EXAMENSARBETE. Satellitguidning av grävmaskiner

EXAMENSARBETE 2008:229 CIV Satellitguidning av grävmaskiner En utvärdering av systemets effekter Henric Jonsson Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Väg- och vattenbyggnadsteknik Institutionen för Samhällsbyggnad Avdelningen för Arkitektur och infrastruktur 2008:229 CIV - ISSN: 1402-1617 - ISRN: LTU-EX--08/229--SE

EXAMENSARBETE SATELLITGUIDNING AV GRÄVMASKINER EN UTVÄRDERING AV SYSTEMETS EFFEKTER Henric Jonsson Luleå 2008 Avdelningen för Arkitektur och Infrastruktur Institutionen för Samhällsbyggnad Luleå tekniska universitet 971 87 LULEÅ www.ltu.se/shb

Sammanfattning Sammanfattning Examensarbetet undersöker hur satellitguidning av grävmaskiner påverkar de olika aktörerna på arbetsplatsen samt på vilka typer av schaktarbeten systemet är till störst nytta. Fokus ligger inte på att analysera hur mycket fortare grävmaskinen arbetar, även om det är en faktor som tas hänsyn till, utan mer på hur övriga aktörers (utsättares, anläggningsarbetares, grävmaskinisters och platschefers) arbete påverkas av systemet. Den extra utrustning som behövs kostar pengar. Antingen genom hyra eller genom inköp av egen utrustning. Kan inte den extra kostnaden täckas av det som sparas finns ingen anledning att använda systemet. Huvuduppgiften är att kontrollera att satellitguidningen smakar mer än den kostar. En utvärdering av vilka schaktarbeten satellitguidningen passar bäst på ska också redovisas. Informationen har insamlats genom intervjuer med yrkesgrupper som direkt eller indirekt påverkas av satellitguidningen. Informationen har sedan sammanställts och analyserats och utifrån det har slutsatser dragits. I teoridelen finns fakta som är relevant för en grundläggande kunskap om hur systemet är uppbyggt och hur arbetet med satellitguidning ute i produktionen ser ut. I

Satellitguidning av grävmaskiner I slutsatserna redovisas tankeexempel, baserade på analysen av intervjuerna, för att visa hur satellitguidningssystemet kan spara pengar. De som påverkas mest av satellitguidningssystemet är utsättare, grävmaskinister och anläggningsarbetare. Systemet passar i stort sett på alla typer av schaktningsarbeten. Det är endast vid finplanering och när det är mycket anslutningar till befintliga ytor systemet inte kommer till sin rätt. Ekonomiskt är satellitguidningssystemet fördelaktigt om det används på rätt sätt. Effekten blir att behovet av utsättning och maskinpassning minskar samtidigt som produktionstakten ökar. Kvalitet ökar också samtidigt som antalet felen minskar. Alla dessa faktorer bidrar till en kostnadsminskning. II

Abstract Abstract This master thesis investigates how satellite guidance of excavators is affecting different actors on the construction site and what types of shaft work are best suited for satellite guidance. The focus is not on how much faster the excavator is digging, although it is a factor to be considered, but on how other actor (surveyors, location managers, backhoe operators, construction workers) work is affected the satellite guidance. The extra equipment that is needed for the satellite guidance system costs money, when renting or buying the equipment. If the money saved by the system can not cover an extra cost, there are no economic advantages using the satellite guidance system. The main task of this assignment is to investigate if the extra cost exceeds the economic benefits. An evaluation of what type of shaft work is best suited for the satellite guidance system is also presented. The data were gathered through interviews with different professional groups that direct or indirect are affected by the satellite guidance system. The data were then compiled and analyzed, and conclusions were made. Basic information about the satellite guidance system and about how it is used on site is explored in the theoretical framework. III

Satellitguidning av grävmaskiner In the conclusions some theoretical examples, based on the analysis of the interviews, are presented in order to show how, in a simple way, the satellite guidance system can save money. The actors that are most affected of the satellite guidance system is the field surveyors, backhoe operators and construction workers. The system is a powerful tool in most shaft work, with a few exceptions. If the satellite guidance system is used right, there is much money to be made. The need for field staking and construction workers decreases and the rate of production is increasing. The quality of the shaft is also increasing and the number of errors is decreasing. All these factors contribute to reducing costs. IV

Inledning Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... I ABSTRACT... III INNEHÅLLSFÖRTECKNING... V FÖRORD... VII 1 INLEDNING... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Problembeskrivning... 3 1.3 Syfte och Mål... 4 1.4 Forskningsfrågor... 5 1.5 Avgränsningar... 5 1.6 Intressenter... 6 1.7 Organisation... 6 1.8 Forskarens referensram... 7 2 METOD... 8 2.1 Arbetets upplägg... 8 2.2 Forskningsdesign... 10 2.3 Metod för datainsamling... 10 2.4 Metod för koppling av teori och empiri... 12 2.5 Litteraturgranskning... 12 2.6 Intervjurespondenter... 13 2.7 Intervjumallar... 14 2.8 Intervjuernas ordningsföljd... 15 2.9 Intervjuform... 17 V

Satellitguidning av grävmaskiner 2.10 Validitet och reliabilitet... 18 2.11 Databearbetning... 19 3 TEORI... 20 3.1 Traditionell schaktning... 20 3.2 Schaktning med satellitguidning... 21 3.3 Olika typer av schaktarbeten... 21 3.4 Yrkesgrupper... 22 3.5 Satellitnavigationssystem... 24 3.6 Satelliterna... 26 3.7 Systembeskrivning... 28 3.8 Upprättande av modeller... 31 4 FÖRETAGSPRESENTATION... 33 4.1 Historik... 33 4.2 Peab Sverige AB... 34 4.3 Organisation... 35 5 INTERVJURESULTAT... 37 5.1 Arbetschef/Entreprenadchef... 37 5.2 Platschef/Arbetsledare... 42 5.3 Utsättare... 47 5.4 Grävmaskinist... 52 5.5 Anläggningsarbetare... 58 5.6 Kalkylator... 60 6 ANALYS... 63 6.1 Användning... 63 6.2 Styrning av arbetet... 65 6.3 Effektivitet... 66 6.4 Väntetid... 69 6.5 Problemområden... 70 6.6 Material... 72 6.7 Kvalitet... 73 6.8 Ekonomiska konsekvenser... 73 7 DISKUSSION OCH SLUTSATSER... 75 7.1 Slutsatser... 75 7.2 Diskussion... 81 8 REFERENSER... 83 9 BILAGOR... 86 9.1 Bilaga A Intervjumallar... 86 VI

