Ointressant för majoritetssamhället. Försökt engagera oss

Transkript

1 N är ett par somaliska invandrarorganisationer tillsammans med andra frivilligorganisationer inbjöd till en konferens om katmissbruket, var det för att få det svenska majoritetsamhället att uppmärksamma ett i den somaliska gruppen allvarligt missbruksproblem användningen av kat. Tuggandet av den på Kenyas bergssluttningar odlade växten är förvisso ett ur såväl globalt som svenskt perspektiv begränsat problem. Men för de drabbade och deras anhöriga är effekterna lika förödande av växtvärldens amfetamin som kat ibland kallas som beroendet av många andra droger, påpekade Sofia Garad från Somali women in Sweden, en av de arrangerande organisationerna. Vad hon, liksom de andra arrangörerna, nu kräver av det svenska majoritetssamhället är bland annat att den svenska regeringen ser över straffvärdet för katbrott. Idag krävs smuggling av mer än 200 kilo för att det ska räknas som grovt narkotikabrott. Det låga straffvärdet har inneburit, menade arrangörerna, att kat idag har låg prioritet hos den svenska tullen och polisen. Ointressant för majoritetssamhället Egentligen är en halvtimme alldeles för mycket tid för att berätta om polisens arbete mot kat i Sverige. Så inledde Stefan Kalman från Rikskriminalpolisen sitt anförande på den internationella konferens, Khat det dolda missbruket, som somaliska organisationer tillsammans med andra frivilligorganisationer arrangerade i Fittja i Botkyrka söder Stockholm den 20 juni Konferensen hade samlat ett 80-tal deltagare från Sverige och Norden. Stefan Kalmans inledning på sitt anförande var ett sätt att markera hans egen kritik mot att polisen lägger ned tämligen små resurser på kathanteringen. Ett uttalande som nog kan sägas beskriva det svenska samhällets syn på användningen av den förbjudna drogen; det vill säga ett jämförelsevis litet missbruksproblem som främst berör en liten invandrargrupp och därför betraktats som ointressant för majoritetssamhället. Läser man pressklipp framgår dock att kat under många år varit ett missbrukproblem som representanter för främst den somaliska befolkningen i Sverige försökt skapa opinion kring. För de drabbade är det inte något litet problem, underströk till exempel Sofia Garad från föreningen Somali women in Sweden. Försökt engagera oss Björn Fries, regeringens nationelle narkotikasamordnare bekräftade också i sitt anförande att samhället inte tagit problemet med tuggdrogen på det allvar som han menade behövs. Vi inom Mobilisering mot narkotika, MOB, har försökt engagera oss i frågan. Men, medgav han: Sedan har inte så mycket hänt även om vi tyckt att den är viktig. 3

2 För att exemplifiera ointresset berättade han att ett av de forskningsområden MOB försökt prioritera har varit etniska gruppers förhållningssätt till narkotika, eftersom det är ett eftersatt forskningsområde. Men vi har fått ganska få ansökningar på det området och vad gäller kat-problematiken har vi inte fått en enda! Regioner, myndigheter, kommuner liksom forskningsvärlden måste ta sitt ansvar. Men hittills har det inte funnits något intresse för den här problematiken, vilket många kan vittna om, hävdade Björn Fries. Jag vill inte tala om rasism, men jag tror det har funnits en ickeprioritering av den här frågan eftersom det drabbar en begränsad invandrargrupp, Vad som nu behövs, sade Björn Fries, är att katanvändning likställs med andra missbruksproblem och att samhället tar sig an det på samma sätt. Att göra det är ett uttryck för att visa på människors lika värde. Att en omsvängning är på gång tyckte Björn Fries att den här första internationella konferensen var ett uttryck för. Äntligen får vi med den här konferensen ett nationellt och internationellt perspektiv på den här frågan som ju funnits i vårt land sedan många år. Genom att göra problemet synligt blir det också uppmärksammat. 20 miljoner användare Hur många som använder kat finns det inte någon forskning eller statistik på. Vare sig globalt eller i Sverige. Men min bedömning är att det rör sig om mer än 20 miljoner människor, sade mr Abdullah Hadji, konferensens huvudtalare. Han arbetar som producent vid BBC:s somaliska redaktion i London och är en för somalier känd radioprofil. Han gjorde en presentation om kat, ur såväl historiskt, politiskt som medicinskt perspektiv. Kat, eller Catha edulis som den gröna plantan heter, växer vilt eller odlas främst i västra Kenya, Etiopien och Jemen. Användningen är utbredd på Afrikas horn, speciellt i Somalia och södra delen av den Arabiska halvön. Men plantan är också känd och tuggas i flera afrikanska länder. Abdullah Haji nämnde bland annat Uganda, Tanzania, Zambia, östra Kongo och Sydafrika. Hur lång tid katbladen har tuggats är osäkert, men enligt Abdullah Haji handlar det om flera tusen år. De första nedtecknade uppgifterna finns från arabiska resenärer i östra Afrika redan på 1100-talet. Till norra Somalia och Djibouti, som båda har långa gränser till Etiopien, kom plantan för cirka 100 år sedan. I litteraturen nämns kats effekter första gången i en bok från Författaren, en egyptisk historiker och resenär, Nasias Samaraqandi, berättar i den att plantan som växer i Kenya där används för att bota melankoli och depression, men också som stämningshöjare i sociala samman- 4

