot självförsörjning En aspekt av ett barnperspektiv är att arbeta för att föräldrarna blir självförsörjande. Länsstyrelsen har vid granskningen funnit att det hos nämnderna pågår ett aktivt arbete med detta, bland annat genom samarbetet med arbetsförmedling och försäkringskassa, särskilda resursteam, och utredningar av arbetsförmåga. En del nämnder har prioriterat att ha täta träffar med de klienter som bedöms kunna bli självförsörjande inom inte alltför avlägsen tid. Vid intervjuerna framhölls betydelsen av att barnen får positiva förebilder i föräldrar som arbetar eller studerar för att få ett arbete. Länsstyrelsen vill framhålla vikten av att nämnderna också i ärenden med föräldrar som inte är aktuella för arbete, har en regelbunden kontakt genom personliga träffar. Risken är annars att barnen i dessa familjer uppmärksammas i mindre grad. Beslut utifrån barns bästa I cirka 60 % av ärendena hade bistånd beviljats till barn utöver riksnormen. Många av besluten gällde fritidsaktiviteter och fritidskort för resor i länet. Vanligt förekommande var också bistånd till cyklar, någon aktivitet på sommarlovet (Lisebergsbesök, besök på Skara Sommarland eller resa till släktingar). Några nämnder har beslutat att bevilja julklappspengar till barnfamiljer som under lång tid varit beroende av försörjningsstöd. Hänvisning till barnperspektivet har också skett i många ärenden gällande bistånd till hyresskulder, elskulder och mat för dagen. Länsstyrelsen vill framhålla vikten av att handläggarna återkommande informerar familjerna om möjligheten att ansöka om bistånd utöver riksnormen. Vid avslag på ansökningar om bistånd till barn är det viktigt att dokumentera vilka överväganden som gjorts beträffande konsekvenserna för barnet. Ungdomars ferieinkomster Få kommuner har riktlinjer om att ungdomars ferieinkomster påverkar familjens försörjningsstöd. Av dessa godkänner några kommuner ferieinkomster upp till Riksskatteverkets belopp för grundavdrag utan att det påverkan familjens försörjningsstöd. Några kommuner uppger att om den unge har ett kommunalt feriearbete under tre fyra veckor görs inget avdrag. Länsstyrelsen har bara i tre ärenden funnit att reduktion av försörjningsstödet på grund av ferieinkomst har skett. Funktionshindrade barn Vid granskningen har Länsstyrelsen noterat om det finns barn med funktionshinder i en familj och om speciell hänsyn i så fall tagits till detta. Länsstyrelsen har i några av besluten framfört att barn med funktionshinder, i ett fåtal ärenden, inte uppmärksammats tillräckligt. 2

Länsstyrelsen vill understryka att familjer med funktionshindrade barn ofta är speciellt belastade både ekonomiskt och i andra avseenden. Det är viktigt att handläggarna är uppmärksamma på detta och regelbundet informerar föräldrarna om möjligheter att få hjälp. Det är också viktigt att handläggarna har en helhetssyn i sitt arbete. Kontakter Länsstyrelsen har granskat hur ofta handläggarna träffat familjerna. I 34 kommuner/stadsdelsnämnder hade handläggarna träffat klienterna en gång per månad eller oftare. I övriga kommuner och stadsdelsnämnder varierade de personliga kontakterna, från en kontakt varannan månad till mera sällan. Det förekom, inte så sällan, att handläggaren inte hade någon personlig kontakt under hela granskningsperioden (c:a 1 år). Framför allt hos nämnder med stort antal biståndsärenden.. Endast i ringa utsträckning framgick det att handläggarna träffat barnen. Hembesök fanns redovisade framför allt vid ansökningar om hemutrustning. Länsstyrelsen anser att en regelbunden personlig kontakt är en förutsättning för att kunna arbeta med ett barnperspektiv. Handläggarna behöver ha viss kunskap om barnen och deras situation. Information bör ges om socialtjänstens möjligheter till ekonomiskt eller annat bistånd. Hembesök är enligt Länsstyrelsen ett bra sätt att träffa barn och föräldrar. Dokumentation Barnen och deras situation var knapphändigt dokumenterad i många ärenden eller saknades helt. Grundutredningar och/ eller uppföljningsdokument där barnen förekom saknades också. Detta varierade dock mellan kommunerna och i vissa fall även mellan handläggare i samma kommun. Dokumentationen var ofta mera utförlig i de ärenden där familjen var aktuell vid annan enhet, framför allt barn- och ungdomsenhet. Länsstyrelsen anser att det ska finnas en aktuell grundutredning i alla ärenden. I denna ska också barnens situation och behov framgå liksom om familjen är aktuell vid annan enhet. Med en sådan utredning finns underlag för en regelbunden systematisk uppföljning En sådan uppföljning bör ske åtminstone årligen. Samverkan med annan enhet Hos flertalet nämnder fanns ärenden som också var aktuella på annan enhet eller annan nämnd, huvudsakligen barn- och familjeenhet och funktionshinderenhet. I många ärenden framgick att det fanns ett bra samarbete, framför allt med barnoch familjenheter. Handläggarna gjorde gemensamma hembesök och hade regelbunden kontakt. Behoven hos barnen och familjerna synliggjordes genom detta. 3