Inledning Förord Detta arbete är den avslutande delen på civilingenjörsprogrammet Väg- och Vattenbyggnad vid institutionen för samhällsbyggnad, Luleå tekniska universitet. Arbetet är utfört på uppdrag av Peab Sverige AB, division Anläggning, Region Mellersta. Initiativtagare och delaktiga i val av ämne från Peabs sida har varit Lars Erjeby (arbetschef) och Stefan Andersson (bitr. arbetschef), båda verksamma i Östergötland och södra Södermanland. Författaren vill tacka examinator Lennart Apleberger och handledare Ekaterina Osipova för det stöd ni bistått med under arbetets gång. Lars Erjeby, Stefan Andersson och Lars Lind för råd, stöd och kontorsplats på Slottsgatan 5, alla intervjurespondenter som bistått med den information som ligger till grund för detta arbete. Jag vill även tacka Peter Olsson för hjälpen med den engelska sammanfattningen. Det sista och viktigaste tacket går till min sambo och bättre hälft Therese Olsson som hjälp till med arbetet och stöttat när motivationen inte riktigt infunnit sig. Norrköping, december 2008 Henric Jonsson VII

Inledning 1 INLEDNING I detta avsnitt presenteras bakgrunden till och syftet samt målen med detta examensarbete. Ett antal relevanta frågeställningar kommer också presenteras samt vilka arbetets intressenter är. 1.1 Bakgrund Användandet av satellitstyrda anläggningsmaskiner är något som på de senaste åren har blivit allt vanligare. Sedan starten i början av 1990-talet har utvecklingen gått fort och nu ca 15 år senare är det inte särskilt vågat att påstå att tekniken är här för att stanna. Satellitnavigation fungerar så att en mottagare tar emot signaler från de satelliter som tillhör systemet och som just då befinner sig över horisonten. Eftersom dessa signaler är tidskodade kan en position entydigt beräknas med meternoggrannhet (www.ne.se). Detta är en enkel förklaring till hur positionering med satelliter fungerar. Systemet som används i grävmaskiner är mer avancerat och tar hjälp av olika metoder för att komma ner på en betydligt högre noggrannhet än meternoggrannhet. 1

Satellitguidning av grävmaskiner En annan del som är viktig att tänka på är att skilja på begreppen satellitstyrning och satellitguidning. Satellitstyrning innebär att maskinen är helt styrd av satelliterna, maskinisten styr varken blad eller skopa utan detta sköts automatiskt av systemet. Satellitguidning innebär att det fortfarande är maskinisten som styr hela maskinen men ser maskinens position i förhållande till den teoretiska ritningen. Maskinguidning med satelliter är ett kraftfullt verktyg som gör schaktarbetet effektivare och enklare. Är detta påstående sant? Enligt SBG (Svensk ByggnadsGeodesi) har studier visat att grävmaskinens kapacitet ökar med mellan 10 och 50 % vid användning av satellitguidning (www.sbg.se). Detta är givetvis mycket bra, men hur är det med de andra delarna som påverkas, hur mycket påverkar dessa delar resultatet? Vad blir resultatet om beräkningen innefattar delar som: utsättning, byggande av modeller, förändrade uppgifter för anläggningsarbetaren, större ansvar för grävmaskinisten samt besparingar av både schaktmängd och fyllnadsmaterial? Hur ser resultatet ut då? Dessa frågor ligger till grund för arbetet med detta examensarbete. Peab Region Mellersta jobbar idag relativt mycket med satellitguidning av grävmaskiner. Vad som däremot är oklart är hur mycket användandet av satellitguidning gör i ekonomiska besparingar. 2

Inledning 1.2 Problembeskrivning Som det ser ut i dagsläget, på Peab Region Mellersta, är det oklart hur användandet av satellitguidning av grävmaskiner påverkar ekonomin i ett större perspektiv. Tanken med att använda detta hjälpmedel är att arbetet med utsättning, maskinpassning o.s.v. ska underlättas. Detta borde innebära att pengar kan sparas om satellitguidning används. Om en undersökning av hur mycket pengar som sparas (om några pengar sparas) kan utföras, så kan resultatet från denna användas för att göra kalkylerna mer korrekta vilket ger en fördel mot konkurrenterna. När kalkylen upprättas för ett schaktarbete är det idag inte ovanligt att mer pengar läggs in i kalkylen om arbetet utförs av en grävmaskin med satellitguidning än en grävmaskin utan. Hela idén med att använda ett satellitguidat grävsystem är dock att arbetet ska bli effektivare och på så vis mer kostnadseffektivt att utföra. Examensarbetet kommer således gå ut på att ta reda på vilka delar av produktionen som påverkas av systemet och bedöma om satellitguidning inte kostar mer än vad som sedan kan sparas genom den effektivisering som förhoppningsvis sker. Arbetet kommer även innefatta en uppdelning av olika schaktarbeten för att se vid vilka tillfällen det är bra respektive mindre bra att utnyttja grävsystemet. 3

Satellitguidning av grävmaskiner 1.3 Syfte och Mål Syftet med detta examensarbete är att utvärdera och ge en klarare bild av hur användningen av satellitguidade grävmaskiner påverkar arbetet ute i produktionen och därigenom kunna styrka att satellitguidningen smakar mer än den kostar. Syftet är inte att enbart titta på hur mycket fortare grävmaskinen arbetar utan fokus ligger i ett större perspektiv där den kedja av aktörer som påverkas av satellitsystemet granskas och analyseras. Målet med detta examensarbete är att ge en tydligare bild av förhållandet mellan de positiva effekterna som satellitguidning medför och det extraarbete som tillkommer. Med stöd från insamlad information göra en bedömning av vilka arbeten satellitguidningssystemet passar bra respektive mindre bra på. Att göra en fullständig ekonomisk utvärdering gällande detta system är ett omfattande arbete och det skulle krävas omfattande mätningar och enkäter besvarade av ett stort antal personer. I detta examensarbete är målet att få en uppfattning om hur satellitguidningen påverkar projekten ekonomiskt men någon exakt beräkning av ekonomin kommer inte göras. 4

Inledning 1.4 Forskningsfrågor Till grund för all forskning ligger en eller flera frågor. De som ligger till grund för detta arbete är: Vilka delar i produktionen påverkas direkt respektive indirekt av användningen av satellitguidade grävmaskiner? Vid vilka typer av schaktarbeten är satellitguidning till störst nytta? Vilka blir de ekonomiska konsekvenserna av användningen av satellitguidade grävmaskiner, täcks de tillkommande kostnaderna av de besparingar som görs genom effektivare användning av olika resurser under arbetets gång? 1.5 Avgränsningar Rapporten behandlar endast grävmaskiner, andra typer av anläggningsmaskiner kommer inte undersökas eller analyseras. Som en följd av ovanstående avgränsning begränsas arbetet till satellitguidning, satellitstyrning kommer inte ingå. Geografiskt intervjuas främst personer i Peab Anläggning Region Mellerstas verksamhetsområde. Examensarbete begränsas också tidsmässigt. Arbetet skall motsvara 20 veckors heltidsstudier. Inga direkta mätningar görs utan resultaten baseras på svaren från intervjuerna. 5

