EXAMENSARBETE. Satellitguidning av grävmaskiner

EXAMENSARBETE 2008:229 CIV Satellitguidning av grävmaskiner En utvärdering av systemets effekter Henric Jonsson Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Väg- och vattenbyggnadsteknik Institutionen för Samhällsbyggnad Avdelningen för Arkitektur och infrastruktur 2008:229 CIV - ISSN: 1402-1617 - ISRN: LTU-EX--08/229--SE

EXAMENSARBETE SATELLITGUIDNING AV GRÄVMASKINER EN UTVÄRDERING AV SYSTEMETS EFFEKTER Henric Jonsson Luleå 2008 Avdelningen för Arkitektur och Infrastruktur Institutionen för Samhällsbyggnad Luleå tekniska universitet 971 87 LULEÅ www.ltu.se/shb

Sammanfattning Sammanfattning Examensarbetet undersöker hur satellitguidning av grävmaskiner påverkar de olika aktörerna på arbetsplatsen samt på vilka typer av schaktarbeten systemet är till störst nytta. Fokus ligger inte på att analysera hur mycket fortare grävmaskinen arbetar, även om det är en faktor som tas hänsyn till, utan mer på hur övriga aktörers (utsättares, anläggningsarbetares, grävmaskinisters och platschefers) arbete påverkas av systemet. Den extra utrustning som behövs kostar pengar. Antingen genom hyra eller genom inköp av egen utrustning. Kan inte den extra kostnaden täckas av det som sparas finns ingen anledning att använda systemet. Huvuduppgiften är att kontrollera att satellitguidningen smakar mer än den kostar. En utvärdering av vilka schaktarbeten satellitguidningen passar bäst på ska också redovisas. Informationen har insamlats genom intervjuer med yrkesgrupper som direkt eller indirekt påverkas av satellitguidningen. Informationen har sedan sammanställts och analyserats och utifrån det har slutsatser dragits. I teoridelen finns fakta som är relevant för en grundläggande kunskap om hur systemet är uppbyggt och hur arbetet med satellitguidning ute i produktionen ser ut. I

Satellitguidning av grävmaskiner I slutsatserna redovisas tankeexempel, baserade på analysen av intervjuerna, för att visa hur satellitguidningssystemet kan spara pengar. De som påverkas mest av satellitguidningssystemet är utsättare, grävmaskinister och anläggningsarbetare. Systemet passar i stort sett på alla typer av schaktningsarbeten. Det är endast vid finplanering och när det är mycket anslutningar till befintliga ytor systemet inte kommer till sin rätt. Ekonomiskt är satellitguidningssystemet fördelaktigt om det används på rätt sätt. Effekten blir att behovet av utsättning och maskinpassning minskar samtidigt som produktionstakten ökar. Kvalitet ökar också samtidigt som antalet felen minskar. Alla dessa faktorer bidrar till en kostnadsminskning. II

Abstract Abstract This master thesis investigates how satellite guidance of excavators is affecting different actors on the construction site and what types of shaft work are best suited for satellite guidance. The focus is not on how much faster the excavator is digging, although it is a factor to be considered, but on how other actor (surveyors, location managers, backhoe operators, construction workers) work is affected the satellite guidance. The extra equipment that is needed for the satellite guidance system costs money, when renting or buying the equipment. If the money saved by the system can not cover an extra cost, there are no economic advantages using the satellite guidance system. The main task of this assignment is to investigate if the extra cost exceeds the economic benefits. An evaluation of what type of shaft work is best suited for the satellite guidance system is also presented. The data were gathered through interviews with different professional groups that direct or indirect are affected by the satellite guidance system. The data were then compiled and analyzed, and conclusions were made. Basic information about the satellite guidance system and about how it is used on site is explored in the theoretical framework. III

Satellitguidning av grävmaskiner In the conclusions some theoretical examples, based on the analysis of the interviews, are presented in order to show how, in a simple way, the satellite guidance system can save money. The actors that are most affected of the satellite guidance system is the field surveyors, backhoe operators and construction workers. The system is a powerful tool in most shaft work, with a few exceptions. If the satellite guidance system is used right, there is much money to be made. The need for field staking and construction workers decreases and the rate of production is increasing. The quality of the shaft is also increasing and the number of errors is decreasing. All these factors contribute to reducing costs. IV

Inledning Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... I ABSTRACT... III INNEHÅLLSFÖRTECKNING... V FÖRORD... VII 1 INLEDNING... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Problembeskrivning... 3 1.3 Syfte och Mål... 4 1.4 Forskningsfrågor... 5 1.5 Avgränsningar... 5 1.6 Intressenter... 6 1.7 Organisation... 6 1.8 Forskarens referensram... 7 2 METOD... 8 2.1 Arbetets upplägg... 8 2.2 Forskningsdesign... 10 2.3 Metod för datainsamling... 10 2.4 Metod för koppling av teori och empiri... 12 2.5 Litteraturgranskning... 12 2.6 Intervjurespondenter... 13 2.7 Intervjumallar... 14 2.8 Intervjuernas ordningsföljd... 15 2.9 Intervjuform... 17 V

Satellitguidning av grävmaskiner 2.10 Validitet och reliabilitet... 18 2.11 Databearbetning... 19 3 TEORI... 20 3.1 Traditionell schaktning... 20 3.2 Schaktning med satellitguidning... 21 3.3 Olika typer av schaktarbeten... 21 3.4 Yrkesgrupper... 22 3.5 Satellitnavigationssystem... 24 3.6 Satelliterna... 26 3.7 Systembeskrivning... 28 3.8 Upprättande av modeller... 31 4 FÖRETAGSPRESENTATION... 33 4.1 Historik... 33 4.2 Peab Sverige AB... 34 4.3 Organisation... 35 5 INTERVJURESULTAT... 37 5.1 Arbetschef/Entreprenadchef... 37 5.2 Platschef/Arbetsledare... 42 5.3 Utsättare... 47 5.4 Grävmaskinist... 52 5.5 Anläggningsarbetare... 58 5.6 Kalkylator... 60 6 ANALYS... 63 6.1 Användning... 63 6.2 Styrning av arbetet... 65 6.3 Effektivitet... 66 6.4 Väntetid... 69 6.5 Problemområden... 70 6.6 Material... 72 6.7 Kvalitet... 73 6.8 Ekonomiska konsekvenser... 73 7 DISKUSSION OCH SLUTSATSER... 75 7.1 Slutsatser... 75 7.2 Diskussion... 81 8 REFERENSER... 83 9 BILAGOR... 86 9.1 Bilaga A Intervjumallar... 86 VI

Inledning Förord Detta arbete är den avslutande delen på civilingenjörsprogrammet Väg- och Vattenbyggnad vid institutionen för samhällsbyggnad, Luleå tekniska universitet. Arbetet är utfört på uppdrag av Peab Sverige AB, division Anläggning, Region Mellersta. Initiativtagare och delaktiga i val av ämne från Peabs sida har varit Lars Erjeby (arbetschef) och Stefan Andersson (bitr. arbetschef), båda verksamma i Östergötland och södra Södermanland. Författaren vill tacka examinator Lennart Apleberger och handledare Ekaterina Osipova för det stöd ni bistått med under arbetets gång. Lars Erjeby, Stefan Andersson och Lars Lind för råd, stöd och kontorsplats på Slottsgatan 5, alla intervjurespondenter som bistått med den information som ligger till grund för detta arbete. Jag vill även tacka Peter Olsson för hjälpen med den engelska sammanfattningen. Det sista och viktigaste tacket går till min sambo och bättre hälft Therese Olsson som hjälp till med arbetet och stöttat när motivationen inte riktigt infunnit sig. Norrköping, december 2008 Henric Jonsson VII

Inledning 1 INLEDNING I detta avsnitt presenteras bakgrunden till och syftet samt målen med detta examensarbete. Ett antal relevanta frågeställningar kommer också presenteras samt vilka arbetets intressenter är. 1.1 Bakgrund Användandet av satellitstyrda anläggningsmaskiner är något som på de senaste åren har blivit allt vanligare. Sedan starten i början av 1990-talet har utvecklingen gått fort och nu ca 15 år senare är det inte särskilt vågat att påstå att tekniken är här för att stanna. Satellitnavigation fungerar så att en mottagare tar emot signaler från de satelliter som tillhör systemet och som just då befinner sig över horisonten. Eftersom dessa signaler är tidskodade kan en position entydigt beräknas med meternoggrannhet (www.ne.se). Detta är en enkel förklaring till hur positionering med satelliter fungerar. Systemet som används i grävmaskiner är mer avancerat och tar hjälp av olika metoder för att komma ner på en betydligt högre noggrannhet än meternoggrannhet. 1

Satellitguidning av grävmaskiner En annan del som är viktig att tänka på är att skilja på begreppen satellitstyrning och satellitguidning. Satellitstyrning innebär att maskinen är helt styrd av satelliterna, maskinisten styr varken blad eller skopa utan detta sköts automatiskt av systemet. Satellitguidning innebär att det fortfarande är maskinisten som styr hela maskinen men ser maskinens position i förhållande till den teoretiska ritningen. Maskinguidning med satelliter är ett kraftfullt verktyg som gör schaktarbetet effektivare och enklare. Är detta påstående sant? Enligt SBG (Svensk ByggnadsGeodesi) har studier visat att grävmaskinens kapacitet ökar med mellan 10 och 50 % vid användning av satellitguidning (www.sbg.se). Detta är givetvis mycket bra, men hur är det med de andra delarna som påverkas, hur mycket påverkar dessa delar resultatet? Vad blir resultatet om beräkningen innefattar delar som: utsättning, byggande av modeller, förändrade uppgifter för anläggningsarbetaren, större ansvar för grävmaskinisten samt besparingar av både schaktmängd och fyllnadsmaterial? Hur ser resultatet ut då? Dessa frågor ligger till grund för arbetet med detta examensarbete. Peab Region Mellersta jobbar idag relativt mycket med satellitguidning av grävmaskiner. Vad som däremot är oklart är hur mycket användandet av satellitguidning gör i ekonomiska besparingar. 2

Inledning 1.2 Problembeskrivning Som det ser ut i dagsläget, på Peab Region Mellersta, är det oklart hur användandet av satellitguidning av grävmaskiner påverkar ekonomin i ett större perspektiv. Tanken med att använda detta hjälpmedel är att arbetet med utsättning, maskinpassning o.s.v. ska underlättas. Detta borde innebära att pengar kan sparas om satellitguidning används. Om en undersökning av hur mycket pengar som sparas (om några pengar sparas) kan utföras, så kan resultatet från denna användas för att göra kalkylerna mer korrekta vilket ger en fördel mot konkurrenterna. När kalkylen upprättas för ett schaktarbete är det idag inte ovanligt att mer pengar läggs in i kalkylen om arbetet utförs av en grävmaskin med satellitguidning än en grävmaskin utan. Hela idén med att använda ett satellitguidat grävsystem är dock att arbetet ska bli effektivare och på så vis mer kostnadseffektivt att utföra. Examensarbetet kommer således gå ut på att ta reda på vilka delar av produktionen som påverkas av systemet och bedöma om satellitguidning inte kostar mer än vad som sedan kan sparas genom den effektivisering som förhoppningsvis sker. Arbetet kommer även innefatta en uppdelning av olika schaktarbeten för att se vid vilka tillfällen det är bra respektive mindre bra att utnyttja grävsystemet. 3

Satellitguidning av grävmaskiner 1.3 Syfte och Mål Syftet med detta examensarbete är att utvärdera och ge en klarare bild av hur användningen av satellitguidade grävmaskiner påverkar arbetet ute i produktionen och därigenom kunna styrka att satellitguidningen smakar mer än den kostar. Syftet är inte att enbart titta på hur mycket fortare grävmaskinen arbetar utan fokus ligger i ett större perspektiv där den kedja av aktörer som påverkas av satellitsystemet granskas och analyseras. Målet med detta examensarbete är att ge en tydligare bild av förhållandet mellan de positiva effekterna som satellitguidning medför och det extraarbete som tillkommer. Med stöd från insamlad information göra en bedömning av vilka arbeten satellitguidningssystemet passar bra respektive mindre bra på. Att göra en fullständig ekonomisk utvärdering gällande detta system är ett omfattande arbete och det skulle krävas omfattande mätningar och enkäter besvarade av ett stort antal personer. I detta examensarbete är målet att få en uppfattning om hur satellitguidningen påverkar projekten ekonomiskt men någon exakt beräkning av ekonomin kommer inte göras. 4

Inledning 1.4 Forskningsfrågor Till grund för all forskning ligger en eller flera frågor. De som ligger till grund för detta arbete är: Vilka delar i produktionen påverkas direkt respektive indirekt av användningen av satellitguidade grävmaskiner? Vid vilka typer av schaktarbeten är satellitguidning till störst nytta? Vilka blir de ekonomiska konsekvenserna av användningen av satellitguidade grävmaskiner, täcks de tillkommande kostnaderna av de besparingar som görs genom effektivare användning av olika resurser under arbetets gång? 1.5 Avgränsningar Rapporten behandlar endast grävmaskiner, andra typer av anläggningsmaskiner kommer inte undersökas eller analyseras. Som en följd av ovanstående avgränsning begränsas arbetet till satellitguidning, satellitstyrning kommer inte ingå. Geografiskt intervjuas främst personer i Peab Anläggning Region Mellerstas verksamhetsområde. Examensarbete begränsas också tidsmässigt. Arbetet skall motsvara 20 veckors heltidsstudier. Inga direkta mätningar görs utan resultaten baseras på svaren från intervjuerna. 5

Satellitguidning av grävmaskiner 1.6 Intressenter Eftersom arbetet med detta ämne utförs på förfrågan av Peab Sverige AB, Region Anläggning Mellersta får de ses som arbetets huvudsakliga intressent. Examensarbetet är även det avslutande momentet i författarens utbildning och det krävs ett godkänt resultat för att en examen ska kunna tas ut. Det ligger i både universitetets, som representeras av examinator och handledare, och författarens intresse att detta arbete ska utföras med en så pass hög kvalitet att det bedöms som ett godkänt examensarbete. Personer i branschen som är intresserade av nyttan med satellitguidade grävmaskiner samt personer som i ett senare skede ska utföra examensarbete, inom detta eller i andra områden, kan tänkas ha intresse av att läsa denna rapport. 1.7 Organisation Initiativet till detta examensarbete togs av författaren tillsammans med Lars Erjeby, arbetschef Peab Region Anläggning Mellersta, och Stefan Andersson, bitr. arbetschef på samma företag och region. Tillsammans diskuterades ämnesvalet fram utifrån författarens önskemål och Peabs behov. Till sin hjälp har författaren haft sin examinator och handledare Lennart Apleberger och handledare Ekaterina Osipova. Handledare från Peabs sida är Stefan Andersson. 6

Inledning 1.8 Forskarens referensram Författaren till detta examensarbete läser sista året på civilingenjörsprogrammet Väg- och Vattenbyggnadsteknik vid Luleå tekniska universitet. Som en avslutande del i denna utbildning ska ett examensarbete motsvarande 20 veckor eller 30 högskolepoäng utföras. Författaren har valt anläggningsproduktion som inriktning på sin utbildning. Tidigare praktiska erfarenhet av anläggningsbranschen består av sju månaders praktik på Peab i Norrköping/Linköping 2006, sommarpraktik på Peab i Luleå 2007 samt sommarpraktik på Peab Norrköping/Linköping 2008. 7

