TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Pedagogiska nämndernas stab 2013-01-07 Dnr: 2011/187-UAN-666 Lars-Erik Lund - PFLL02 E-post: lars-erik.lund@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Slutrapport - Tranellska gymnasiet Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar godkänna slutrapporten för fortsatt handläggning av ärendet. Ärendebeskrivning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har tidigare beslutat om utredning kring Tranellska gymnasiet. En slutrapport finns nu färdig att redovisa. Bilagor Slutrapport - Tranellska gymnasiet 2011/187-UAN Skickad av: Lars-Erik Lund - PFLL02
1 Sm Utbildning Tranellska Gymnasiet Lokaler och organisation Bo Stenström, 2012 12 27
2 Innehåll Sammanfattning sid 3 1 Uppdrag och bakgrund sid 4 2 Servicecollege sid 4 2.1 Grundkriterier sid 4 2.2 Certifieringsprocessen sid 5 2.3 Befintliga servicecollege sid 5 2.4 Aktuella utbildningar sid 6 3 Lokala programråd och branschsamarbete sid7 4 Marknadsföring sid 8 5 Elevunderlag och bemanning sid 8 5.1 Personal sid 8 5.2 Elevunderlag sid 8 6 Lokalisering och organisation sid 9 6.1 Lokaler, krav sid 9 6.2 Lokaler. Kvm sid 9 6.3 Kursplaner och bestämmelser sid 12 6.4 Lokalisering sid 12 7 Synpunkter från skola och intressenter sid 13 7.1 Branschrepresentanter sid 14 7.2 Västmanlands Kommuner och Lt. sid 14 7.3 Elevperspektiv sid 15 8 Slutsatser och rekommendationer sid 15 Källor sid 16 Bilagor sid 16
3 Sammanfattning Utredningen rekommenderar en fortsatt information och diskussion med intressenter och kommuner avseende Servicecollege eftersom ett sådant kan förbättra bransch- och kommunsamverkan samt bidra till marknadsföring av ingående utbildningar. För att förbättra branschsamarbetet rekommenderas att en avsiktsförklaring tillsammans med arbetslivet skrivs och en styrgrupp med klart definierade mandat upprättas. Nuvarande och framtida lokalbehov styrs av prognoser, lagar och förordningar. Den övervägande argumentationen talar för att en samlokalisering med Wijkmanska och helst även Hahrska av ett sammanhållet Tranellska i Kopparlunden skulle ge de bästa synergieffekterna och ge Tranellska de bästa förutsättningarna att bedriva skarp verksamhet. En uppsplittring med lokalisering av Hotell och Turism till Carlforsskas lokaler i Mdh skulle inte ge den kursplanesamverkan som förutskickats och skulle heller inte vara förenligt med önskemål från de avnämare som har både restaurang och hotellverksamhet.
4 1.Uppdrag och bakgrund Hotell- och turismprogrammet samt Restaurang-och livsmedelsprogrammet och Gymnasiesärskolan är lokaliserade till Tranellska gymnasiet. Vuxenutbildningen finns på Sjöhagsvägen. Det är tveksamt om denna programsammansättning är optimal i GY-2011. Ett Servicecollege är tänkbart och skall utredas där exempelvis Hotell och Turism kan ingå tillsammans med Ekonomi, Handel- och Administration samt andra intressenter. Restaurang och Livsmedelsprogrammet skall ses över med hänsyn till branschkoppling, lokalprogram, volym och koppling till vuxenutbildning. Tranellskas lokaler på Vedbovägen (fd Wenströmska) och vid Sjöhagsvägen är slitna och inte ändamålsenliga i den nya gymnasieskolan varför nya lokallösningar är aktuella. Tranellskas Restaurang- och Livsmedelsprogram ska samlokaliseras med Wijkmanska gymnasiet. Hotell- och turism kan endera lokaliseras tillsammans med Restaurang- och Livsmedel eller separeras och samlokaliseras med Carlforsskas Ekonomi- och handelsskola. 2.Servicecollege 2.1 Grundkriterier Servicecollege är en regional sammanslutning av olika utbildare. Både gymnasiala och eftergymnasiala utbildningar ska ingå i ett college. Minst tre certifierade utbildningar ska ingå. En regional styrgrupp ska bildas med representanter för minst tre kommuner. Det finns inga krav på att alla ingående kommuner ska ha egna utbildningar utan en samverkanskommun utan egna utbildningar kan enligt ServiceCollege nationella kansli sitta i ledningsgruppen. En gemensam kärna med grundläggande kompetens och grundläggande värderingar ska finnas i alla utbildningar. Samverkan på bredden genom att olika program inom servicesektorn samverkar. Samverkan på höjden genom att gymnasiala och eftergymnasiala utbildningar samverkar. Samverkan på djupet genom samverkan med branscherna i regionen om lärande i arbetslivet. Samverkan inom skolan genom integration av kärn- och karaktärsämnen så att Servicecollege blir en samlad utbildning. Kostnaden är 20.000 per år under ansökningsarbetet.
