Sänk energikostnaderna 10 förslag för att bygga och bo energisnålt september 2006 www.centerpartiet.se
Spara pengar och energi Miljön påverkas i hög grad av hur vi bor och av de lokaler vi använder. Hur vi bygger och använder våra bostäder, hur de värms, hur boendet påverkar vårt beteende och vilka material våra byggnader består av är faktorer som påverkar miljön. På samma sätt påverkas våra liv och vårt eget välbefinnande av hur vi bor. Bostadspolitik och energieffektivisering av bostäder är viktiga delar av Centerpartiets miljöpolitik. Energieffektivisering och omställning till förnybara energikällor är viktiga steg på vägen mot en hållbar utveckling och minskad miljöpåverkan i samhället. Energiförbrukningen i bostäder och lokaler står för ungefär 40 procent av Sveriges totala energianvändning. I första hand går energin åt för att värma ytor och vatten och för att driva olika typer av apparater. I en kartläggning som EU-projektet Environmental Impacts of Products (EIPRO) genomfört konstaterar man att boendet står för omkring 35 procent av den privata konsumtionens totala miljöpåverkan. De senaste 30 åren har användningen av el i svenska hushåll fördubblats, vilket framför allt beror på att andelen elvärme ökat liksom antalet elektriska apparater i hemmen. Samtidigt vet vi att kunskapen och tekniken för att använda energin mer effektivt och använda olika energiformer smartare finns. Men det som ofta saknas för att vi till fullo ska ta till vara modern kunskap och teknik är tillräcklig motivation för att vi, när vi står i butiken eller när vi står inför att bestämma oss för vilka system som ska finnas i våra hus, ska välja de mest energieffektiva systemen och apparaterna. Det billigaste köpet eller den billigaste investeringen går ofta före att köpa den bästa tillgängliga tekniken. Flera framgångsrika åtgärder har dock genomförts för att effektivisera energianvändningen. Men den utvecklingen gäller inte för elanvändningen. Trots att elsparande åtgärder som tilläggsisolering och värmepumpar stimulerats visar Statistiska Centralbyråns statistik att 2
elanvändningen inte har minskat de senaste 10 åren, utan varit relativt konstant. Vi förbrukar ungefär lika mycket el idag som vi gjorde för 10 år sedan. Förslag till energieffektiviserings-program Energiförbrukningen, särskilt i våra bostäder, kan bli avsevärt effektivare. Många byggnader har ett påtagligt och omfattande renoveringsbehov. Det gäller mindre villor, men också miljonprogrammets flerbostadshus. Om vi ska trygga vår boendestandard måste vi ta oss an detta växande underhållsberg. Gör vi det kan vi samtidigt ta till vara en väldigt stor miljömöjlighet, om renoveringarna genomförs på rätt sätt. Genom att använda ny teknik när miljonprogrammet ska upprustas kan vi göra stora energibesparingar, och få till stånd en attitydförändring och ett ökat miljömedvetande hos dem som bor där. Den billigaste kilowatt-timmen är den som aldrig används. För att teknikskiftet och attitydförändringen ska komma till stånd måste vi tänka långsiktigt och brett. I många fall har regeringens mål och ambitioner varit lovvärda, men i konkret handling har de verktyg regeringen valt kännetecknats av kortsiktiga stöd knutna till avgränsade teknikområden. Resultatet har blivit osäkerheter kring regeringens ambitioner och i vissa fall till och med en störning av marknaden, eftersom olika former av stöd på tveksamma grunder gynnat vissa tekniker framför andra. Ska vi kunna få en mer miljöriktig energianvändning i våra bostäder måste de stöd som ges till teknikutveckling och teknikinvesteringar vara långsiktiga och teknikneutrala. Om den enskilde och marknaden får långsiktiga och teknikneutrala incitament till energieffektivisering kommer olika aktörer att hitta den ekonomiskt och miljömässigt mest effektiva lösningen. I den här rapporten presenterar Centerpartiet 10 förslag för att minska energianvändningen i våra bostäder, och använda olika energiformer på ett smart och effektivt sätt. Förslagen ska ses 3