3 hang. Andra författare har senare noterat att kattuggande också motverkade såväl hunger som trötthet. Den absoluta majoriteten av de åtminstone 20 miljonerna katanvändarna är, enligt Abdullah Hajis beräkning, män i östra Afrika och i södra delen av den arabiska halvön. Majoriteten av användarna tillhör folkgruppen oromos, den största etniska gruppen i Etiopien. Ungefär hälften av folkgruppen på 30 miljoner är muslimska bönder som bor i östra och sydvästra Etiopien. Av dem beräknar man att ungefär fem miljoner tuggar kat när de arbetar eller reciterar koranen. Den andra stora folkgruppen är somalier. Förutom cirka 4 miljoner i Somalia eller i diasporan, bor hundratusentals somalier i till exempel östra Kenya, vilka enligt Abdullah Haji använder tusentals dollar dagligen på kat. Till skillnad mot folkgruppen oromos är de somaliska katanvändarna såväl statstjänstemän, lärare, soldater, affärsmän, läkare som nomader och i södra Somalia bönder. Den tredje stora befolkningsgruppen bor i Jemen. Där spenderar 80 procent av den vuxna befolkningen, det vill säga drygt 12 miljoner människor så mycket som nära två billioner dollar årligen på kat! I Jemen är också kvinnor, till skillnad mot övriga länder, i hög grad katanvändare. I den lilla fattiga staten Djibouti där det bor färre än en halv miljon invånare används minst dollar om dagen till import av den gröna plantan från östra Etiopiens högland. Och i södra och centrala Somalia spenderar katanvändarna mer än dollar dagligen för att få tugga sin favoritsort av kat, exemplifierade Abdullah Haji. Armén inblandad Daligen i skymningen, berättade Abdullah Haji, landar upp till 17 lätta Cessnaplan i södra Somalia eller i huvudstaden Mogadishu. Några timmar senare är det folktomt på gatorna eftersom man antingen tuggar Mira, namnet på den populäraste katplantan eller har siesta. Detta är ett land som sedan general Mohammed Siyaad Barre för sexton år sedan förlorade makten inte haft en fungerande regering. Kat är idag liksom andra droger i andra delar av världen en faktor för att finansiera och underblåsa krig och konflikter. General Barre försökte till exempel under sin tid vid makten på talet förbjuda kattuggandet. Men han misslyckades, bland annat för att armén engagerade sig i katsmugglingen. Efter att diktatorn störtades 1991 ökade katanvändningen åter drastiskt i Somalia. Enligt Abdullah Haji blev den religiösa användningen av kat vanlig i Somalia när den brittiska administrationen, som styrde landet mellan öppnade gränserna. Då började också konstnärer använda kat och från mitten av 1960 var användning spridd i det somaliska samhäl- 5