5 2.2 Certifieringsprocessen 1.Kontakt med kansliet: Innan beslut har tagits bör kontakt tas med Servicecolleges nationella kansli för information om processen. 2.Information till politiker och tjänstemän: Nationella Styrgruppen bör kontaktas för att ge underlag till beslut om att inleda certifieringsprocessen. 3.Samarbetsavtal : Om beslut fattas bildas en interimsstyrgrupp som sluter samarbetsavtal med Nationella Styrgruppen innehållande planering av processen. 4.Förstudie, strategiarbete och regional styrgrupp: En förstudie/behovsanalys identifierar intresse och kompetensbehov hos företag och fackliga parter. Därefter diskuteras strategier för att kartlägga resursbehov och målsättning. Avsiktsförklaring undertecknas av deltagande kommuner. Regional styrgrupp skapas med arbetslivsmajoritet och representanter från minst fem företag i tre kommuner. När beslut om ingående utbildningar har tagits börjar arbetslag från respektive utbildning att arbeta med ansökan om certifiering. 5.Ansökan om certifiering: -En övergripande regional ansökan utformas av den regionala styrgruppen -Lokala ansökningar utformas av lärararbetslagen -Samarbetsavtal upprättas mellan samverkande parter Deadline för ansökan om certifiering till Nationella Styrgruppen är 15 mars och 15 oktober. Checklista finns för ansökan. 6. Certifiering: Servicecolleges varumärke får användas. Avgifter är 30.000 under 10 utbildningar, 55000 för 10-20 utbildningar och 75000 för flera utbildningar. 7.Utvärdering och uppföljning: Den regionala styrgruppen skickar årligen in verksamhetsrapport med uppföljning till Nationella Styrgruppen. 8.Återcertifiering sker vart tredje år. 2.3 Befintliga servicecollege Malmö startade 2008. En lokal inriktning finns på Handel och Administrationsprogrammet. Efter ett basår i skolan genomförs 1000 poäng ute på företag. Företagen har majoritet i ledningsgruppen. Inga eftergymnasiala utbildningar finns med. Umeå förbereder certifiering inom Hotell o Turism, Handel och administration samt Livsmedel och Restaurang. Samverkansgrupp har bildats. Inga eftergymnasiala utbldningar finns med hittills. Servicecollege Södra Norrland består av gymnasiala program i Sundsvall, Timrå och Ånge med tonvikt på handel och ekonomi. (gamla gymnasiets programindelningar.)