Satellitguidning av grävmaskiner 1.6 Intressenter Eftersom arbetet med detta ämne utförs på förfrågan av Peab Sverige AB, Region Anläggning Mellersta får de ses som arbetets huvudsakliga intressent. Examensarbetet är även det avslutande momentet i författarens utbildning och det krävs ett godkänt resultat för att en examen ska kunna tas ut. Det ligger i både universitetets, som representeras av examinator och handledare, och författarens intresse att detta arbete ska utföras med en så pass hög kvalitet att det bedöms som ett godkänt examensarbete. Personer i branschen som är intresserade av nyttan med satellitguidade grävmaskiner samt personer som i ett senare skede ska utföra examensarbete, inom detta eller i andra områden, kan tänkas ha intresse av att läsa denna rapport. 1.7 Organisation Initiativet till detta examensarbete togs av författaren tillsammans med Lars Erjeby, arbetschef Peab Region Anläggning Mellersta, och Stefan Andersson, bitr. arbetschef på samma företag och region. Tillsammans diskuterades ämnesvalet fram utifrån författarens önskemål och Peabs behov. Till sin hjälp har författaren haft sin examinator och handledare Lennart Apleberger och handledare Ekaterina Osipova. Handledare från Peabs sida är Stefan Andersson. 6

Inledning 1.8 Forskarens referensram Författaren till detta examensarbete läser sista året på civilingenjörsprogrammet Väg- och Vattenbyggnadsteknik vid Luleå tekniska universitet. Som en avslutande del i denna utbildning ska ett examensarbete motsvarande 20 veckor eller 30 högskolepoäng utföras. Författaren har valt anläggningsproduktion som inriktning på sin utbildning. Tidigare praktiska erfarenhet av anläggningsbranschen består av sju månaders praktik på Peab i Norrköping/Linköping 2006, sommarpraktik på Peab i Luleå 2007 samt sommarpraktik på Peab Norrköping/Linköping 2008. 7

Satellitguidning av grävmaskiner 2 METOD I detta kapitel kommer en presentation av hur arbetet har lagts upp redovisas, vilka metoder för datainsamling som används samt hur insamlad data har behandlats. 2.1 Arbetets upplägg Detta arbete är uppdelat i följande sex delar. 2.1.1 Val av ämne Valet av ämne gjordes av Peab Region Anläggning Mellersta i samråd med författaren. Författaren, Lars Erjeby, och Stefan Andersson, diskuterade ämnesvalet och kom fram till att en ekonomisk utvärdering av satellitguidning av grävmaskiner var lämpligt. Det fanns både ett intresse från Peabs sida och ämnet låg i linje med författarens utbildning och intresse. 8

Metod 2.1.2 Litteraturgranskning Nästa steg var att ta reda på vad som tidigare fanns skrivet i detta ämne samt att hitta relevant litteratur till teoriavsnittet. Författaren och en av handledarna på universitetet hjälptes åt att söka efter aktuell litteratur i universitetets databaser. Några artiklar fanns och ett par andra examensarbeten var skrivna i relaterade ämnen. 2.1.3 Datainsamling Detta steg är i sig uppdelat i tre faser. Först förbereddes intervjuerna genom att välja intervjurespondenter, sedan gjordes intervjumallar för att försäkra sig om att frågorna som ställdes var relevanta för arbetet och till sist utfördes intervjuerna. 2.1.4 Databearbetning När intervjuerna var utförda sammanfattades de skriftligen och skickades till respondenten för att verifiera att inget hade förvrängts, glömts bort eller lagts till. Detta gav även respondenterna möjlighet att lägga till sådant de kommit på i efterhand. 2.1.5 Dataanalys I denna del granskades insamlad data för att se olika mönster som kan vara relevanta för de aktuella frågeställningarna. 2.1.6 Sammanställning rapport Arbetet med rapporten har pågått kontinuerligt under hela tiden. Det mesta arbetet har dock skett i slutet när all data var insamlad. 9

Satellitguidning av grävmaskiner 2.2 Forskningsdesign I boken Byggforskning (Andersson & Borgbrant, 1998) delas forskningen in under fyra rubriker: Förändringsinriktad Utvärderande Teori- och modellutvecklande Utprövande I detta fall rör det sig om en utvärderande forskning. Hela poängen med arbetet är att utvärdera nyttan med satellitguidade grävmaskiner. För att kunna göra en utvärdering av hur effektivt ett satellitguidat grävsystem är måste information samlas från en rad olika källor. När ett examensarbete syftar till att utvärdera bör det finnas en mycket tydlig formulering av vad som ska utvärderas (Andersson & Borgbrant, 1998). I detta fall sker detta i form av uppställda mål och syften. 2.3 Metod för datainsamling För insamling av information finns två vägar att gå. En metod bygger på matematik och statistik och den andra bygger på hur människor uppfattar en i förväg utvald företeelse. (Backman, 1998) Användningen av mätningar, kvantifiering med hjälp av matematik och statistik, har medfört att vissa metoder kommit att benämnas kvantitativa. Det 10

Metod är med andra ord metoder som utmynnar i numeriska observationer eller låter sig transformeras i sådana. (Backman, 1998) En annan grupp av metoder betecknas som kvalitativa. Dessa metoder använder inte siffror och tal för att komma fram till en slutsats utan resulterar i verbala formuleringar, skrivna eller talade. (Backman, 1998) För detta arbete har en kvalitativ forskningsmetod valts. Datainsamlingen kommer uteslutande ske i form av litteraturstudier och intervjuer med de aktörer i produktionen som berörs av satellitguidningen. Detta stämmer väl överens med den kvalitativa metodiken. Resultaten kommer att bygga på andras erfarenheter och inte vara grundade på någon form av statistik eller mätningar. Anledningen till att intervjuer har valts och inte enkäter är att författaren vill få en uppfattning om vad intervjurespondenterna tycker om systemet och detta är lättare om en dialog förs mellan intervjuare och respondent. En annan anledning till att enkäter valts bort är att författaren vill ha möjlighet att kunna ställa följdfrågor och även få in uppgifter som ligger utanför de i förväg upprättade intervjumallarna. Detta hade inte varit möjligt om enkäter används. För att få en grund att utgå från gjordes först intervjuer med ett antal leverantörer av satellitstyrd utrustning. När en uppfattning hade bildats gällande vilka möjligheter systemet har var det dags att utföra intervjuer ute i produktionen, med de utvalda yrkesgrupperna, för att få en uppfattning om hur systemet används och hur väl det utnyttjas. 11

