En in ringförframtiden * * * * * * * * * * * * EUROPEISKA UNIONEN Europeiska reg ionala utvecklingsfonden Bioenergigårdar i ett nytt landskap Lägesrapport 1. Inledning 1.1 Övergripande om projektet Insatserna i projektet genomförs i fyra delprojekt med s k utförare som utformar förslag till insatser för godkännande i projektstyrelsen. Projektstyreisen har ett övergripande ansvar för resursanvändning, samordning och extern informationsspridning. Projektet ska skapa samarbetsformer som involverar alla berörda intressegrupper. Det ska bidra till att utveckla skötselsystem inom skogsbruket som optimerar en hållbar produktion av biomassa utan att hämma produktionen av timmer och massaved, och av odlingssystem inom jordbruket med avseende på energigräs som inte hämmar foder - och livsmedelsproduktion. Ett viktigt inslag i denna process är en fortlöpande funktionsstyrd teknik-, metod -, system-, och processutveckling. Projektet syftar också till att skapa en modell för ekologisk landskapsutveckling och förutsättningar för ökad sysselsättning på landsbygden. Projektet har nu kommit till den fas där vi kan påvisa konkreta resultat och det årliga resultatmålet på 100 GWh uppnåddes och passerades i september månad. Det kan finnas anledning till att justera resultatrnålen, men det är en fråga för projektets styrelse. Resultaten är främst kopplade till delprojekt skog, men även de övriga delprojekten börjar sakta redovisa resultat trots den tid det tar att upparbeta åkermark från obrukat tillstånd till skörd.
1.2 Allmänna händelser Sedan den 1 augusti 2009 har det skett några personella förändringar inom projektet bl.a. har en ny projektkoordinator och en ny projektekonom tillkommit. Orsaken till de personella förändringarna är att tidigare koordinator och ekonom har gått vidare till nya uppgifter, men både tidigare koordinator och ekonom kommer att finnas kvar som stöd under kvarvarande projekttid. Utöver personella förändringar har Tillväxtverket genomfört en revision där projektet som helhet granskades. Vid granskningen framkom en del brister som till går att relatera till otydlighet i såväl styrdokument som i projektets dialog med Tillväxtverket. Tillväxtverket har upprättat en revisionsrapport innehållande några frågor som behöver förtydligas. Efter genomförd revision har nytillträdd projektkoordinator tillsammans med styrelseordföranden för projektet och delprojektledama arbetat med de punkter/områden som ytterligare behöver förtydligas. Huvuddelen av områdena kommer att kunna åtgärdas och rapporteras direkt till Tillväxtverket, men några områden där förändringar är föreslagna behöver först presenteras för styrelsen. Nästa styrelsemöte är inplanerat till den 24 november. Projektet har genomfört ett andra referensgruppsmöte under två dagar i Skellefteå. Projektet har från referensgruppen erhållit en rad värdefulla förslag och det är nödvändigt att tidigt inarbeta dessa förslag i projektet för att möjliggöra de långsiktiga effektrnålen. Framförallt handlar det om att förtydliga kommunikationsplanen som lyfter fram uppnådda resultat men, framförallt belyser den enskildes plats i projektet dvs. att både markägaren och entreprenören tydligt kan identifiera de incitament som gör att de väljer att kliva på projektet. Ytterligare kan den enskildes röst bidra till att fler väljer att ansluta sig till de åtgärder som ligger inom ramen för projektet. 2. Skog Efter att i sex månader haft ingående diskussioner med finansiärer om utformningen av projektet kom det igång juni 2008. Bildande av Skötselsamverkansområden gått bra och det finns ett stort intresse bland markägare att vara med i projektet. Fältpersonalen som är knutna till skogsdelen i projektet blev snabbt uppdaterade och verksamheten startade enligt planerna. I området ekonomi och redovisning har det varit svårigheter att få grepp om vilka regler som gäller. Efter personliga kontakter med tjänstemän från Tillväxtverkat och Länsstyrelsen har frågetecknen rätats ut och förhoppningsvis kommer redovisning av fakturor att flyta friktionsfritt och i samförstånd. Fältverksarnheten har fortgått bra och resultatet för upparbetade volymer har hitintills överträffat budget. De maskingrupper och entreprenörer som knutits till projektet längre eller kortare tid har vid personliga samtal uppgett att de fått till sig nya och viktiga kunskaper. De ekonomiska insatserna av projektmedel har varit små om de sätts i förhållande till vad som kommit ut i volymer och erfarenheter. Följeforskare och personer i referensgruppen som är knutna till skogsdelen har vid personliga kontakter gett bra och värdefulla kommentarer. Avslutningsvis känns det att projektet ligger rätt i tiden och att det kommer att tillföra relevant kunskap till aktörer inom biobränslemarknaden.