6 Servicecollege Värmland består av gymnasieutbildningar (gamla gymnasiets indelningar) inom handel, ekonomi, hotell/restaurang samt Barn och Fritid. 2.4 Aktuella utbildningar Tranellska: Hotell och turism, inriktning Hotell och konferens samt Turism och resor Livsmedel och Restaurang, inriktning Bageri och konditori samt Kök och servering. Komvuxutbildning Restaurang och storhushåll Särskoleutbildning: Hotell, restaurang, bageri. Carlforsska: Ekonomi- och handelsskolan Mälarakademin: Yh-utbildning Ledarskap för mötesindustrin : Mälarakademin kan inte ta ställning förrän frågan har kommit upp i ledningsgruppen efter årsskiftet. Ytterligare information bör ges till ledningsgruppen som har att ta beslut i frågan. Risk finns alltid att YH-utbildningen inte får starttillstånd i nästa ansökningsomgång som kommer 2013. Sala kommun har Restaurang o Livsmedel samt startar Handelsprogrammet i höst. Sala kan inte lämna positivt besked i nuläget, men kan tänka sig att medverka i fortsatta diskussioner med skolledning och politiker. Hallstahammar är intresserade av att delta i ledningsgrupp under förutsättning att positivt beslut tas i den lokala nämnden efter ytterligare kontakter och diskussioner. Hallstas medverkan blir då endast i ledningsgruppen vilket är en svaghet. Eskilstuna skulle i ett senare skede kunna kontaktas för att utröna eventuellt intresse eftersom samarbete redan sker i form av Teknikcollege. Detta skulle vidga intressesfären till en region Mälardalen. Även Kungsör är samverkanskommun men har inte visat intresse vid kontakter. Fagersta har inte kontaktats, men är enligt erfarenhet mera intresserade av att vända sig mot södra Dalarna. Köping är inte intresserade av samarbete med Västerås utan driver KAK-konceptet. Sala, Hallsta/Sura och Eskilstuna skulle alltså kunna vara intressanta samarbetspartners, men beslut bör inte tas förrän mera konkreta diskussioner kan föras. En viktig fråga är vilka utbildningar som bör ingå i Servicecollege. Hotell och Turism samt Handelsprogrammet är givna. Restaurang och Livsmedel finns med i andra collegebildningar liksom Ekonomiprogrammet. Carlforsska anser att Ekonomiprogrammet inte passar in i college eftersom det är högskoleförberedande. Restaurang och Livsmedel innehåller delvis servicefunktioner och skulle kunna vara aktuellt. Sammansättningen av Servicecollege måste alltså diskuteras ytterligare innan beslut tas.
7 Eventuellt kan nya YH-utbildningar sökas som komplement till gymnasieutbildningar. Detta torde vara speciellt intressant för restaurangsidan som skulle kunna utbilda köks- eller restaurangchefer. Viktigt är i så fall att gymnasieutbildningen efterföljs av praktik i branschen. Ett Servicecollege verkar intressant och skulle om man arbetar igenom värdegrunderna kunna ge bra marknadsföring. Sannolikt skulle det bästa vara att ett sådant hade formen av ett paraply där de enskilda utbildarna skulle ingå med sina respektive organisationer. En gemensam drifts organisation verkar tungrodd och är knappast aktuell. Den regionala ledningsgruppen skulle kunna fungera även om de olika utbildarna har egna styrgrupper. Förutom den befintliga yrkeshögskoleutbildningen Ledarskap inom mötesindustrin skulle en eftergymnasial Yh- utbildning på restaurangsidan vara intressant. Väsentligt är då att de sökande har praktik mellan gymnasie/komvuxutbildningen och ansökan till YH. Restaurangbranschen ger ut en broschyr om detta inom kort. Certifieringsprocessen är som synes ovan ganska omständlig och kräver antagligen en projektledare för att hållas igång. Detta drar med sig extra kostnader för intressenterna. Den regionala styrgruppen för Servicecollege bör omfatta representanter för alla ingående programråd förutom arbetslivsrepresentanter och representanter för deltagande kommuner. Styrgruppen måste givetvis utformas enligt Servicecolleges nationella styrgrupps anvisningar. Det finns skäl att driva frågan om Servicecollege vidare även om de tillfrågade samarbetspartnerna i nuläget inte vill ge några bindande löften om deltagande. 