Satellitguidning av grävmaskiner 2.4 Metod för koppling av teori och empiri All typ av forskning går ut på att relatera den information som insamlas genom olika metoder (empirin) med den teori som finns. Detta kan göras på olika vis. (Patel & Davidsson, 1991) När det gäller att göra en ekonomisk utvärdering av satellitguidning av grävmaskiner är det ingen ny teori som ska tas fram. Det som görs är att redan befintlig information om systemet och dess effektivitet jämförs med den information som kommer från intervjuer. Utgångspunkten är den allmänna uppfattningen om att det är lönsamt att använda satellitguidade grävmaskiner. Detta provas sedan med hjälp av datainsamling i form av intervjuer. Hur stämmer, den allmänna uppfattningen om att satellitguidning är bra, överens med verkligheten? 2.5 Litteraturgranskning För att få en uppfattning om vad som tidigare finns skrivet i det utvalda ämnet bör en noggrann litteraturgranskning genomföras. I detta fall har olika databaser genomsökts, främst kopplade till Luleå universitetsbiblioteket. På dessa databaser finns tidigare skrivet material publicerat. Sökorden som använts i dessa databaser är: maskinstyrning, satellitstyrning, satellitnavigation, GPS, GLONASS, Galileo och grävmaskin/excavator. I denna del har hjälp tagits av handledare på universitetet eftersom de har större tillgång till de olika databaser som är knutna till skolvärlden samt mer erfarenhet av arbetet med att finna pålitliga och relevanta artiklar. 12

Metod 2.6 Intervjurespondenter Valet av intervjupersoner gjordes genom att först se ut vilka yrkesgrupper som påverkas av och kommer i kontakt med det arbete som grävmaskinen utför. Arbetet med att ta fram dessa gjordes av författaren i samråd med handledare både på Peab och på universitetet. Personerna som intervjuades var ett urval som författaren gjorde utifrån sina egna kontakter på Peab samt tips om lämpliga intervjupersoner som tillkom under arbetets gång. De yrkesgrupper som valdes ut var leverantörer av satellitstyrda grävsystem, utsättare, grävmaskinister, platschefer, anläggningsarbetare, kalkylatorer samt arbetschefer/entreprenadchefer. Även intervju med ägare av grävmaskinsföretag har gjorts. Med dessa täcker datainsamlingen i stort sett hela kedjan av aktörer som på något sätt berörs av användningen av satellitstyrda grävsystem. Hur stort antal intervjuer som gjorts med varje arbetsgrupp (Tabell 1) är beroende på tillgängligheten. Det var t.ex. svårt att boka in intervjuer med grävmaskinister eftersom de sitter i maskinen och har pressen på sig att vara produktiva under hela arbetsdagen. Med grävmaskinister gjordes därför endast en intervju efter intervjumallen. Däremot var författaren ute på ett antal byggen och pratade under mindre ordnade former om satellitstyrning. Informationen från dessa samtal finns inte dokumenterade på samma sätt som övriga intervjuer men i och med dessa samtal har ändå en god uppfattning om grävmaskinisternas tankar om satellitguidning uppnåtts. 13

Satellitguidning av grävmaskiner Intervjuerna fördelades på följande sätt: Tabell 1. Förteckning över antalet intervjuer med varje yrkesgrupp. Yrkesgrupp Utsättare Grävmaskinist Platschef Arbetschef Kalkylator Anläggningsarbetare Övriga Satellitutrustningsleverantör Antal intervjuer 4st 1st intervju 2st samtal 4st 2st 1st 1st 2st 2st De två övriga, som nämns i tabellen, var en intervju med ägarna av ett gräv- och transportföretag som verkar i Östergötland med omnejd vilket också gav en god uppfattning om hur grävmaskinisterna uppfattar satellitstyrningen. 2.7 Intervjumallar För att få struktur på och kunna analysera intervjuerna på ett bra sätt gjordes intervjumallar med frågor som var relevanta i förhållande till arbetets syfte, mål och forskningsfrågor. Eftersom de olika yrkesgrupperna sitter inne på 14

Metod relativt olika information gjordes olika intervjumallar till varje yrkesgrupp.(se kapitel 9 bilagor) Eftersom frågorna var knutna till mål, syfte och forskningsfrågor har det ändå varit möjligt att kunna jämföra och dra paralleller mellan de olika yrkesgrupperna. 2.8 Intervjuernas ordningsföljd Intervjuerna har i möjligaste mån utförts i en i förväg bestämd ordning. Varför denna ordning valts presenteras i listan nedan. Intervjuernas ordningsföljd: 1. Leverantörer av GPS-utrustning: För att få en god uppfattning om vilka möjligheter som finns med systemet. Efterföljande intervjuer kan göras med större kvalitet om kunskap finnes om det satellitguidningssystemets potential. Dessa intervjuer kommer utföras via telefon. 2. Utsättare: Med föregående intervjuer med leverantörer i färskt minne ges här en god möjlighet att ta reda på i vilken utsträckning satellitguidade grävmaskiner används. Möjligheten att ställa relevanta frågor ökar genom de kunskaper som gavs i intervjuerna med leverantörerna. 3. Grävmaskinister: Dessa personer påverkar i allra högsta grad hur grävsystemet används och det är en fördel att intervjua dem innan platscheferna för att få en uppfattning om utnyttjandegraden av grävsystemet. 15

Satellitguidning av grävmaskiner 4. Platschefer: Även i dessa intervjuer är det en stor fördel att veta systemets potential men även att veta hur utsättarna och grävmaskinisterna jobbar med systemet. Är det så att det inte används till fullo kan detta problem belysas och diskuteras. 5. Arbetschefer: Dessa intervjuer är till för att få en övergripande blick av hur beslutsprocessen ser ut när det ska bestämmas om satellitguidning ska användas eller inte. 6. Kalkylatorer: För dessa intervjuer krävs ingen direkt föregående kunskap. Här är det intressanta hur kostnader och vinster med satellitguidning används i kalkylerna. 7. Anläggningsarbetare: Dessa intervjuer utförs för att få en uppfattning om hur arbetet har förändrats sedan satellitguidning av grävmaskiner började användas. Även en uppfattning om vad anläggningsarbetarna tycker om systemet ligger i Peabs intresse att ta reda på. 16

