Följeforskning (FF) Denna första månadsrapport beskriver och kommenterar projektet utifrån i huvudsak tillgänglig dokumentation.

Transkript

1 Följeforskare Kenneth Sahlén SLU Inst f skogens ekologi & skötsel Umeå Följeforskning (FF) Månadsrapport 1, Denna första månadsrapport beskriver och kommenterar projektet utifrån i huvudsak tillgänglig dokumentation. Projektbeskrivning Denna beskrivning ger en inledande sammanfattning av projektets syfte, mål, finansiärer, intressenter, organisation och verksamhetsplaner per den 15/ Beskrivningen baseras på bilagor till projektansökan, projektstyrelsens protokoll inkl bilagor, övrig dokumentation från projektägare och övriga projektaktörer samt webbaserad projektinformation. I mindre utsträckning handlar det om egna iakttagelser och samtal med medverkande, och deltagande i möten. Projektets syfte Projektet syfte uttrycks på följande sätt : Projektet skall skapa samarbetsformer som involverar alla berörda intressentgrupper och som bidrar till utvecklingen av skötselsystem inom skogsbruket som optimerar en hållbar produktion av biobränsleråvara utan att hämma produktionen av gagnvirke och av odlingssystem inom jordbruket med avseende på energigräs som inte hämmar foder- och livsmedelsproduktion samt en effektiv hantering och beredning av råvaran för fortsatt förädling. Ett viktigt inslag i denna process är en fortlöpande funktionsstyrd teknikmetod- system- och processutveckling. Projektet syftar också till att skapa en modell för en ekologisk landskapsutveckling i vilken social och ekonomisk utveckling stimuleras genom att energigrödor på åkermark och energisortiment ur skogen skapar förutsättningar för ökad sysselsättning på landsbygden. 1

2 FF kommentarer Uttrycken.. optimerar en hållbar produktion..,..hämma produktion av gagnvirke..,..ekologisk landskapsutveckling i vilken social och ekonomisk utveckling stimuleras.., kunde förtydligas. Speciellt begreppen produktion och gagnvirke, kunde definieras tydligare. Projektets mål Projektet har som mål att under perioden - i samverkan med regionens skogs- och lantbruksföretag - etablera produktionsområden för skogs- och åkerbränsle på en total areal av ha. I samverkan med deltagande skogs- och jordbruksföretag skall en effektiv organisation för etablering, skötsel, skörd och hantering av biobränsleråvara skapas och ett fungerande avtalssystem mellan berörda parter inkl entreprenörer utarbetas Projektet har två typer av mål; a) resultatmål (under projekttiden ) resp b) effektmål (0-10 år efter projektavslut). Effekter utöver denna 10-årsperiod bör beaktas, men något försök att förutsäga dessa görs ej. Resultatmål Projektet fokuserar på att öka produktionen av biomassa under projektperioden inom de geografiska områden som berörs av projektinsatserna med ett positivt nettotillskott om 100 GWh per år. Då denna tillskottsproduktion kräver ny teknik, nya metoder och nya system för insatser i skogen och på åkermark inrymmer projektet resultatmål i form av ny utrustning, nya anläggningar, ny teknik, nya metoder men också ny process och nya system i vilka existerande utrustning nyttjas på nytt sätt. Ökad produktion i den storleksordning som projektet uppställt som resultatmål kräver också nya och/eller anpassade modeller för ett avtalsbundet samspel mellan beställare markägare och mellanhandsaktörer och entreprenörer. Utformningen av en modell för detta formaliserade samspel mellan berörda aktörsgrupper utgör en väsentlig del av resultatmålet. Effektmål Projektet skall initiera processer som kan förväntas ge långsiktigt positiva effekter. Dessa har kvantifierats till en årlig volymtillväxt i produktionen av biomassa motsvarande 150 GWh och en förväntad fortsatt expansion av rörflensodling i minst den takt som skett under projektperioden. Insatserna under projektperioden bör också resultera i en utveckling av entreprenörssektorn som både ökar dessas kapacitet att erbjuda markägarna kvalificerade tjänster i hela regionen och höjer effektiviteten i utförandet av dessa tjänster. En förväntad ökad sysselsättning i 2