som vårt bidrag till det energieffektiviseringsprogram som Allians för Sverige förbundit sig i valmanifestet att utforma och genomföra efter ett maktskifte. Genom att effektivisera el- och energianvändningen i våra bostäder förbättras möjligheterna att trygga den energiintensiva industrins behov av energi framöver. En effektivare energianvändning i hemmen går med andra ord hand i hand med våra möjligheter att exportindustrin och den energiintensiva svenska basindustrin möjligheter att trygga jobb och produktion i Sverige. 1. Lev upp till EU:s mål Inom EU har man beslutat om målet att andelen energi från förnybara energikällor ska öka från 6 till 12 procent av den samlade energiförbrukningen 2010. Samtidigt har man slagit fast att 2010 ska 22,1 procent av elkraften och 5,75 procent av bränslet komma från förnybara energikällor. EU:s mål för energisparande är att fram till 2020 spara 20 procent i förhållande till den nivå man skulle ha hamnat på utan åtgärder. Det program för energieffektivisering som en ny Allians-regering ska forma ska syfta till att Sverige kan leva upp till de gemensamma mål som EU ställer upp. 2. Öka konkurrensen på energimarknaden Höga elpriser är en tung börda för många hushåll. De höga priserna beror till viss del på att vissa styrinstrument fungerar dåligt, men framför allt på att effekterna av den gröna skatteväxlingen blivit höjda energikostnader för såväl hushåll som industri och att konkurrensen på energimarknaden fungerar dåligt. Svenska energikonsumenter måste kunna lita på att det kommer att finnas energi till internationellt konkurrenskraftiga priser i framtiden. Ska vi kunna ge den tryggheten måste vi föra till ny energi och spara energi. Men vi måste också bryta upp det skadliga korsvisa ägandet mellan de tre stora energiaktörerna Vattenfall, E.ON 4
och Fortum. En Alliansregering kommer att undersöka möjligheten att helt eller delvis lösa upp detta samägande i syfte att öka konkurrensen på energimarknaden. EU:s konkurrenslagstiftning, som nu moderniseras, ska få en skarp tillämpning. Konkurrenslagstiftningen ska sätta konsumenternas intresse i första rummet. Energimyndighetens och Konkurrensverkets övervakning ska öka i syfte att upptäcka och förhindra sådant som hämmar en fungerande konkurrens på energimarknaden. Energimarknaderna blir alltmer globala. Elmarknaden blir i allt högre utsträckning europeisk och elpriserna harmoniseras. Bättre överföringskapacitet mellan länderna kan innebära att vi totalt sett utnyttjar resurserna bättre, och att vi gemensamt kan klara topparna i energiförbrukningen. Ska vi kunna hålla energipriserna på en rimlig nivå måste energiföretagen ha realistiska och stabila villkor. Ständigt ändrade spelregler leder till otrygghet och uteblivna investeringar, vilket i sin tur leder till höga elpriser och till att miljöbelastande teknik inte byts ut. 3. Garantera basindustrin god energitillgång God tillgång på el och annan energi är en grundförutsättning för vårt moderna samhälle. För att svensk industri ska kunna fortsätta generera exportintäkter och skapa nya arbetstillfällen krävs det en god tillgång på energi till internationellt konkurrenskraftiga priser. Det förutsätter stabila spelregler som möjliggör långsiktiga investeringar, både inom den energiintensiva industrin och hos kraftproducenterna. Denna viktiga aspekt måste uppmärksammas inom det handelssystem med utsläppsrätter som EU infört för att uppfylla åtagandena i Kyoto-protokollet. För att europeiska företag ska ha jämförbara konkurrensvillkor med företag i andra länder är det angeläget att handelssystemet utvidgas så att det också kommer att omfatta andra länder och världsdelar. Den energiöverenskommelse som Allians för Sverige har träffat för den kommande mandatperioden lägger grunden för en bred samsyn kring energifrågorna som kan ha förutsättningar att gälla under lång tid framöver. En sådan tydlig och stabil politisk 5