Metod 2.9 Intervjuform Intervjuer kan utföras på många olika sätt. I boken Intervjumetodik (Lantz, 1993) finns fyra typer av intervjuer: Öppen Riktad öppen Halvstrukturerad Strukturerad I den öppna och i den riktat öppna intervjun beskriver den tillfrågade fritt ett fenomen. Respondenten resonerar med sig själv och beskriver sammanhang som denne tycker känns relevant för beskrivning av fenomenet. I den helt strukturerade intervjun är frågorna bestämda i förväg och respondenten får, till varje fråga, olika svarsalternativ att välja mellan. Denna intervjuform ger inte utrymme för några följdfrågor eller utsvävningar och är användbar om resultaten från många intervjuer ska jämföras. I den halvstrukturerade intervjun är frågorna, precis som i den strukturerade, gjorda i förhand. Skillnaden är att det här inte finns några svarsalternativ utan respondenten får svara fritt på frågorna. Denna intervjuform ger större möjlighet till diskussion och följdfrågor om något skulle vara oklart. Den intervjuform som har används i detta arbete är halvstrukturerad. Intervjuerna har följt i förväg upprättade frågor och följdfrågor. Svaren har däremot varit öppna vilket innebär att respondenterna har fått svara fritt utan 17

Satellitguidning av grävmaskiner svarsalternativ. Eftersom frågorna var gjorda i förväg och följde samma tema, kunde de jämföras trots att olika yrkesgrupper har intervjuats (Lantz, 1993). 2.10 Validitet och reliabilitet Begreppet validitet handlar om att det som undersöks, är det som forskningen har för avsikt att undersöka. Reliabilitet handlar om att de mätningar som görs går till på ett tillförlitligt sätt. Dessa två begrepp har ett visst förhållande till varandra. God reliabilitet ger inte automatiskt god validitet. Om fel saker mäts är förmodligen mätningarna noggranna (god reliabilitet) men resultaten kan inte utnyttjas eftersom det inte finns någon relevans i den information som mätningarna givit. Låg reliabilitet ger låg validitet. Om mätningarna inte är tillförlitliga hur är det då möjligt att veta vad som mäts? Fullständig reliabilitet är en förutsättning för fullständig validitet. För att veta vad som mäts måste mätningarna vara tillförlitliga. (Patel & Davidsson, 1991) För att uppnå en god validitet i detta arbete gjordes intervjumallar i förväg och granskades av handledare för att säkerställa att frågorna gav svar på syfte, mål och forskningsfrågor. För att uppnå en god reliabilitet gjordes intervjuerna på ett sätt så de i efterhand kunde granskas och kompletteras av intervjurespondenterna. Efter varje intervju, där författaren gjort anteckningar, sammanfattades intervjun. Denna sammanfattning skickades ut till intervjurespondenten för kontrollera att inga missuppfattningar uppstått. Här gavs även respondenterna möjlighet att 18

Metod komplettera sina svar med information de kommit på i efterhand som kan vara relevant för arbetet. 2.11 Databearbetning När intervjuerna var sammanställda och granskade av intervjurespondenterna började arbetet med att analysera och försöka hitta svar på de frågor som ligger till grund för detta examensarbete. Detta gjordes genom att först granska varje grupp för sig och dokumentera de likheter och skillnader som fanns. Sedan, i steg två, började arbetet med att försöka dra paralleller mellan de olika yrkesgrupperna och se om det fanns någon röd tråd. Slutligen ska analysen av insamlad data ge svar på de frågor som formulerades under arbetets inledningsskede. I detta skede är det viktigt att knyta an slutsatserna till de uppsatta målen och forskningsfrågorna för att inte riskera en låg validitet i arbetet. 19

Satellitguidning av grävmaskiner 3 TEORI I detta kapitel beskrivs satellitguidning och dess uppbyggnad teoretiskt. Även information om hur schaktning går till, med och utan hjälp av satellitstyrning redovisas. 3.1 Traditionell schaktning Utan satellitguidning går schaktarbetet till på följande sätt: Innan schaktningen kan starta måste en utsättare komma till platsen för att med totalstation färgmarkering och stakkäppar sätta ut det område som ska schaktas. Detta arbete är mer eller mindre omfattande beroende på schaktens utformning. När utsättningen är färdig vet maskinisten var det ska grävas men inte hur djupt. Schaktnivån kontrolleras sedan kontinuerligt under arbetets gång antingen av grävmaskinisten själv eller av en anläggningsarbetare som arbetar vid maskinen. Höjden kan vid traditionell schaktning kontrolleras på olika sätt. Den kan kontrolleras med fluktning eller med laser, antingen med lasermottagare monterad direkt på grävmaskinen eller med mottagaren monterad på en mätsticka. 20

Teori Lasern skickar ut ett ljusplan över arbetsplatsen, antingen i plan eller i lutning beroende på hur schakten ska se ut. Laserhöjden läses sedan av mot en fixpunkt som alltid finns på arbetsplatserna. När laserhöjden är bestämd kan höjden sedan kontrolleras genom att skillnaden mellan laserhöjden och den höjd som ska schaktas beräknas. Lasermottagaren fästs på en mätsticka på den framräknade höjden. 3.2 Schaktning med satellitguidning Detta sätt att arbeta kräver en del förberedelser; upprättande av basstation, inställning av utrustning i maskin osv. När all utrustning är på plats och fungerar som den ska och de modeller som behövs är inlagda i programmet är det inget som hindrar från att börja schakta. Det förberedande arbetet görs endast en gång. När satellitguidning används finns all utsättning redan färdig i den enhet som sitter i maskinen. Skärmen i maskinen ger en bild över grävmaskinens förhållande till den teoretiska modell som ligger till grund för den schakt som ska grävas. Med detta arbetssätt klarar sig maskinisten i stort sett själv. Det anläggningsarbetaren måste assistera med är att se till så ledningar och kablar i marken inte skadas, justering av ytor samt packning. Utsättarens arbete ute på arbetsplatsen minskar eftersom all utsättning är inlagd i den dator som finns i grävmaskinen. 3.3 Olika typer av schaktarbeten Det finns givetvis en uppsjö olika typer av schaktarbeten, men en grov uppdelning kan göras. Schaktarbeten kan delas in i; gravar av olika slag, husgrunder, terrassering av olika slag och finplanering. 21

Satellitguidning av grävmaskiner 3.4 Yrkesgrupper En mängd yrkesgrupper påverkas av satellitguidningen. För att ge en uppfattning om vad de olika yrkesgrupperna har för uppgifter ges här en kort presentation av varje grupp. Informationen är hämtad från Peabs hemsida. (www.peab.se) 3.4.1 Arbetschef Arbetschefens arbete är att driva verksamheten inom ett givet geografiskt område och ha ett övergripande ansvar för ekonomi, personal och verksamhet inom AC-gruppen. 3.4.2 Entreprenadingenjör Entreprenadingenjören arbetar som ett stöd till plats- och arbetschefer genom hela produktionsprocessen. Denne upprättar kalkyler med stöd från arbetschefer och tillsammans med platschefen ansvarar entreprenadingenjören för inköp, kundkontakter, planering samt ekonomisk och teknisk uppföljning. Arbetet omfattar också avrop och förhandlingar fram till projektspecifika avtal. 3.4.3 Platschef mark & anläggning Platschefen arbetar med att självständigt driva mindre och större projekt inom anläggningssektorn. Han/hon har ansvar för produktionen, projektets ekonomi och produktionspersonal. 22