3 berörda geografiska områden bör ses som ett effektmål. Genom funktionell samverkan över fastighetsgränser skapas produktions- och skötselsamverkansområden som kan driva en fortsatt utvecklingsprocess framåt. Målgrupp Projektets målgrupp utgörs av regionens ledande energiföretag, jordbruks- och skogsbruksföretag samt entreprenörer inom jord-, skog- och transportsektorn. Regionens universitet och forskningsinstitutioner skall medverka som kompetenskällor i en fortlöpande teknik- och metodutvecklingsprocess. Mot bakgrund av att produktionen av energigräs befinner sig i ett pionjärstadium krävs stora teknik- och metodutvecklingsinsatser inom denna sektor varför insatserna hos SLU/BTK/NJV framstår som särskilt angelägna. FF kommentarer Det är oklart vad begreppet produktionsområde innebär och på vilket sätt det etableras och hur det bidrar till att projektets mål uppfylls. Hur kommer man fram till att 6750 ha är den areal som behövs? Vad innebär.. de geografiska områden som berörs av projektinsatserna.? Resultatmålet 100GWh kan förtydligas; Hur mycket från åker och skog? Hur mycket är ökad tillväxt och hur mycket är ökade uttag? Resultatmålet ny utrustning, nya anläggningar, ny teknik, nya metoder men också ny process och nya system i vilka existerande utrustning nyttjas på nytt sätt, kan vara svårt att utvärdera. Oklart vad som avses med utformningen av en modell för detta formaliserade samspel mellan berörda aktörsgrupper utgör en väsentlig del av resultatmålet. Hur är det mätbart? Var ligger ansvaret för att denna modell tas fram? Effektmålet..en årlig volymtillväxt i produktionen av biomassa motsvarande 150 GWh.. kan förtydligas. Effektmål bör kan bytas mot ska. 3

4 Projektorganisation och ansvarsfördelning Finansiärer Länsstyrelsen Västerbotten Energimyndigheten Umeå Energi AB/Umeå kommun Skellefteå Kraft AB/Skellefteå kommun Norra Skogsägarna ek för SLU EU: s strukturfonder Styrelse Sammansättning Projektets styrelse består av representanter för : Länsstyrelsen i Västerbotten Umeå Energi AB Skelleftekraft AB Norra Skogsägarna ek för SLU Uppgift Styrelsen ansvarar för : att projektet genomförs i enlighet med beslut så att projektplanens mål och resultat uppnås inom den budget som fastställts för projektet. att verksamheten anpassas till befintlig budget att fatta beslut om godkännande av utförargruppernas föreslagna projektinsatser att en referensgrupp bildas och kallas till möten vid behov att projektets verksamhet bedrivs i samverkan med externa aktörer/intressenter redovisning och övergripande information av projektets verksamhet. att löpande delge följeforskaren all information som behandlas av styrelsen 4

5 Delprojekt Projektet består enligt beslut av NUTEK av de tre delprojekten Skog, Åker och FoU. För varje delprojekt sluts övergripande avtal om verksamhet och budget mellan Projektägare och utförare/utförargrupp. Utförare/utförargrupper och ansvar Avtal har träffats med följande utförare/utförargrupper för genomförande av delprojekten: Skog Norra Skogsägarna ek för Åker Hushållningssällskapet och Maskinringen FoU SLU Varje utförare/utförargrupp ansvarar för att : i samverkan utforma en arbetsplan för vart och ett av de geografiska insatsområdena (skötselsamverkansområdena) dessa planer vidareutvecklas till genomförandeplaner som ska godkännas av styrelsen innan de verkställs i samråd med avnämare, styrelse och andra intressenter, utforma förslag till konkreta verksamhetsplaner och budget för de särskilda insatser som krävs för att målen i ovannämnda avtal med Projektägaren, ska uppnås. ansvara för genomförandet av de särskilda projektinsatser som godkänts av projektstyrelsen. fortlöpande dokumentera och redovisa verksamhet, resultat och erfarenheter för genomförandet till projektstyrelsen och via projektets hemsida. delge följeforskaren all relevant dokumentation och information, som berör projektverksamheten, inklusive kallelse till möten med avnämare och intressenter eller andra projektmöten. göra en ekonomisk redovisning av förbrukade medel. delta i möten med projektstyrelse, följeforskare, referensgrupp etc. i den omfattning som krävs. Referensgrupp En referensgrupp bestående av personer med expertkompetens inom projektområdet knyts till projektet. Referensgruppen skall av projektstyrelsen inbjudas att yttra sig över projektets verksamhet erbjudas att forma grupper som kan initiera nya projekt eller insatser som bidrar till att projektets effektmål kan uppnås 5