4 let. Och under inbördeskriget gav krigsherrar sina soldater kat som daglig belöning. Sedan inbördeskriget är Somalia ett av världens mest politiskt instabila länder. De många tusentals somalier som varit katanvändare i sitt hemland och som under 1990-talet for till Sydafrika, Australien och nya Zeeland fann att plantan även växte här, berättade Abdullah Haji. I Sydafrika har en del av landsortbefolkningen tidigare använt katbladen till att göra te. Men nu överväger, har jag hört, myndigheterna att agera mot katanvändningen. Välorganiserade nätverk I Australien och Nya Zeeland blev polisen rasande när man upptäckte att dessa vackra gröna träd som där främst växer i botaniska trädgårdar invaderades av människor som flytt tusentals mil från ett inbördeskrig för att få skydd och hjälp! Utan tillåtelse började flyktingarna skörda träden för att tugga själva, men också sälja. Båda länderna har nu förbjudit såväl skördandet som kattuggandet. Drogen kat är idag förbjuden i flera afrikanska länder, i Mellanöstern, liksom i Nordamerika och en stor del av Europa, med två viktiga undantag: Storbritannien och Nederländerna. I Europa växer inga katplantor. Hit transporteras drogen helt legalt till dessa två länder. Tidspressen på handeln är stor eftersom kat är en färskvara, bladen och stjälkarna måste konsumeras redan några dygn efter att de skördats. Så det är mycket effektiva nätverk som sköter handeln, konstaterade Abdullah Haji. Redan dagen efter att katplantorna plockats i Kenya eller Etiopien finns de till försäljning i Storbritannien eller Nederländerna. Härifrån kontrollerar sedan välorganiserade nätverk den illegala handeln till bland annat Skandinavien. Handeln med kat är idag en högst lukrativ affär, påpekade Abdullah Haji. Enligt beräkningar som NCIS (British National Criminal Intelligence Service) gjort fraktas ungefär sju ton kat varje vecka enbart till Heathrows flygplats i London. Och minst 80 importörer av kat använder regelbundet flygfrakt för att få sina varor antingen till Heathrow eller någon annan flygplats i landet. Värdeökning med 600 procent Den beräknade vinsten för försäljningen varierar, men Abdullah Haji gjorde en generell beräkning: Två tusen knippen med kat kan man i Kenya köpa för cirka 1000 engelska pund, flygfrakten går på ungefär 300 pund. I London kostar varje knippe runt fyra pund. Det betyder att hela partiet i London är värt 8000 pund; en värdestegring med över 600 procent. (1000 engelska pund är cirka kronor, två tusen knippen kat väger cirka 200 kilo). 6

5 Är inte det, mina damer och herrar, en häpnadsväckande siffra? I London arbetar somaliska grupper sedan flera år för att förmå det brittiska parlamentet att narkotikaklassa och förbjuda drogen. Aktionsgrupperna menar att de brittiska myndigheterna inte tar missbruket på det allvar som krävs. År 2005 gjordes en undersökning som visade att 38 procent av somalierna i London, Birmingham, Bristol och Sheffield hade tuggat kat. Enligt somaliska socialarbetare beror ointresset från brittiska myndigheter på att man inte anser katanvändningen vara av nationell betydelse. Eftersom det är en liten grupp som drabbas har man inte agerat. Abdullah Haji refererade en somalisk kvinnoorganisation i London, Tawakal, som publicerat en handbok, Du och din hälsa: Hemma i Somalia var kat inte något större hälsoproblem, eftersom användningen var begränsad. I Storbritannien dit många flytt från inbördeskriget har kulturchocken, den höga arbetslösheten tillsammans språkbarriärerna gjort att det blivit ett hälsoproblem. Nu tuggas kat för att användaren ska kunna fly från ångesten i ett samhälle som de känner sig ha misslyckats i. Idag kan man, berättade Abdullah Haji, se ett stort antal immigranter, psykiskt sjuka av katmissbruk, vandra på gatorna i områden där man har den största koncentrationen av somalier. För dem finns idag mycket lite, om alls någon behandling. Om de somaliska organisationer som arbetar för ett förbud mot kat i Storbritannien lyckas, kommer de att ha överlämnat en värdefull och oförglömlig gåva till kommande generationer, avslutade Abdullah Haji. Tullen tar 5 till 8 ton årligen Att kat inte är förbjudet i Nederländerna och Storbritannien innebär att drogen legalt kommer in innanför EU:s tullmur och sedan relativt enkelt distribueras vidare till Skandinavien, trots att den är förbjuden och narkotikaklassad här. Årligen beslagtar tullen mellan fem och åtta ton kat, berättade Jonas Karlsson från Tullverkets brottsbekämpningsstab i sitt anförande. Alltså ungefär lika mycket som flygs in till Heathrows flygplats varje vecka. Svenska tullen beräknar att mellan ton smugglas in i Sverige om året. De flesta av de årliga runt 200 katbeslagen, sker vid Öresundsbron. Eftersom katbuntarna är skrymmande är det inte något problem för tullen att hitta smuggelgodset. Problemet är, berättade Jonas Karlsson, att de flesta är så kallade spontanbeslag, det vill säga att tullen mer av en händelse vinkar in rätt bil. När det gäller kat har vi till skillnad mot annan narkotikasmuggling mycket få tips att arbeta med och därför få spaningsaktioner. För polisen är problematiken densamma, berättade Stefan Kalman från Rikskriminalpolisen, 7