3.Lokala programråd och branschsamarbete Ett väl utvecklat samarbete med branscherna är avgörande för utbildningarnas framtid. Enligt Skollagen 8 ska ett lokalt programråd/branschråd finnas i varje program. Problemet är att branschråd, yrkesråd och andra rådgivande funktioner nästan aldrig har fungerat tillfredsställande. Anledningen har dels varit att näringslivet ofta har skickat fel personer och att skolorna inte har strävat efter att ge råden tillräckligt inflytande. Information har oftast gått i en riktning och förslag från näringslivet har negligerats. Detta är en generell iakttagelse verifierad i tidigare utredningar och alltså inte signifikativ för Tranellskas branschråd. Lyckade konstruktioner har varit Edströmskas styrgrupp som började med att komma överens om en avsiktsförklaring och där arbetslivet hade majoritet. Styrgruppen har inte beslutsrätt men väl rätt att rekommendera åtgärder och beslut till Utbildningsnämnden. Ett annat bra exempel är Ledningsgrupperna inom KY-(numeraYH)-utbildningarna, som har den reella makten över utbildningen och alltså övertar både UN:s och rektors beslutsrätt. Nyckeln i båda fallen är att arbetslivet ska känna att man har ett reellt inflytande. Programrådet ska bestå av lärare, skolledare, elever och representanter för näringsliv och fackliga organisationer. Ordförandeskap bör tas från de externa medlemmarna och företag/fack bör enligt min mening ha majoritet. Tydliga mandat i form av avsiktsförklaring bör ges där rektors och UAN:s befogenheter klargörs men där rådets/styrgruppens rekommendationsrätt också accentueras. Kunskapsinnehåll, APL-frågor, handledarfrågor,
8 elevuppföljning, kvalitetsfrågor, marknadsföring med mera bör tas upp. Ett intimt samarbete mellan speciellt ordföranden och skolledningen är nödvändigt för att driva frågorna framåt. Det förordas också att man ska inrätta regionala programråd. Här kommer Servicecolleges krav på regional styrgrupp in. 4.Marknadsföring Marknadsföringen måste intensifieras eftersom sökandefrekvensen är relativt låg framför allt beroende på vikande elevunderlag och tendenser att elever föredrar högskoleförberedande program. En certifiering i Servicecollege och möjlighet att erbjuda YH-utbildningar som komplement bör tillsammans med mässor, annonser med mera hjälpa upp siffrorna. Marknadsföringsmaterial och aktiviteter bör inte inkräkta på de enskilda skolornas integritet om man exempelvis bestämmer sig för att formera ett Servicecollege. Tranellska gymnasiet, medlem i Servicecollege Västmanland (alt. Mälardalen) kan vara exempel på hur man kan uttrycka samverkan i marknadsföringen. 5.Elevunderlag och bemanning 5.1 Personal I nuläget finns 14 lärare i yrkes- och allmänna ämnen anställda. Därtill kommer 1 rektor och 1 administratör. Övriga tjänster (idrottslärare, naturkunskapslärare, elevhälsoteam, vaktmästare och bibliotekspersonal är samordnade med övriga enheter på fd Wenstömska. Tranellska servar hela skolan med 2 biträden i cafeterian. Inom vuxenutbildningen finns 5 lärare anställda (åretruntverksamhet). 5 lärare är anställda i Gymnasiesärskolan. Sammanlagt beräknas personalen i framtiden uppgå till cirka 25 medarbetare (lärare, rektor, administratör), enhetsgemensam personal icke inräknad. Vissa samordningsvinster bör kunna uppnås om skolenheterna samlokaliseras. 5.2 Elevunderlag Beräkningarna är osäkra på grund av minskande elevkullar de närmaste åren, nya högskolebehörigheter om har inverkat negativt på rekryteringen till yrkesprogrammen, upphandlingsresultat, konkurrens från friskolor med mera. Sett på ett par års sikt framåt kommer kullarna att öka igen. Totalt uppskattas elevunderlaget till 200-220 ungdomselever och 30-40 vuxenstuderande fördelade enligt nedan: Livsmedel: Bageri/konditori: Ungdomsgymnasiet 18 elever per år, vuxenstuderande 10-12 deltagare vid två antagningstillfällen per år. Restaurangutbildningen: Ungdomsgymnasiet kök,servering 32 elever per år. Vuxenstuderande: Kockutbildning 10-12 deltagare vid två antagningstillfällen per år, kallskänksutbildning 6-8 deltagare vid två antagningstillfällen per år.