6 FF kommentarer Oklart vad som åsyftas med redovisning och övergripande information av projektets verksamhet. Information om vad, till vem, varför, hur? Referensgruppens sammansättning och medverkan i projektet är oklar En övergripande verksamhetsplan för resp. delprojekt med Steg 1, Steg 2..etc inklusive tidsplan, skulle vara bra för att få ett grepp om alla olika aktiviteter Arbetsplaner och genomförandeplaner finns ännu ej. Plan för samverkan med myndigheter saknas Planer för horisontella kriterier saknas För vissa styrelsebeslut saknas uppföljning att de är verkställda. Styrelsebeslut innehållande bör, kan ifrågasättas. Delprojekt organisation och verksamhet Delprojekt SKOG Bakgrund och syfte Primära skogsbränslen som grot, klenträd och stubbar har blivit nya sortiment för det svenska skogsbruket. Teknik och transportsystem är under utveckling och effektivitet i skörd och logistik måste förbättras. Målet med projektet Bioenergigårdar i ett nytt landskap är att utveckla och introducera ny teknik, finna former för rationell organisation, förbättrad samordning av råvaruproduktionen i alla led samt att långsiktigt uppnå en ökad produktion av biobränsleråvaror. Projektet syftar också till att skapa en modell för ekologisk landskapsutveckling i vilken social och ekonomisk utveckling stimuleras genom att skapa ökad sysselsättning på landsbygden. Delprojektmål Producera 100 GWh/år. Skapa produktions- och skötselsamverkansområden, med samverkan av produktionshöjande åtgärder som syftar till ökad produktion av biomassa på kort och lång sikt. Testa och studera olika metoder och tekniker. Utveckling av nya metoder och tekniker. 6

7 Organisation Ansvarig utförare för delprojekt Skog är Norra Skogsägarna ek f. Projektet leds av en projektkoordinator och en projektledare. Till projektet är knutet en styrgrupp och en referensgrupp. Styrelsen Styrgrupp (utförandegrupp) Patrik Jonsson Johan Holmlund Projektkoordinator Martin Lundgren Projektledare Mikael Forsman Följdforskare Doktorand? Referensgrupp Thomas Nordfjell, Claes Fries Hans Eliasson, Rolf Björheden Delprojekt Skapa skötselsamverkansområden Delprojekt Informationskampanj Delprojekt Samverka och ta del av andra projekt Delprojekt Testa och utvärdera nya tekniker och metoder Ex-jobb Verksamhet Delprojektets verksamhet är uppdelad i de fyra områdena : 1. Skapa skötselsamverkansområden I varje produktionsområde utlokaliseras mindre skötselområden som kan omfatta trakter inom en by eller annars naturliga drivningsområden. Inom varje skötselområde inventeras vilka åtgärder som kan vara aktuella för att öka uttaget av biomassa både på lång eller kort. Det gäller främst 7