6 som tidigare arbetat som närpolis, bland annat i Rinkeby. Spontanbeslagen är också de vanligaste beslag som polisen gör. Även om gatuhandeln i till exempel Rinkeby är ganska frekvent är den svår att komma åt när man saknar källor som kan ge underrättelseinformation. Eftersom kat inte är förbjudet i länder där det främst skördas, och inte heller i Nederländerna och Storbritannien, är det internationella samarbetet nästan obefintligt, konstaterade Stefan Kalman. Mycket välorganiserad smuggling Idag arbetar jag på underrättelsesektionen inom kriminalpolisen och lägger kanske ned ett par timmar i månaden på det här problemet. Det är vad vi gör centralt för tillfället. Skälet till att insatserna mot kat är marginella, speciellt på nationell nivå, beror på att missbruket är relativt litet och begränsat till orter där personer med östafrikanskt ursprung bor, menade Stefan Kalman. Det är därför mer en angelägenhet för polisen i de berörda områdena. Jag har kollegor inom polisen som anser att kat inte ska prioriteras eftersom brottsligheten inte är organiserad. Jag vill hävda motsatsen. Jag menar att det är en av de mer organiserade smugglingarna vi har i Europa. Smugglarna har väldiga krav på sig att det ska gå snabbt, eftersom det är en färskvara som snabbt måste ut. Ett parti på 200 kilo blir runt 2000 buntar. Om säg 1000 personer ska ha del av partiet krävs det en enorm logistik för att på ett par dagar få ut knippena till dem. Det polisiära ointresset för drogen, menade många av konferensdeltagarna, beror också på att straffvärdet är lågt. Idag är riktvärdet för grovt narkotikabrott 400 kilo, även om en tingsrättsdom (som också fastställts) ansåg att ett beslag på 212 kilo kat var grovt narkotikabrott. Enligt Astrid Eklund, vice överåklagare vid riksåklagarklagarens utvecklingscentrum, som deltog på konferensen, pågår en utredning för att undersöka hur farlig drogen är och vad som kan anses vara en missbruksdos när det gäller kat. Det gäller att definiera drogens farlighet för att sätta straffvärdet. Två faktorer är viktigast när straffvärdet bestäms substansens giftighet, det vill säga risken att dö, och hur starkt vanebildande drogen är. Forskning saknas Kunskapen om användningen av kat i Skandinavien är begränsad. Även om man vet att kat här, liksom i exempelvis Storbritannien, främst förekommer bland invandrare och flyktingar från Somalia. Men som Björn Fries konstaterade i sitt inledningsanförande har majoritetssamhället varit ointresserat av kat. Idag finns inte någon forskning som kartlagt användningen bland de cirka somalier som 8