Satellitguidning av grävmaskiner 2 METOD I detta kapitel kommer en presentation av hur arbetet har lagts upp redovisas, vilka metoder för datainsamling som används samt hur insamlad data har behandlats. 2.1 Arbetets upplägg Detta arbete är uppdelat i följande sex delar. 2.1.1 Val av ämne Valet av ämne gjordes av Peab Region Anläggning Mellersta i samråd med författaren. Författaren, Lars Erjeby, och Stefan Andersson, diskuterade ämnesvalet och kom fram till att en ekonomisk utvärdering av satellitguidning av grävmaskiner var lämpligt. Det fanns både ett intresse från Peabs sida och ämnet låg i linje med författarens utbildning och intresse. 8

Metod 2.1.2 Litteraturgranskning Nästa steg var att ta reda på vad som tidigare fanns skrivet i detta ämne samt att hitta relevant litteratur till teoriavsnittet. Författaren och en av handledarna på universitetet hjälptes åt att söka efter aktuell litteratur i universitetets databaser. Några artiklar fanns och ett par andra examensarbeten var skrivna i relaterade ämnen. 2.1.3 Datainsamling Detta steg är i sig uppdelat i tre faser. Först förbereddes intervjuerna genom att välja intervjurespondenter, sedan gjordes intervjumallar för att försäkra sig om att frågorna som ställdes var relevanta för arbetet och till sist utfördes intervjuerna. 2.1.4 Databearbetning När intervjuerna var utförda sammanfattades de skriftligen och skickades till respondenten för att verifiera att inget hade förvrängts, glömts bort eller lagts till. Detta gav även respondenterna möjlighet att lägga till sådant de kommit på i efterhand. 2.1.5 Dataanalys I denna del granskades insamlad data för att se olika mönster som kan vara relevanta för de aktuella frågeställningarna. 2.1.6 Sammanställning rapport Arbetet med rapporten har pågått kontinuerligt under hela tiden. Det mesta arbetet har dock skett i slutet när all data var insamlad. 9

Satellitguidning av grävmaskiner 2.2 Forskningsdesign I boken Byggforskning (Andersson & Borgbrant, 1998) delas forskningen in under fyra rubriker: Förändringsinriktad Utvärderande Teori- och modellutvecklande Utprövande I detta fall rör det sig om en utvärderande forskning. Hela poängen med arbetet är att utvärdera nyttan med satellitguidade grävmaskiner. För att kunna göra en utvärdering av hur effektivt ett satellitguidat grävsystem är måste information samlas från en rad olika källor. När ett examensarbete syftar till att utvärdera bör det finnas en mycket tydlig formulering av vad som ska utvärderas (Andersson & Borgbrant, 1998). I detta fall sker detta i form av uppställda mål och syften. 2.3 Metod för datainsamling För insamling av information finns två vägar att gå. En metod bygger på matematik och statistik och den andra bygger på hur människor uppfattar en i förväg utvald företeelse. (Backman, 1998) Användningen av mätningar, kvantifiering med hjälp av matematik och statistik, har medfört att vissa metoder kommit att benämnas kvantitativa. Det 10

Metod är med andra ord metoder som utmynnar i numeriska observationer eller låter sig transformeras i sådana. (Backman, 1998) En annan grupp av metoder betecknas som kvalitativa. Dessa metoder använder inte siffror och tal för att komma fram till en slutsats utan resulterar i verbala formuleringar, skrivna eller talade. (Backman, 1998) För detta arbete har en kvalitativ forskningsmetod valts. Datainsamlingen kommer uteslutande ske i form av litteraturstudier och intervjuer med de aktörer i produktionen som berörs av satellitguidningen. Detta stämmer väl överens med den kvalitativa metodiken. Resultaten kommer att bygga på andras erfarenheter och inte vara grundade på någon form av statistik eller mätningar. Anledningen till att intervjuer har valts och inte enkäter är att författaren vill få en uppfattning om vad intervjurespondenterna tycker om systemet och detta är lättare om en dialog förs mellan intervjuare och respondent. En annan anledning till att enkäter valts bort är att författaren vill ha möjlighet att kunna ställa följdfrågor och även få in uppgifter som ligger utanför de i förväg upprättade intervjumallarna. Detta hade inte varit möjligt om enkäter används. För att få en grund att utgå från gjordes först intervjuer med ett antal leverantörer av satellitstyrd utrustning. När en uppfattning hade bildats gällande vilka möjligheter systemet har var det dags att utföra intervjuer ute i produktionen, med de utvalda yrkesgrupperna, för att få en uppfattning om hur systemet används och hur väl det utnyttjas. 11

Satellitguidning av grävmaskiner 2.4 Metod för koppling av teori och empiri All typ av forskning går ut på att relatera den information som insamlas genom olika metoder (empirin) med den teori som finns. Detta kan göras på olika vis. (Patel & Davidsson, 1991) När det gäller att göra en ekonomisk utvärdering av satellitguidning av grävmaskiner är det ingen ny teori som ska tas fram. Det som görs är att redan befintlig information om systemet och dess effektivitet jämförs med den information som kommer från intervjuer. Utgångspunkten är den allmänna uppfattningen om att det är lönsamt att använda satellitguidade grävmaskiner. Detta provas sedan med hjälp av datainsamling i form av intervjuer. Hur stämmer, den allmänna uppfattningen om att satellitguidning är bra, överens med verkligheten? 2.5 Litteraturgranskning För att få en uppfattning om vad som tidigare finns skrivet i det utvalda ämnet bör en noggrann litteraturgranskning genomföras. I detta fall har olika databaser genomsökts, främst kopplade till Luleå universitetsbiblioteket. På dessa databaser finns tidigare skrivet material publicerat. Sökorden som använts i dessa databaser är: maskinstyrning, satellitstyrning, satellitnavigation, GPS, GLONASS, Galileo och grävmaskin/excavator. I denna del har hjälp tagits av handledare på universitetet eftersom de har större tillgång till de olika databaser som är knutna till skolvärlden samt mer erfarenhet av arbetet med att finna pålitliga och relevanta artiklar. 12

Metod 2.6 Intervjurespondenter Valet av intervjupersoner gjordes genom att först se ut vilka yrkesgrupper som påverkas av och kommer i kontakt med det arbete som grävmaskinen utför. Arbetet med att ta fram dessa gjordes av författaren i samråd med handledare både på Peab och på universitetet. Personerna som intervjuades var ett urval som författaren gjorde utifrån sina egna kontakter på Peab samt tips om lämpliga intervjupersoner som tillkom under arbetets gång. De yrkesgrupper som valdes ut var leverantörer av satellitstyrda grävsystem, utsättare, grävmaskinister, platschefer, anläggningsarbetare, kalkylatorer samt arbetschefer/entreprenadchefer. Även intervju med ägare av grävmaskinsföretag har gjorts. Med dessa täcker datainsamlingen i stort sett hela kedjan av aktörer som på något sätt berörs av användningen av satellitstyrda grävsystem. Hur stort antal intervjuer som gjorts med varje arbetsgrupp (Tabell 1) är beroende på tillgängligheten. Det var t.ex. svårt att boka in intervjuer med grävmaskinister eftersom de sitter i maskinen och har pressen på sig att vara produktiva under hela arbetsdagen. Med grävmaskinister gjordes därför endast en intervju efter intervjumallen. Däremot var författaren ute på ett antal byggen och pratade under mindre ordnade former om satellitstyrning. Informationen från dessa samtal finns inte dokumenterade på samma sätt som övriga intervjuer men i och med dessa samtal har ändå en god uppfattning om grävmaskinisternas tankar om satellitguidning uppnåtts. 13

Satellitguidning av grävmaskiner Intervjuerna fördelades på följande sätt: Tabell 1. Förteckning över antalet intervjuer med varje yrkesgrupp. Yrkesgrupp Utsättare Grävmaskinist Platschef Arbetschef Kalkylator Anläggningsarbetare Övriga Satellitutrustningsleverantör Antal intervjuer 4st 1st intervju 2st samtal 4st 2st 1st 1st 2st 2st De två övriga, som nämns i tabellen, var en intervju med ägarna av ett gräv- och transportföretag som verkar i Östergötland med omnejd vilket också gav en god uppfattning om hur grävmaskinisterna uppfattar satellitstyrningen. 2.7 Intervjumallar För att få struktur på och kunna analysera intervjuerna på ett bra sätt gjordes intervjumallar med frågor som var relevanta i förhållande till arbetets syfte, mål och forskningsfrågor. Eftersom de olika yrkesgrupperna sitter inne på 14

Metod relativt olika information gjordes olika intervjumallar till varje yrkesgrupp.(se kapitel 9 bilagor) Eftersom frågorna var knutna till mål, syfte och forskningsfrågor har det ändå varit möjligt att kunna jämföra och dra paralleller mellan de olika yrkesgrupperna. 2.8 Intervjuernas ordningsföljd Intervjuerna har i möjligaste mån utförts i en i förväg bestämd ordning. Varför denna ordning valts presenteras i listan nedan. Intervjuernas ordningsföljd: 1. Leverantörer av GPS-utrustning: För att få en god uppfattning om vilka möjligheter som finns med systemet. Efterföljande intervjuer kan göras med större kvalitet om kunskap finnes om det satellitguidningssystemets potential. Dessa intervjuer kommer utföras via telefon. 2. Utsättare: Med föregående intervjuer med leverantörer i färskt minne ges här en god möjlighet att ta reda på i vilken utsträckning satellitguidade grävmaskiner används. Möjligheten att ställa relevanta frågor ökar genom de kunskaper som gavs i intervjuerna med leverantörerna. 3. Grävmaskinister: Dessa personer påverkar i allra högsta grad hur grävsystemet används och det är en fördel att intervjua dem innan platscheferna för att få en uppfattning om utnyttjandegraden av grävsystemet. 15

Satellitguidning av grävmaskiner 4. Platschefer: Även i dessa intervjuer är det en stor fördel att veta systemets potential men även att veta hur utsättarna och grävmaskinisterna jobbar med systemet. Är det så att det inte används till fullo kan detta problem belysas och diskuteras. 5. Arbetschefer: Dessa intervjuer är till för att få en övergripande blick av hur beslutsprocessen ser ut när det ska bestämmas om satellitguidning ska användas eller inte. 6. Kalkylatorer: För dessa intervjuer krävs ingen direkt föregående kunskap. Här är det intressanta hur kostnader och vinster med satellitguidning används i kalkylerna. 7. Anläggningsarbetare: Dessa intervjuer utförs för att få en uppfattning om hur arbetet har förändrats sedan satellitguidning av grävmaskiner började användas. Även en uppfattning om vad anläggningsarbetarna tycker om systemet ligger i Peabs intresse att ta reda på. 16

Metod 2.9 Intervjuform Intervjuer kan utföras på många olika sätt. I boken Intervjumetodik (Lantz, 1993) finns fyra typer av intervjuer: Öppen Riktad öppen Halvstrukturerad Strukturerad I den öppna och i den riktat öppna intervjun beskriver den tillfrågade fritt ett fenomen. Respondenten resonerar med sig själv och beskriver sammanhang som denne tycker känns relevant för beskrivning av fenomenet. I den helt strukturerade intervjun är frågorna bestämda i förväg och respondenten får, till varje fråga, olika svarsalternativ att välja mellan. Denna intervjuform ger inte utrymme för några följdfrågor eller utsvävningar och är användbar om resultaten från många intervjuer ska jämföras. I den halvstrukturerade intervjun är frågorna, precis som i den strukturerade, gjorda i förhand. Skillnaden är att det här inte finns några svarsalternativ utan respondenten får svara fritt på frågorna. Denna intervjuform ger större möjlighet till diskussion och följdfrågor om något skulle vara oklart. Den intervjuform som har används i detta arbete är halvstrukturerad. Intervjuerna har följt i förväg upprättade frågor och följdfrågor. Svaren har däremot varit öppna vilket innebär att respondenterna har fått svara fritt utan 17

Satellitguidning av grävmaskiner svarsalternativ. Eftersom frågorna var gjorda i förväg och följde samma tema, kunde de jämföras trots att olika yrkesgrupper har intervjuats (Lantz, 1993). 2.10 Validitet och reliabilitet Begreppet validitet handlar om att det som undersöks, är det som forskningen har för avsikt att undersöka. Reliabilitet handlar om att de mätningar som görs går till på ett tillförlitligt sätt. Dessa två begrepp har ett visst förhållande till varandra. God reliabilitet ger inte automatiskt god validitet. Om fel saker mäts är förmodligen mätningarna noggranna (god reliabilitet) men resultaten kan inte utnyttjas eftersom det inte finns någon relevans i den information som mätningarna givit. Låg reliabilitet ger låg validitet. Om mätningarna inte är tillförlitliga hur är det då möjligt att veta vad som mäts? Fullständig reliabilitet är en förutsättning för fullständig validitet. För att veta vad som mäts måste mätningarna vara tillförlitliga. (Patel & Davidsson, 1991) För att uppnå en god validitet i detta arbete gjordes intervjumallar i förväg och granskades av handledare för att säkerställa att frågorna gav svar på syfte, mål och forskningsfrågor. För att uppnå en god reliabilitet gjordes intervjuerna på ett sätt så de i efterhand kunde granskas och kompletteras av intervjurespondenterna. Efter varje intervju, där författaren gjort anteckningar, sammanfattades intervjun. Denna sammanfattning skickades ut till intervjurespondenten för kontrollera att inga missuppfattningar uppstått. Här gavs även respondenterna möjlighet att 18

Metod komplettera sina svar med information de kommit på i efterhand som kan vara relevant för arbetet. 2.11 Databearbetning När intervjuerna var sammanställda och granskade av intervjurespondenterna började arbetet med att analysera och försöka hitta svar på de frågor som ligger till grund för detta examensarbete. Detta gjordes genom att först granska varje grupp för sig och dokumentera de likheter och skillnader som fanns. Sedan, i steg två, började arbetet med att försöka dra paralleller mellan de olika yrkesgrupperna och se om det fanns någon röd tråd. Slutligen ska analysen av insamlad data ge svar på de frågor som formulerades under arbetets inledningsskede. I detta skede är det viktigt att knyta an slutsatserna till de uppsatta målen och forskningsfrågorna för att inte riskera en låg validitet i arbetet. 19

Satellitguidning av grävmaskiner 3 TEORI I detta kapitel beskrivs satellitguidning och dess uppbyggnad teoretiskt. Även information om hur schaktning går till, med och utan hjälp av satellitstyrning redovisas. 3.1 Traditionell schaktning Utan satellitguidning går schaktarbetet till på följande sätt: Innan schaktningen kan starta måste en utsättare komma till platsen för att med totalstation färgmarkering och stakkäppar sätta ut det område som ska schaktas. Detta arbete är mer eller mindre omfattande beroende på schaktens utformning. När utsättningen är färdig vet maskinisten var det ska grävas men inte hur djupt. Schaktnivån kontrolleras sedan kontinuerligt under arbetets gång antingen av grävmaskinisten själv eller av en anläggningsarbetare som arbetar vid maskinen. Höjden kan vid traditionell schaktning kontrolleras på olika sätt. Den kan kontrolleras med fluktning eller med laser, antingen med lasermottagare monterad direkt på grävmaskinen eller med mottagaren monterad på en mätsticka. 20