8 skogsmark, men även rationell samverkan med åker- och torvmark. Genom samverkan mellan flera markägare är syftet här att uppnås större kostnadseffektivitet. Följande skötselsamverkansområden är skapade som särskilda insatser Beslutade SSO Sörfors/Berg (Bil. 6) SSO Jämteböle (Bil. 7) SSO Tavelsjö (Bil. 8) SSO Selsberg (Bil. 9) Beslutade SSO Hökmark/Övre Bäck (Bil. 4) SSO Djäkneboda/Nyvik/ratu (Bil. 5) SSO Norra Stortjärn/Älglund (Bil. 6) SSO Vännäs/Hällfors (Bil. 7) 2. Informationskampanj 3. Samverka och ta del av andra projekt 4. Testa och utvärdera nya tekniker och metoder a. Energigallring. Beslutat Verksamhet med Energigallring med Valmet 801 med klipp och drivare testas på 1-2 objekt - Försök med energigallring sker med Vimek 404T och Vimek Anbud har infodrats på bioenergiaggregaten: Bracke C16.a, ABAB klipp 251, Ponsse EH 25, Naarva Gripen, Log Max 4000 och John Deere b. Tomo Hugglink. Beslutat Examensarbete för utvärdering av TOMO-hugglink kommer att starta augusti c. Stubblyft. Beslutat Planerade försök med stubblyft ske med: Jan-Erik Eriksson Komatsu PC 160, Mikael Hansson Åkeri AB och Järvsö Bioenergi. 8

9 Resultatrapportering Lägesrapport Styrelsemöte FF kommentarer Oklart vad som avses med syftet Projektet syftar också till att skapa en modell för ekologisk landskapsutveckling i vilken social och ekonomisk utveckling stimuleras.. Delprojektmålen Producera 100 GWh/år Kan förtydligas i ökad tillväxt och ökad skörd. Skapa produktions- och skötselsamverkansområden.. Kan förtydligas, definition, antal? Testa och studera olika metoder och tekniker. Vilka metoder? Testa vad? Utveckling av nya metoder och tekniker. Vilka metoder och tekniker? 1 Skötselsamverkansområden Beskrivning av erfarenheter från skapandet av samverkansområdena vore värdefullt. Markägarnas attityder och prioriteringar. Effektivitetsvinster, sammanställning av erfarenheter 2 Informationskampanj Plan för informationsspridning skulle behövas 3 Samverka och ta del av andra projekt Plan saknas 4 Testa och utvärdera nya tekniker och metoder Oklart om frågeställningar Uppföljnings/utvärderingsmall borde utarbetas 9

10 Resultatrapportering Rapporter borde anknyta till målen och inkludera erfarenheter av positiv och negativ art för att resultat- och effektmålen ska uppnås. Delprojekt ÅKER Bakgrund och syfte I mitten av 1900-talet fanns i Västerbottens län ca ha åkermark. 50 år senare har arealen jordbruksmark krympt till drygt ha. Detta innebär att det finns gott om mark för en ökad produktion av stråbränsleråvara om man kan utveckla metoder och teknik för restaurering av nedlagd åkermark och ett odlingssystem som ger lönsamhet i produktionen av rörflen. De åkerarealer som kan bli aktuella för en framtida rörflensproduktion är spridda över hela länet och erbjuder därmed också olika villkor för de odlare som väljer att satsa på energiråvaruproduktion. I den nödvändiga omställningen av energisystemen måste utfasningen av fossila bränslen ersättas bl.a. med förnybara och koldioxidneutrala bränslen. LRFs energiscenario har fastslagit att rörflen, salix och hampa är intressanta åkerbränslen. Rörflen (Phalaris arundinacea L.) är ett flerårigt ca 2 m högt gräs med breda blad och kraftiga styva strån och långa vippor. Rörflenen växer vilt i större delen av Sverige. Den förekommer främst på våtoch översvämningsmarker och särskilt på mullrika, lätta jordar. Rörflenen sprider sig vegetativt genom kraftiga underjordiska jordstammar (rhizomer). Dessa rhizomer skjuter nya skott på våren och försommaren och avsätter djupgående rötter. I naturen växer gräset därför ofta i stora ruggar och det står grönt långt in på hösten. Norra Sverige var först ute med rörflensodling i större skala med ca ha år 1992 (Burvall 1997a). För hela Sverige odlades som mest ca ha rörflen under 1990-talet. Tyvärr var marknaden då inte utvecklad och lönsamheten alltför låg eftersom konkurrerande överskott av skogsbränslen var betydligt billigare. Detta medförde att energigrödan rörflen avvecklades och plöjdes upp. Nu finns enbart några få små experimentodlingar kvar, men med den snabba etableringen av biobränslebaserad kraftvärme uppkommer ett gap i försörjningen av biobränslen. Därför har ett större regionalt inåtriktat bioenergiprojekt med deltagande av energiföretag initierat ca 400 ha odling av rörflen under 2007 i Västerbottens kustland med målet att anlägga ytterligare ca 600 ha per år de närmsta åren. Uttalat intresse för rörflen finns även från energiföretag och odlare i andra delar av Norrland och även i Södermanland. 10