Teori 3.4.4 Utsättare Mäter och sätter upp dimensioner för projektet. Genom att använda modern mätteknik är det utsättarens jobb att se till att det som byggs hamnar på rätt plats. Utsättaren arbetar också med inmätning, upprättande av relationer och mängdberäkning. 3.4.5 Grävmaskinist Grävmaskinisten arbetar med att manövrera grävmaskinen och utföra schaktningsarbeten efter givna direktiv. 3.4.6 Anläggningsarbetare Arbetar med olika typer av markarbeten. Till exempel markplanering, schaktning, rörläggning och stensättning. 3.4.7 Kalkylator Kalkylatorn driver processen från förfrågningsunderlag till färdigt anbudsförslag. Arbetet består bland annat av att självständigt upprätta kalkyler, ha kontakt med underentreprenörer och leverantörer. Upprätta förfrågningsunderlag, utvärdera inkomna anbud, ta fram tidplaner samt att skriva anbud. Kalkylatorn bistår övrig projektorganisationen med inköp till projektet och är ett stöd för organisationen under projektets genomförande. 23

Satellitguidning av grävmaskiner 3.5 Satellitnavigationssystem Det finns en rad olika satellitnavigationssystem, i detta stycke presenteras de som är relevanta för detta arbete. 3.5.1 GNSS (Global Navigation Satellite Systems) GNSS är ett samlingsnamn för de satellitsystem som är avsedda för positionsbestämning och navigering. Idag finns i huvudsak tre positioneringssystem som tillhör GNSS, dessa är GPS, GLONASS och Galileo. (Norin, 2007) Dessa tre system beskrivs kortfattat nedan. 3.5.2 GPS (Global Position Systems) Detta system utvecklades av USA för att användas i militära sammanhang. Den första satelliten sköts upp den 22 februari 1978 och systemet var redo att användas fullt ut 1993 då 24 aktiva satelliter cirkulerande runt jorden. Totalt har 55 GPS-satelliter skjutits upp. Den senaste sköts upp 17 november 2006. (Norin, 2007) GPS vidareutvecklas för närvarande för att bättre tillfredsställa både de civila och militära användarnas krav. Arbete pågår med att förbättra noggrannheten i positions- och tidsbestämningen, tillgängligheten, integritetsövervakningen samt kontrollsegmentet. (Kempe, o.a., 2007) 3.5.3 GLONASS (Globalnaya Navigatsionnaya Sputnikovaya Sistema) Detta system är Rysslands morsvarighet till Amerikas GPS. Det fungerar på liknande sätt och de båda systemen är kompatibla med varandra. Den första GLONASS satelliten sköts upp 12 oktober 1982. Den 17 november 2008 fanns 24

Teori 17 GLONASS-satelliter i drift (Russian space agency, 2008). Systemet beräknas vara fullt utvecklat(24 satelliter i drift) i slutet av 2009. (Norin, 2007) Både GPS och GLONASS är från början utvecklade för att användas militärt. På senare år har dock den civila användningen ökat kraftigt och idag kan vi se systemet på flyg, båtar, lastbilar, personbilar och anläggningsmaskiner. (www.ne.se) 3.5.4 Galileo Det tredje systemet är ett europeiskt och det är under uppbyggnad. Detta är till skillnad från de två ovannämnda ett civilt satellitnavigationssystem. Det ska bestå av 30 satelliter och beräknas vara i drift 2013. Den första testsatelliten för detta system sköts upp i december 2005. Systemet kommer att vara kompatibelt med GPS och GLONASS för att uppnå största möjliga precision. (Norin, 2007) Galileoprojektet har på grund av motsättningar mellan de ingående parterna blivit en del försenat. 3.5.5 Övriga satellitnavigationssystem Andra länder som på ett eller annat sätt planerar att ge sig in i satellitbranschen är Indien, Japan och Kina. Indien kommer att ha ett system som är oberoende av GPS medan Japan bara kommer skicka upp tre satelliter för att komplettera det redan befintliga GPS-systemet. Kina sköt upp sin första satellit i oktober år 2000 och började därmed uppbyggnaden ett lokalt navigationssystem över Kina. Detta system ska byggas ut till ett GNSS-system och ska bestå av totalt 35 satelliter. Namnet på det 25

Satellitguidning av grävmaskiner Kinesiska systemet är Compass och den första satelliten till det globala systemet sköts upp i april 2007. (Norin, 2007) 3.6 Satelliterna Satellitguidade system måste ha tillgång till signaler från minst fem satelliter samtidigt för att kunna fungera tillfredställande. Detta kan vara ett problem under vissa tidpunkter på dagen på grund av att satelliterna roterar i banor runt jorden. Detta problem har dock blivit mindre på senare år i och med att de flesta systemen använder både GPS-satelliter och GLONASS-satelliter, förut användes bara GPS-satelliter. När sedan det europeiska systemet, Galileo är i bruk kommer det reducera detta problem ytterligare. (Seymour, 2007) 26

Teori På Swepos hemsida (http://swepos.lmv.lm.se/) finns information om hur många satelliter som finns tillgängliga under en dag på en viss geografisk plats. Ett exempel från detta kan se ut som i Tabell 1 och där kan utläsas att 16 november 2008 finns som minst tillgång till 9 satellitsignaler och som mest 17 satelliter under dagen. I Tabell 1 redovisas signaler från både GPS och GLONASS. Den 16 november borde det således inte vara några problem för maskinen att få kontakt med tillräckligt många signaler. Antal satelliter vid en elevationsvinkel större än 15 Tabell 1. Tillgängligheten på satelliter, Norrköping klockan 07-17 den 16 november 2008. Tid GPS GLONASS 07:00 13 (8/5) 07:30 10 (6/4) 08:00 10 (6/4) 08:30 12 (7/5) 09:00 12 (7/5) 09:30 13 (9/4) 10:00 12 (8/4) 10:30 13 (7/6) 11:00 12 (7/5) 11:30 14 (7/7) 12:00 17 (9/8) 12:30 13 (7/6) 13:00 13 (7/6) 13:30 12 (6/6) 14:00 12 (8/4) 14:30 11 (8/3) 15:00 14 (10/4) 15:30 14 (10/4) 16:00 12 (8/4) 16:30 10 (6/4) 17:00 9 (5/4) 27

