I Etiopien har tuggdrogen kat gått från att traditionellt ha brukas socialt till att idag sprida sig till ungdomar i delar av landet där den inte odlas. Handeln har blivit big business och för allt fler bönder i landet är det en mer lönsam gröda än kaffe. Text Josef el Mahdi Foto Cleis Nordfjell Kat lönsammare än kaffe Ω
Klockan är kring lunchtid och på marknaden i Awedai i östra Etiopien är det full fart. Omkring 500 människor antingen säljer stora ruskor av kvistar med gröna späda blad, eller så har de kommit hit för att själva handla. Överallt provsmakar kunder på bladen, som finns i olika kvaliteter. Här, varsågod, chat av bästa kvalitet! ropar en av försäljarna. Marknaden är Etiopiens största för den narkotiska växten kat, eller "chat" som det heter i Etiopien. Här, på landsbygden utanför staden Harar mellan landets huvudstad Addis Abeba och grannländerna Djibouti och Somalia, ligger regionens centrum för odling. På var och varannan gård sticker katträd upp mellan mangoodlingarna och majsen. Till lilla Awedai kommer bondkvinnorna för att sälja skörden medan männen ofta är kvar på åkrarna. Handeln pågår här dygnet runt. För den som har bråttom och är beredd att betala lite extra går det att köpa av säljare som står vid vägen. Här i Oromoregionen är kat en del av det vardagliga livet för många. Både män och kvinnor använder drogen. På kvällen samlas familjer eller vänner över knippen med kat. Sessionerna där brukarna dricker te och lyssnar på musik kan pågå i timmar. Men det är en ökad efterfrågan från andra delar av landet, Östafrika och utlandet som nu gör att allt fler bönder går över till att odla och skörda den mycket vattenkrävande katväxten. Bakom ett skrivbord på en affärsgata i Addis Abeba sitter Beniam Hailemariam, säljchef på grossistfirman Hajuta Trading. Hans kontor skulle kunna tillhöra vilken entreprenör som helst här i centrala Addis. På en hylla står varuprover och broschyrer och en telefon som ringer regelbundet. En sekreterare kommer med te. Det som Beniam Hailemariam säljer klassas i större delen av världen som narkotika. I Sverige såväl som alla länder i EU, utom Nederländerna och Storbritannien, och i Nordamerika och andra delar av världen är kat en olaglig drog. I Etiopien har kat under lång tid varit en traditionellt använd och tillåten drog. Under senare tid har en helt ny marknad öppnats för produkten. Orsaken är en kulturell förändring i synen på kat. Från att ha varit vanligt främst i de somaliska syöstra delarna av landet, och i Addis Abeba ha brukats av äldre män i traditionella sociala sammanhang, har drogen blivit allmängods. De unga här gillar att tugga. Efterfrågan är konstant. Chat har blivit big business. Här ser vi inte chat som en drog, det är en normal grej, säger Beniam Hailemariam. Det innebär att bruket även sprider sig nedåt i åldrarna. Desalegn Nega, projektledare på organisationen Hiwot som jobbar socialt med ungdomar i Addis Abeba, vittnar om hur drogen lockar de unga och hur Ω Kvinnor säljer kat på marknaden i Harar. Kat Kat är stjälkar och blad från växten Chata Edulis som växer i Etiopien, Jemen och Kenya. Den odlas både som buske och mindre träd. De färska bladen och de fina grenarna tuggas och saliven sväljs, vilket orsakar ett rus. De verksamma substanserna är katinone och katin, dessa är narkotikaklassade av FN sedan 1980, men FN har inte narkotikaklassat växten kat. Kat är ändå förbjudet i många länder, inklusive Sverige. I Europa tillåter och beskattar Storbritannien och Nederländerna import och handel med kat. Nasir Rosol buntar ihop katblad. Han tuggar själv kat på arbetstid (utom när det är Ramadan). 8 Alkohol & Narkotika Nr 6/2010
Tema Kat Vännerna Tamrat, Metikul och Addisn tuggar kat längs gatan i Harar. Torkade katblad kvalitetskontrolleras av Hajutas underleverentör. Alkohol & Narkotika Nr 6/2010 9
