Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa Örebro län 2016

Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa Örebro län 2016 Fokusberedningen 23 augusti 2016 Antagen vid Regionstyrelsen 13 september 2016

Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa 2016-06-30 Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention Författare: Birgitta Huuva, bearb. Gunnel Åkesson 2 (16)

3 (16) Region Örebro län Innehåll 1. Inledning... 5 1.1 Självmordsförebyggande arbete - suicidprevention... 6 2. Fokusområden handlingsplan för suicidprevention... 8 2.1 Involvera nyckelaktörer... 8 2.1.1 Åtgärd för nyckelaktörer... 9 2.2 Insatser för ökad samverkan... 9 2.2.1 Åtgärd för regional samordningsfunktion... 10 2.2.2 Åtgärd för Blåljussamverkan... 10 2.3 Organisera hälso- och sjukvård och utbilda personal.. 11 2.3.1 Åtgärd för kompetenshöjning... 11 2.4 Öka tillgänglighet till insatser för riskgrupper... 11 2.4.1 Mobila insatser... 12 2.4.2 Insatser vuxna och äldre med psykisk ohälsa... 12 2.5 Ta vara på det civila samhällets engagemang... 13 2.5.1 Åtgärd för det civila samhället... 13 2.6 Höjd kunskapsnivå... 14 2.6.1 Behov av utbildningsinsatser och anpassat material... 14 2.7 Kunskapsutveckling... 15 2.7.1 Samhällsdata... 15 3. Uppföljning... 15 Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 3 (16)

4 (16) Region Örebro län Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 4 (16)

5 (16) Region Örebro län 1. Inledning I Örebro län tar ungefär en person i veckan sitt liv och för hela landet rör det sig om 1500 personer. Självmord och självmordsförsök är ett betydande folkhälsoproblem i vårt län och i resten av världen. Antalet döda på grund av självmord är tre gånger så många som i trafiken och varje självmord kostar samhället stora summor av förlorade levnadsår. Självmord eller suicid sker i alla samhällsgrupper, oavsett ålder och kön. Det är den vanligaste dödsorsaken hos män i medelåldern och den näst vanligaste hos yngre kvinnor. Dubbelt så många män som kvinnor begår självmord. Det genererar lidande för många närstående och i snitt berörs tio anhöriga vid varje tillfälle. Det finns en stark koppling mellan psykisk ohälsa och självmord. Människor med psykisk ohälsa är den grupp som är mest utsatt vad gäller socioekonomiska faktorer såsom ekonomi, boende, tillgång till arbete och delaktighet i sociala nätverk, både i jämförelse med den övriga befolkningen och i jämförelse med andra patient- eller funktionshindergrupper. Arbetet med suicidprevention behöver ske genom samverkan mellan många olika aktörer där alla känner att de kan göra något. Huvudaktörer är regionorganisationen och primärkommunerna. En bättre samverkan mellan huvudmännen kan leda till att riskgrupper kan identifieras för åtgärder. Handlingsplanen fokuserar på ett antal områden där åtgärder föreslås på kort och på lång sikt. De nio strategiska åtgärdsområden som lyfts i det nationella arbetet för suicidprevention finns med som viktiga områden även i denna handlingsplan. Involvera nyckelaktörer Minska tillgång till suicidmedel Övervaka och förbättra datakvalitet Öka medvetenhet Involvera media Organisera hälso- och sjukvård och utbilda personal Förändra attityder och föreställningar Genomför utvärdering och forskning Utveckla och implementera en omfattande nationell strategi Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 5 (16)

6 (16) Region Örebro län 1.1 Självmordsförebyggande arbete - suicidprevention Definition Enligt den vetenskapliga definitionen är suicid en medveten, uppsåtlig, självförvållad livshotande handling som leder till döden men den kan också ses som ett mentalt olycksfall som kan undvikas med rätt kunskap och åtgärder. (Jan Beskow) För majoriteten av fullbordade självmord bedöms det finnas koppling till underliggande psykisk ohälsa på olika nivåer t.ex. depression, ångest, beroende eller personlighetsstörning. Lokala studier av 40 Lex Maria-analyser för perioden 2009-2012 visade dessutom att mer än hälften av de avlidna hade samtidig somatisk sjukdom eller problematik. Problemen handlade exempelvis om smärtor i kroppen, fibromyalgi, ryggsmärtor, svår smärtproblematik och svår huvudvärk, men även olika typer av hjärt-/kärlsjukdomar. Samtidigt visar nationella studier att de flesta inte hade någon aktuell kontakt med vården. Under det senaste halvåret före självmordet hade 75 procent haft kontakt med läkare på sjukhus eller primärvård medan endast 30 procent varit i kontakt med psykiater. I Örebro län har frekvensen av självmord legat högre än i riket för samtliga kategorier. Insatser de senaste åren har minskat frekvensen från som högst 58 individer år 2012 till 47 individer år 2014 men fortfarande har vi högre siffror än riket. Av dem som begår självmord har merparten haft någon kontakt med sjukvården under det senaste halvåret men flertalet saknar kontinuerlig vårdkontakt. De åldergrupper som särskilt lyfts fram är unga < 25 år där Örebro län under 2014 hade 9.5 individer/100 000, jämfört med rikets 7.5 och gruppen äldre 65+ med 18,3 jämfört med rikets 16,4 /100 000. Örebro län redovisar högre suicidtal än genomsnittet för riket vilket oftast även gäller för de övriga skogslänen i Uppsala-Örebro sjukvårdsregionen. I konkurrens med andra viktiga åtgärder inom psykiatrin och primärvården har suicidprevention inte kunnat prioriteras för att bygga nätverk och skapa strukturer för ansvarstagande. Avsaknaden av samordningsfunktion för att stödja utveckling och utbildning inom suicidprevention antas också inverka på suicidtalen. Erfarenheten från andra län visar att tidiga insatser är ändamålsenliga. Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 6 (16)