9 Hotell-och turism utbildningen: Ungdomsgymnasiet 18 elever per år. Vuxenstuderande oklart. Gymnasiesärskolans hotell- och restaurangutbildning: 17 elever. 6.Lokalisering och organisation 6.1 Lokaler, krav avseende miljö, säkerhet, tekniska krav Miljökrav: Miljöstation, halkfria avspolningsbara golv i kök och bageri, godkänd ventilation, avskildhet för matvaror, disk, rotsaker och övrig mathantering. Bestämmelser angående kök av olika slag. Säkerhet: Lagenliga nödutgångar, brandsäkerhet samt speciella krav mot brand, inbrott zonindelning i kök med mera. Tekniska krav: Hög takhöjd i kök och bageri, dagsljusinsläpp. (Byggnormer för övrigt). 6.2 Lokaler kvm Restaurang gymnasie/vux Kök 1: Metodkök, förberedelse Kök 2: Matlagning för lunchservering Kök 3: Matlagning för á la cartematsal Matsal 1: Bricklunch, buffé Matsal 2: A la carte inkl VIP 2 lektionssalar I anslutning till köken 1000 Elevmatsals ytan beror på hur många enheter som ska servas. Köken ska vara intill varandra med så lite väggar som möjligt. Matsalarna ska vara intill varandra för samutnyttjande. Köksmästarhytt 8 Renseri 20 Avsvalningsrum 15 Diskrum 30 Bar/loggia 20 93 Torrförråd 10 Frysrum 2 st 10
10 Kylrum 2 st 10 Förråd förbrukningsartiklar 4 Linneförråd 8 Porslinsförråd 8 Förråd för arbetskläder 8 Städförråd 6 Omklädningsrum inkl duschar och toaletter 155 13 st á 12 kvm: Vux 1 kv, 1 m,gysär 1 kv 1 m,, HoT 1 kv 1 m, Gy 3 kv 2 m, personal 1 kv 1 m 219 Kapprum o toa för gäster, 2 st 18 Tvätt o strykrum 10 2 uppehållsrum, 1 i anslutn till rest, 1 t allm ämnen 30 Samtalsrum 10 Vilrum 7 Personalrum 30 Butik 80 Café 80 Varuintag 15 280 Gy-sär 4 kök modell hemkunskap 250 2 lektionssalar 120 Grupprum 3 st 30 400 Gemensamma förråd Bageri 2 bagerilokaler 500 1 rum för mjölfritt (chokladtillv.) 60 Diskrum 20 Lektionssal i anslutn. till bageri 60
11 Förråd torrvaror 12 Kylrum 10 Frysrum 10 Förråd redskap 8 Förråd förbrukningsart. 8 688 Hotell och turism 1 konf.rum 40-50 pers 200 3 grprum/mötesrum/klassrum 240 Reception inkl lounge 40 Klädförråd 8 488 Gymnasiegemensamma ämnen 4 klassrum 320 8 grprum i anslutn. till klassrum 100 1 öppen studiehall 250 Lärararbetsplatser (22-24 lärar) 250 920 Övrigt Rektorsexp 20 Adm 15 Arkiv 6 Kontorsförråd 4 Skolsköterska 20 Kurator 15 Syv 15 95 Totalbehov lokaler: 4183 kvm Ovanstående beräkningar baserar sig på en verksamhet av nuvarande och framtida omfattning. Prognoser för befolkningsutveckling visar att elevkullarna kommer att öka igen i framtiden från nuvarande låga nivå. Vuxenutbildningen flyttas från Sjöhagsvägen och är inräknad i kalkylerna. Livsmedelsstadga och andra bestämmelser gör att många lokaler, bland annat kök, måste åtskiljas. En samlokalisering med Wijkmanska och helst även Hahrska
12 skulle kunna generera en hel del samordningsvinster när det gäller klassrum för allmänna ämnen. Expeditioner, syv, skolsköterska, kuratorsutrymmen bör också kunna samordnas. Det bör noteras att reglerna är mycket stränga när det gäller undervisningskök. Man får inte blanda restaurangverksamhet och undervisning i samma kök och olika kategorier av undervisningskök måste åtskiljas. Detta innebär att externa kök av olika slag inte kan användas för undervisning. 6.3 Kursplaner och bestämmelser Kursplanerna skiljer sig mer än tidigare på Restaurang/Livsmedel och Hotell/Turism. Detsamma är fallet med Handelsprogrammet. Entreprenörskap 100 p är programgemensamt i HT och Handel men programfördjupning i RL. Försäljning och kundservice förekommer i olika former i alla programmen. Se vidare bilaga 1-3, Program. För övrigt har de aktuella programmen inte mycket gemensamt när det gäller de ingående kurserna förutom givetvis de allmänna ämnena. 6.4 Lokalisering Alternativ 1 innebär att Tranellskas verksamhet hålls ihop i en skolenhet. Argumenten är följande: Branschrepresentanter med både hotell-konferens- och restaurangverksamhet hävdar bestämt att restaurang- och hotellutbildningarna hör ihop eftersom helhetsperspektivet inte får tappas bort. Restaurangägare utan annan verksamhet har av naturliga skäl ingen åsikt i frågan. Turism och reseinriktningen är i och för sig mera udda, men av samutnyttjandeskäl finns ingen anledning att bryta ut denna inriktning. Särlokaliseringen av vuxenutbildningen har historisk bakgrund och är inte optimal. All restaurang- och livsmedelsutbildning bör samlokaliseras även om vuxengrupperna har