viljeinriktning är vad den energiintensiva industrin och kraftproducenterna behöver för att våga lägga viktiga investeringar i Sverige. Den energiintensiva industrin verkar på en global marknad. Även energimarknaderna är i allt högre grad internationella. Därför är det viktigt att regelverket i Sverige inte utformas på ett sätt som försämrar konkurrenskraften för svensk industri. Den el- och energiproduktion Sverige har ska användas på rätt sätt. Genom att effektivisera energianvändningen i våra bostäder förbättras möjligheterna att trygga den energiintensiva industrins behov av energi framöver. En effektivare energianvändning i hemmen går med andra ord hand i hand med våra möjligheter att ge exportindustrin och den energiintensiva svenska basindustrin förutsättningar att trygga jobb och produktion i Sverige. 4. Nej till mer grön skatteväxling Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har sagt att de tänker fullfölja den så kallade gröna skatteväxlingen, och att de under kommande mandatperiod vill växla skatter och avgifter motsvarande ytterligare 13 miljarder kronor. Den skatteväxling som hittills genomförts har inneburit att skatterna för hushållen höjts med närmare 13 miljarder kronor, vilket innebär att hushållen fått bära strax över 80 procent av de höjda skatterna i den samlade skatteväxlingen. Om vänsterkartellen väljer att fortsätta skatteväxlingen med samma profil som tidigare kommer det att innebära att hushållen belastas med ytterligare 10,5 miljarder i höjda skatter. Om lika stor andel som tidigare läggs på höjd energiskatt på el kommer den skatten att höjas med 5,6 miljarder kronor, vilket motsvarar en höjning av elpriset med 6,6 öre/kwh (exkl. moms). Om det blir verklighet kommer energikostnaderna för en normalvilla, som förbrukar 25 000 kwh om året, att öka med 2 000 kronor/år. Ovanpå detta kan höjda skatter på drivmedel, höjda fordonsskatter, höjda 6
sophämtningsavgifter och höjd skatt på flygresor komma att läggas, om den typ av höjningar som hittills gjorts följs av ytterligare höjningar. Tillsammans med Allians för Sverige har Centerpartiet lovat att avbryta den gröna skatteväxlingen. För oss är det en självklarhet att människor ska ha råd att bo, och att man ska ha råd att värma sitt hus utan att behöva lägga alltför stor andel av sin lön på energikostnader. Det innebär att en villaägare kan räkna med att få 2 000 kronor mer kvar i plånboken varje år, jämfört med om det fortsatt blir en socialdemokratisk regering. 5. Statliga Nega-watt-lån Redan idag lönar det sig att investera i energieffektivt boende. Men investeringskostnaden är ofta hög och det tar tid innan investeringen återbetalat sig i form av sänkta energikostnader. Hur lång den verkliga återbetalningstiden blir på den investering man gjort är ofta svårt att bedöma, eftersom energipriserna varierar och utvecklingen är svår att förutse för den enskilde. Att till exempel byta ut alla tvåglasfönster till treglasfönster med lågemissionsskikt, i en normalvilla på 120 m 2, ger en energibesparing på i genomsnitt 3500 kwh/år vilket motsvarar sänkta energikostnader med 2100-4000 kr/år. Återbetalningstiden på en sådan investering ligger på mellan 10 och 12 år. Hela samhället vinner på ett mer energieffektivt boende, eftersom energikapaciteten då kan användas till annat, eller inte behöver byggas ut i samma takt som annars hade blivit nödvändigt. Därför är det samhällsekonomiskt motiverat att hjälpa människor att klara finansiera den initiala kostnaden för att investera i mer energieffektiva lösningar. Därför vill vi ge fastighets- och villaägare möjlighet att ta ett statligt lån till förmånliga villkor för att finansiera investeringar i energieffektiviseringar, ett så kallat Nega-watt-lån. För att vara berättigad till lånet ska vissa kriterier uppfyllas, t.ex. att en energideklaration genomförs och att energiåtgången underskrider Boverkets byggnormer för energihushållning. Nega-watt-lån skulle t.ex. kunna ges till den 7