11 Syftet med delprojekt Åker är att : - omsätta de forskningsresultat rörande rörflensodling som gjorts under senare år i praktiska försök - medverka i utvecklingen av en modell som svarar emot regionens förutsättningar genom testning av olika skörde- och transportlösningar - ett antal skötselsamverkansområden kan skapas, i vilka markägare och odlare i samverkan kan utveckla både lönsamhet i odling och i beredning eller förädling av råvaran. I samverkan med markägare och odlare i de olika skötselsamverkansområdena skall projektinsatserna fokusera på - Metod och teknik i restaurering av nedlagd åkermark - Utveckling av skördemetoder och effektiva transportlösningar Delprojektmål 1. Bildande av odlarförening för rörflen 2. Skapande av 4-5 skötselsamverkansområden, varav två tillsammans med skötselsamverkansområden för delprojekt Skog. 3. Utveckling av metoder och teknik för nyanläggning av rörflensodling med hjälp av icke konventionell jordbruksteknik 4. Nyanläggning av 200 ha rörflensodling, lika fördelat mellan norra och södra Västerbottens län 5. Utveckling av teknik och metoder för skörd och hantering av rörflen a) Balning vid höst- och vårskörd b) Fälthackning vid höst- och vårskörd c) Komprimering av fälthackad vara f.v.b. till anläggning d) Brikettering/pellettering av fälthackad vara vid gård Organisation Länsstyrelsen i Västerbotten är utförare, med en utförargrupp, bestående av Hushållningssällskapet och Maskinringen som ansvariga för det praktiska genomförandet. Hushållningssällskapet. För delprojektmål 5 görs dokumentation och utvärdering i samverkan med SLU. 11

12 Verksamhet Den beslutade verksamheten omfattar följade särskilda insatser Utvecklingsinsatser skörd/komprimering (MR), beslutat Information och demonstration av olika tekniker vid vårskörd av rörflen (MR) beslutat Restaurering Fårträsk Malå (HS), beslutat Projekt Rörflen i skogslandet (HS), beslutat Initiativ för att bilda en odlarförening i Västerbotten (MR), beslutat Restaurering av nedlagd åker för energiproduktion (MR), beslutat Utveckla teknik och metod för effektivare skörd av rörflen (MR), beslutat Resultatrapportering Lägesrapport delprojekt 4 Rörflen i skogslandet Jan-Jun 2008, FF kommentarer Verksamhetsuppdelningen mellan Hushållningssällskapet och Maskinringen är otydligt beskriven Syftet, utvecklingen av en modell som svarar emot regionens förutsättningar, är oklart Lägesrapportering borde även inkludera erfarenhetssammanställning från möten med markägare etc Delprojekt FoU SLU, Röbäcksdalen är ansvarigt för genomförande av delprojekt FoU. Bakgrund och syfte Sverige har åtminstone hektar jordbruksmark som kan bli aktuella för odling av energigrödor, varav rörflen är en möjlig gröda. Bara i Västerbotten finns ha övergivna jordbruksmarker som skulle kunna användas till rörflensodling. Om 6 ton skottbiomassa (ovanjord) per hektar skördas som biobränsle kan man enbart i detta län få ut 600 GWh per år vilket motsvarar ton årligen fixerat kol bara i skörden. Merparten av biobränslekolet återgår dock till atmosfären under förbränningssäsongen. Därtill kommer betydande mängder, men ännu ej beräknade mänger, kol upplagrat i marken. Biomassan i rötter och rhizom är 9-15 ton per ha 12