Teori Lasern skickar ut ett ljusplan över arbetsplatsen, antingen i plan eller i lutning beroende på hur schakten ska se ut. Laserhöjden läses sedan av mot en fixpunkt som alltid finns på arbetsplatserna. När laserhöjden är bestämd kan höjden sedan kontrolleras genom att skillnaden mellan laserhöjden och den höjd som ska schaktas beräknas. Lasermottagaren fästs på en mätsticka på den framräknade höjden. 3.2 Schaktning med satellitguidning Detta sätt att arbeta kräver en del förberedelser; upprättande av basstation, inställning av utrustning i maskin osv. När all utrustning är på plats och fungerar som den ska och de modeller som behövs är inlagda i programmet är det inget som hindrar från att börja schakta. Det förberedande arbetet görs endast en gång. När satellitguidning används finns all utsättning redan färdig i den enhet som sitter i maskinen. Skärmen i maskinen ger en bild över grävmaskinens förhållande till den teoretiska modell som ligger till grund för den schakt som ska grävas. Med detta arbetssätt klarar sig maskinisten i stort sett själv. Det anläggningsarbetaren måste assistera med är att se till så ledningar och kablar i marken inte skadas, justering av ytor samt packning. Utsättarens arbete ute på arbetsplatsen minskar eftersom all utsättning är inlagd i den dator som finns i grävmaskinen. 3.3 Olika typer av schaktarbeten Det finns givetvis en uppsjö olika typer av schaktarbeten, men en grov uppdelning kan göras. Schaktarbeten kan delas in i; gravar av olika slag, husgrunder, terrassering av olika slag och finplanering. 21

Satellitguidning av grävmaskiner 3.4 Yrkesgrupper En mängd yrkesgrupper påverkas av satellitguidningen. För att ge en uppfattning om vad de olika yrkesgrupperna har för uppgifter ges här en kort presentation av varje grupp. Informationen är hämtad från Peabs hemsida. (www.peab.se) 3.4.1 Arbetschef Arbetschefens arbete är att driva verksamheten inom ett givet geografiskt område och ha ett övergripande ansvar för ekonomi, personal och verksamhet inom AC-gruppen. 3.4.2 Entreprenadingenjör Entreprenadingenjören arbetar som ett stöd till plats- och arbetschefer genom hela produktionsprocessen. Denne upprättar kalkyler med stöd från arbetschefer och tillsammans med platschefen ansvarar entreprenadingenjören för inköp, kundkontakter, planering samt ekonomisk och teknisk uppföljning. Arbetet omfattar också avrop och förhandlingar fram till projektspecifika avtal. 3.4.3 Platschef mark & anläggning Platschefen arbetar med att självständigt driva mindre och större projekt inom anläggningssektorn. Han/hon har ansvar för produktionen, projektets ekonomi och produktionspersonal. 22

Teori 3.4.4 Utsättare Mäter och sätter upp dimensioner för projektet. Genom att använda modern mätteknik är det utsättarens jobb att se till att det som byggs hamnar på rätt plats. Utsättaren arbetar också med inmätning, upprättande av relationer och mängdberäkning. 3.4.5 Grävmaskinist Grävmaskinisten arbetar med att manövrera grävmaskinen och utföra schaktningsarbeten efter givna direktiv. 3.4.6 Anläggningsarbetare Arbetar med olika typer av markarbeten. Till exempel markplanering, schaktning, rörläggning och stensättning. 3.4.7 Kalkylator Kalkylatorn driver processen från förfrågningsunderlag till färdigt anbudsförslag. Arbetet består bland annat av att självständigt upprätta kalkyler, ha kontakt med underentreprenörer och leverantörer. Upprätta förfrågningsunderlag, utvärdera inkomna anbud, ta fram tidplaner samt att skriva anbud. Kalkylatorn bistår övrig projektorganisationen med inköp till projektet och är ett stöd för organisationen under projektets genomförande. 23

Satellitguidning av grävmaskiner 3.5 Satellitnavigationssystem Det finns en rad olika satellitnavigationssystem, i detta stycke presenteras de som är relevanta för detta arbete. 3.5.1 GNSS (Global Navigation Satellite Systems) GNSS är ett samlingsnamn för de satellitsystem som är avsedda för positionsbestämning och navigering. Idag finns i huvudsak tre positioneringssystem som tillhör GNSS, dessa är GPS, GLONASS och Galileo. (Norin, 2007) Dessa tre system beskrivs kortfattat nedan. 3.5.2 GPS (Global Position Systems) Detta system utvecklades av USA för att användas i militära sammanhang. Den första satelliten sköts upp den 22 februari 1978 och systemet var redo att användas fullt ut 1993 då 24 aktiva satelliter cirkulerande runt jorden. Totalt har 55 GPS-satelliter skjutits upp. Den senaste sköts upp 17 november 2006. (Norin, 2007) GPS vidareutvecklas för närvarande för att bättre tillfredsställa både de civila och militära användarnas krav. Arbete pågår med att förbättra noggrannheten i positions- och tidsbestämningen, tillgängligheten, integritetsövervakningen samt kontrollsegmentet. (Kempe, o.a., 2007) 3.5.3 GLONASS (Globalnaya Navigatsionnaya Sputnikovaya Sistema) Detta system är Rysslands morsvarighet till Amerikas GPS. Det fungerar på liknande sätt och de båda systemen är kompatibla med varandra. Den första GLONASS satelliten sköts upp 12 oktober 1982. Den 17 november 2008 fanns 24

Teori 17 GLONASS-satelliter i drift (Russian space agency, 2008). Systemet beräknas vara fullt utvecklat(24 satelliter i drift) i slutet av 2009. (Norin, 2007) Både GPS och GLONASS är från början utvecklade för att användas militärt. På senare år har dock den civila användningen ökat kraftigt och idag kan vi se systemet på flyg, båtar, lastbilar, personbilar och anläggningsmaskiner. (www.ne.se) 3.5.4 Galileo Det tredje systemet är ett europeiskt och det är under uppbyggnad. Detta är till skillnad från de två ovannämnda ett civilt satellitnavigationssystem. Det ska bestå av 30 satelliter och beräknas vara i drift 2013. Den första testsatelliten för detta system sköts upp i december 2005. Systemet kommer att vara kompatibelt med GPS och GLONASS för att uppnå största möjliga precision. (Norin, 2007) Galileoprojektet har på grund av motsättningar mellan de ingående parterna blivit en del försenat. 3.5.5 Övriga satellitnavigationssystem Andra länder som på ett eller annat sätt planerar att ge sig in i satellitbranschen är Indien, Japan och Kina. Indien kommer att ha ett system som är oberoende av GPS medan Japan bara kommer skicka upp tre satelliter för att komplettera det redan befintliga GPS-systemet. Kina sköt upp sin första satellit i oktober år 2000 och började därmed uppbyggnaden ett lokalt navigationssystem över Kina. Detta system ska byggas ut till ett GNSS-system och ska bestå av totalt 35 satelliter. Namnet på det 25

Satellitguidning av grävmaskiner Kinesiska systemet är Compass och den första satelliten till det globala systemet sköts upp i april 2007. (Norin, 2007) 3.6 Satelliterna Satellitguidade system måste ha tillgång till signaler från minst fem satelliter samtidigt för att kunna fungera tillfredställande. Detta kan vara ett problem under vissa tidpunkter på dagen på grund av att satelliterna roterar i banor runt jorden. Detta problem har dock blivit mindre på senare år i och med att de flesta systemen använder både GPS-satelliter och GLONASS-satelliter, förut användes bara GPS-satelliter. När sedan det europeiska systemet, Galileo är i bruk kommer det reducera detta problem ytterligare. (Seymour, 2007) 26

Teori På Swepos hemsida (http://swepos.lmv.lm.se/) finns information om hur många satelliter som finns tillgängliga under en dag på en viss geografisk plats. Ett exempel från detta kan se ut som i Tabell 1 och där kan utläsas att 16 november 2008 finns som minst tillgång till 9 satellitsignaler och som mest 17 satelliter under dagen. I Tabell 1 redovisas signaler från både GPS och GLONASS. Den 16 november borde det således inte vara några problem för maskinen att få kontakt med tillräckligt många signaler. Antal satelliter vid en elevationsvinkel större än 15 Tabell 1. Tillgängligheten på satelliter, Norrköping klockan 07-17 den 16 november 2008. Tid GPS GLONASS 07:00 13 (8/5) 07:30 10 (6/4) 08:00 10 (6/4) 08:30 12 (7/5) 09:00 12 (7/5) 09:30 13 (9/4) 10:00 12 (8/4) 10:30 13 (7/6) 11:00 12 (7/5) 11:30 14 (7/7) 12:00 17 (9/8) 12:30 13 (7/6) 13:00 13 (7/6) 13:30 12 (6/6) 14:00 12 (8/4) 14:30 11 (8/3) 15:00 14 (10/4) 15:30 14 (10/4) 16:00 12 (8/4) 16:30 10 (6/4) 17:00 9 (5/4) 27

Satellitguidning av grävmaskiner 3.7 Systembeskrivning Systemet som används vid satellitstyrning består av tre delar (www.sbg.se). 3.7.1 Positionering med satelliter Maskinen positioneras med hjälp av satelliter på några centimeter när. Antennen med satellitmottagare är monterad på motvikten och ett radiomodem är monterat inne i maskinen. För att uppnå noggrannheten på några centimeter krävs att en ytterligare en satellitmottagare finns tillgänglig. Denna mottagare kallas bas- eller referensstation och ska vara monterad på en högt belägen plats i närheten av arbetsplatsen för att få ett bra resultat. En hög byggnad centralt belägen i förhållande till arbetsplatsen är en lämplig plats för en basstation. Basstationen kan sedan förse ett obegränsat antal maskiner med korrektioner av satellitsignaler. Som alternativ till att använda en egen basstation kan något nationellt eller regionalt nätverk av fasta basstationer användas. Satellitmottagaren har då kontakt med basstationen via radio- eller GSM-länk. Detta är vanligt om arbetsplatsen är belägen i anslutning till en stor stad. Noggrannheten för en standardmaskin på upp till 40 ton är omkring ± 2cm i höjd och ± 5cm i plan om basstation används (www.sbg.se). 28

Teori 3.7.2 Grävmaskinens styrsystem Maskinens styrsystem består av ett antal lutningssensorer (Figur 1) som är monterade på maskinens bom, sticka och skopa. Maskinen måste mätas in för att bestämma positionen på satellitmottagaren i förhållande till bommen, stickan och skopan. När inmätningen är gjord kan programmet som finns i maskinen beräkna positionen på skopan utifrån positionen på satellitmottagaren. Vissa system innefattar även lutningssensorer som tar hänsyn till skopans tiltning (www.sbg.se). Figur 1. Översikt över sensorer samt satellitmottagare. Lutningssensorerna är en kritisk del i satellitguidningssystemet. De är placerade på utsatta delar av maskinen och utsätts för stora påfrestningar i form av vibrationer och påfrestningar när stenar faller ner på sticka eller bom. Sensorerna måste även tåla väta och klara att bli sprejade med hydraulolja. Idag uppfyller sensorerna dessa krav och sensorerna är precisa och slitstarka (Seymour, 2007). 29

Satellitguidning av grävmaskiner 3.7.3 Maskinguidning (GeoROG) GeoROG är ett maskinstyrningsprogram som tar emot data från satellitmottagaren och maskinens lutningssensorer och med hjälp av dessa data beräknas positionen på skopans spets. Informationen om var skopans spets befinner sig måste inte bara vara korrekt den måste även beräknas och visas för maskinisten mycket fort eftersom maskinen är i rörelse i stort sett hela tiden. För att komma ner på en acceptabel nivå av fördröjning måste satellitmottagare och lutningssensorerna reagera mycket fort även datorn som driver programmet måste ha tillräcklig kapacitet. Om satellitmottagaren ligger på 5 Hz, sensorer på 20 Hz och datorerna på 700 MHz blir fördröjningen 300 millisekunder. Detta är en acceptabel men märkbar fördröjning (Seymour, 2007). På en skärm placerad inne i hytten på grävmaskinen (Figur 2) visas skopans position i förhållande till den tänkta teoretiska modellen som i förväg har lagts in som en referens i programmet. Maskinisten kan både grafiskt och numeriskt se hur skopan förhåller sig till den teoretiska modellen (www.sbg.se). Figur 2. Skärmen visar programmet GeoROG. 30

Teori Inköpspriset för GeoROG för satellitguidning är 136 000 SEK. Då inkluderas styrdator med färgdisplay och pekskärm och mjukvara med utgång för anslutning mot sensorer (www.sbg.se). Figur 3 visar ett exempel på hur skärmen kan se ut. Den rödmarkerade rutan Delta h visar att skopans spets just nu ligger 15cm djupt i förhållande till den yta som är inlagd i programmet. Figur 3. Exempel på hur skärmen i grävmaskinen kan se ut. 3.8 Upprättande av modeller De modeller som används i maskinen upprättas av utsättarna. De utgår från de ritningar som finns i projektet och använder programmet GEO för att göra de modeller som behövs. Geo är ett program för geodesi och lantmäteri. Programmet innehåller funktioner för alla steg i design, utsättning, inmätning och redovisning. 31

Satellitguidning av grävmaskiner Tilläggsmoduler för väglinjer, volymberäkning, terrängmodeller, tunnelhantering och nätutjämning gör Geo till ett komplett geodesisystem (www.sbg.se). 3.8.1 Referensmodeller Det finns olika typer av referensmodeller som passar till olika typer av schaktarbeten. Några exempel är: Väglinjer Referensmodellen väglinjer används vid väg och järnvägsarbeten samt ledningsprojekt. Plandata, profiler och skevningar kan enkelt beräknas och skapas för att beskriva linjer i tre dimensioner. Terrängmodeller Terrängmodeller används vid schakt av stora ytor, terrasseringar och schakt av husgrunder. Terrängmodellerna används även till volymberäkningar genom att volymen beräknas mellan två valfria modeller, exempelvis befintlig yta och schaktbotten. (www.sbg.se) 3.8.2 Volymberäkning Volymberäkning modell-mot-modell innebär att volymer kan beräknas mellan två valfria modeller eller mellan en modell och en referensnivå. Resultatet av beräkningen ges som schakt- och fyllningsvolymer och areor. Volymberäkningen kan även användas för att få en bra överblick över schaktoch fyllningsmassornas placering. (www.sbg.se) 32

Företagspresentation 4 FÖRETAGSPRESENTATION I detta kapitel ges en kort beskrivning av Peab Sverige AB. Eftersom arbetets inriktning går mot anläggningsproduktion beskrivs Peab Division Anläggning närmare och av samma orsak beskrivs Region Mellersta också mer utförligt. All information i detta kapitel har hämtats från Peabs hemsida och Peabs interna nätverk. 4.1 Historik Peab grundades av bröderna Erik och Mats Paulsson år 1959. Från början arbetade bröderna med att hjälpa lantbrukare med renhållning och sophämtning. Under denna tid övertog bröderna även Lennart Axelssons maskinstation. Relativt snabbt efter det växte företaget både vad gäller antalet anställda och maskinparken utökades med bandtraktor och lastbilar. 1967 bildades bolaget Bröderna Paulsson Peab AB. Vid denna tid förändrades även uppgifterna som företaget åtog sig, de började arbeta med allt större entreprenader. Detta år byggdes även det första kontoret i Förslöv vilket än idag fungerar som huvudkontor. 33

Satellitguidning av grävmaskiner 1993 renodlades Peab till ett bygg- och anläggningsföretag med verksamhet i hela landet. Detta gjordes till stor del genom att Peab övertog en stor del av BPAs byggproduktion. Under åren har sedan Peab förvärvat ett stort antal företag och idag räknas det som ett av Sveriges största bygg- och anläggningsföretag och har kontor över hela Sverige. 4.2 Peab Sverige AB Företagspolicy, affärsidé och allmän information om Peab. 4.2.1 Företagspolicy Peab bygger för framtiden. Vi vill vara det ledande och mest attraktiva byggoch anläggningsföretaget i Sverige. Det vi bygger skall skapa mervärden för våra kunder, leverantörer och oss själva samt bidra till en hållbar samhällsutveckling. En god ekonomisk lönsamhet är en förutsättning för att vi skall lyckas. 4.2.2 Affärsidé "Peab är ett bygg- och anläggningsföretag, vars främsta ledstjärna är total kvalitet i alla led av byggprocessen. Genom nytänkande, kombinerat med gedigen yrkesskicklighet, skall vi göra kundens intresse till vårt och därmed alltid bygga för framtiden". 34