som vill tilläggsisolera vinden eller fasaden, eller till den som vill installera energieffektiva fönster eller solvärme. Nega-watt-lånet ska vara teknikneutralt, till skillnad från dagens Miljö-ROT som den som installerar energieffektiva fönster eller biobränsle som uppvärmning kan få. 6. Förmånliga lån för energisnålt byggande Om energieffektiviseringsarbetet ska bli långsiktigt måste statens incitament vara generella och teknikneutrala, och inte utformade som riktade och kortsiktiga stöd. Därför vill ge möjlighet att teckna ett förmånligt statligt lån för den som vill bygga ett energieffektivt hus. Villkoret för att få ta lånet bör vara att husägaren bygger bättre och mer energisnålt än vad Boverkets normer för nybyggnad anger (BBR, Boverkets Byggregler). Gör man det ska man kunna ta ett statligt lån på upp till 25 procent av byggnadens värde. Lånemöjligheten ska också omfatta befintliga byggnader som genomgår en omfattande renovering som innebär att man når bättre värden än vad normerna för nybyggnad anger. Lånemöjligheten ska gälla både för småhus och flerbostadshus. 7. Individuell mätning av el, värme och varmvatten Den enskildes beteende spelar stor roll för hur mycket energi som förbrukas. Studier från bland annat Energimyndigheten visar att energianvändningen kan variera med upp till 3 gånger i identiska hus och upp till 5-6 gånger i identiska lägenheter, beroende på att de som bor i husen/lägenheterna beter sig olika. Om man mätte förbrukningen av värme och varmvatten och lät mätningen vara ett underlag för den enskilde hyresgästens hyra skulle energiförbrukningen sannolikt minska. Individuell mätning av el, värme och varmvatten är en stor potential för 8
energibesparing, men innebär också en stor möjlighet för den enskilde att minska sina energikostnader. I Tyskland har individuell mätning och debitering av värme, varm- och kallvatten varit obligatoriskt i 25 år, och erfarenheterna är mycket goda. I genomsnitt har förbrukningen minskat med 20 procent i de tyska hushållen sedan de individuella mätarna infördes (källa: Boverket). Idag har ca 15 000 svenska lägenheter någon form av individuell mätning av värme och/eller varmvatten. Den utvecklingen har till stor del skett genom privata initiativ. Men i takt med att tekniken utvecklats har installationskostnaderna för mätutrustningen pressats ned och tillförlitligheten i ökat. För många fastighetsägare vore en övergång till individuell mätning av värme och varmvatten lönsam redan idag, med en återbetalningstid på mellan fyra och nio år. Under senare år har man i många flerbostadshus, främst bostadsrätter, övergått från en individuell mätning av el till kollektiv sådan. Skälet är framförallt möjligheterna till att få bättre pris som storkund, jämfört med flera små enskilda kunder. Nackdelen är att debiteringen då ofta skett efter storlek på lägenheten och incitamentet för den enskilde att spara el då försvinner. Med individuella elmätare möjliggörs undermätning, så att exempelvis bostadsrättsföreningen kan debitera var och en för sin verkliga förbrukning. Tiden är mogen för individuell mätning av värme och varmvatten i våra flerbostadshus. Det finns en väl utvecklad teknik och vi har flera goda exempel, internationellt och runt om i landet. Därför föreslår vi att krav införs på mätutrustning för el, värme och varmvatten vid nybyggnation av flerbostadshus. För att stimulera att individuella mätare installeras också i befintliga fastigheter föreslår vi att ett statligt investeringsstöd för installationskostnader i det befintliga fastighetsbeståndet införs. Stödet skulle kunna uppgå till 30 procent av investeringskostnaden (exkl. moms), med ett högsta tak på 1000 kronor per lägenhet. 9