Satellitguidning av grävmaskiner 3.7 Systembeskrivning Systemet som används vid satellitstyrning består av tre delar (www.sbg.se). 3.7.1 Positionering med satelliter Maskinen positioneras med hjälp av satelliter på några centimeter när. Antennen med satellitmottagare är monterad på motvikten och ett radiomodem är monterat inne i maskinen. För att uppnå noggrannheten på några centimeter krävs att en ytterligare en satellitmottagare finns tillgänglig. Denna mottagare kallas bas- eller referensstation och ska vara monterad på en högt belägen plats i närheten av arbetsplatsen för att få ett bra resultat. En hög byggnad centralt belägen i förhållande till arbetsplatsen är en lämplig plats för en basstation. Basstationen kan sedan förse ett obegränsat antal maskiner med korrektioner av satellitsignaler. Som alternativ till att använda en egen basstation kan något nationellt eller regionalt nätverk av fasta basstationer användas. Satellitmottagaren har då kontakt med basstationen via radio- eller GSM-länk. Detta är vanligt om arbetsplatsen är belägen i anslutning till en stor stad. Noggrannheten för en standardmaskin på upp till 40 ton är omkring ± 2cm i höjd och ± 5cm i plan om basstation används (www.sbg.se). 28

Teori 3.7.2 Grävmaskinens styrsystem Maskinens styrsystem består av ett antal lutningssensorer (Figur 1) som är monterade på maskinens bom, sticka och skopa. Maskinen måste mätas in för att bestämma positionen på satellitmottagaren i förhållande till bommen, stickan och skopan. När inmätningen är gjord kan programmet som finns i maskinen beräkna positionen på skopan utifrån positionen på satellitmottagaren. Vissa system innefattar även lutningssensorer som tar hänsyn till skopans tiltning (www.sbg.se). Figur 1. Översikt över sensorer samt satellitmottagare. Lutningssensorerna är en kritisk del i satellitguidningssystemet. De är placerade på utsatta delar av maskinen och utsätts för stora påfrestningar i form av vibrationer och påfrestningar när stenar faller ner på sticka eller bom. Sensorerna måste även tåla väta och klara att bli sprejade med hydraulolja. Idag uppfyller sensorerna dessa krav och sensorerna är precisa och slitstarka (Seymour, 2007). 29

Satellitguidning av grävmaskiner 3.7.3 Maskinguidning (GeoROG) GeoROG är ett maskinstyrningsprogram som tar emot data från satellitmottagaren och maskinens lutningssensorer och med hjälp av dessa data beräknas positionen på skopans spets. Informationen om var skopans spets befinner sig måste inte bara vara korrekt den måste även beräknas och visas för maskinisten mycket fort eftersom maskinen är i rörelse i stort sett hela tiden. För att komma ner på en acceptabel nivå av fördröjning måste satellitmottagare och lutningssensorerna reagera mycket fort även datorn som driver programmet måste ha tillräcklig kapacitet. Om satellitmottagaren ligger på 5 Hz, sensorer på 20 Hz och datorerna på 700 MHz blir fördröjningen 300 millisekunder. Detta är en acceptabel men märkbar fördröjning (Seymour, 2007). På en skärm placerad inne i hytten på grävmaskinen (Figur 2) visas skopans position i förhållande till den tänkta teoretiska modellen som i förväg har lagts in som en referens i programmet. Maskinisten kan både grafiskt och numeriskt se hur skopan förhåller sig till den teoretiska modellen (www.sbg.se). Figur 2. Skärmen visar programmet GeoROG. 30

Teori Inköpspriset för GeoROG för satellitguidning är 136 000 SEK. Då inkluderas styrdator med färgdisplay och pekskärm och mjukvara med utgång för anslutning mot sensorer (www.sbg.se). Figur 3 visar ett exempel på hur skärmen kan se ut. Den rödmarkerade rutan Delta h visar att skopans spets just nu ligger 15cm djupt i förhållande till den yta som är inlagd i programmet. Figur 3. Exempel på hur skärmen i grävmaskinen kan se ut. 3.8 Upprättande av modeller De modeller som används i maskinen upprättas av utsättarna. De utgår från de ritningar som finns i projektet och använder programmet GEO för att göra de modeller som behövs. Geo är ett program för geodesi och lantmäteri. Programmet innehåller funktioner för alla steg i design, utsättning, inmätning och redovisning. 31

Satellitguidning av grävmaskiner Tilläggsmoduler för väglinjer, volymberäkning, terrängmodeller, tunnelhantering och nätutjämning gör Geo till ett komplett geodesisystem (www.sbg.se). 3.8.1 Referensmodeller Det finns olika typer av referensmodeller som passar till olika typer av schaktarbeten. Några exempel är: Väglinjer Referensmodellen väglinjer används vid väg och järnvägsarbeten samt ledningsprojekt. Plandata, profiler och skevningar kan enkelt beräknas och skapas för att beskriva linjer i tre dimensioner. Terrängmodeller Terrängmodeller används vid schakt av stora ytor, terrasseringar och schakt av husgrunder. Terrängmodellerna används även till volymberäkningar genom att volymen beräknas mellan två valfria modeller, exempelvis befintlig yta och schaktbotten. (www.sbg.se) 3.8.2 Volymberäkning Volymberäkning modell-mot-modell innebär att volymer kan beräknas mellan två valfria modeller eller mellan en modell och en referensnivå. Resultatet av beräkningen ges som schakt- och fyllningsvolymer och areor. Volymberäkningen kan även användas för att få en bra överblick över schaktoch fyllningsmassornas placering. (www.sbg.se) 32

Företagspresentation 4 FÖRETAGSPRESENTATION I detta kapitel ges en kort beskrivning av Peab Sverige AB. Eftersom arbetets inriktning går mot anläggningsproduktion beskrivs Peab Division Anläggning närmare och av samma orsak beskrivs Region Mellersta också mer utförligt. All information i detta kapitel har hämtats från Peabs hemsida och Peabs interna nätverk. 4.1 Historik Peab grundades av bröderna Erik och Mats Paulsson år 1959. Från början arbetade bröderna med att hjälpa lantbrukare med renhållning och sophämtning. Under denna tid övertog bröderna även Lennart Axelssons maskinstation. Relativt snabbt efter det växte företaget både vad gäller antalet anställda och maskinparken utökades med bandtraktor och lastbilar. 1967 bildades bolaget Bröderna Paulsson Peab AB. Vid denna tid förändrades även uppgifterna som företaget åtog sig, de började arbeta med allt större entreprenader. Detta år byggdes även det första kontoret i Förslöv vilket än idag fungerar som huvudkontor. 33