3. Åker Inom ramen för projektet "Ökad produktion av biobränsleråvara - minskat oljeberoende" som avslutades 2007 etablerades 420 ha rörflensodling i länet varav 160 ha i Umeå-området och 260 ha i Skellefteå-området. Drygt 20 odlare deltar i respektive område. Ytterligare arealer har tillkommit under 2008 och 2009. Garanterad avsättning genom kontrakt med Umeå Energi och Skellefteå Kraft var avgörande för etableringen. Maskinring Norr fungerar som kontraktspart mellan odlarna och energibolagen. Denna verksamhet fortsätter nu genom Delprojekt Åker inom ramen för projektet "Bioenergigårdar i ett nytt landskap". Genom att grödan slås av under sen höst och ihopsamlas under våren så sträcker sig odlingssäsongen från vår till vår. Den första odlingssäsongen 200812009 kan nu summeras. Antal odlare, skördad areal, skördenivåer och energiinnehåll framgår av följande tabell: sammanfattning odlingssasongen 2008 I 2009 Område Etablerad areal Antal odlare Skördad areal EJ skördad areal Skörd, ton Skörd, tonjha Energimängd Mvh Energimängd perha KWh Umeå 172,78 24 147,26 25,52 581,4 3,95 1 916 13011 Skellefteå 267,38 21 55,90 922,6 4,36 2884 13637 Summa 440,16 45 358,74 81,42 1504,0 4,19 4800 13380 Som framgår av tabellen har skörd på 359 ha gett totalt 1 500 ton energiråvara. Med den genomsnittliga vattenhalt som uppmätts för leveranserna i Skellefteå, 24,3 procent (mätning i Umeå fungerade inte), uppgår energimängden till 3,24 MWh per ton eller sammantaget 4800 MWh = 4 800 000 KWh. Vid ett värmebehov om 20 000 KWh per år för en villa på våra breddgrader räcker skörden 2008/09 till uppvärmning av 240 villor. Medelskörden 4,19 tonlha ligger något under 5 tonlha som angetts som riktmärke för första skörd. Variationerna mellan odlarna är dock mycket stora eller från ca 3,0 till 7,9 ton per ha. Det finns därför mycket stor potential för ökade skördar genom anpassad gödsling, bra skördeteknik och noggrannhet vid kommande nyanläggning. Erfarenheterna från den första odlingssäsongen har bekräftat att de avgörande parametrarna för lönsamhet utgörs av skördenivå, vattenhalt, gödselkostnader och transportkostnader. Åtgärder behöver dock vidtas för att minimera alla kostnader i hela kedjan från fält till panna. För att hantera alla dessa frågor inrättades under vårvintern 2009 ett odlarutskott med representanter för odlarna inom Maskinring Norr som är kontraktspart. Odlarutskottet har sökt och erhållit medel till ett flertal s. k särskilda insatser som alla syftar till att förbättra odlingens lönsamhet och därmed möjliggöra ökade arealerlfler odlare i enlighet med de mål som är uppsatta för Bioenergigårdar i ett nytt landskap. För Maskinringens odlarutskott
4. FoU FOU AKTIVITETSOMRÅDE l: Sortprovning av rörflen Rörflen som bioenergigröda har andra önskvärda egenskaper än som fodergröda. De flesta sorter som finns på marknaden är framtagna som fodergrödor. Brist på finansiering har gjort att det bara tagits fram en industrisort av rörflen i Sverige, Bamse. Inom Bioenergigårdar har några befintliga sortförsök kunnat förlängas och skördas år 4 och 5. Dessutom har fyra nya sortförsök såtts, tre st. år 2008 (varav ett blev misslyckat på grund av kvickrot) och ett år 2009. I det mest lovande av de äldre sortförsöken har prov från skörden delats upp i blad och strå. En stor stråandel är önskvärd eftersom det mest är bladfraktionen som bryts ned under vintern när man praktiserar vårskörd. Vi har också sortförsök i rörflen finansierade av Värmeforsk