Företagspresentation 4.2.3 Grundfakta Numer är Peab ett renodlat bygg- och anläggningsföretag med verksamhet i hela Sverige och även en del verksamhet i Norge och Finland. På hemsidan beskrivs Peab som den lokala entreprenören med den stora koncernens resurser. Till grund för detta ligger att Peab har kvar sina lokala avdelningar och den centrala organisationen med finans, inköp, personal, information fungerar som stödfunktioner till de lokala organisationerna. 4.3 Organisation Peab räknas idag som Sveriges tredje största byggföretag med ca 12 000 anställda och en nettoomsättning på drygt 30 miljarder SEK. Koncernen är uppdelad i fyra verksamhetsområden: Bygg Sverige Bygg Sverige utför entreprenader åt både externa beställare och i egen regi. Produktionen omfattar främst bostäder men även offentliga och kommersiella lokaler och byggnader och är rikstäckande. Verksamhetsområdet omfattar även byggservice och underhåll. Bygg Utland Denna verksamhet bedrivs i Norge och Finland och består främst av egenutvecklade bostäder. Även här byggs kommersiella lokaler och offentliga byggnader. 35

Satellitguidning av grävmaskiner Anläggning Division Anläggnings verksamhetsområden är byggnation av infrastruktur i form av vägar, järnvägar, broar, tunnlar och hamnar. Även exploateringsområden, grundläggningar av byggnader, utveckling och förnyelse i stadsmiljön, industribyggnation, vatten- och avloppsanläggningar, kablar och ledningsarbeten samt drift och underhåll av vägar ligger inom ramarna för Division Anläggnings arbetsuppgifter. Division Anläggning består av sex regioner; Syd, Väst, Öst, Mellersta, Nord och Stockholm entreprenad och varje region är uppdelad i Arbetschefsgrupper. Detta arbete utförs på uppdrag av Peab Division Anläggning, Region Mellersta. Organisationsschemat för Region Anläggning Mellersta ser ut på följande sätt (Figur 4) och det är arbetschef L. Erjeby samt S. Andersson som är författarens närmaste kontakter på Peab. Figur 4. Organisationsschema för Region Anläggning Mellersta. 36

Intervjuresultat 5 INTERVJURESULTAT I detta kapitel redovisas resultaten från intervjuerna, uppdelning görs beroende på yrkesgrupper. Intervjuerna utfördes efter intervjumallarna bifogade i kapitel 9. För att få en bättre överblick har den viktigaste informationen sammanfattats i punktform efter varje yrkesgrupp (tabell 3-7 samt tabell 9). 5.1 Arbetschef/Entreprenadchef I dessa intervjuer diskuterades hur beslutsgången för användandet av satellitguidning ser ut. Vilka övergripande mål finns med användningen av satellitguidat grävsystem? Finns det några riktlinjer inom Peab vad gäller användandet av systemet? Har de ekonomiska resultaten påverkats till följd av detta? 37

Satellitguidning av grävmaskiner 5.1.1 Sammanställning av information från intervjuerna Beslut När beslut ska tas angående satellitguidningens vara eller icke vara i projektet är det platschefen i samråd med utsättare och entreprenadchef som tar beslutet. Tillgången på satellitutrustning är givetvis också avgörande. Det finns inga upprättade mallar för när satellitstyrning ska användas utan det är kunskapen inom AC-gruppen som avgör hur mycket systemet används. Det finns heller inget större behov av att upprätta några mallar som stöd när beslut ska tas vad gäller satellitstyrning. Känner sig någon osäker, exempelvis en relativt ny platschef, finns det alltid andra inom företaget att fråga. Idag används systemet i princip på alla arbeten där det är möjligt. Det är endast på mindre servicearbeten som pågår under en kortare tid och om det är mycket anslutningar till befintliga ytor som det inte används. Det finns även en del rent fysiska hinder, tät skog eller höga byggnader, som kan göra att det inte är möjligt att använda satellitguidning. Tid Det beror på längden av projektet om en egen basstation ska användas eller om befintliga referensstationer finns tillgängliga. Om befintliga referensstationer kan användas spelar längden på projektet ingen roll, men om en egen basstation ska etableras bör projektet pågå, minst tre veckor säger en av respondenterna, några månader säger den andra. 38

Intervjuresultat Mål Målet med användningen av satellitguidning är att arbetet ska bli effektivare och att Peab ska spara pengar. Det finns inget mål uppsatt vad gäller utnyttjandegrad, hur mycket systemet används är beroende av vilka typer av jobb som pågår. Det finns inget övergripande mål som hela Peab står för utan varje Arbetschefsgrupp arbetar för sig vad gäller detta. I detta område (Division Anläggning, Region Mellersta, AC-grupp Östergötland) är målet att göra en utvärdering av hur sattelitguidningen påverkar totalekonomin. Arbetet med detta har tyvärr inte kommit igång eftersom det de senaste åren har varit mycket fokus på att producera i och med den högkonjunktur som varit. Nu när det ser ut att bli lugnare är det dags att ta ett steg tillbaka och fundera över hur arbetet med den nya tekniken har fungerat. Ekonomi Det är mycket svårt att säga om det skett någon stor förändring ekonomiskt i projekten sedan satellitguidning började användas. Men det finns projekt där grävtimmarna har minskat jämfört med de teoretiska beräkningarna. Just nu är det mer på det stadiet att alla tror det är ekonomiskt riktigt att använda satellitguidning men det är ingen som riktigt vet. 39

Satellitguidning av grävmaskiner Arbetet med satellitguidning utvecklingsmässigt, skulle kunna delas upp i tre steg: 1. När tekniken var ny var det i stort sett bara att hänga på, tekniken kändes effektiv och det var något som behövde användas. De investeringar i form av utrustning som var nödvändiga gjordes. 2. Spetskompetensen är tvungen att breddas inom detta område så den nya teknik som används kan utnyttjas på ett tillfredställande sätt. Här ligger fokus idag. 3. En ordentlig uppföljning av satellitguidningen måste göras så nyttan med det kan utvärderas. Detta steg är idag inte påbörjat. Övrigt I övrigt är en stor fördel att maskinen blir mer flexibel. Hela eller i alla fall stor del av arbetsområdet finns i maskinen, så skulle det av någon anledning bli stopp på något ställe kan maskinisten och anläggningsarbetaren själva, utan hjälp från utsättare och arbetsledning, börja schakta på ett annat ställe. Arbetet blir mer beroende av att handlingar är färdiga i ett tidigt skede men det har inte varit några problem vid utförandeentreprenader (generalentreprenader). Däremot har det ibland varit problem vid totalentreprenader. 40

Intervjuresultat Tabell 2. Sammanställning intervjuresultat arbetschef. Arbetschef/ Entreprenadingenjör Beslut tas av platschef i samråd med utsättare och entreprenadingenjör Inga styrande dokument finns gällande vid vilka tillfällen det bör användas Används inte vid finplanering och vid anslutningar till befintliga ytor Projektlängd bör vara över 1 månad Kunskapsnivån i arbetschefgruppen avgör hur mycket systemet används Svårt att säga hur det påverkar projekten ekonomiskt Fortfarande i uppbyggnadsstadiet Inte påbörjat arbetet med att analysera och utvärdera satellitguidningen 41

Satellitguidning av grävmaskiner 5.2 Platschef/Arbetsledare Här ligger fokus på planeringsarbetet. Tanken med att använda satellitguidning är att det ska underlätta schaktarbetet. Det borde krävas mindre insatser från utsättare och anläggningsarbetare. Är detta något platschefen räknar med när han/hon beräknar mantimmar på anläggare och utsättare? 5.2.1 Sammanställning av information från intervjuerna Beslut Det är platschefen som tar det slutgiltiga beslutet om satellitguidning ska användas eller inte. Beslutet tas dock i samråd med utsättare och det som avgör om det ska användas eller inte är dels tillgång till utsättare samt vilken maskinist som ska vara på plats. Idag används systemet i princip på alla projekt det är möjligt att använda det på. När det gäller hur lång tid projektet bör pågå för att det ska var någon mening med att använda satellitguidning ligger svaren i ett spann från fjorton dagar till två månader. Även tiden är givetvis beroende på vilken typ av projekt det handlar om. Om det är ett projekt det passar bra till behöver det inte pågå mer än fjorton dagar för att satellitguidning ska användas, exempelvis om en stor plan med flera olika lutningar ska schaktas. Den enda typen av arbete där satellitguidning inte är bra på är finplanering. I övrigt är det bra till i stort sett alla typer av arbeten. Till störst nytta kommer systemet vid stora terrasseringar samt stora husgrunder. Vid dessa arbeten klarar sig grävmaskinisten i princip helt själv. Vid ledningsschakter är det också bra även om det måste finnas en anläggningsarbetare på plats dels för att 42

Intervjuresultat passa befintliga ledningar som finns i marken och dels för att lägga de nya ledningarna. Förändringar i arbetet Utsättarens arbete är annorlunda när satellitguidning används. Det gäller att planera deras arbete ordentligt eftersom det inte finns en utsättare per arbetsplats som det gjorde förut. Framförhållning krävs från platschefens sida så modellerna som ska användas är färdiga i tid. Satellitguidningen gör också att den tid utsättaren behöver lägga på projektet minskar. Eftersom den tid utsättaren förut arbetade med utsättning på plats har minskat mycket, utsättningen ute i fält försvinner i princip helt. Arbetet med uppställning, flyttning och nedtagning av lasrar försvinner också. På exempelvis väg- och järnvägsarbeten är detta mycket tidsbesparande för utsättarna. Arbetet för anläggningsarbetaren blir också annorlunda. De behöver inte i samma utsträckning följa grävmaskinen utan kan ägna sig åt andra uppgifter under tiden grävmaskinisten klarar sig själv. Det är dock få arbeten där anläggningsarbetaren kan tas bort helt. Det måste alltid finnas en anläggningsarbetare på plats vilket gör att det, på små jobb, är svårt att dra ner på den delen. På större jobb däremot behövs inte lika många eftersom den som förut assisterade maskinen på heltid i och med satellitguidningen kan ägna sig åt andra uppgifter. Eftersom grävmaskinisten i stor utsträckning klarar sig själv ställer det högre krav på att både anläggningsarbetaren och arbetsledningen vet vilka andra uppgifter som kan utföras när maskinen inte behöver hjälp. I hur stor utsträckning arbetsledningen måste styra detta arbete är helt beroende på vilken anläggningsarbetare som är på plats. En del klarar helt själva att se vad som 43

Satellitguidning av grävmaskiner behöver göras och andra måste styras mer för att de inte ska stå och titta på grävmaskinen helt i onödan. Platscheferna upplever det inte som något extra arbete att behöva styra och planera vad som ska göras utöver schaktningen, det är alltid en förutsättning för att bygget ska flyta smidigt oavsett om satellitguidning används eller inte. Material Vad gäller materialåtgången är åsikterna divergerande, några tror inte det blir någon direkt skillnad eftersom det redan är väl kontrollerat med de hjälpmedel som används traditionellt; laser och fluktning. Andra tror att det blir skillnad eftersom schakten följer den teoretiska modellen, som kalkylen är upprättad efter, bättre än vi traditionell schaktning. Hur mycket material som sparas är dock svårt att se. Det har inte gjorts några mätningar på det hela men eftersom schakterna följer den teoretiska modellen så pass väl borde det innebära att det sparas både schakt och fyllnadsmaterial. Åtgången på utsättningsmaterial minskar. Behovet av stakkäppar och släntskivor försvinner i princip helt, även förbrukningen av markeringsfärg minskar. Fördelar och nackdelar Kvalitén på schakterna blir bättre. Eftersom många moment, där den mänskliga faktorn kan fela, försvinner. Exempel på sådana moment är uppställning av lasrar och fluktning. En nackdel med systemet är att det blir svårare att få en bild över hur det kommer se ut när all utsättning finns i maskinen. Detta är dock inget stort problem eftersom det ofta finns en handburen satellitmottagare tillgänglig. I 44

Intervjuresultat den handburna mottagaren finns samma modell inlagd som den i grävmaskinen och med hjälp av den är det lätt att orientera sig på arbetsområdet. Problem Ett antal gånger har systemet krånglat i uppstartsskedet, när detta händer är det många aktörer som påverkas och det kostar mycket pengar. Detta händer dock inte speciellt ofta. När systemet väl är igång och fungerar är det mycket driftsäkert. En förutsättning för att arbetet med satellitguidningen ska fungera bra är att det finns kunnig personal tillgänglig. Detta minimerar risken att något skulle strula och även tiden det tar att komma igång igen om något problem skulle uppstå. Inmätning Arbetet med att använda grävmaskinerna till inmätning används inte riktigt i den utsträckning det borde. Om ett bra system kan utvecklas för detta finns det mycket att vinna. Eftersom det är utsättaren som ska använda resultaten från inmätningen till mängdreglering och relationshandlingar måste denna komma överens med grävmaskinisten om hur inmätningen dokumenteras. Övrigt Den allmänna inställningen hos de olika aktörerna ute på arbetsplatsen verkar vara att satellitguidningssystemet är av godo. Anläggningsarbetare, grävmaskinister och utsättare verkar alla tycka att systemet är bra och underlättar deras arbete. Arbetsmiljömässigt blir det skillnad för utsättare som slipper det tunga arbetet med stakning. 45

Satellitguidning av grävmaskiner Det är relativt vanligt att platscheferna gör egna kalkyler. I dessa kalkyler läggs pengar till om satellitguidning ska användas. Hänsyn tas inte till de omfördelningar av resurser som uppstår till följd av satellitguidningen. Tabell 3. Sammanställning intervjuresultat platschef. Platschef Beslutet om användning tas av platschef i samråd med utsättare Tillgången på utsättare och vilken maskinist som är på plats påverkar beslutet Projekten bör pågå under minst en månad Används inte vid finplanering, i övrigt är det väldigt användbart till alla typer av arbeten Det krävs mer planering av utsättaren eftersom det idag inte finns en utsättare på varje bygge I princip all traditionell utsättning ute på plats försvinner Anläggningsarbetaren får mer tid över till uppgifter utöver passning av maskinen En anläggningsarbetare måste alltid vara på plats oavsett om satellitguidning används eller ej På större jobb kan man dra ner på anläggningsarbetare Vissa anläggningsarbetare klarar helt själva att sysselsätta sig med andra uppgifter medan andra måste styras mer Svårt att säga om det sparas schaktmängd och material Åtgången på utsättningsmaterial minskar Kvalitén på schakterna blir bättre Sämre överblick över hur det ska se ut Om det blir problem är det i uppstarten Viktigt med kunnig personal Kan finnas mycket att vinna på att använda grävmaskinen till inmätning Viktigt att grävmaskinisten och utsättaren är överens om ett system om inmätning ska göras De flesta verkar tycka att satellitstyrning är ett mycket bra verktyg Arbetsmiljön för utsättaren blir bättre 46

