Faroanalys. Exempel på utformning av faroanalys



Relevanta dokument
HACCP är ett arbetssätt för att ta reda på, bedöma och kontrollera alla faror i verksamheten. Farorna är potentiella hot mot livsmedelssäkerheten.

Hur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden

Flödesschema, HACCP och faroanalys

INFORMERAR HACCP & GHP. GHP God Hygien Praxis. Företagets ansvar. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen

HACCP och faroanalys

RUTINER FÖR ÖVERVAKNING AV TEMPERATURER

Hjälp till utformning av egenkontroll och faroanalys

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP

Egentillsyn. med haccp

Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det?

Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll

EGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING

Bilaga 1. Revidering av riktlinjer för offentlig kontroll av livsmedel i Sävsjö kommun Miljö- och byggförvaltningen, Sävsjö kommun

Rapporteringsformulär för kontroll (inspektion, revision) (UA = utan avvikelse, A = avvikelse, EK= ej kontrollerad, EA= ej aktuell)

Vad ska ingå i ett egenkontrollprogram?

Exempel 1 av Christopher Nilsson

Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet

Hjälp till utformning av egenkontrollprogram. Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter

Lagstöd till kontrollrapport

3.6 Faroanalys. Flik 3 RISKVÄRDERING CCP JA/NEJ NEJ. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD( Se rutiner i Låg Mellan Hög

Egenkontroll vid livsmedelshantering!

Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel?

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, mottagningskök, lagar frukost, mottager varm lunch och kall middag. 1. Förebyggande åtgärd

Säker livsmedelsverksamhet

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring

EGENTILLSYN. - stöd vid upprättandet av ett egenkontrollprogram

Branschriktlinjen Säker mat i Servicehandeln

Information om egenkontroll och HACCP i livsmedelsverksamheter

Förslag till egenkontrollprogram

Säker livsmedelshantering för konsumenternas skull

Generell riskanalys för hantering av livsmedel i bostad för vuxna barn mfl enligt LSS 1 2. Förebyggande åtgärd

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Hjo kommun. Egenkontroll livsmedel. Rutin Egenkontroll livsmedel. 1. Dokumenttyp. Rutin. 2. Fastställande/upprättad

Information om egenkontroll och HACCP i livsmedelsverksamheter

Grundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan.

Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, MICASA mottager varm lunch och tillagning av lättare lunch 1. Förebyggande åtgärd

Ditt ansvar som livsmedelsföretagare

Egenkontroll livsmedelsverksamheter

Godkända leverantörer

Säker livsmedelshantering

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, gruppboende/ avdelningskök Lagar frukost, mottager varm lunch och kall middag 1. Förebyggande åtgärd

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna

Ändrad Generellt kan man säga att rutinerna ska svara på frågeställningarna: Varför? När? Var? Hur? Och av vem?

Offentlig livsmedelskontroll av restauranger Trelleborg anläggningar i risk- och erfarenhetsklass 3B

ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM

INFORMATION Februari 2014

Egenkontroll med HACCP. Systemet kommer från Nasa. Säker mat till astronauterna. Bygger på 7 grundprinciper

Egenkontroll ger bättre koll

Vänersborgs kommun. Egenkontrollprogram storhushåll. För

Egenkontrollprogram. för restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar

Nya regler om hygien för säkerhets skull

Måltidsservice Sundbyberg - delegation utifrån livsmedelslagstiftningen Respektive delegat ansvarar för att de uppgifter som nedan anges utförs.

Egenkontroll för äldreboenden i Järfälla kommun

Livsmedel. Information från miljöavdelningen. Tips och råd inför miljöavdelningens inspektion MILJÖAVDELNINGEN

HUR GÖR MAN ETT EGENKONTROLLPROGRAM?

Egenkontrollprogram. för butiker, grossister och liknande verksamheter. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar

Egenkontroll för livsmedelsföretagare

Vi som jobbar med livsmedelskontroll. Dag Henric Lina Christina Therése

SVA:s utbildningar/workshops i fodersäkerhet samt HACCP hösten 2015/våren Välkommen till våra utbildningstillfällen

Bakningsdag Märkningen med bakningsdag är frivillig men uppskattas av kunderna.