och Stiftelsen lantbruksforskning. FOU AKTIVITETSOMRÅDE 2: Produktion av åkerbränsle Gödslingskostnaderna är en av de största kostnaderna i rörflensodling. I detta projekt vill vi undersöka möjligheterna att minska dessa kostnader genom gödsling med rörflensaska och samodling med baljväxter, som fixerar kväve från luften i samarbete med bakterier. Ett försök, som påbörjades år 2002, jämför gödsling med ren rörflensaska, och aska från förbränning av rörflen och sopor med handelsgödsel. Detta försök avslutades våren 2009 och skörde- och markprover togs. Dessa prover har analyserats på tungmetaller, ph och näringsämnen. Även skördeprover från tidigare år har analyserats. Markproverna tyder på att kalium och fosfor har anrikats i det översta jordlagret i alla behandlingarna, däremot har mängden tungmetaller (bara kadmium, bly och zink) bara ökat där aska från rörflen/sopor var tillsatt. Detta försök finansieras även av Värmeforsk. Ett samodlingsförsök med rörflen och baljväxter såddes 2008. Det visade sig dock att det var för mycket kvickrot i marken och ett nytt försök såddes därför på Röbäcksdalen 2009 för att ersätta det. I det första försöket var den sammanlagda konkurrensen från kvickrot och baljväxter för stor och rörflen förekom i vissa ytor bara fläckvis 2009. I det andra försöket bekämpades kvickroten med Roundup före försöksstarten och den kemiska bekämpningen av de ettåriga ogräsen blev också mer effektiv. Därför etablerade sig rörflenet, rödklöver och Alsikeklöver bra. De två mer exotiska arterna kuraklöver och getärt var dock mycket småväxta. Ett parallellt försök i Jämtland (sått 2008) finansierat av Värmeforsk visade att samodling av baljväxter kan ersätta hälften av kvävegödslingen utan minskad skörd.
FOU AKTIVITETSOMRÅDE 3: Åkerbränsle miljöaspekter Just nu är utsläppen av växthusgaser till atmosfären den främsta drivkraften för att övergå från olja till biobränslen. Därför är kolbalansen i jorden för olika grödor en viktig faktor. Rörflen och andra vallgräs binder mycket kol i sina rotsystem, både på grund av hög rotproduktion och på grund av att man inte plöjer jorden. På mulljordar finns dock en risk att nedbrytningen av själva jordens organiska material ökar när man har en gröda och håller dikena öppna. I Fårträsk i Malå kommun har en gammal igenväxande myrodling restaurerats med tre olika sorters dikningssystem. Ett är öppna diken, ett är vanlig täckdikning och ett är täckdikning där grundvattennivån kan höjas under växtsäsongen. På de tre olika åkrarna ska produktionen av rörflen och grundvattennivån jämföras. Vi ska också göra pilotundersökningar av avgången av växthusgaser och också jämföra med intilliggande mark som inte restaurerats. På befintliga åkrar på Röbäcksdalen ska nedbrytningshastigheten av rörflensrötter och kolinlagringen i äldre rörflensvallar på mineraljord studeras. En studie av vad som händer med kolet i marken när en rörflensvall avslutas och plöjs upp ska också göras. FOU AKTIVITETSOMRÅDE 4: Skörde- och transportsystem Kostnaderna för skörd och transport utgör en stor del av kostnadsmassan för produktion och leverans av rörflen. Det är därför intressant att jämföra olika skördemetoder och transportformer till värmeverk. Formen balar (rundbal eller fyrkantsbal) jämförs med på fältet direkthackad rörflen. Det har visat sig att några bränsleköpare ej kan ta emot balformen och hacka upp den vid kraftvärmeanläggningen på grund av risk för brand eller störningar för omgivande