Satellitguidning av grävmaskiner 1993 renodlades Peab till ett bygg- och anläggningsföretag med verksamhet i hela landet. Detta gjordes till stor del genom att Peab övertog en stor del av BPAs byggproduktion. Under åren har sedan Peab förvärvat ett stort antal företag och idag räknas det som ett av Sveriges största bygg- och anläggningsföretag och har kontor över hela Sverige. 4.2 Peab Sverige AB Företagspolicy, affärsidé och allmän information om Peab. 4.2.1 Företagspolicy Peab bygger för framtiden. Vi vill vara det ledande och mest attraktiva byggoch anläggningsföretaget i Sverige. Det vi bygger skall skapa mervärden för våra kunder, leverantörer och oss själva samt bidra till en hållbar samhällsutveckling. En god ekonomisk lönsamhet är en förutsättning för att vi skall lyckas. 4.2.2 Affärsidé "Peab är ett bygg- och anläggningsföretag, vars främsta ledstjärna är total kvalitet i alla led av byggprocessen. Genom nytänkande, kombinerat med gedigen yrkesskicklighet, skall vi göra kundens intresse till vårt och därmed alltid bygga för framtiden". 34

Företagspresentation 4.2.3 Grundfakta Numer är Peab ett renodlat bygg- och anläggningsföretag med verksamhet i hela Sverige och även en del verksamhet i Norge och Finland. På hemsidan beskrivs Peab som den lokala entreprenören med den stora koncernens resurser. Till grund för detta ligger att Peab har kvar sina lokala avdelningar och den centrala organisationen med finans, inköp, personal, information fungerar som stödfunktioner till de lokala organisationerna. 4.3 Organisation Peab räknas idag som Sveriges tredje största byggföretag med ca 12 000 anställda och en nettoomsättning på drygt 30 miljarder SEK. Koncernen är uppdelad i fyra verksamhetsområden: Bygg Sverige Bygg Sverige utför entreprenader åt både externa beställare och i egen regi. Produktionen omfattar främst bostäder men även offentliga och kommersiella lokaler och byggnader och är rikstäckande. Verksamhetsområdet omfattar även byggservice och underhåll. Bygg Utland Denna verksamhet bedrivs i Norge och Finland och består främst av egenutvecklade bostäder. Även här byggs kommersiella lokaler och offentliga byggnader. 35

Satellitguidning av grävmaskiner Anläggning Division Anläggnings verksamhetsområden är byggnation av infrastruktur i form av vägar, järnvägar, broar, tunnlar och hamnar. Även exploateringsområden, grundläggningar av byggnader, utveckling och förnyelse i stadsmiljön, industribyggnation, vatten- och avloppsanläggningar, kablar och ledningsarbeten samt drift och underhåll av vägar ligger inom ramarna för Division Anläggnings arbetsuppgifter. Division Anläggning består av sex regioner; Syd, Väst, Öst, Mellersta, Nord och Stockholm entreprenad och varje region är uppdelad i Arbetschefsgrupper. Detta arbete utförs på uppdrag av Peab Division Anläggning, Region Mellersta. Organisationsschemat för Region Anläggning Mellersta ser ut på följande sätt (Figur 4) och det är arbetschef L. Erjeby samt S. Andersson som är författarens närmaste kontakter på Peab. Figur 4. Organisationsschema för Region Anläggning Mellersta. 36

Intervjuresultat 5 INTERVJURESULTAT I detta kapitel redovisas resultaten från intervjuerna, uppdelning görs beroende på yrkesgrupper. Intervjuerna utfördes efter intervjumallarna bifogade i kapitel 9. För att få en bättre överblick har den viktigaste informationen sammanfattats i punktform efter varje yrkesgrupp (tabell 3-7 samt tabell 9). 5.1 Arbetschef/Entreprenadchef I dessa intervjuer diskuterades hur beslutsgången för användandet av satellitguidning ser ut. Vilka övergripande mål finns med användningen av satellitguidat grävsystem? Finns det några riktlinjer inom Peab vad gäller användandet av systemet? Har de ekonomiska resultaten påverkats till följd av detta? 37

Satellitguidning av grävmaskiner 5.1.1 Sammanställning av information från intervjuerna Beslut När beslut ska tas angående satellitguidningens vara eller icke vara i projektet är det platschefen i samråd med utsättare och entreprenadchef som tar beslutet. Tillgången på satellitutrustning är givetvis också avgörande. Det finns inga upprättade mallar för när satellitstyrning ska användas utan det är kunskapen inom AC-gruppen som avgör hur mycket systemet används. Det finns heller inget större behov av att upprätta några mallar som stöd när beslut ska tas vad gäller satellitstyrning. Känner sig någon osäker, exempelvis en relativt ny platschef, finns det alltid andra inom företaget att fråga. Idag används systemet i princip på alla arbeten där det är möjligt. Det är endast på mindre servicearbeten som pågår under en kortare tid och om det är mycket anslutningar till befintliga ytor som det inte används. Det finns även en del rent fysiska hinder, tät skog eller höga byggnader, som kan göra att det inte är möjligt att använda satellitguidning. Tid Det beror på längden av projektet om en egen basstation ska användas eller om befintliga referensstationer finns tillgängliga. Om befintliga referensstationer kan användas spelar längden på projektet ingen roll, men om en egen basstation ska etableras bör projektet pågå, minst tre veckor säger en av respondenterna, några månader säger den andra. 38

Intervjuresultat Mål Målet med användningen av satellitguidning är att arbetet ska bli effektivare och att Peab ska spara pengar. Det finns inget mål uppsatt vad gäller utnyttjandegrad, hur mycket systemet används är beroende av vilka typer av jobb som pågår. Det finns inget övergripande mål som hela Peab står för utan varje Arbetschefsgrupp arbetar för sig vad gäller detta. I detta område (Division Anläggning, Region Mellersta, AC-grupp Östergötland) är målet att göra en utvärdering av hur sattelitguidningen påverkar totalekonomin. Arbetet med detta har tyvärr inte kommit igång eftersom det de senaste åren har varit mycket fokus på att producera i och med den högkonjunktur som varit. Nu när det ser ut att bli lugnare är det dags att ta ett steg tillbaka och fundera över hur arbetet med den nya tekniken har fungerat. Ekonomi Det är mycket svårt att säga om det skett någon stor förändring ekonomiskt i projekten sedan satellitguidning började användas. Men det finns projekt där grävtimmarna har minskat jämfört med de teoretiska beräkningarna. Just nu är det mer på det stadiet att alla tror det är ekonomiskt riktigt att använda satellitguidning men det är ingen som riktigt vet. 39