Checklista - Internrevision

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, gruppboende/ avdelningskök mottager varm frukost, varm lunch och varm middag 1. Förebyggande åtgärd

Tillsynsprojekt Revision av livsmedelsbutiker

Hjälpreda till enkla livsmedelsföretag att utforma egenkontrollprogram

Exempel 2 av: Christopher Nilsson

Tillsynsprojekt Revision av pizzerior

Tillsynsprojekt Revision av restauranger

HACCP för livsmedelsföretag

Handbok för egenkontroll med HACCP vid produktion och distribution, P111

CHECKLISTA FÖR LEVERANTÖRSBEDÖMNING ENLIGT IP LIVSMEDEL

ALEBO PENSIONAT. Förebyggande åtgärder för att undvika hälsofaror

Information om krav i livsmedelslagstiftningen

Branschtillsyn, 2011 Mottagnings- och serveringskök Rapport nr: 13

Checklista - Internrevision

Kiruna kommun Kiruna ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE av anläggning där livsmedel bereds, behandlas eller bearbetas

System för matsäkerhet baserat på HACCP

Livsmedelshygien - Lathund för egenkontrollprogram i vårdboendets avdelningskök

Råd & tips för dig som ska starta. Livsmedelsverksamhet. Så gott som alla livsmedelsverksamheter ska registreras

Tips och stöd till dig som ska utforma ett egenkontrollprogram

HACCP för livsmedelsföretag

Miljökontoret Box ÖSTHAMMAR Tel: e-post: Besöksadress: Stångörsgatan 10

Planering och utformning av livsmedelslokal

PROJEKT. Kebabprojekt. - Kontroll och provtagning på kebabhantering i Haninge, Tyresö och Nynäshamn. Genomfört 2013

Miljönämnden i Jönköpings kommun Gatuköksprojekt 2011

Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering

Offentlig livsmedelskontroll av importörer, grossister och butiker i Trelleborg 2011

Kontroll av kök inom vård och omsorg 2010

Förslag till egenkontrollprogram

Egenkontroll din kvalitetssäkring

Sammanställning. Redlighet och hygien vid Butiksgrillning 2008

HACCP first aid kit Tio steg för säker ost

Projekt 2012 Kontroll av kylförvaringen av ätfärdiga livsmedel i butiker. Miljö- och hälsoskydd

EGENKONTROLLPROGRAM FÖR STORHUSHÅLL

Vägledning till införande av HACCP

Rengörings- och temperaturkontroll på restauranger och caféer i Varbergs kommun 2012

Bedömningsgrunder till rapporteringspunkter Nr. Kontrollområde Krav Avvikelse

Kontroll av salladsbufféer i butik

Transkript:

Faroanalys Exempel på utformning av faroanalys En faroanalys utgör det första steget mot ett HACCP - baserat synsätt (se faktaruta 1) för ett livsmedelsföretag. Analysen gör det möjligt att på ett strukturerat sätt identifiera de potentiella faror som kan finnas i verksamheten så att dessa kan förebyggas eller reduceras till en acceptabel nivå. Bedömningen av en fara ska utgå ifrån vilken slags fara som kan uppstå, d.v.s. om den är mikrobiologisk, kemisk, allergen eller fysisk (se faktaruta 2), hur sannolikt det är att faran uppstår och hur allvarliga effekterna är. Beroende på i vilket hanterings/processteg en fara kan uppstå och hur stor risken är bedöms sedan om faran kan kontrolleras genom grundförutsättningarna eller om det är en kritisk styrpunkt (CCP) som kräver särskild övervakning. Så långt som möjligt bör antalet kritiska styrpunkter minimeras, t.ex. genom att ändra i rutiner, flöden, processer m.m., så att faran därigenom reduceras till en acceptabel nivå och kan kontrolleras med grundförutsättningarna. Det här dokumentet är tänkt att fungera som en enkel guide till att genomföra en faroanalys. Notera att detta endast är ett exempel på hur en sådan kan se ut. Det är viktigt att förstå att en korrekt analys alltid måste utgå från, och vara anpassad för, den faktiska verksamheten på företaget. Mer information och exempel på faroanalyser hittar du på livsmedelsverkets hemsida(www.slv.se). Där finns bland annat branschriktlinjer framtagna av olika livsmedelsbranscher till exempel: Säker mat i servicehandeln (Svenskservice handel och fast food) Handbok för säker mat inom vård, skola och omsorg Branschriktlinje för säker mat i din butik