Intervjuresultat 5.3 Utsättare I intervjuerna med utsättaren är tidsbesparingen i fokus. Intervjuerna ska ge en tydlig bild över hur utsättningsarbetet förändras i och med användningen av satellitguidning av grävmaskiner. De ska också ge en uppfattning om hur grävsystemet utnyttjas. Finns det tillämpningar som inte används för att det inte finns tillräcklig kunskap? 5.3.1 Sammanställning av information från intervjuerna Traditionell utsättning Traditionellt sköts utsättningen med totalstation, märkfärg, stakkäppar, flukter, släntskivor, måttband och laser. Största delen av arbetet görs då ute på byggarbetsplatsen. Eftersom all utsättning sker ute på platsen där arbetet bedrivs är det vanligt att utsättningsarbetet får göras flera gånger på grund av att markeringar schaktas bort och stakkäppar slås omkull. Förändringar i arbetet Det är mycket i utsättarens arbete som förändras i och med satellitguidningen. I början av projekten är det mer arbete. En basstation måste upprättas, inställningarna på maskinen och landskapsmodellerna ska göras. Det arbete som tillkommer är i princip bara upprättande av basstation, montering av utrustning och inpassningsfiler som används för att orientera sig på området. Om arbetet ska mängdregleras måste modellerna som används i GeoROGen göras ändå så arbetet med att upprätta modeller att schakta efter är i dessa fall inget extraarbete. Skillnaden blir att de görs i ett tidigare skede. Är det så att jobbet inte ska mängdregleras kan arbetet med att göra modeller ses som ett extraarbete. 47

Satellitguidning av grävmaskiner Förberedelser Innan arbetet börjar måste en basstation upprättas vilket innebär att en högt belägen plats ska hittas där basstationen kan monteras. När detta är gjort ska basstationen monteras vilket tar några timmar. Utrustningen i maskinen ska monteras och ställas in, detta arbete tar också endast några timmar om allt går som det ska. Det finns dock exempel där det strulat och det har tagit upp till två veckor innan sattelitguidningen fungerar som den ska. Detta verkar dock vara ovanligt och flertalet av respondenterna tyckte det verkade mycket märkligt att det skulle ta två veckor att få ordning på utrustning och inställningar. Landskapsmodellerna upprättas givetvis också innan schaktningen kan börja. Detta ställer högre krav på att handlingarna är färdiga i tid. Kort kan förberedelserna sammanfattas på följande vis: 1. Upprättande av basstation och inmätning av inpassningspunkter runt arbetsområdet, en dags arbete. 2. Montering och inställning av satellitutrustning i grävmaskinen, två timmars arbete. 3. Skapande av landskapsmodellerna, detta görs i förväg och omfattningen av detta arbete är helt beroende på hur detaljerad och hur stor schakt det är som ska göras. 48

Intervjuresultat Problem Om det är något som krånglar är det oftast problem i uppstarten av projektet. Hur lång tid det tar att komma till rätta med problemet är mycket beroende om det finns någon som kan hjälpa till på plats eller om någon måste ta sig dit för att försöka lösa problemet. I de allra flesta fall kan mätteknikerna med hjälp av telefonsupport få ordnig på grejerna. Det är i stort sett bara om någon del av utrustningen går sönder som någon extern rent fysiskt måste hjälpa till. Hur lång tid det tar är svårt att säga med kan problemet lösas av intern personal tar det sällan mer än en dag. Effekter på effektiviteten Om satellitguidning används blir det mer arbete i början av projekten, under projektens gång blir arbetet mer effektivt och det blir mer tid över att arbeta med kontroll, inmätning och mängdberäkningar. Systemet gör också att det är lättare att hjälpa till i flera olika projekt. Från ett och samma ställe kan en utsättare sitta och göra modeller till flera olika projekt som är utspridda över ett stort geografiskt område och sedan skicka filerna till den som är ansvarig på de olika platserna. Om något krånglar blir det däremot dubbelt arbete, samtidigt som utsättaren ska försöka hitta felet och försöka komma tillrätta med det ska den arbeta med traditionell utsättning så inte bygget stannar helt. Ska arbetet mängdregleras är det i princip inget extraarbete med att använda satellitguidning. Om arbetet utförs mot ett fast pris är det en del extraarbete med att göra modellerna men om det arbetet jämförs med den tid som sparas ute i produktionen är det marginellt. 49

Satellitguidning av grävmaskiner En utsättare uppskattade att det är 30 % mer arbete i början av projektet men att det sedan under arbetets gång bara är hälften så mycket arbete med utsättningen. I ett annat exempel hade utsättaren gjort en modell på 200m väg. Detta arbete hade tagit två timmar. Jämförs det med den tid det hade tagit att staka ut den sträckan med hjälp av traditionell utsättning skulle det arbetet ha tagit två hela arbetsdagar. I detta fall används alltså bara en åttondel av tiden. Satellitguidningen gör att utsättaren har möjlighet att underhålla en större maskinpark. Eftersom utsättaren kan arbeta mycket mer på distans med byggande av modeller kan en utsättare hjälpa till i betydligt fler projekt. Följden blir också att utsättaren kan hjälpa till över ett större geografiskt område. Den tid som grävmaskinen förut behövde vänta på utsättningen försvinner. När modellen är inlagd är all utsättning klar. Detta gör att om det blir problem på något ställe kan maskinen lätt flyttas och börja arbeta på någon annan del av schakten. Uppskattningsvis ökar maskinens kapacitet med 20 till 30 procent. Utsättningen behöver inte göras flera gånger när satellitguidningen används. Schaktningen utförs också med en betydligt högre kvalitet eftersom utsättningen är med hela tiden och inte bara punktvis som tidigare. Inmätning Möjligheten finns att utnyttja systemet till inmätning, detta görs till viss del. Några av det tillfrågade tyckte att de använde möjligheten till att göra inmätningar i tillräcklig utsträckning dvs. när det var svårt att komma åt att mäta in på andra sätt exempelvis vid urskiftningar och under tak eller broar där 50

Intervjuresultat den handburna satellitmottagaren inte får kontakt med satelliterna. Andra respondenter använde det i princip inte alls. Anledningen till det är bristande kunskap hos de som skulle kunna ha nytta av denna möjlighet. Vid viss inmätning är det opraktiskt att använda grävmaskinen till inmätning, det är exempelvis svårt att mäta in brunnar med en grävmaskin. Övrigt En stor fördel med satellitguidningen är att systemet inte är väderberoende. Det fungerar lika bra i både mörker och dimma vilket inte en totalstation gör. Tabell 4. Sammanställning intervjuresultat utsättare. Utsättare Mer arbete i början av projekten Om det är problem är det oftast i början av projektet Mer tid till kontroll, inmätning och mängdberäkningar Möjligt att hjälpa till i fler projekt över ett större område Vid problem blir det dubbelt arbete, felsökning och traditionell utsättning Utsättaren har möjlighet att underhålla en större maskinpark Minskad väntetid för grävmaskinen Maskinen blir mer flexibel Utsättningen behöver inte göras flera gånger Inmätning används till viss del, vissa tyckte det användes på ett bra sätt och vissa tyckte det användes i för liten utsträckning 51

Satellitguidning av grävmaskiner 5.4 Grävmaskinist I dessa intervjuer är det inte schaktningstakten som ligger i fokus, även om det beaktas, eftersom den skiljer oerhört mycket från maskinist till maskinist. Det är mer följderna som systemet ger som är viktiga. Minskat behov av utsättning, fluktning, större inblick i projektet är saker som kommer diskuteras i dessa intervjuer. Givetvis ställs även frågan om de anser att de blir mer produktiva, men det är bara i förhållande till sig själva som är intressant. Detta är följaktligen den enda yrkesgrupp som får frågor om schaktningstakt. Kvalitet och noggrannhet kommer också diskuteras. 5.4.1 Sammanställning av information från intervjuerna Traditionell schaktning När inte satellitguidning används måste en anläggningsarbetare gå med maskinen med laser och sticka för att kontrollera höjden på schakten. På morgonen måste en utsättare vara på plats och sätta ut de ytor som ska schaktas. En fördel med detta är att utsättaren är på plats och kan direkt se om något är fel, felet kan sedan justeras innan schaktarbetet börjar. Vid vissa arbeten är det onödigt att använda satellitstyrning, exempel på sådana är stora ytor utan fall då går det lika bra att använda laser och grävsystemet som finns i maskinen. Detta förutsätter givetvis att det systemet finns i maskinen. Även arbeten där det är mycket anslutningar mot befintlig yta är bättre att köra utan satellitguidning. Är maskinisten låst till en modell, som inte riktigt är anpassad till verkligheten, kan det vara svårt att få anslutningarna att se naturliga ut. 52

Intervjuresultat Förberedelser När satellitguidning ska användas finns vissa förberedelser som måste göras. Vilka förberedelser det är beror dels på om det handlar om en nyetablering eller om utrustningen redan är monterad och kalibrerad och dels om det handlar om att köra mot stationär basstation eller mot en egen basstation som finns på bygget. I det enklaste fallet är utrustningen monterad och kalibrerad mot en fast basstation. Här behövs inga inställningar och schaktningen kan påbörjas direkt. I det fall där det krävs mest förberedelse är utrustningen inte monterad och en egen basstation ska användas. Montering och kalibrering av utrustningen ungefär tre timmar, om allt går som det ska. Tar det längre tid är det oftast något fel på den inhyrda satellitutrustningen. Problem I uppstarten på ett nytt projekt kan det vara fel på utrustningen men när det väl fungerar är det mycket driftsäkert. Systemet är tydligt, om något är trasigt eller om kontakten med satelliterna tappas syns det direkt på displayen. Blir schakten fel beror det oftast på att modellen är felgjord. Är det något som inte fungerar kan problemet aldrig avhjälpas utan assistans. Grävmaskinisten tillsammans med utsättaren och telefonsupport tar då reda på i vilken del av systemet felet ligger och så skickas den på reparation. När utrustningen är inhyrd fungerar det så att den delen som det är fel på byts och då tar det en dag. 53

Satellitguidning av grävmaskiner Effekter på effektiviteten Schaktningsarbetet blir mycket effektivare, i stort sett all väntan på utsättning försvinner. På morgonen är det bara att slå igång utrustningen och börja arbeta, all utsättning finns redan i maskinen. Till följd av att maskinisten ser helheten i modellen på sin skärm inne i maskinen kan alla detaljer schaktas klart efterhand vilket innebär att maskinen inte behöver gå tillbaka flera gånger för att få schakten färdig. När satellitguidning används blir väntetiden betydligt mindre. Uppskattningsvis ca 20 procent mindre än vid vanligt traditionellt schaktarebete där mycket tid går åt till att vänta på utsättare och anläggningsarbetare. Schaktningen blir även betydligt effektivare eftersom maskinen inte står stilla lika mycket. Maskinisterna känner också att de kan schakta i en högre takt eftersom de hela tiden har koll på hur långt från schaktbotten de är. Ner till att det är ungefär 20cm till botten kan de köra maskinen utan att vara försiktig och efter det ta det varsamt sista biten ner till färdig botten. Detta kan göras utan att maskinen står stilla en enda gång för att kontrollera höjden. Kvaliteten på schakterna blir betydligt bättre eftersom höjden mäts i varje punkt istället för punktvis som när flukter eller laser används. Resurser Det finns en del arbeten där grävmaskinisterna skulle kunna klara sig helt själva. Alla grovschakter och terrasseringar skulle kunna utföras utan assistans förutsatt att det inte ligger några befintliga ledningar eller kablar i marken. Det 54

Intervjuresultat är när det är dags för återfyllning det behöver vara någon på plats som följer maskinen. Enkelt uttryckt behöver en anläggningsarbetare finnas på plats hela tiden när ett schaktarbete utförs men när satellitguidning används kan denna göra andra saker under 60 procent av tiden till skillnad från traditionellt då anläggningsarbetaren måste passa maskinen 100 procent av tiden. Tillgången på utsättare har blivit betydligt mindre och det kan vara svårt att få hjälp när det väl behövs. Inmätning Inmätning med grävmaskinen går att göra och det har gjorts en del. Problemet med denna del är att maskinisterna inte är tillräckligt utbildade i användningen av satellitguidningssystemet. Anledningen till detta är att det inte ställs några direkta krav på att maskinisterna ska kunna alla delar av systemet. En annan orsak är att det är svårt att hitta bra utbildningar. Kurser där maskinisterna får en ordentlig genomgång av hur systemet kan utnyttjas på bästa sätt och vilka funktioner och möjligheter som finns verkar vara sällsynt. Material En stor skillnad mot schaktning på traditionellt vis är att schakten blir mer exakt vilket leder till materialvinst, hur mycket är svårt att säga men en materialvinst på ca 30 procent är inte otänkbart. 55

Satellitguidning av grävmaskiner Utbildning En ägare av ett maskinföretag hade gjort ett försök att ta dit leverantören av satellitutrustning för att hans grävmaskinförare skulle få en genomgång av systemet, men det blev inte alls som han tänkt sig. De som kom dit var mer intresserade av att presentera nyheter och göra reklam för sina produkter så den utbildningsdagen blev en stor besvikelse. Samme person trodde problemet med utbildningsmöjligheter låg i att inte ens leverantörerna av utrustningen kunde systemet fullt ut eftersom utvecklingen de senaste åren gått så fort. Övrigt Satellitguidningen har också gjort att grävmaskinisten får en större inblick och blir mer delaktiga i arbetet. De flesta tycker det är roligt och positivt. Vissa känner dock ibland att de förväntas klara allt eftersom de har satellitguidning. De arbetar inte bara som grävmaskinister längre utan även som utsättare och anläggningsarbetare. Grävmaskinisterna upplevde även en negativ inställning från anläggningsarbetarnas sida till en början. Anledningen till detta var att anläggningsarbetarna kände sig utanför och att systemet tog deras arbete. Detta har dock blivit bättre nu när alla känner till systemet bättre. Ibland upplever grävmaskinisten att andra delar i produktionen blir lata när maskinen är utrustad med satellitguidningssystem. Det antas att maskinen klarar sig helt själv bara för den är satellitguidad. Det är viktigt att tänka på att det är ett hjälpmedel som även det har sina begränsningar. Satellitguidningssystemet är användarvänligt det är lätt och överskådligt med menyer och vyer på displayen som alla kan manövrera och förstå. Alla 56

Intervjuresultat grävmaskinister, även de som var skeptiska till en början, tycker det är ett bra hjälpmedel. Möjligheten finns att göra egna modeller direkt i maskinen. Utifrån en plushöjd och en sträckning kan exempelvis en modell skapas direkt i programmet GeoROG som används i datorn i maskinen. Tabell 5. Sammanställning intervjuresultat grävmaskinist. Grävmaskinist Inte nödvändigt med satellitguidning till stora ytor utan fall, finplanering och anslutningar till befintliga ytor Kan vara problem i uppstareten av ett projekt Driftsäkert när det fungerar All väntan på utsättning försvinner Allt blir klart direkt, maskinen behöver inte gå tillbaka flera gånger och färdigställa 20 procent mindre väntetid Mindre tid som maskinen står still leder till effektivare schaktning Bättre kvalitet på schakten En anläggningsarbetare måste vara på plats hela tiden men kan utföra andra uppgifter 60 procent av tiden Utsättarna har blivit mindre tillgängliga Brister finns i utbildningen, delvis beroende på att det inte ställs några direkta krav från entreprenörens sida Schakten följer den teoretiska modellen väl Materialvinst på 30 procent är inte otänkbart Det är svårt att få tag i bra utbildningar för grävmaskinister Positivt med större inblick i projekten Har upplevt en viss negativitet från anläggningsarbetarna men var mer när systemet var nytt Inställningen att grävmaskinisten klarar sig helt själv när den använder satellitguidning är inte helt bra 57