försäljning sker vid skolor. Tyvärr så placeras till och med chatklubbar, där folk samlas och tuggar, i närheten av skolor. Det är lätt för ungdomar att trilla dit då, säger han. Katet vägs och delas upp i lika stora buntar. Katet packas i kartonger med lufthål för transport ut i världen. Katbladen håller sig i 48 timmar. Katbruk är ändå omgärdat av sociala tabun. En ung man som vill vara anonym berättar att han gärna tuggar kat med sina vänner på helgerna. Han började i 20-årsåldern, ungefär samtidigt som han även för första gången provade på att röka cigaretter och dricka alkohol. Kat, beskriver han, har blivit en del av en spirande ungdomskultur i det tidigare traditionella samhällets storstäder. Du sitter med kompisar eller med tjejer, tuggar och umgås. Numera går jag ibland på klubbar när jag har pengar. Där får man allt serverat: bra blad att tugga, de serverar läsk och kaffe eller drinkar. Och så finns det kvinnor som jobbar där, typ som sällskap... Saken ställdes på sin spets när hans föräldrar fick veta att han använde kat. Det hela slutade med att de drog in på de pengar de brukade skjuta till. Det är ju väldigt fult för den generationen att unga använder chat sådär. De var nog både oroliga för sitt rykte och för att jag skulle hamna i missbruk och bli en man som bara tänker på att få tag på chat, säger han. Beniam Hailemariam, säljchefen på Hajuta, säger att han funderat på det moraliska i att syssla med kathandel. Han erkänner utan omsvep att han personligen ser flera nackdelar med att tugga. Med chat får man visserligen idéer men man bli irrationell. Man skjuter upp saker, säger han, och fortsätter: Men man måste skilja på dem 10 Alkohol & Narkotika Nr 6/2010
Tema Kat Asef Jamal arbetar med ompackning av kat åt Hajusas underleverentör i Haya Holel i Addis Abeba. De unga här gillar att tugga. Efterfrågan är konstant. Chat har blivit big business. Här ser vi inte chat som en drog, det är en normal grej. som brukar drogen och dem som missbrukar den. Vanliga människor som ingenjörer, studenter, alla möjliga tuggar och har ett vanligt liv ändå. Missbrukare däremot börjar tugga kat redan på morgonen. Det är som med alkohol, man måste göra det med måtta och balans! Själv använder han kat bara då och då. När han träffar gamla skolkompisar kan det hända att de delar några buntar, säger han, för att minnas gamla tider. Särskilt studenter använder ju chat under tentaperioder för att orka plugga länge i sträck. Det är trist att se dem som blir beroende, vissa klarar inte ett normalt bruk. Vissa tar aldrig sin examen eftersom chat tar över. Till Etiopiens grannland pyttestaten Djibouti, med drygt en halv miljon invånare, kommer det varje dag året runt ett fraktplan från Harar lastat med kat. Färska katblad ska konsumeras senast ett par dygn efter skörd. I Djibouti syns den importerade katen överallt: från taxichaufförernas plastpåsar med blad och svällande kinder till kommersen på gatan där försäljarna, ofta kvinnor, sätter upp sina stånd. På barerna sitter lokala unga män många jobbar som inkastare med en öl i ena handen och en påse kat i bakfickan. Landet importerar kat värt omkring 200 miljoner dollar varje år. Etiopien, som förlorade sin gräns mot havet när Eritrea bröt sig loss 1993, är beroende av att använda Djiboutis stora hamn. Etiopiska pengar för det går till Djibouti, djiboutiska pengar för katen går till Etiopien. I Djibouti säger ryktet att presidentens fru är den som kontrollerar kommersen. Inte minst på grund av den ökade exporten blir kat allt viktigare ekonomiskt även på ett större plan för Etiopien. De gröna späda bladen håller till och med på att förändra den etiopiska jordbruksekonomin. Det har blivit allt svårare för både småbönder och grossister att tjäna tillräckligt mycket på kaffet som varit Etiopiens främsta exportprodukt i hundratals år. Etiopens "svarta guld" ersätts av ett grönt guld och kat beräknas nu ha blivit Etiopiens tredje största exportprodukt. Handeln med kat subventioneras till och med av staten, berättar flera personer som arbetar i branschen. Beniam Hailemariam har dragit nytta av de förmånliga lånen som kathandlare kan få, säger han: Regeringen lägger till exempel inga skatter på exporten. Beniam Hailemariam förklarar: Under krisen gick kaffe ner men kat fortsatte till och med att öka. När man exporterar kaffe får man räkna med att kanske göra en vinst på 2500 dollar per container men också vara beredd på att ibland inte tjäna någonting alls. Den internationella marknaden är hård med små marginaler. Priserna på kat är däremot stabila man kan alltid räkna med vinst. Etiopien Etiopien är ett av världens fattigaste länder. Viktigaste exportprodukter: kaffe, kat, jordbruksprodukter, guld och skinn. Folkmängd: 79,1 miljoner invånare Medellivslängd (2008): 49 år; män 48 år, kvinnor 51 år. Alkohol & Narkotika Nr 6/2010 11