egna schemor. Vuxenutbildningen har på Sjöhagen genererat 75 % förädlingsgrad jämfört med ungdomsutbildningen som genererat endast 34 %. Med förädlingsgrad menas restaurangförsäljning av de inköpta råvarorna. Ju mera skarp verksamhet som kan bedrivas, desto högre förädlingsgrad kan uppnås, vilket i sin tur genererar kostnadsreduceringar. Detta har visats av vuxenutbildningen som till stor del hittills har inriktats på att driva servering även för allmänheten. Vuxenutbildningen utnyttjar för närvarande 1091 kvm. Denna siffra kan reduceras en hel del beroende på hur mycket vuxenutbildning som Tranell får i framtiden. Särskoleutbildningen är känslig och bör ha möjlighet att arbeta avskilt även om faciliteterna kan samutnyttjas. Den skarpa verksamheten är som ovan visats mycket viktig. Tranellska skulle enligt sin verksamhetsbeskrivning kunna erbjuda konferensverksamhet, restauranger, butiker och service både till omkringliggande skolor och allmänheten för att träna eleverna i praktiskt arbete. Receptionsverksamhet kan ge praktik åt hotellutbildningen. En branschrepresentant ansåg att otillbörlig konkurrens måste undvikas varför riktlinjer måste finnas. (Extern verksamhet är vanlig både på bygg- och fordonsprogrammen och riktlinjer finns säkerligen redan nu). Om den skarpa verksamheten ska fungera krävs samlokalisering med Wijkmanska
13 och helst även med Hahrska. En samlokalisering ger också möjlighet att dela resurser, exempelvis elevhälsa, bibliotek, lärare i allmänna ämnen med mera. Argument emot denna lösning har angetts vara att skolan blir för stor för att få plats i de relativt små ytor som finns till förfogande och att en uppsplittring ger större möjlighet till variation när det gäller lokalplacering. Alternativ 2 innebär att Tranellska behåller Restaurang och Livsmedel medan Hotell och Turism läggs under Carlforsskas Ekonomi och Handelsskola och samlokaliseras på våning tre i lokalerna vid Mdh. Denna våning kan frigöras eftersom den hyrs på korttidskontrakt och Carlforsska har option på ytorna. (Optionen verifieras av CG Karlsson ansvarig för lokalfrågorna). Argument för denna lösning är att Carlforsskas säljutbildningar till viss del även kan appliceras på hotell och turismutbildningarna genom att lärarkompetensen kan samutnyttjas. I realiteten är dock samverkansmöjligheterna begränsade förutom de programgemensamma entreprenörkurserna på 100 poäng. Se kursplanebilaga 1-3. Lokalytan på Mdh, F-byggnaden våning 3, är beräknad till 2000 kvm. Om hotell och Turism lokaliseras till F-byggnaden behövs cirka 500 kvm under förutsättning att alla administrativa utrymmen och klassrum för allmänna ämnen samutnyttjas. Argument emot denna lösning är att helhetsperspektivet som är viktigt för de stora avnämarna som har både hotell och restaurangverksamhet går förlorat och att Tranellska inte kommer att ha möjlighet att arbeta med skarp konferensverksamhet. Dessutom blir synergieffekterna mindre än vid en samlokalisering. Risk finns också för överetablering i F- byggnaden vilket försvårar för Carlforsskas Ekonomi- och Handelskola att expandera i framtiden även om behoven för Hotell och Turism är relativt små. Med stöd av ovanstående argument förordas att Tranellska gymnasiet etableras tillsammans med Hahrska och Wijkmanska gymnasierna i Kopparlunden där de största samverkansmöjligheterna och därmed den bästa ekonomin finns. 7.Synpunkter från skola och intressenter Tranellska framhåller att man har planer på att skapa ett konferenscentrum med restaurang, livsmedels- och hotellutbildningen. Turismutbildningen har mera oklar hemvist. Den externa verksamheten är mycket viktig inte minst ur ekonomisk synpunkt. En tanke skulle kunna vara att Tranellskas utbildningar ingår i ett Servicecollege utan att programmen bryts isär. Servicecollegetillhörigheten kanske kan förbättra sökandesiffrorna som svänger från tid till tid. Carlforsska anser att ekonomiutbildningen inte alls passar in i ett servicecollege: Ekonomiprogrammet är en teoretisk utbildning som framför allt riktar sig till blivande jurister och civilekonomer. Rekryteringen till denna utbildning är god. Ekonomi och Handel hänger dock ihop vilket komplicerar collegetanken. Både Hotell och Turism samt Handel och Administration har få sökande och svaga elever vilket skulle kunna tala till fördel för ett college om detta kan bidra till en bättre marknadsföring.