Satellitguidning av grävmaskiner 5.5 Anläggningsarbetare Denna intervju går ut på att få en bild av hur anläggningsarbetarna uppfattar detta hjälpmedel. Känner de att de får mer tid över till andra uppgifter? Har de svårt att sysselsätta sig när grävmaskinen jobbar mer självständigt? Har arbetet blivit tråkigare sen systemet började användas? Arbetar färre anläggningsarbetare på byggen där satellitguidade grävmaskiner används än där det inte används? 5.5.1 Sammanställning av information från intervjuerna Den största fördelen för anläggningsarbetaren när det gäller användning av satellitguidning är att denna hinner göra arbeten utöver att passa grävmaskinen. Det blir mer tid över till att förbereda arbetet med att exempelvis lägga rör och fiberduk. Eftersom grävmaskinen är mer självständig och kan arbeta samtidigt som anläggaren gör andra uppgifter flyter arbetet betydligt bättre. När satellitguidning används är det viktigt att anläggningsarbetaren är med och läser ritningar och följer arbetets gång annars är det lätt att denne inte är med på vad som ska göras. Det är svårare att få en bild av hur det ska se ut eftersom all utsättning finns i grävmaskinen. På byggena finns det nästan alltid en anläggningsarbetare per maskin oavsett om satellitguidning användes eller ej. På arbeten där det är mycket rörläggning är det nödvändigt att ha en anläggare per maskin men om det ska schaktas stora ytor skulle det kunna tänkas att en anläggningsarbetare skulle klara att serva flera grävmaskiner. 58

Tabell 6. Sammanställning intervjuresultat anläggningsarbetare. Anläggningsarbetare Mer tid till att förbereda arbetet Kan bära fram material, skära fiberduk medan maskinen arbetar Arbetet flyter bättre när om grävmaskinen är satellitguidad Viktigt att vara med och läsa ritningar så anläggaren vet vad som ska göras Intervjuresultat Svårare att få en bild över hur det ska se ut eftersom all utsättning finns i maskinen Det finns nästan alltid en anläggningsarbetare per maskin oavsett om satellitguidning används eller ej Vid rörläggning är det nödvändigt med en anläggningsarbetare per maskin Vid schaktning av stora ytor kan det tänkas att en anläggningsarbetare skulle kunna serva flera maskiner 59

Satellitguidning av grävmaskiner 5.6 Kalkylator Det intressanta här är hur det räknas med grävmaskinerna i kalkylen. Tas det hänsyn till de delar som satellitguidningen påverkar eller läggs pengar till i kalkylen för den extra hyra som tillkommer för satellitutrustningen? Även en del prisuppgifter inhämtas från kalkylatorerna. 5.6.1 Sammanställning av information från intervjuerna Kostnader Kostnaderna som sätts in i kalkylen är beroende av var ifrån utrustningen kommer. I detta arbete kommer kostnaderna i Tabell 7 användas vid jämförelse mellan kostnader och ekonomiska fördelar. Tabell 7. Kostnader för olika delar av satellitguidningssystemet. Enhet Kostnad [SEK/månad] Basstation 5000 Radiomodem 5000 Dataenhet (GeoROG) 5000 Totalkostanden för satellitguidningen blir för den första grävmaskinen 15 000 SEK per månad. Utöver den kostar det 10 000 SEK per maskin och månad eftersom basstationen kan användas till ett obegränsat antal grävmaskiner. Kalkylen Kalkylen som upprättas för ett arbete där det är tänkt att satellitguidning ska användas skiljer sig en del från en kalkyl där inte satellitguidning ska 60

Intervjuresultat användas. Det är svårt att säga om kalkylen blir billigare eller dyrare om satellitguidning ska användas. Rimligt att tro är att den blir ungefär samma. Extrakostnaden tjänas in på färre byggdagar och besparingar av resurser. Kalkylen blir lika stor men resurserna i kalkylen omfördelas. Utsättning Utsättaren måste lägga ner mer tid i början av ett projekt men det blir mindre arbete ute i produktionen under arbetets gång. Dessa två går ungefär jämt ut och det blir ingen direkt skillnad på nedlagd tid för en utsättare om en jämförelse görs med respektive utan satellitguidning. Anläggningsarbetaren Om grävmaskinen är satellitguidad dras det ner på mantimmarna i kalkylen. Är det ett litet jobb är det dock svårt eftersom en anläggningsarbetare alltid måste vara på plats om det ett schaktarbete pågår. Är det ett större arbete där det hade krävts två anläggningsarbetare om inte maskinen varit satellitguidad räcker det med en eller en och en halv anläggningsarbetare om den är det. Material Materialåtgång och schaktmängd beräknas alltid utifrån teoretiska mängder när kalkylen upprättas. Satellitguidningen gör alltså ingen skillnad på de posterna. Följden blir att kalkylen stämmer bättre med verkligheten eftersom schakterna blir mer lika den teoretiska modell som kalkylen är gjord efter. En post som i princip försvinner i kalkylen är utsättningsmaterial. Det som blir kvar är märkfärg och några stakkäppar. 61

Satellitguidning av grävmaskiner Övrigt Mest pengar tjänas på att det sällan blir fel och maskinen behöver inte gå tillbaka och göra om saker som redan är gjorda. Detta är dock inget som syns i kalkylen eftersom det där räknas med att allt blir rätt på en gång. Tabell 8. Sammanställning intervjuresultat kalkylator. Kalkylator Kalkylen blir ungefär lika stor om det räknas med satellitguidning jämfört med utan På posten för utsättning görs det ingen skillnad På ett större jobb räknas med något färre mantimmar när grävmaskinen är satellitguidad Det måste alltid finnas en anläggningsarbetare på plats oavsett om satellitguidning används eller ej Materialåtgången räknas alltid utifrån teoretisk mängd Verkligheten blir mer lik teorin när systemet utnyttjas Posten i kalkylen med utsättningsmaterial försvinner i princip helt Det som är den största skillnaden är att det sällan blir fel och saker måste sällan göras om 62

Analys 6 ANALYS I detta kapitel jämförs informationen från de olika yrkesgrupperna med varandra. Likheter och meningsskiljaktigheter presenteras. I denna del presenteras inte varje yrkesgrupp för sig utan resultaten från alla yrkesgrupper presenteras under rubrikerna; Användning, Styrning av arbetet, Effektivitet, Väntetid, Problemområden, Material, Kvalitet och Ekonomiska konsekvenser. 6.1 Användning Som det verkar är satellitguidningen användbar vid de flesta typer av schaktning. De arbeten där det inte är lämpligt att använda systemet är finplanering och om det är mycket anslutningar till befintliga ytor. I dessa fall kan det vara en nackdel att vara låst till en modell, när det ska justeras så det ser naturligt ut. Även när stora plana ytor ska schaktas är det onödigt att använda satellitguidning. Vid dessa schakter räcker det med laser och ett enklare grävsystem. De typer av schaktarbeten där systemet är till störs nytta är stora ytor med fall åt olika håll, stora husgrunder samt vid väg- och järnvägsarbeten. Även vid schakt av rör- och ledningsgravar är det till stor nytta. Vid terrasseringsarbeten 63

Satellitguidning av grävmaskiner gör satellitguidningssystemet att grävmaskinisten klarar sig i princip själv, det är först vid eventuell återfyllning och packning som anläggningsarbetaren kommer in i bilden. Vid rör- och ledningsgravar gör satellitguidningen att anläggningsarbetaren hinner med att förbereda arbetet med att lägga fiberduk och rör samt justering och packning av fyllnadsmaterial samtidigt som grävmaskinen fortsätter med schakten. Detta gör att arbetet flyter på ett betydligt bättre sätt och maskinen blir mer effektiv. När det gäller hur lång tid projektet bör pågå för att det ska vara någon mening med att använda satellitguidning har svaren divergerat en aning. Svaren har legat i ett intervall på två veckor till två månader. Om en gräns ska sättas här rent tidsmässigt skulle en månad vara rimligt. Detta är dock inte hela sanningen, är det så att rätt förutsättningar råder behöver projektet inte pågå alls länge för att det ska vara till nytta att använd satellitguidning. Storleken på schakten och dess utformning känns mer avgörande än tiden när det gäller beslutet om användningen av satellitguidning. 64

Analys 6.2 Styrning av arbetet När satellitguidning används är det viktigt att vara strukturerad i början av projektet och planera för det förberedande arbetet som måste göras om satellitguidning ska användas. De punkter som är viktiga att tänka på är: 1. Se till att bygghandlingarna är färdiga i tid. 2. Se till att utsättaren får tid till att upprätta de modeller som krävs för att komma igång ordentligt med schakten. 3. Se till att några dagar i förväg upprätta basstationen och om möjligt testa så det fungerar mot en handburen satellitmottagare. 4. När maskinen ska igång, se till att det finns personal på plats som vet hur systemen fungerar. Om problem uppstår är det allt som oftast i början av projekten när inställningar ska göras och maskinen ska igång. Det är extra viktigt att planera detta skede noga. Under produktionsskedet är det sedan ingen större skillnad mot när det arbetas med traditionell utsättning. Eventuellt måste anläggningsarbetaren styras mer för att denne inte bara ska stå och titta på maskinen när han/hon inte behövs. Det är extra viktigt att det finns utskrivna ritningar som anläggningsarbetaren kan använda. Annars är det svårt att följa arbetet och veta vad som ska göras, eftersom det inte alltid finns någon utsättare på plats men framförallt för att det inte finns någon utsättning att gå efter. 65

Satellitguidning av grävmaskiner 6.3 Effektivitet 6.3.1 Grävmaskinen Det går inte att komma ifrån att schaktningen blir effektivare när satellitguidningen används. Den stora biten är all väntetid som försvinner men den beskrivs i ett eget stycke senare. Den andra biten är att det går fortare för en grävmaskinist att gräva när utsättningen finns på skärmen inne i hytten. Eftersom grävmaskinisten hela tiden ser var skopan befinner sig i förhållande till den teoretiska modellen kan denne schakta på full fart nästan ända ner till färdig schaktbotten. När schaktningen sker på traditionellt vis måste grävmaskinisten stanna upp för att kolla höjden med jämna mellanrum. Hur fort det går för en maskin att schakta är givetvis beroende av vilken maskinist som sitter bakom spakarna. Det som kan sägas om detta är att samma grävmaskinist gräver fortare och effektivare med satellitguidning än utan. Detta är egentligen det enda som är relevant. Eftersom hela schakten kan göras klart direkt tjänas mycket tid på att inte behöva gå tillbaka flera gånger för att schakta detaljer. Att kunna färdigställa hela schakten direkt är en av de stora fördelarna med satellitguidning. 6.3.2 Utsättare Arbetet för utsättarna förändras mycket när satellitguidning av grävmaskinerna används. Om satellitguidning används har de möjlighet till att hjälpa till i flera projekt och sköta en betydligt större maskinpark. De positiva effekterna är att utsättaren behöver lägga mindre tid på varje projekt vilket givetvis leder till att utsättningen kostar mindre. 66

Analys Den negativa effekten, som framförallt grävmaskinister och anläggningsarbetare noterat, är att när det väl behövs en utsättare kan det vara svårt att få hjälp eftersom de inte alltid är på plats. Å andra sida minskar behovet av hjälp när satellitguidningen används och en av systemets grundtankar är just att utsättaren ska kunna arbeta mer effektivt på flera projekt. Det är svårt att komma ifrån problematiken med utsättarens tillgänglighet på plats. Den absolut största skillnaden mot den traditionella utsättningen är att i princip all den tidskrävande stakningen och utmärkningen på plats försvinner. Ett exempel på hur mycket tid som sparas på att inte behöva utföra stakningen berättades av en av utsättarna (exemplet är även med tidigare i rapporten). Jag har nu på förmiddagen gjort en modell för 200m väg. Detta arbete tog mig ca två timmar. Hade jag stakat samma sträcka ute i terrängen hade det tagit mig två arbetsdagar Det är inte ovanligt att den utsättning som är gjord på traditionellt vis måste göras igen av olika anledningar. Det kan vara allt från att det slås omkull eller schaktas bort i produktionen till att det har varit någon där på kvällen och saboterat det som är gjorts. Det är inget direkt extra arbete med satellitguidning. Om arbetet ska mängdregleras måste modellerna göras oavsett om satellitguidning ska användas eller ej. Det är bara om jobbet utförs mot ett fast pris som modellarbetet kan räknas som tillkommande. Även i dessa fall verkar det som utsättarna inte ser det som något stort arbete. 67

Satellitguidning av grävmaskiner Det enda arbete som kan ses som extraarbete är upprättandet av basstationen och då är det att hitta en bra plats att montera den på som är mest tidskrävande, själva monteringen går relativt fort. Satellitguidningen gör att det blir mer att göra för utsättaren i början av projekten. Det är viktigt att detta skede planeras ordentligt. Det är också i början av projekten som systemet är mest känsligt för problem vilket också gör att arbetsbelastningen kan öka ytterligare för utsättaren. När det krånglar är det viktigt att ha kunnig personal som vet hur utrustningen fungerar. I Norrköping/Linköping verkar detta fungera bra och respondenterna inom denna region verkar inte se detta som något större problem medan en utsättare i Enköping/Västerås upplevde att det var mer regel än undantag att det inte fungerade. Eftersom uppfattningen om systemet var divergerande regioner emellan känns det som att det beror på hur pass mycket det arbetas med systemet och framförallt vilken personal som hanterar det. En lösning på detta vore att anställa en person, ansvarig för ett storleksmässigt lämpligt geografiskt område, som endast arbetade med satellitguidningen och inte är knuten till ett särskilt projekt. Denna person skulle enbart arbeta med att starta upp projekt och hjälpa till när problem uppstår. Vid lugna perioder skulle denna person kunna hjälpa övriga utsättare med att göra modeller. 68

Analys 6.3.3 Mark och anläggningsarbetare På varje arbetsplats där en grävmaskin arbetar måste det finnas minst en anläggningsarbetare, oavsett om satellitguidningen används eller ej. Detta stämmer i de allra flesta fall, men det finns arbeten där grävmaskinisten klarar schakten helt själv men så fort återfyllningen börjar måste anläggningsarbetaren vara med och justera och packa. Skillnaden blir att anläggningsarbetaren kan vara med och förbereda arbetet på ett annat sätt när maskinen inte behöver passas hela tiden. Arbetet med att lägga fiberduk, rör och packningen av återfyllnadsmaterialet kan ske under tiden grävmaskinen fortsätter med schaktningsarbetet. Följden av detta är att arbetet flyter på ett bättre sätt. På mindre projekt är det svårt att dra ner på anläggningsarbetare eftersom det ofta bara är en på plats. På större projekt där det i normala fall arbetar flera anläggningsarbetare är det möjligt att minska antalet om satellitguidning används. På arbeten där det inte ska läggas rör har anläggningsarbetaren möjlighet att sköta flera maskiner om de är satellitguidade. Detta tar platscheferna hänsyn till när de planerar för hur många anläggningsarbetare de behöver i ett projekt. 6.4 Väntetid Satellitguidningssystemet gör att grävmaskinen kan vara produktiv och ägna sig åt schaktning hela dagen. All väntan på att utsättaren ska sätta ut stakkäppar, flugor (till fluktningen) och markera området som ska schaktas försvinner vilket innebär att 69