Faktaruta 1 HACCP (Hazard Analysis and Critical Control Point) HACCP är ett arbetssätt för att ta reda på, bedöma och kontrollera alla faror i verksamheten. Farorna är ett hot mot livsmedelssäkerheten. Utifrån flödesscheman över tillverkningsprocesserna sammanställer du alla faror som kan finnas. Det kan vara mikrobiologiska, kemiska, allergena och fysikaliska faror. Det är fienderna till en bra produkt du ska ta reda på. Du har kontroll över många faror genom att grundförutsättningarna följs. Avgör var och hur resterande faror kan hållas i styr. Det är vid de kritiska styrpunkterna. Ange vad som ska gälla vid varje kritisk styrpunkt till exempel tid och temperatur. Ange också på vilket sätt du kan övervaka dem. Bestäm vad som ska hända om det som gäller vid styrpunkten inte uppfylls. Vad ska exempelvis ske med avvikande produkter? Skapa rutiner för att kontrollera att styrpunkter är effektiva. Det kan exempelvis ske genom stickprovstagning och mikrobiologiska analyser och kalibrering av mätutrustningar. Övervaka att rutinerna följs kontinuerligt och uppdatera planen vid behov. Dokumentera övervakningsdata och vidtagna korrigerande åtgärder. Faktaruta 2 Livsmedelshygieniska risker är fysikaliska, kemiska och mikrobiologiska risker. Fysikaliska risker kan t.ex. vara glas, metall, trä eller plast som av någon anledning hamnar i livsmedlet. Detta kan bl.a. bero på bristande underhåll av inredning och utrustning, trasigt emballage vid leveranser eller på bristande rutiner för personalhygien. Kemiska risker kan utgöras av rester av rengöringsmedel eller andra kemikalier, överdosering av konserveringsmedel, allergena ämnen, naturligt förekommande gifter i vissa livsmedel, rester av tungmetaller m.m. Mikrobiologiska risker utgörs framför allt av bakterier, virus och mögelsvampar, som finns i livsmedlet eller tillförs via personal, skadedjur eller bristande rengöring.

Exempel: Flödesschema varmkök Man kan upprätta ett flödesschema för varma rätter och ett för kalla rätter eller ett flödesschema för hela verksamheten. Ett flödesschema kan se ut på olika sätt beroende på vilka processteg man har i sin verksamhet och detta är bara ett förslag. Fyll i de kritiska gränser ( gränsvärden, max- och/eller min-värden) som ni använder samt de processteg som är aktuella för er verksamhet. Börja faroanalysen med att göra ett flödesschema. (Flödesschema för kallkök finns på sidan 8.) 1. Inköp 2. Varumottagning 3. Torrlagring 4. Fryslagring 5. Kyllagring Max -18 C Max +4 C/ +8 C 6. Upptining 7. Beredning 8. Värmebehandling Minst + 72 C 9. Varmhållning Max 2h i + 60 C 10. Nedkylning Max +8 C inom 4 h 13. Utleverans 14. Servering 11. Kyllagring 12. Återupphettning Minst + 72 C