14 7.1 Branschrepresentanter Restauranginriktningen och hotellinriktningen bör hållas ihop eftersom helhetsperspektivet är viktigt: Även om hotellpersonalen och restaurangpersonalen har olika arbetsuppgifter så måste alla känna till och ha förståelse för varandras arbete. Kombinationen hotell och restaurang är klassisk! Turism och resor är däremot lite udda i sammanhanget. Säljfunktionen blir mer och mer aktuell. En bra receptionist måste kunna sälja in olika alternativ och aktiviteter till gästerna. Detta tangerar i viss mån Carlforsskas handelsutbildning. Utbildningen måste vara uppdaterad exempelvis när det gäller bokningssystem och annat. Detta kan bara ske i skarp verksamhet i samarbete med företagen. Praktiken måste vara verklighetsanknuten. Skyddad verkstad får inte förekomma. IT-sidan är mycket viktig i all verksamhet. Lärarbesök fungerar bra under praktikperioder. En genomtänkt strategi bör vara att handledaren uppdaterar inte bara eleverna utan också lärarna och att lärarna delger handledarna sina pedagogiska erfarenheter bland annat för att handledaren ska vara med och sätta betyg. Handledarutbildningar har alltid varit ett komplicerat område eftersom företagen har svårt att släppa till tid för detta. Här har även företagen ett ansvar. Bättre respons skulle behövas från skolans sida när det gäller framtagande av praktikplatser. Detta är ur näringslivets perspektiv viktigt ur rekryteringssynpunkt. Elevrekryteringen är problematisk: Risk finns att eleverna är för svaga när de kommer ut på praktik. Den sociala kompetensen måste tränas betydligt bättre än idag. Här ligger friskolorna klart före. Rätt inställning är viktigare än avancerade kunskaper även om grunderna måste behärskas. Tempot i arbetslivet är ofta hårt, speciellt på restaurangsidan. Eleverna måste förberedas på detta genom arbete i skarpt läge. Branschrådet fungerar inte. Representanterna har inget reellt inflytande och upplever att förslag och idéer rinner ut i sanden. (Detta är ett generellt problem som har funnits i alla tider oavsett om råden har hetat yrkesråd, vuxenutbildningsråd eller andra beteckningar). Notabelt är att flera intressenter på restaurangområdet inte ansåg sig ha tid att träffa utredaren, vilket tyder på ganska ljumt intresse för skolans utbildningar från de lokala restaurangerna. Trots detta framhåller branschen att bristen framför allt på kockar börjar bli besvärande. I Stockholm fattas för närvarande 400 kockar och bristen börjar bli akut även i Västerås. Därför måste restaurangutbildningen försöka fylla behovet. 7.2 Västmanlands Kommuner och Landsting Avgörande för en serviceutbildnings framgång är att säljperspektivet beaktas: Varje serviceperson är en försäljare av inte bara varor utan också aktiviteter med anknytning till den aktuella branschen. Kedjan Värdskap-information-säljbara alternativ-merförsäljning är viktig. VKL lyfter fram turismutbildningen som särskilt intressant för länet. VKL har tidigare engerat sig i collegeverksamhet och kan tänka sig att förmedla kontakter med gymnasiechefer och politiker i samband med interkommunala träffar.