bebyggelse. Lagring av rörflen under sommaren förutsätter dock balning i dagsläget. Mätningar av pressningskapacitet, hackningskapacitet och transportkapacitet har genomförts för olika maskinkombinationer. Mätningarna har samordnats med de stora förbränningsförsök som genomförs inom Värmeforsk -programmet" Grödor från åker till energiproduktion". FOU AKTIVITETSOMRÅDE 5: Bränsleförädling och förbränning Kända komplikationer vid speciellt småskalig förbränning av rörflen är höga askhalter och sintrande askor. Särskilt stor risk för asksintring föreligger för rörflen odlade på organiska jordar. Annan forskning har visat att blandningar av rörflen med torv minskar risken för asksintring. I detta projekt genomförs brikettering av rörflen tillsammans med olika torvsorter. Provförbränningar har genomförts och utvärderats i en mindre brännare. Generellt så gav mixarna med torv och rörflen eller ren rörflen från Glommersträsk (Organisk jord), bättre förbränningar än de med det askrikare Röbäcksdals - rörflenet. Det var lättare att upprätthålla en optimal nivå på COz (ca 11-12), att hålla nere CO och därmed också få ett högre värde på C02/CO-kvot, högre NOx och något högre uppmätta temperaturer. Resultaten visar på bättre förbränning i mixarna med torv. Med ett par undantag hade de askrikare mixarna med Röbäcksdals-rörflenet som grund större förbränningsrester, medan mixar med Glommersträsk-rörflen alla hade betydligt större andel sintrat i askan. Där var också det sintrade materialet hårt som sten, medan det lilla som finns i askresterna från Röbäcksdals-rörflenet var mjukt och går att smula sönder med fingrarna. Den förväntade minskningen av andelen sintrad aska i torvmixarna uteblev således och kan förklaras av att temperaturen blev högre. Projektet skall kompletteras under 2010.
5. Inland Målsättningen med delprojekt inland är att bygga upp kunskap som kan bidra till att introducera en ny näring i inlandet genom kompetensutveckling av markägare, odlare och entreprenörer bl.a. genom att anlägga demonstrationsanläggningar för odling och värdehöjande åtgärder av rörflen. Metod - och teknikutveckling är två viktiga komponenter i delprojektet. Sedan projektstart har olika metoder för markberedning och dikesrensning prövats och under våren 2010 kommer sådd av rörflen att ske på bearbetade marker. Utöver detta kommer delprojektet att studera olika gödslingsmetoder i syfte att erhålla referensvärden inför fortsatt verksamhet. 6. Projektkoordinators sammanfattning Projektet kan nu identifiera några områden som kan framhållas som goda exempel och som skulle kunna fungera som ambassadörer för projektet. Projektets pågående arbete med att förtydliga vår kommunikationsplan blir allt viktigare i sammanhanget och är en viktig komponent för att projektets långsiktiga effektrnål skall uppnås. Projektet har kommit till den fas där rutinerna för rapportering och verksamhetssynkronisering börjar ge resultat i from av skriftliga rapporter som kan användas i kommunikationen med projektets målgrupper och finansiärer. Projektet i sin helhet behöver dock utveckla förmågan att kommunicera uppnådda resultat i syfte att fler aktörer ska kunna identifiera de incitament som avgör om de ska ansluta sig till de åtgärder som ligger inom ramen för projektet. Lyckas projektet med kommunikation och marknadsföring, både internt och externt, finns goda förutsättningar att effektrnålen kommer att uppnås. Ivan Sundström Styrelseordförande Bioenergigårdar