Exempel: Faroanalys processteg för varmkök Processteg Hanteringssteg/nr Risk Förebyggande åtgärder Kritisk styrpunkt / Ange samtliga processteg i flödesordning inklusive inköp. Ange de mikrobiologiska, kemiska och fysikaliska faror samt allergener som eventuellt kan finnas i processtegen. Riskerna bör specificeras så långt som är praktiskt möjligt. Ange de åtgärder som skall vidtas för att reducera/eliminera faran för konsumenten till en acceptabel nivå. Ange (med hjälp av t ex beslutsträd, se exempel s.13) om processteget är en kritisk styrpunkt eller inte. 1. Inköp Höga halter av bakterier och sporer i råvaror från icke godkänd leverantör. Använda väl beprövade leverantörer. Rutiner finns i grundförutsättningarna. Översyn av leverantörer bör göras minst 1 gång/år eller vid problem. reduceras i uppvärmningssteget och med en snabb nedkylning. 2. Varumottagning mikroorganismer pga. felaktig lagring/transport. Förekomst av glas, sten, främmande föremål pga. trasiga förpackningar. Fysisk eller mikrobiell förorening av livsmedel och utrymmen om varor i ytteremballage tas in direkt till/genom beredningsutrymme. Mottagningsrutiner finns i grundförutsättningarna. Kontrollera temperatur, emballage, datum, främmande föremål, märkning. Varor packas upp ur ytteremballage innan de tas in. reduceras i uppvärmningssteget 3. Torrlager Skadedjur som överför sjukdomsframkallande bakterier. Genomarbetat skadedjursprogram. Skadedjurstäta lokaler. Rutiner finns i grundförutsättningarna reduceras i uppvärmningssteget 4. Fryslagring Förorening från ytteremballage om både förpackade och oförpackade varor förvaras tillsammans. Isbildning pga. infrysning av stora mängder varor i förvaringsfrys. För hög temperatur som försämrar kvaliteten på livsmedlen. Rutiner finns i grundförutsättningarna d v s korrekt förvaringstemperatur. Inga stora mängder livsmedel fryses in i förvaringsfrysar. God separering mellan olika varor. reduceras i uppvärmningssteget

Forts. på faroanalys processteg för varmkök Processteg Hanteringssteg/nr. Risk Förebyggande åtgärder Kritisk styrpunkt / Rutiner om rätt mikroorganismer pga. för hög förvaringstemperatur/tid samt god 5. Kyllagring förvaringstemperatur. Korskontamination separation mellan olika livsmedel finns från råvara till färdig vara pga. bristande reduceras i uppvärmningssteget. i grundförutsättningarna. separering. 6. Upptining mikroorganismer pga. för hög förvaringstemperatur/lång lagringstid. Upptiningsrutiner finns i grundförutsättningarna. Upptining sker i kylar eller under rinnande kallt vatten. reduceras i uppvärmningssteget 7. Beredning Korskontamination av livsmedel om dessa ej hanteras på separata ytor eller hanteringen skiljs i tid. Förorening av livsmedel från personal, smutsiga redskap etc. Tillväxt av sjukdomsframkallande mikroorganismer vid för lång hanteringstid/hög temperatur. Rutiner finns i grundförutsättningarna i form av personalhygien, rengöring, rätt temperatur och separation mellan olika livsmedel. Ta inte fram allt för stora mängder livsmedel åt gången. reduceras i uppvärmningssteget. 8. Värmebehandling Otillräcklig avdödning av sjukdomsframkallande mikroorganismer pga. för låg kärntemperatur. Korrekt värmebehandling. 9. Varmhållning mikroorganismer pga. av för låg temperatur. Kontroll av temperatur vid varje tillfälle. Rutin finns i grundförutsättningarna

Forts. på faroanalys processteg för varmkök Processteg Hanteringssteg/nr. Risk Förebyggande åtgärder Kritisk styrpunkt / Nedkylning sker i nedkylningskåp eller 10. Nedkylning Förorening från personal och utrustning. under andra kontrollerande förhållanden. Rutiner om mikroorganismer pga. för långsam personalhygien, rengöring finns i nedkylning. grundförutsättningarna. 11. Kyllagring Se punkt 5 Se punkt 5 Se punkt 5 12. Återupphettning Samma som för värmebehandling. Korrekt värmebehandling. 13. Utleverans Förorening av livsmedel från personal och utrustning. mikroorganismer på grund av felaktig temperatur under transport. Rutiner om personalhygien, rengöring finns i grundförutsättningarna. Kort tid mellan tillagning och servering. Temperatur kontrolleras vid leverans. 14. Servering (Överlämning till kund) Om ni garanterar att maten är allergifri och kunden är mycket känslig för allergener. Allergen fara. Rutiner om personalhygien och märkning finns i grundförutsättningarna. De allergena riskerna reduceras med grundförutsättningarna.