15 Sala, Hallsta/Sura och Kungsör har redan nu samverkansavtal med fri sökrätt på alla utbildningar. Dessa kommuner skulle alltså vara intressanta samverkanspartners. YHutbildningar har riksintag och kan alltså sökas av personer i alla kommuner. VKL ser gärna en regional styrgrupp för alla utbildningar. 7.3 Elevperspektiv Elevernas synpunkter på utbildningarna är av stort intresse varför det är motiverat att återge dessa. Intresset för utbildningen är helt avgörande. Många är omotiverade och måste pushas på av lärarna. En bra lärare med personligt intresse för eleverna är A och O för att utbildningen ska fungera. Lärarna måste åka ut till eleverna under praktikperioderna. Utrustningen på skolan måste vara uppdaterad för att eleverna ska känna igen sig när de kommer ut på praktiken. Den skarpa praktiken är livsviktig för utbildningen. Studiebesök med små grupper på olika ställen tillsammans med lärare ger både insyn i branschen och kontaktmöjligheter för arbete efter utbildningen. Hygienutbildning (HACP) och grundläggande livsmedelshantering är ett oeftergivligt krav. Eleverna måste behärska grundläggande matlagning men den avancerade och speciella matlagningen lärs bäst ut av restaurangerna som ofta har sina specialiteter. Därför är varierad praktik extra viktigt. 8.Slutsatser och rekommendationer När det gäller Servicecollege så skulle detta kunna vara en utvidgning av de collegebildningar, exempelvis på teknik- och vård och omsorgssidan, som redan finns i kommunen. Främst skulle ett Servicecollege vara en kvalitetsgarant och ett sätt att säkra branschmedverkan i utbildningarna. Marknadsföringen som är väsentlig då flera utbildningar är svårrekryterade skulle kunna effektiviseras i en collegebildning. Intressenterna är i nuläget relativt skeptiska, framför allt skolorna på grund av det merarbete när det gäller certifieringar och annat som kräver insatser samtidigt som gymnasieskolan står inför en stor omdaning. De kontaktade kommunerna är intresserade men avvaktande och måste givetvis hänskjuta frågan till respektive politiska nämnder vilket kräver ytterligare information. Det finns goda skäl att gå vidare med information och ytterligare diskussioner angående Servicecollege med framför allt nämnder och ledningsgrupper i kommuner och skolor. I flesta fall fungerar yrkesråd, branschråd och andra sammanslutningar mellan skola och branscher ganska bristfälligt. Ledningsgrupper med klart definierade mandat och reeellt inflytande har hittills visat sig vara det bästa receptet när det gäller att samverka mellan skolan och det lokala näringslivet. En styrgrupp grundad på en avsiktsförklaring är att rekommendera. Genomgången av lokal- och personalbehov grundar sig på nuvarande situation och prognosticerad utveckling. Många av lokalerna styrs dessutom av lagar och bestämmelser. Vuxenutbildningen bör kunna inlemmas i de nya lokalerna.
16 Lokalisering av Tranellska gymnasiet har diskuterats med två utgångspunkter: Dels en samlokalisering av hela verksamheten tillsammans med Wijkmanska och Hahrska för att kunna ta tillvara dels synergieffekter och dels Tranellskas möjligheter att serva med matservering både för de övriga skolorna och för allmänheten i form av restaurang, butiker och konferensverksamhet. Den andra utgångspunkten är att Tranellskas Hotell och Tursimprogram skulle kunna inlemmas i Carlforsskas Ekonomi- och Handelsskola vilket skulle ge synergieffekter när det gäller samordning av kurser. När detta skrivs är det fortfarande oklart var Wijkmanska ska lokaliseras. Skrapan och Kopparlunden tillsammans med Hahrska har nämnts. Ovanstående argument talar för att synergieffekterna blir störst vid en samlokalisering Tranellska Wijkmanska Hahrska, medan en utbrytning av Hotell och Turism ger ganska begränsade effekter. En lokalisering av de tre gymnasieskolorna i Kopparlunden förefaller mest logisk, dels ur ovannämnda samverkanssynpunkter och dessutom för att en anhopning av elever centralt i kommunen inte förefaller optimal ur social synpunkt. Källor Servicecollege nationella kansli och hemsida. Representanter för VKL, Sala kommun, Hallstahammars kommun, Carlforsska, Wijkmanska, Hahrska, Mälarakademin, Tranellska. Verksamhetsbeskrivningar och lokalgenomgångar. Aktuella lagar och förordningar. Bransch- och elevrepresentanter. C-G Karlsson, fastighetsansvarig för skollokaler. Bilagor Restaurang- och Livsmedelsprogrammet, bilaga 1 Hotell- och turismprogrammet, bilaga 2 Handels- och Administrationsprogrammet, bilaga 3