8. Inför förenklade energideklarationer För att öka medvetenheten om hur energieffektiv den egna bostaden är bör våra bostäder energideklareras. Energideklarationen innebär att den enskilde fastighetsägaren får ett mått på bostadens energieffektivitet, men innebär också att den som står i begrepp att köpa en fastighet kan få information om fastighetens energiförbrukning och driftskostnader och ta med det i beräkningarna innan man bestämmer sig för att fullfölja köpet. Energideklarationer i sig leder inte till energieffektivisering. Men de synliggör möjliga energieffektiviseringar. En förutsättning för att systemet ska fungera är att det utformas så att det är enkelt att förstå och enkelt att genomföra för den enskilde fastighetsägaren. För att alla ska kunna och vilja energideklarera sitt hus bör det finnas ett förenklat deklarationsförfarande där fastighetsägaren själv lämnar in sitt deklarationsunderlag. Endast de byggnader som har omvittnat dålig energiprestanda ska behöva besiktigas av experter, men den fastighetsägare som vill göra en stor energideklaration med besiktning av en oberoende expert ska kunna göra det. Giltighetstiden för en förenklad deklaration skulle kunna vara 2 år, och för en fullskalig 10 år. Genom att erbjuda två nivåer på deklarationen får fastighetsägaren möjlighet att välja den nivå som passar, vilket kommer att innebära att införandet underlättas och fler kommer att kunna och vilja använda deklarationsmöjligheten. 9. Stärk den kommunala energirådgivningen Den kommunala energirådgivningens främsta uppgift är att ge oberoende råd till konsumenter i energifrågor. Rådgivningen handlar om energi, teknik och konsumentvägledning, men får inte omfatta besiktningar eller vända sig till kommunens egna förvaltningar eller bolag. I 2004 års uppföljning av den kommunala energirådgivningen (ER 2005:10) konstaterar 10
Energimyndigheten att nästan 70 procent av landets kommuner satsar mindre än 20 000 kr per år på verksamheten, och att en tredjedel av energirådgivarna arbetar mindre än tio timmar i veckan med energirådgivning. Den kommunala energirådgivningen är ett viktigt medel för att vi ska kunna nå målen om effektivare energianvändning. Energirådgivarna har en viktig roll att fylla både lokalt och nationellt. Om energideklarationer införs kommer behovet och efterfrågan av energirådgivning, inte minst bland småhusägare, att öka. I samband med det skulle de kommunala energirådgivarna kunna ges en mer aktiv roll, bland annat genom att få göra hembesök och energisparplaner för de kunder som efterfrågar detta. För att fler konsumenter ska kunna ta del av tjänsten bör det ställas högre krav på den kommunala energirådgivningen, t.ex. att kommunala energirådgivare ska ha en viss kompetens för att kommunen skall vara berättigat till bidrag till sin verksamhet, och ägna en viss del av sin arbetstid åt energifrågor. För att klara högre krav och ökad efterfrågan behöver ytterligare medel successivt skjutas till verksamheten. 10. Pröva vita certifikat En effektivare användning av energin skulle underlättas om vi skapade en marknad för effektiviseringsåtgärder, s.k. vita certifikat. Systemet med vita certifikat bygger på samma princip som det system som redan finns för elproducenterna (de gröna certifikaten), dvs. en konstruerad marknad som syftar till att få till stånd energieffektiviseringar som med dagens elpriser annars inte skulle varit lönsamma. Certifikaten innebär att alla el-distributörer åläggs att leverera en viss mängd energieffektivisering. Distributörerna kan välja att genomföra effektiviseringsåtgärderna själva eller att köpa vita certifikat av någon annan, t ex en bostadsrättsförening som installerat treglasfönster och därmed minskat sin energianvändning så att föreningen kan tillgodoräkna sig vita certifikat. 11
Vita certifikat diskuteras inom EU och i England och Italien håller sådana system på att utvecklas och införas. Också den svenska Energimyndigheten deltar i studier av vita certifikat. En ny regering bör se över möjligheterna att införa vita certifikat och hur det skulle kunna samverka med andra system och skatter på energiområdet. 12