13 efter fem års rörflensodling och till det kommer döda rötter och ökning av humushalten. Hittills finns det mycket lite information om omsättningen av detta material. Kvantifieringen av upplagring i rötterna är ännu osäker eftersom dessa kan nå ned till 2-3 m djup. Hur mycket kol som upplagras netto beror även på historiken för mark som odlas. Ifall rörflen ersätter annuella grödor är fixeringen av kol i underjordsdelar och mark större än om perenner odlats tidigare. Det FoU-arbete som genomförts har visat att vårskörd av övervintrad rörflen ger stora fördelar genom att grödan då är torr och halterna av kväve, svavel, kalium och klor minskat. Under vintern sker även andra förluster av växtmaterial. Milda och regniga vintrar kan ge stora förluster och medföra att skörden på våren minskar till 6 8 ton torrsubstans per hektar, men på mulljordar med god vattentillgång har i praktisk odling betydligt större skördar noterats (Landström & Wik 1997). Även finska skördeförsök har visat att från och med andra skördeåret var torrsubstansskörden 6-8 ton per hektar vårskördad rörflen (Pahkala et al. 2003). Larsson et al. (2006) har även pekat på betydande skördeförluster och befarade skador på skjutande skott vid sen vårskörd. En obekräftad hypotes baserad på icke-systematiska observationer är även att fördelningen av strån och skott samt skottskjutning på hösten kan ha avgörande inflytande på skördenivån. Palmborg et al. (2005) indikerar möjligheter att under etableringsfasen samodla rörflen med klöver vilket då skulle möjliggöra skörd av ett djurfoder och således även ge inkomster under etableringsfasen. Rörflen en sänka för både kol och kväve Det är välkänt att perenna växter kan fastlägga stora mängder kol i marken (e.g. Parrish & Fike 2005, Zan et al. 2001). Studier har indikerat att drygt ett ton kol kan fastläggas per hektar och år om annuella åkerväxter byts mot perenna (Conant et al. 2001, Hutchinson et al. 2007). Perenna rhizomgräs har troligen en ännu större effekt eftersom rhizomsystemet är så omfattande (Parrish & Fike 2005). Det amerikanska gräset switchgrass (Panicum virgatum L.) visade sig höja kolhalten i marken betydligt även på sämre marker i Quebec, Kanada (Zan et al. 2001). Många rhizomgräs är bättre anpassade till olika typer av stress, t.ex. växer rörflen bra i norra Sverige på marker där varken Salix eller ettåriga grödor är lämpliga (Landström et al. 1996, Börjesson 1999). Åkerbränslen har askbildande ämnen som kan ge problem Ur förbränningsteknisk synpunkt är det särskilt värt att notera rörflenaskans risk för sintring och agglomerering, liksom för andra åkerbränslen. Detta kan vålla stora problem vid förbränningen. Därför inriktas FoU-arbetet på att ta fram dels nya förbränningsprinciper för små och medelstora förbrännare, dels snabba och robusta metoder) för att bl.a. karakterisera råvaran och askbildande ämnen (Lestander & Rhen 2005) i syfte att blanda in additiv och därigenom öka askans smältpunkt. Den viktigaste skillnaden mellan rörflen och trädbränslen är att rörflenen som regel har högre askhalt, oftast betydligt mer. Askan är dessutom voluminös, vilket kan medföra svårigheter med askutmatning från pannan. Ytterligare problem är att aska från rörflen i regel har lägre smältpunkter. Energigräset uppvisar emellertid mycket stora 13