Länsstyrelsen anser att alla nämnder bör ha rutiner för hur samverkan skall ske. Helhetssynen är en av grundprinciperna i SoL och innebär med nödvändighet samarbete mellan handläggare i ekonomiskt bistånd och handläggare vid andra delar av socialtjänsten Rättsäkerhet Handläggningen har med få undantag skett på ett rättssäkert sätt. Ansökningarna behandlas utan dröjsmål, besluten är motiverade och besvärshänvisning lämnas vid avslagsbeslut. Flera nämnder har som rutin att skicka beslutsunderlagen till den enskilde efter fattat beslut. Länsstyrelsen vill påpeka att återbetalning av ekonomiskt bistånd inte får ske genom avdrag i kommande bistånd. Länsstyrelsen vill framhålla att den personliga kontakten i handläggningen också har en rättsäkerhetsaspekt. Regelbundna personliga kontakter kan ha betydelse för rättssäkerheten till exempel genom möjlighet att lämna information och att sökanden får träffa den person som fattar beslut. Avhysningsärenden Samtliga nämnder uppger att de som rutin skickar ett erbjudande om kontakt när en avisering om avhysning kommer från kronofogdemyndigheten. Alla nämnder anger i sina riktlinjer eller vid intervjun att de prioriterar barnfamiljer för att undvika att dessa avhyses. Alla nämnder uppger också att socialsekreterare är närvarande om avhysning genomförs. 4

De större nämnderna har i stor utsträckning särskilda boendesekreterare, som arbetar aktivt för att förebygga hyresskulder och förhindra avhysningar. Hos dessa nämnder följs hyresskulds- och avhysningsärenden upp. Vid granskningen visade det sig dock att några nämnder, trots boendesekreterare, hade dålig kunskap om dessa ärenden. Länsstyrelsen har inför granskningarna begärt att nämnderna redovisar avhysningsärenden för de senaste åren. Då nämnderna i olika grad för statistik över dessa ärenden och då någon statistik inte heller finns hos annan myndighet eller nationellt, råder viss osäkerhet beträffande antalet avhysningsärenden i kommunerna. Merparten av de granskade ärendena gällde hyresskulder. Många familjer var okända för socialtjänsten och tog heller inte kontakt med nämnden för att ansöka om bistånd. En del familjer tog kontakt men gjorde ingen ansökan. Många hade flyttat när avhysningen verkställdes och om dessa fanns ingen kunskap. I de ärenden där avhysningen inte genomfördes, hade som regel nämnden beviljat bistånd till hyresskulden och/eller ett socialt kontrakt. I några ärenden hade hyresvärden återkallat avhysningen efter kontakt med hyresgästen. I de fall där avhysningen verkställdes och socialtjänsten hade kontakt med familjen, accepterade hyresvärden inte ett kvarboende oavsett socialtjänstens insatser. Orsaken var att dessa familjer både hade hyresskulder och klagomål om störande beteende. Socialtjänsten har i dessa fall medverkat till att familjen fått ett nytt boende, antingen ett nytt hyreskontrakt eller socialt kontrakt, stödboende eller jourboende i avvaktan på annan lösning. Av dokumentationen och vid intervjuerna framgick att barn- och ungdomsenheterna underrättas om avhysningsärenden när det finns barn. Samverkan sker om avhysningen verkställs. I flera ärenden hade insats i form av boendestöd/ familjepedagog beviljats. Länsstyrelsen anser att barnfamiljers hyresskuldsärenden och avhysningsärenden bör handläggas utifrån ett barnperspektiv. Vidare anser Länsstyrelsen att det hos samtliga nämnder bör finnas boendesekreterare eller motsvarande för bevakning av uppsägningar av hyreskontrakt och meddelande om avhysningar. Nämnderna bör regelbundet och systematiskt följa upp avhysningsärenden. Vid utredningar i hyresskulds- och avhysningsärenden är det särskilt viktigt att det i beslutsunderlaget görs en barnkonsekvensanalys. Det innebär att redovisa vad olika ställningstagande får för konsekvenser för barnen i familjen. 5

Sammanfattande synpunkter Länsstyrelsen anser att nämnderna kontinuerligt bör diskutera sina riktlinjer/policydokument/inriktningsmål om barnperspektivet i ekonomiskt bistånd för att hålla dessa levande, nämnderna regelbundet och systematiskt bör följa upp avhysningsärenden, barnen behöver synliggöras bättre i dokumentationen, vid avslagsbeslut, som rör barn ska konsekvenserna för barnen finnas med i beslutsunderlaget, när familjer är aktuella på olika enheter inom socialtjänsten måste en samverkan finnas, den personliga kontakten är nödvändig för att kunna ha ett barnperspektiv och av rättssäkerhetsskäl. Lästips: Barnperspektivet i avhysningsärenden, Länsstyrelsens rapport 2002:25 Ekonomiskt bistånd, Socialstyrelsen 2003 Barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd, Socialstyrelsen och länsstyrelserna 2003 Vräkning och hemlöshet drabbar också barn, SOU 2005:88 Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, Socialstyrelsen 2006 6