7 bor i Norden. Däremot finns exempel på mindre regionala insatser. På konferensen redovisades till exempel erfarenheter från ett anti-kat projekt bland somaliska ungdomar i Oslo. Projektet fokuserar på att stimulera sysselsättning, bekämpa grupptryck att tugga kat och öka kunskapen om drogens avigsidor. Allvarligt tecken En ny kunskap för oss är att också jenterna idag använder kat, berättade Hassan Ali Omar från projektet. Det var, menade han, ett allvarligt tecken på att katmissbruket förändras och ökar i invandrargruppen. Nu är det viktigt att visa att kat är narkotika, inte kultur. Peter Molin, projektledare för ett katprojekt i Göteborg, redovisade preliminära data från en kartläggning av användningen i kommunen. Studien i sin helhet kommer att presenteras vid en konferens i oktober i Göteborg. I den har 122 personer med somaliskt ursprung svarat på frågor om kat. Av de 28 tillfrågade ungdomarna mellan år kände 26 någon som tuggade kat. Hälften av de tillfrågade, lika många pojkar som flickor, hade själva provat, tre svarade att de tuggade kat kontinuerligt. I hela gruppen tillfrågats i studien svarade 40 personer att de någon gång testat kat, elva att de använde kat vid enkättillfället. Majoriteten av de tillfrågade ansåg att kat var ett problem i någon form. Kvinnorna pekade på skilsmässa, bråk och otrygghet som de allvarligaste konsekvenserna av katanvändning. Såväl män som kvinnor påpekade att kat orsakar ekonomiska problem i familjen. De nordiska länderna, liksom flera andra länder, har sedan länge förbjudit kat. Men världshälsoorganisationen WHO har inte narkotikaklassat drogen. Katin och Katinon, som är de aktiva substanserna i kat, är dock upptagna på FN:s lista över narkotiska preparat. Katinon är den huvudsakliga psykoaktiva substansen i växten och har ungefär samma effekt som amfetamin. Katin är också stimulerande och har tidigare sålts som medel för att gå ned i vikt, bland annat i Tyskland. Samla bevis och argument WHO:s expertorgan gjorde år 2006 en studie av kat. Men man fann inte vetenskapliga skäl att narkotikaklassa växten, sade Hannafi Rebani, som på konferensen representerade FN:s narkotikakontrollorgan INCB. Experterna kom fram till att spridningen av katmissbruket är mycket begränsad och risken för beroende mycket liten. Jag förstår att ni är besvikna, men WHO har inte funnit att växten är en fara för folkhälsan, sade Hannafi Rebani. 9

8 Men, underströk hon; även om detta var slutsatsen 2006 finns det goda möjligheter att ta upp frågan igen. Hon uppmanade därför deltagarna på konferensen att samla bevis och argument för en omvärdering. I den avslutande diskussionen konstaterades att vi idag vet mycket litet om missbruket av kat i Sverige. Flera konferensdeltagare menade att användningen tycks bli mer intensiv i Sverige än den kanske varit i Somalia. Ett skäl till det kan vara den stigmatisering som till exempel den stora arbetslösheten bland somalier orsakar. Utanförskapet blir en grogrund för katmissbruket. Jag vill bara understryka att kat är ett oerhört problem i den somaliska gruppen, avslutade Sofia Garad konferensen. Men allt för många bland oss vill hemlighålla problemet eller säger att det är vår kultur. Det är en farlig hållning ansåg hon. Kat är våra folks fiende Som avslutning antog de organiserade organisationerna en resolution med uppmaning till FN att narkotikaklassa kat och en uppmaning till den svenska regeringen att verka för att hela EU narkotikaklassar kat och att straffvärdena höjs. Resolutionen uppmanar också somaliska och andra organisationer i Skandinavien att enas och bekämpa missbruket: Det är våra familjer främst kvinnor och barn- som drabbas. Vår frigörelse och integration försvåras och kan aldrig tillfullo uppnås när så många lever under missbrukets slaveri. Kat är våra folks fiende. Den som missbrukar kat sviker sitt folk. Ingert Nilsson FAKTA Kat är blad och stjälkar från ett träd, Catha edulis, som bland annat växer i Etiopien och Kenya. De färska bladen och de fina grenarna tuggas och saliven sväljs. Kat är en centralstimulerande drog liknande amfetamin men mildare. Missbruket kan bland annat ge leverskador, tandskador, sömnsvårigheter, depressioner och sexuella svårigheter. Psykoser kan förekomma. 10