Satellitguidning av grävmaskiner grävmaskinisten kan ägna sig åt att var produktiv under den tid som den förut stod och väntade på att utsättningen skulle bli klar. Samma sak gäller väntan på anläggningsarbetaren, momentet med att ställa upp laser försvinner och de andra arbetena anläggaren måste göra utöver maskinpassningen kan göras utan att det påverkar grävmaskinens produktionstakt. Maskinen blir mer flexibel när satellitguidning används. Om maskinisten stöter på problem i någon del av produktionen kan denne utan att behöva vänta på utsättning och arbetsledning utan svårighet flytta maskinen och schakta på ett annat ställe. Till skillnad från totalstationen är satellitguidningssystemet varken väder- eller mörkerberoende. Det fungerar lika bra i mörker, regn och dimma som i uppehållsväder. På vintern är detta en stor fördel när det ljusnar sent och mörknar tidigt. 6.5 Problemområden Ingen av intervjurespondenterna som visat sig vara emot användningen av satellitguidning. Det finns inte direkt någon röd tråd mellan de olika intervjugrupperna eller ens mellan respondenterna inom de olika yrkesgrupperna. Några punkter är dock värda att ta upp. När den traditionella utsättningen försvinner blir det svårare för de som inte kan se satellitguidningsdisplayen att orientera sig på arbetsområdet. En lösning på detta är dock de handburna satellitmottagarna som ofta finns på arbetsplatserna om satellitguidning av grävmaskinerna används. På displayen 70

Analys syns modellen grafiskt och det är lätt att orientera sig. Oftast sätts några stödkäppar ut för att slippa detta problem. Tidigare har skrivits om att grävmaskinen blir mer flexibel vid användning av satellitguidning. Hela tiden har detta framhävts som en fördel men det skulle kunna vara så att det inte bara är positivt. Det kan vara så att den ökade friheten gör att maskinen flyttas omkring för mycket och att platsledningen kommer med nya direktiv ofta om var det ska grävas. Följden kan bli att schaktningen blir ryckig och inte flyter bra. Den absolut största bristen med systemet är dock inte själva systemet. Den är att i princip alla som intervjuats är självlärda. Varken utsättare eller grävmaskinister som intervjuats har gått en enda kurs i vilka möjligheter som finns med systemet eller hur det ska användas för att arbetet med det ska gå så smidigt som möjligt. Anledningen till att utbildning inte sker i satellitguidningssystemet är högst oklart. De grävmaskinister som intervjuats kände att det inte ställdes några krav på detta ute i produktionen och därför sågs utbildning som en onödig utgift. Någon hade gjort ett försök att boka en kurs men resultatet blev att de fick en demonstration av vad företaget hade för nya produkter och inte alls några tips om hur systemet skulle användas på bästa sätt. Orsaken till det kan ha varit att leverantörerna är så inriktade på att utveckla systemet att de inte riktigt hinner med att lära sig det själva. Det som bör göras är att utsättarna får utbildning i systemen så de vet exakt vilka möjligheter som finns och när de är bra att användas. Detta gör att de sedan kan sätta press på grävmaskinisterna ute i produktionen. Känner grävmaskinisterna då att deras kunskap då inte räcker till kommer de i sin tur 71

Satellitguidning av grävmaskiner att kräva av sina företag att få den utbildning som krävs för att de ska kunna känna sig trygga i sitt arbete. Grävmaskinen används i större utsträckning än förväntat till inmätning men känslan är fortfarande att det på många håll skulle kunna användas mer. Problemet ligger idag i att det är grävmaskinisten som sköter själva inmätningen och att det sedan är utsättaren som ska använda de inmätta data. Det kan vara svårt för utsättaren att få ut något av de inmätta punkterna om denna inte varit med själv vid inmätningen. Givetvis kan inte all inmätning göras med grävmaskinen men i vissa fall skulle det vara en fördel. 6.6 Material När det gäller frågan om det sparas något material vid användning av satellitguidning råder det delade meningar. Vissa tror absolut att det sparas både schaktmängd och fyllnadsmaterial eftersom schakten följer den teoretiska modellen mycket väl. Andra tror att den noggrannheten uppnåtts redan när laser började användas. Det som är gemensamt i åsikterna är att det är mycket svårt att säga hur mycket material som sparas. Det är inte otänkbart att det sparas upp till 30 procent material mot traditionell schaktning var det någon som trodde. De flesta vågade dock inte göra någon uppskattning. Det som kom fram var dock att schakterna utfördes med bättre kvalitet när satellitguidning användes och att verkligheten stämmer bättre överens med den teoretiska modellen. Eftersom kalkylerna upprättas efter de teoretiska mängderna borde detta innebära att verkligheten stämmer bättre överens med teorin viket leder till att det blir lättare att följa budget. 72

Analys Eftersom utsättningen ute i fält nästan helt försvinner innebär det också att utsättningsmaterial i form av stakkäppar, släntskivor och märkfärg också till stor del försvinner. 6.7 Kvalitet Som tidigare skrivet blir höjs kvaliteten på schakterna i och med att mätningarna sker i varje punkt, detta verkar alla vara överens om. Antalen fel minskar också betydligt. Arbetet med att ställa upp och ställa om lasrar, ett arbete där det är lätt att tänka fel med följden att höjden blir fel, försvinner. Satellitguidningen är en säkrare form av utsättning. Systemet visar tydligt på displayen om det är något som är tokigt, om tillgången till satelliter är dålig eller om någon del är trasig exempelvis. Om schakten blir fel ligger felet nästan alltid i modellen. Detta sker dock inte särskilt ofta. Eftersom systemet är så pass säkert är det sällan maskinen behöver gå tillbaka för att rätta till något som blivit tokigt. Att gå tillbaka och göra om saker som blivit fel är kostsamt ekonomiskt och det skapar irritation hos alla parter på arbetsplatsen, kan det undvikas är det mycket värt. 6.8 Ekonomiska konsekvenser Många faktorer påverkas av satellitguidningen och generellt är den tid olika yrkesgrupper lägger ner på projektet som förändras. Tanken är att den tid som sparas ska vara så pass stor så det täcker den extra kostnad som tillkommer för hyra av utrustning. 73

Satellitguidning av grävmaskiner 6.8.1 Kostnader Se Tabell 7. Kostnader för olika delar av satellitguidningssystemet. Med tillhörande text. 6.8.2 Kostnadsbesparingar Den som har mest nytta av satellitguidningssystemet är följaktligen den yrkesgrupp som sparar mest tid. Efter att ha talat med i stort sett hela kedjan av aktörer är slutsatsen den att det är utsättaren som påverkas mest av satellitguidningen och att det är på denna post som det sparas mest pengar. Även anläggningsarbetarens arbete förändras, det verkar dock svårt att dra ner för mycket på denna post eftersom det alltid måste finnas en arbetare på plats. På stora projekt där det flera maskiner används gör det skillnad och mantimmarna på anläggningsarbetaren kan minskas vilket leder till besparningar. Besparningar i tid för grävmaskinen är den tid den blir klar på projektet snabbare jämfört med den tid det tagit om schaktningen hade utförts på traditionellt vis. En del som inte har diskuterats förut är de etableringskostnader som går löpande under ett projekt. Kan projektets totala tid minskas är det självklart att etableringskostnader och kostnader för personal minskar. 74

Diskussion och slutsatser 7 DISKUSSION OCH SLUTSATSER 7.1 Slutsatser Detta avsnitt går ut på att besvara de uppställda forskningsfrågorna. Svaren och tankeexemplen är presenterade med utgångspunkt från analysdelen. 7.1.1 Forskningsfrågorna Vilka aktörer i produktionen påverkas direkt och indirekt av att satellitguidade grävmaskiner används? För att kunna göra en utvärdering av satellitguidningssystemet kändes det viktigt att ta reda på för vilka aktörer arbetet förändras. Efter att ha talat med hela kedjan av aktörer är min slutsats att det är utsättarna som påverkas mest av att använda systemet. För dem blir det ett helt annat arbete. En stor del av den tid de arbetar ute i produktionen byts mot arbete på kontoret med att upprätta modeller, göra mängdberäkningar och upprätta referensritningar utifrån den inmätning som gjorts. 75

Satellitguidning av grävmaskiner Det arbete som är kvar ute på arbetsplatsen för utsättaren är framförallt inmätning och kontroll. Inmätningen kommer förhoppningsvis bli en mindre del av utsättarens arbete när ett bra system har arbetats fram där grävmaskinisten sköter den vanliga inmätningen och utsättarna endast gör den inmätning där det är svårt för grävmaskinen att komma åt. Den andra yrkesgruppen som påverkas är grävmaskinisterna. Deras arbete blir mer självständigt och de är inte beroende av utsättare och anläggningsarbetare i samma utsträckning som tidigare. Grävmaskinisterna får en helt annan inblick i projektet i och med att de sköter mycket av utsättningen. Med detta följer givetvis ett större ansvar vilket de som intervjuats inte upplever som något negativt, snarare tvärt om. Det som vissa känner är negativt är att övriga aktörer lägger för stor tillit till systemet och antar att grävmaskinisten klarar sig helt själv och kan sköta både anläggningsarbetarens och utsättarens arbete samtidigt som de ska utföra schaktarbetet. Den tredje och sista gruppen som det blir en förändring för är anläggningsarbetaren. Satellitguidningen gör att grävmaskinen blir mer självständig vilket i sin tur ger anläggningsarbetaren mer tid till att förbereda sitt arbete. Detta gör att arbetet flyter betydligt bättre. Det är viktigt att anläggningsarbetaren är vaken och följer med på ritningarna eftersom det inte finns någon utsättning att gå efter utanför maskinen. Det är annars svårt för denne att dra nytta av den tid som blir över när grävmaskinen klarar sig på egen hand. Indirekt är det mycket som påverkas av satellitguidningssystemet. Platscheferna måste planera annorlunda. En sak som inte tagits upp i arbetet är till exempel lastbilar. Grävmaskinen får en ökad kapacitet när 76

Diskussion och slutsatser satellitguidningen används vilket gör att det behövs fler lastbilar än normalt för att grävmaskinen ska kunna vara så produktiv som möjligt. Detta ligger på platschefens ansvar att tillgodose. Kalkylatorn måste också i kalkylen ta hänsyn till om satellitguidningen används eller ej. Vid vilka typer av schaktarbeten är satellitguidning till störst nytta? Satellitguidningen verkar vara till stor hjälp vid de flesta typer av arbeten. Det är inte bra att använda satellitguidning vid finplanering och när det ska utföras mycket anslutningar till befintliga ytor. En rangordning skulle se ut på följande sätt: 1. Stora planer med lutningar i flera riktningar 2. Större husgrunder med mycket detaljer 3. Väg- och järnvägsarbeten 4. VA- och kabelschakter 77

Satellitguidning av grävmaskiner Vilka blir de ekonomiska konsekvenserna av användning av satellitguidade grävmaskiner, täcks de tillkommande kostnaderna av de besparingar som görs genom effektivare användning av olika resurser under arbetets gång? Denna fråga är den absolut största, viktigaste och givetvis också den svåraste i detta arbete. Svaret är dock enkelt - JA! Som argument för detta presenteras här fyra exempel. Varje exempel tar upp en av de delar som påverkas av satellitguidningssystemet. Exempel 1 Grävmaskinen Ponera som ett enkelt och rimligt exempel att grävmaskinen kommer igång 15 minuter tidigare på morgonen och att när det är dags att avsluta dagen kan producera ända till klockan 16:00 och inte sluta 15:45 när anläggningsarbetaren börjar plocka in grejerna. Under dagen har anläggningsarbetaren hämtat rör, skurit till fiberduk och varit på toaletten under sammanlagt 30 minuter. Den dagen har maskinen varit produktiv en timme extra tack vare att den, under tiden anläggningsarbetaren och utsättaren har varit borta, klarat sig själv. På en arbetsvecka blir det då fem timmar vilket är ungefär 21 timmar på en månad om en månad antas vara 167 timmar. En medelstor grävmaskin kostar ungefär 800 SEK per timme. Slutsumman blir alltså en besparing på 16 800 SEK i månaden. Det enbart på den tiden grävmaskinen arbetar istället för att vänta på utsättare och anläggningsarbetare. 78

Diskussion och slutsatser Hyran som tillkommer för den extra utrusning som behövs är 15 000 SEK per månad (se tabell 8), vilket täcks av den tid som sparas in på grävmaskinen. Det kan också vara intressant att se hur mycket mer produktiv grävmaskinen minst måste vara för att kostanden för satellitguidningsutrustningen ska täckas. Kostnaden för en grävmaskin utan satellitguidning är 800 SEK x 167 timmar = 133 600 SEK/månad. Den kostnaden uppnås efter 150 timmar dvs. 19 dagar om kostnaden för satellitguidningsutrustningen (90 SEK) läggs till timpriset för grävmaskinen ((800 + 90) x 150). Grävmaskinen måste alltså spara in 17 timmar på 19 dagar. Avrundat blir det ungefär en timme per dag. Exempel 2 Utsättaren Förutom att utsättaren sparar tid vid användning av satellitguidning behövs nästan inget utsättningsmaterial. Kostanden för utsättningsmaterial beräknades vara 1 000 SEK per månad i ett projekt där ingen satellitguidning användes. Detta projekt pågick under tre månader sommaren 2008. I intervjuerna nämndes från flera håll att en utsättare kan sköta en större maskinpark om satellitguidning används. Det har också nämnts att när satellitguidning inte används fanns en utsättare i varje projekt vilket inte är fallet om satellitguidning används. Om utsättningen kan minskas med tio procent innebär det att besparningen skulle bli 60 SEK per timme (en utsättare med instrument kostar ca 600 SEK per timme). På en månad skulle detta bli 10 000 SEK. 79

Satellitguidning av grävmaskiner Exempel 3 Anläggningsarbetaren På denna post är det inte självkart att det kan sparas in några pengar. På ett litet projekt måste en anläggningsarbetare vara på plats hela tiden. Det kan tänkas att byggtiden minskas på ett sådant projekt och då sparas givetvis de 310 SEK per timme som en anläggningsarbetare kostar för varje timme byggtiden kan minskas. På ett större projekt där det i vanliga fall skulle behövas flera anläggningsarbetare kan det sparas mer pengar. Om det exempelvis istället för tre anläggningsarbetare behövs två och en halv, sparas 155 SEK per timme. Det blir (räknat på att det går 167 timmar på en månad) 25 900 SEK per månad vilket täcker satellitguidningskostnaden som ligger 15000 SEK per månad (Tabell 7). Kostnaden för ersättning av resor till och från arbetsplatsen för de dagar den tredje anläggningsarbetaren inte arbetar på projektet är väldigt svårt att sätta en siffra på men det är ändå en faktor som bör nämnas i detta sammanhang. Sammanfattning Utifrån dessa exempel verkar det som att inte bara den extra kostnaden kan tjänas in utan att en och annan slant kan sparas om satellitguidningen används på ett bra sätt. Hur mycket pengar som sparas är dock väldigt svårt att uppskatta. Det varierar antagligen väldigt mycket från fall till fall och en mer grundlig analys skulle behöva göras för att få svar på detta (se diskussionen). Exemplen förutsätter att satellitguidningen fungerar som den ska vilket den inte alltid gör. I analysen har det dock redogjorts för att det verkar vara kompetensen på personalen som är den avgörande faktorn när det gäller 80

Diskussion och slutsatser tillförlitligheten. Det är klart att det kan förekomma problem men majoriteten av respondenterna verkar tycka att det fungerar bra och att det sällan är bekymmer. Detta blir således också utgångspunkten för slutsatserna. 7.2 Diskussion I denna del presenteras författarens egna tankar kring det utförda arbetet. 7.2.1 Allmänt Det som slagit mig under arbetets gång är att det är mycket som påverkas av satellitguidningen. Känslan jag fått när jag talat med folk både när jag gjort intervjuer och rent allmänt är att de flesta verkar tycka att det är ett bra hjälpmedel. Ingen jag träffat har sagt att det är dåligt och att det var bättre som det var innan satellitguidningssystemet gjorde entré i mark- och anläggningsbranschen. Detta kan, som jag ser det, bara innebära att det är ett bra system. Det är faktiskt så att det fortfarande håller på att utvecklas och det kommer nya finesser och förbättringar hela tiden. Tänk hur bra det kan bli i framtiden när Galileo är fullt fungerande och aktörerna ute i produktionen har arbetat med det under en lägre tid och kan systemen bättre. För mig råder inga tvivel om att satellitguidning av grävmaskiner är mycket bra och ska användas i så stor utsträckning som möjligt. Fördelarna är så många jämfört med de få nackdelar som har belysts under detta arbete. 7.2.2 Fortsatt forskning Till en början hade jag tänkt att jag skulle kunna göra en ekonomisk utvärdering av satellitguidning av grävmaskiner. Det har ändrats lite under arbetets gång eftersom en pålitlig ekonomisk utvärdering av detta skulle kräva mer tid och mer resurser. Även angreppssättet skulle nog ha varit annorlunda. I 81