14 variationer i askhalt beroende på jordart. Burvall (1997b) har i en studie visat på en variation i askhalt från 2,2 till 10,1%. De lägsta halterna erhölls vid odling på mullrika lätta jordar, vilket är i nivå med de hos grenar och toppar som faller ut vid skogsavverkning av barrträd och vars barr fått falla av efter torkning. De högsta halterna erhölls i rörflen som odlats på styva leror. Askan består till stor del av kisel men även av näringsämnen såsom kalium, kalcium, magnesium, fosfor och spårämnen. I jämförelse med höstskörd reducerade vårskörd halterna av kväve, svavel och klor vilket medförde högre asksmältpunkt (Burvall 1997b). Nya rörflensorter under provning SvalövWeibull AB har, med finansiering av Energimyndigheten, sedan slutet av 1980-talet drivit ett förädlingsprogram för rörflen som bränsle- och fibergröda. Idag finns därför ett urval av sorter under utveckling som visat ända upp till 30 % högre avkastningsnivåer än den kommersiella sorten Palaton och avsikten är att uppföröka dessa för kommersialisering (Svalöf Weibull AB, 2004). I ett pågående samprojekt mellan SLU, NJV och Svalöf-Weibull AB, sker uppförökning av nya linjer och dokumentation av skörd och uthållighet hos de mest intressanta linjerna. Ny skörde- och transportteknik måste utvecklas Energigräs skördas vanligen i form av rektangulära högdensitetsbalar eller rundbalar. Sådana balar måste förbehandlas innan bränslet kan användas i de system för bränsleinmatning som främst är baserade på träbränslen och torv. Balarna måste därför rivas eller hackas för att möjliggöra mixning med andra biobränslen. Eftersom balarna har låg energidensitet (0,6-0,7 MWh/m 3 ) innebär det att all hantering och alla kortare eller längre transporter snabbt minskar lönsamheten. De kossar, rivar etc som finns i anslutning till större värmeverk är sällan anpassade för stora balar. I de fall balar utgör handelsbränsle måste sålunda utrustning för att sönderdela balar införskaffas till höga kostnader. Dessutom kan vårskördade åkerbränslen vara så torra att snabbt roterande verktyg utgör en antändningsrisk. Leverans av energigräs i hackad form till värmeverk kan vara ett alternativ att utveckla då det möjliggör direktinblandning med torv och andra biobränslen. Genom att komprimera hackat material kan dessutom det lönsamma transportavståndet öka betydligt. Insatser Delprojekt FoU skall fokusera på en fortsatt kunskapsuppbyggnad inom insatsområdena : - Sortprovning av rörflen - Produktion av åkerbränsle - Åkerbränsle- miljöaspekter - Skörde- och transportsystem - Bränsleförädling och förbränning 14

15 Delprojektmål Ej angivna. Organisation För delprojektet ansvarar SLU. Verksamhet Verksamheten bedrivs i följande insatsområden, beslutade : Insats I. Sortprovning av rörflen InsatsII. Produktion av åkerbränsle Insats III. Åkerbränsle, miljöaspekter Insats IV Skörde- och transportsystem Insats V. Bränsleförädling och förbränning Resultatrapportering Lägesrapport för insatserna I-V FF kommentarer Delprojektmålen borde preciseras inklusive tidsplaner Informationsförmedling Webbinformation www. norra.se a) Hemsida b) Informationsbroschyr Bioenergigårdar i ett nytt landskap (även som broschyr) c) Förslag till examensarbete TOMO-Hugglinksystem hs-nord.hush.se a) Hemsida a) Hemsida 15

16 Hemsida a) Projektbeskrivning b) Beskrivning delproj Skog c) Beskrivning delproj Åker d) Beskrivning delproj FoU a) Hemsida FF kommentarer Informationsplan saknas, dvs vilka informationsinsatser behöver göras, för att projektets mål ska uppnås? Utförlig och väl utformad information om projektet finns på resp. hemsidor för Skog och Åker Information saknas på SLU:s hemsida I informationen på Bioenergigårdars hemsida hos länsstyrelsen finns ingen beskrivning av genomförd och pågående verksamhet. Viss information är felaktig. Rutiner för uppdatering av webbinformation saknas E-postsändlista med senaste nytt kunde vara ett bra och snabbt sätt att förmedla aktuell information Projektövergripande FF kommentarer Tidsplaner och tydliga uppföljningsrutiner skulle underlätta uppföljning av särskilda insatser. Rutiner för lägesrapportering borde utarbetas Tydligare frågeställningar för insatser av undersökande, utvecklande, utvärderande karaktär, skulle kunna öka precisionen i utförandet och värdet av de slutsatser som kan dras av resultaten. 16

17 17