Exempel: Flödesschema kallkök Man kan upprätta ett flödesschema för varma rätter och ett för kalla rätter eller ett flödesschema för hela verksamheten. Ett flödesschema kan se ut på olika sätt beroende på vilka processteg man har i sin verksamhet och detta är bara ett förslag. Fyll i de kritiska gränser ( gränsvärden, max- och/eller min-värden) som ni använder samt de processteg som är aktuella för er verksamhet. 1. Inköp 2. Varumottagning 3. Torrlagring 4. Fryslagring 5. Kyllagring Max -18C Max +4C/+8C 6. Upptining 7. Beredning 9. Utleverans 10. Servering 8. Kyllagring Max +4C/+8C

Exempel: Faroanalys processteg för kallkök Processteg Hanteringssteg/nr Risk Förebyggande åtgärder Kritisk styrpunkt / Ange samtliga processteg i flödesordning inklusive inköp. Ange de mikrobiologiska, kemiska och fysikaliska faror samt allergener som eventuellt kan finnas i processtegen. Riskerna bör specificeras så långt som är praktiskt möjligt. Ange de åtgärder som skall vidtas för att reducera/eliminera faran för konsumenten till en acceptabel nivå. Ange (med hjälp av t ex beslutsträd se exempel s.13) om processteget är en kritisk styrpunkt eller inte. 1. Inköp Höga halter av bakterier och sporer i råvaror från icke godkänd leverantör. Använda godkända leverantörer. Rutiner finns i grundförutsättningarna. Översyn av leverantörer bör göras minst 1 gång/år eller vid problem. Rutin för inköp följs. 2. Varumottagning mikroorganismer pga. felaktig lagring/transport. Förekomst av glas, sten, främmande föremål pga. trasiga förpackningar. Fysisk eller mikrobiell förorening av livsmedel och utrymmen om varor i ytteremballage tas in direkt till/genom beredningsutrymme. Mottagningsrutiner finns i grundförutsättningarna. Kontrollera temperatur, emballage, datum, främmande föremål, märkning. Varor packas upp ur ytteremballage innan de tas in. Rutin för varumottagning följs. 3. Torrlager Skadedjur som överför sjukdomsframkallande bakterier. Genomarbetat skadedjursprogram. Skadedjurstäta lokaler. Rutiner finns i grundförutsättningarna Rutin för skadedjurskontroll följs. 4. Fryslagring Förorening från ytteremballage om både förpackade och oförpackade varor förvaras tillsammans. Isbildning pga. infrysning av stora mängder varor i förvaringsfrys. För hög temperatur som försämrar kvaliteten på livsmedlen. Rutiner finns i grundförutsättningarna d v s korrekt förvaringstemperatur. Inga stora mängder livsmedel fryses in i förvaringsfrysar. God separering mellan olika varor. Rutin för temperaturer följs.