Satellitguidning av grävmaskiner ett sådant arbete skulle detta arbete kunna ses som en start för att få en god överblick över hur systemet påverkar olika delar av produktionen. I nästa steg skulle det skickas ut enkäter till ett större antal personer i utvalda yrkesgrupper med direkta frågor om effektivitet, minskad väntetid osv. med i förväg upprättande svarsalternativ. Undersökningen skulle helt enkelt behöva bygga mer på statistik om ett pålitligt svar på hur mycket tid och pengar som sparas genom användning av satellitguidning ska kunna ges. Detta arbete blev mer inriktat på att undersöka om de fördelar som kommer med satellitguidning täcker den extra kostnad som faktiskt tillkommer i form av dyr utrustning. 82

Referenser 8 REFERENSER Böcker Andersson, N., & Borgbrant, J. (1998). Byggforskning, Processer och vetenskaplighet. Luleå: Luleå tekniska universitet. Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Lantz, A. (1993). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur. Patel, R., & Davidsson, B. (1991). Forskningsmetodikens grunder, Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Linköping: Studentlitteratur. Artiklar Kempe, T., Berner, C., Andersson, D., Eklöf, F., Friberg, N., Zetterberg, R., o.a. (2007). Radionavigeringsplan2006. Norrköping: Sjöfartsverket. Norin, D. (den 7 September 2007). Satellitsystem för kartläggning och dess status. Kart & Bildteknik, ss. 13-19. Seymour, C. (April 2007). Benefits of using GPS guidence on excavators and shovels. Engineering & Mining Journal, ss. 92-97. Webbsidor Nationalencyklipedin (september - december 2008) http://www.ne.se/artikel/1030260 83

Satellitguidning av grävmaskiner http://www.ne.se/artikel/1030203 Russian space agency (september - december 2008) http://www.glonassianc.rsa.ru/pls/htmldb/f?p=202:20:4747304326669497134::no Peab Sverige AB (september - december 2008) www.peab.se http://www.peab.se/om_peab/historik http://www.peab.se/jobb_utbildning/lediga_jobb Svensk Byggnadsgeodesi AB (september december 2008) http://www.sbg.se/ http://www.sbg.se/excavator.html http://www.sbg.se/products/geoone.html http://www.sbg.se/price-list-4.html#georog SWEPOS (2008-11-17) http://swepos.lmv.lm.se/ Muntliga referenser Andersson S. Peab Sverige AB 2008-10-22 Eliasson M. Peab Sverige AB 2008-10-16 Erjeby L. Peab Sverige AB 2008-10-22 Flygt C. Roland Flygt grävmaskiner AB 2008-10-16 Flygt P. Flygts Gräv och Transport AB 2008-10-15 Flygt R. Flygts Gräv och Transport AB 2008-10-15 84

Referenser Hedberg T. Peab Sverige AB 2008-11-21 Iderud B. Peab Sverige AB 2008-10-16 Iversjö S. Peab Sverige AB 2008-10-21 Lind L. Peab Sverige AB 2008-10-20 Lindell Bengt Top Position AB 2008-10-10 Persson H. Peab Sverige AB 2008-10-14 Persson K. Svensk Byggnadsgeodesi AB 2008-10-10 Roos F. Peab Sverige AB 2008-10-16 Stjärnskog K. Peab Sverige AB 2008-10-21 Steen L. Peab Sverige AB 2008-10-13 Westerberg G. Peab Sverige AB 2008-10-14 85

Satellitguidning av grävmaskiner 9 BILAGOR 9.1 Bilaga A Intervjumallar Intervjumall Arbetschef/Entreprenadchef Inledning Presentation av examensarbetet Intervjuns syfte Upplägg på intervjun Användning av resultaten Bakgrundsinformation Intervjuperson 1. Hur ser din bakgrund? 2. Utbildning? 3. Tidigare erfarenhet i branschen? Antal år? 86

Bilagor Beslutsordning 4. Vem är det som bestämmer om Grävmaskinen ska använda ett satelliguidat grävsystem eller inte? 5. Finns det några styrdokument vad gäller detta? 6. I vilka typer av projekt används systemet? 7. Finns det projekt där det inte används? 8. Hur lång tid bör projektet pågå för att det ska vara någon mening med att använda systemet? Peabs framtidsvy var gäller GPS-styrning 9. Har ni något uppsatt mål med användandet av satellitguidning? 10. Finns det någon styrning från högre ort vad gäller användandet av satellitguidning? 87

Satellitguidning av grävmaskiner Övrigt 11. Har ni sett någon ekonomisk förändring på projekt som använder satellitguidning mot liknande projekt som inte använder det? 12. Är det något i övrigt ni skulle vilja tillägga som jag inte fått med i mina frågor? 88

Bilagor Intervjumall PC/Arbetsledare Inledning Presentation av examensarbetet Intervjuns syfte Upplägg på intervjun Användning av resultaten Mål med intervjun Här ligger fokus på planeringsarbetet. Tanken med att använda satellitstyrning är att det ska underlätta schaktarbetet. Det borde krävas mindre insatser från utsättare och anläggningsarbetare. Är detta något platschefen räknar med när han/hon beräknar mantimmar på anläggare och utsättare? Bakgrundsinformation Intervjuperson 1. Hur ser din bakgrund? 2. Utbildning? 3. Tidigare erfarenhet i branschen? Antal år? Allmänt 4. I ungefär hur stor del av projekten används en eller flera satellitguidade grävmaskiner? 5. Vem är det som avgör om satellitguidning ska användas eller inte? 89

Satellitguidning av grävmaskiner Användbarhet 6. På vilka typer av schaktarbeten tycker du att systemet passar bäst? 7. Finns det typer av schaktarbeten där det inte passar alls? 8. Under hur lång tid måste grävmaskinen vara på plats för att det ska vara någon mening med att använda grävsystem? Resursbesparning Arbetskraft 9. Med användandet av satellitguidad grävmaskin följer att grävmaskinisten blir mer självständig. Är det något du tänker på när du planerar hur många anläggningsarbetare du behöver eller hur mycket utsättning som behövs? 10. Är det skillnad på din roll på arbetsplatsen, behöver du vara med aktiv när det gäller att hitta andra uppgifter åt anläggaren under tiden grävmaskinen klarar sig själv? Krävs detta för att man ska ha nytta av den tiden som sparas genom att använda en mer självständig maskin? 90

Bilagor Utsättning 11. Är det skillnad på hur mycket utsättaren behöver arbeta på varje projekt när satellitguidning används och när det inte används? Material 12. Är det skillnad på resursåtgången, går det åt mindre fyllnadsmaterial, blir det mindre schakt när man använder satellitguidning? 13. Är det skillnad på mängden inköpt utsättningsmaterial? Övrigt 14. Hur upplever du att övrig personal uppfattar systemet? Anläggare, grävmaskinister, utsättare? 15. Är det något som du tycker jag har missat att ta upp i mina frågor som kan vara viktigt att veta? 91

Satellitguidning av grävmaskiner Intervjumall Utsättare Inledning Presentation av examensarbetet Intervjuns syfte Upplägg på intervjun Användning av resultaten Syfte med intervjun I intervjuerna med utsättaren är tidsbesparingen i fokus. Intervjuerna ska ge en tydlig bild över hur utsättningsarbetet förändras i och med användningen av satellitguidning på grävmaskiner. De ska också ge en uppfattning om hur grävsystemet utnyttjas, finns det tillämpningar som inte används för att det inte finns tillräcklig kunskap. Bakgrundsinformation Intervjuperson 1. Hur ser din bakgrund? 2. Utbildning? 3. Tidigare erfarenhet i branschen? Antal år? Utsättning utan satellitguidning 4. Arbetsuppgifter, tillvägagångssätt? 92

Bilagor Utsättning med satellitguidade grävmaskiner 5. Hur länge har du arbetat med satellitguidade grävmaskiner? Arbetsuppgifter 6. Vilka arbetsuppgifter blir annorlunda vid arbete med satellitguidning? 7. Finns det några arbetsuppgifter som tillkommit på grund av detta arbetssätt? Är det några som har avgått? Förberedelser 8. Vilka förberedelser måste göras när satellitguidning ska användas? 9. Hur lång är uppstarttiden för ett projekt? Problem, produktionsstopp avhjälpande av problem. 10. Vilka är de vanligaste orsakerna till produktionsstopp som beror på satellitguidning. 11. Hur stor del av de problem som uppstår kan ni avhjälpa själva, hur ofta måste ni ta hjälp av specialister? 12. Om ni kan avhjälpa problemen själva hur lång tid tar det? 13. Om specialhjälp måste tillkallas, hur lång tid tar det innan problemet är avhjälpt? 93

Satellitguidning av grävmaskiner Jämförelse med och utan grävsystem Arbetsbörda, tidsbesparing 14. Upplever du att arbetsbördan är större eller mindre för dig på ett projekt som använder satellitguidning mot ett som inte gör det? Vad beror det på? 15. Om du skulle försöka värdera den tid du lägger ner mot den du sparar vad blir det för utslag då? 16. Känner du att det är lättare att hjälpa till i flera projekt nu när mycket av arbetet utförs i datorn och du inte nödvändigtvis behöver vara på plats i lika stor utsträckning? 17. Hur mycket tid enligt din uppfattning sparar grävandet på att inte behöva vänta på utsättning? 18. Används systemet till fullo? Kan man använda grävmaskinen till inmätning, upprättning av relationshandlingar? 94

Bilagor Övrigt 19. Är det något som du tycker känns viktigt som jag inte fått med i mina frågor? 95

Satellitguidning av grävmaskiner Intervjumall Grävmaskinist Namn: Företag: Telefon: Inledning Presentation av examensarbetet Intervjuns syfte Upplägg på intervjun Användning av resultaten Bakgrundsinformation Intervjuperson 1. Hur ser din bakgrund? 2. Utbildning? 3. Tidigare erfarenhet i branschen? Antal år? Schaktning utan satellitguidning 4. Hur går schaktningen till om du inte har någon tillgång till satellitguidning? 5. Vilka fördelar kan du se med att inte använda satellitguidning vid schaktning? 6. Finns de jobb där du tycker det är onödigt att använda satellitguidning? 96

Bilagor Schaktning med GPS-styrda grävmaskiner 7. Hur länge har du arbetat med satellitguidade grävmaskiner? 8. I hur stor del av projekten används satellitguidning? 9. Om man jämför med konventionell schaktning hur skiljer sig arbetet om man har satellitguidning? 10. Vilka är de största fördelarna med satellitguidning? Förberedelser 11. Vilka förberedelser måste göras när satellitguidning ska användas? 12. Hur lång tid brukar det ta från det att du är på plats och skulle kunna börja gräva till dess att grävsystemet fungerar som det ska? Problem, produktionsstopp avhjälpande av problem. 13. Vilka är de vanligaste orsakerna till produktionsstopp som beror på satellitguidning? 97

Satellitguidning av grävmaskiner 14. Hur stor del av de problem som uppstår kan ni avhjälpa själva, hur ofta måste ni ta hjälp av utsättare, annan personal? 15. Om ni kan avhjälpa problemen själva hur lång tid tar det? 16. Om annan hjälp måste tillkallas, hur lång tid tar det innan problemet är avhjälpt? Jämförelse med eller utan grävsystem Arbetsbörda, tidsbesparing 17. Går det snabbare eller långsammare, för dig, att schakta med satellitguidning? 18. Med kontrollen och den större inblicken i arbetet följer också ett större ansvar för grävmaskinisten, hur ser du på det? Gör det någon skillnad på noggrannhet och kvalitet? 19. Hur mycket tid sparar du på att inte behöva vänta på utsättning? 20. Eftersom du har all data inprogrammerad i grävsystemet borde du vara mindre beroende av andra aktörer, utsättare och anläggningsarbetare t.ex. Finns det jobb där du skulle kunna jobba helt själv? 98

Bilagor 21. På dessa jobb skulle du även kunna sköta inmätning med hjälp av satellitguidning? 22. På jobb där satellitguidning används, hur mycket tid mindre behöver anläggningsarbetaren lägga på att passa maskin? Övrigt 23. Är det något du skulle vilja ta upp i övrigt vad gäller satellitguidning som jag missat med de frågor som jag ställt? 99

Satellitguidning av grävmaskiner Intervjumall Anläggningsarbetare Inledning Presentation av examensarbetet Intervjuns syfte, vad vill jag ha ut av intervjun Upplägg på intervjun Användning av resultaten Bakgrundsinformation Intervjuperson 1. Hur ser din bakgrund? 2. Tidigare erfarenhet i branschen? Antal år? GPS-styrt grävsystem 3. Viken är den största skillnaden för dig om du jämför schakt med satellitguidad grävmaskin och vanlig traditionell schakt? 4. Har du upplevt att det dragits ner på anläggningsarbetare på de byggen där satellitguidning används? 5. Satellitguidning gör att grävmaskinen kan arbeta mer självständigt, hur uppfattar du det? Finns det mer tid över till att göra annat? 6. Känner du att det är lätt att hitta andra arbetsuppgifter under den tid som grävmaskinen klarar sig på egen hand? 100

Bilagor 7. Uppfattar du att schaktningen går effektivare när man använder satellitguidad grävmaskin? 8. Vilka är som du ser det de största fördelarna med satellitguidning av grävmaskin? 9. Vilka är de största nackdelarna? Övrigt 10. Har du några övriga funderingar/synpunkter om detta ämne? 101

Satellitguidning av grävmaskiner Intervjumall Kalkylator Inledning Presentation av examensarbetet Intervjuns syfte, vad jag vill ha ut av intervjun Upplägg på intervjun Användning av resultaten Mål med intervjun Det som är intressant här är hur det i kalkylen räknas med grävmaskinerna. Är det så att hänsyn tas till de delar som satellitguidningen påverkar eller läggs pengar till i kalkylen för den extra hyra som tillkommer för satellitutrustningen? Även en del prisuppgifter kommer att insamlas från kalkylatorerna. Bakgrundsinformation Intervjuperson 1. Hur ser din bakgrund? 2. Utbildning? 3. Tidigare erfarenhet i branschen? Antal år? Priser 4. Hur mycket pengar extra kostar det att hyra en maskin med satellitutrustning mot att hyra en maskin utan? 5. Är det den kostnaden ni sätter in i kalkylen? 102

Bilagor Indirekt påverkan av användning av grävsystem 6. Är det någon skillnad på hur ni beräknar mantimmar på gubbar och utsättare om man jämför grävning med eller utan satellitguidning. 7. Räknar ni med att det går åt mindre fyllnadsmaterial och att det blir mindre schaktmängd om man använder satellitguidning. 8. Hur räknar ni på utsättningsmaterial ingår det i pengen för utsättaren? Blir det någon skillnad med eller utan satellitguidning? 9. Blir priset i kalkylen högre eller lägre om man använder satellitguidning på grävmaskinen/-erna? Varför blir det så? Övrigt 10. Är det något du tycker känns viktigt som jag inte tagit med i mina frågor? 103