Forts. på faroanalys processteg för kallkök Processteg Hanteringssteg/nr Risk Förebyggande åtgärder Kritisk styrpunkt / Ange samtliga processteg i flödesordning inklusive inköp. Ange de mikrobiologiska, kemiska och fysikaliska faror samt allergener som eventuellt kan finnas i processtegen. Riskerna bör specificeras så långt som är praktiskt möjligt. Ange de åtgärder som skall vidtas för att reducera/eliminera faran för konsumenten till en acceptabel nivå. Ange (med hjälp av t ex beslutsträd) om processteget är en kritisk styrpunkt eller inte. 5. Kyllagring mikroorganismer pga. för hög förvaringstemperatur. Korskontamination från råvara till färdig vara pga. bristande separering. Rutiner om rätt förvaringstemperatur/tid samt god separation mellan olika livsmedel finns i grundförutsättningarna. 6. Upptining mikroorganismer pga. för hög förvaringstemperatur/lång lagringstid. Upptiningsrutiner finns i grundförutsättningarna. Upptining sker i kylar eller under rinnande kallt vatten. Rutin för upptining följs. 7. Beredning Korskontamination av livsmedel om dessa ej hanteras på separata ytor eller hanteringen skiljs i tid. Kontaminering av livsmedel från personal, smutsiga redskap etc. Tillväxt av sjukdomsframkallande mikroorganismer vid för lång hanteringstid/hög temperatur. Rutiner finns i grundförutsättningarna i form av personalhygien, rengöring, rätt temperatur och separation mellan olika livsmedel. Ta inte fram allt för stora mängder livsmedel åt gången. Rutiner för hygien, rengöring separation samt tid och temperatur följs. 8. Kyllagring Se punkt 5. Se punkt 5. Se punkt 5. 9. Servering/utleverans 10. Servering (Överlämning till kund) Förorening av livsmedel från personal och utrustning. mikroorganismer på grund av felaktig temperatur under transport. Om ni garanterar att maten är allergifri och kunden är mycket känslig för allergener. Allergen fara. Rutiner om personalhygien, rengöring finns i grundförutsättningarna. Kort tid mellan tillagning och servering. Temperatur kontrolleras vid leverans. Rutiner om personalhygien och märkning finns i grundförutsättningarna. De allergena riskerna reduceras med grundförutsättningarna.

Sammanställning av kritiska styrpunkter varmkök Styrpunkt nr. Hanteringssteg Kritisk gräns Övervakningsrutiner Korrigerande åtgärder Kontroll över att rutin fungerar Dokumentation Vad När Vem Vad Vad när vem Var 1 Värmebehandling 2 Varmhållning 3 Nedkylning Kärntempera tur över 72ºC Temperatur över 60ºC. Ej längre än 2 timmar. < 8ºC inom 4 timmar. Temperaturövervakning Tid och temperaturövervakning Tid och temperaturövervakning Dagligen Dagligen Dagligen Den som bereder maten Serverings personal Den som kyler ned maten Fortsätt värm tills kärntemperatur 72ºC nås. Återuppvärm till > 72ºC. Mer än 2 timmar = kasseras. > 8ºC efter 4 timmar = kasseras. 4 Återupphettning Kärntempera tur över 72ºC Temperaturövervakning Dagligen Den som bereder maten Fortsätt värm tills kärntemperatur 72ºC nås 5 Utleverans Temperatur över 60ºC. Ej längre än 2 timma. Tid och temperaturövervakning Vid varje leverans Ansvarig för utleverans. Återuppvärm till > 72ºC eller kassera livsmedlen.

Sammanställning av kritiska styrpunkter kallkök Styrpunkt nr. Hanteringssteg Kritisk gräns Övervakningsrutiner Korrigerande åtgärder Verifiering Dokumentation Vad När Vem Vad Vad när vem Var 1 Kyllagring + 2ºC färsk fisk, skaldjur + 4ºC köttfärs + 8ºC övrigt Dagligen Temperaturövervakning Kökspersonal Temperatur justeras/kyltekniker kontaktas. Livsmedel kasseras. 2 Utleverans + 8ºC Temperaturövervakning Vid varje leverans Ansvarig för utleverans. Livsmedlen kasseras.

Beslutsschema. Frågorna ska besvaras i ordningsföljd. Fråga 1. Finns det förebyggande kontrollåtgärder? Modifiera stegen i processen eller produkten Är styrningen i detta steg nödvändig för säkerheten? Ingen CCP Stopp* Fråga 2. Är detta steg speciellt utformat för att eliminera eller reducera sannolikheten av en fara till en acceptabel nivå?** Fråga 3. Kan förorening med identifierad(e) fara(or) som överskrider tillåtna gränser förekomma eller kan dessa öka till oacceptabla nivåer?** Ingen CCP Fråga 4. Kommer ett påföljande steg att eliminera identifierade faror eller minska sannolik förekomst till acceptabel nivå?** Stop* Kritisk styrpunkt CCP Ingen CCP Stopp* *Fortsätt till nästa identifierade fara i den beskrivna processen. **Acceptabla och oacceptabla gränser måste bestämmas när man identifierar kritiska styrpunkter CCP = kritisk styrpunkt