7 (16) Region Örebro län Alla suicid (inkl.osäkra) i Örebro län 2004 2014 Forskningen visar att risken för självmordsnära tillstånd är högre för vissa grupper i samhället med samtidig social utsatthet eller upplevelse av utanförskap. För individer i de grupperna finns ofta också en koppling till psykisk ohälsa som kan behöva mötas av generella insatser med syfte att öka jämlikheten i samhället. De åldersgrupper som drabbas mest är medelålders och äldre män. Metoderna är ofta mer våldsamma än de som kvinnor väljer och alkohol har en mer framträdande roll än bland kvinnor. Bland män i åldern 15 44 år är suicid den vanligaste dödsorsaken. Bland kvinnor i samma ålder är suicid den näst vanligaste dödsorsaken efter tumörer. En förklarande orsak till det höga antalet suicid jämfört med andra dödsorsaker bland 15 44 åringar är att majoriteten av åldersgruppen är förhållandevis friska. Detta är ändå en viktig grupp att tänka på i ett suicidpreventivt arbete. Antalet vårdade till följd av avsiktlig självdestruktiv handling (sannolikt inkluderande även suicidförsök) uppvisar en ökande tendens från slutet av 1990. Framför allt unga kvinnor i åldrarna 15 24 år uppvisar en ökande tendens och ökningen är dubbelt så stor mellan åren 1997 och 2007. Även bland de yngre männen finns en klar ökning, dock inte lika stor. Tidigare suicidförsök är den enskilt viktigaste riskfaktorn för suicid och sambandet är starkare för män än för kvinnor. Särskilt alarmerande är om det förekommer flera försök, om de kommer tätare och med större suicidavsikt, t.ex. noggrann planering för att dölja avsikten, eller våldsam metod. Risken för suicid efter föregående suicidförsök är störst under första året, men risken finns kvar under längre tid. Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 7 (16)

8 (16) Region Örebro län 2. Fokusområden handlingsplan för suicidprevention 1. Involvera nyckelaktörer 2. Insatser för ökad samverkan 3. Organisera hälso och sjukvård och utbilda personal 4. Öka tillgänglighet till professionella insatser 5. Ta vara på det civila samhällets engagemang 6. Höjd kunskapsnivå 7. Kunskapsutveckling 2.1 Involvera nyckelaktörer Suicidförebyggande insatser berör oss alla som medmänniskor, medborgare, medarbetare och ledare i olika delar av samhället. För att säkerställa att berörda organisationer bidrar till insatser i sina uppdrag och i samverkan behöver uppdraget lyftas upp som en förenande avsiktsförklaring. Skydd för livet jag vill bidra till ett livsfrämjande samhälle Med mitt deltagande vill jag bidra till ökad psykisk hälsa och minska antalet personer som tar sitt liv i vårt län Som företrädare för min organisation lovar jag att bidra med sakkunskap, kompetens och personresurser för att: höja den gemensamma kunskapsnivån bygga en struktur som främjar tidiga och samordnade insatser Region Örebro län utgör en huvudaktör med många verksamheter och uppdrag som har direkt koppling till planens fokusområden. Hälso och sjukvårdsförvaltningen, Regional utveckling, regionkansliets stab för hållbar utveckling kan till exempel ses som självklara medaktörer. Men även övriga förvaltningar kan med sina verksamheter påverka förutsättningarna för psykisk hälsa för medborgare och medarbetare. För att skapa förutsättning för framgång behöver även nyckelaktörer i samhället engageras och ges status samt tillfälle till medvetet engagemang. Här har alla kommuner en självklar roll. Genom folkhälsoavtalen som sluts mellan länets kommuner och regionen finns det goda möjligheter att prioritera insatser som leder Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 8 (16)

9 (16) Region Örebro län till ett stärkt förebyggande arbete inom detta område som därigenom kan bidra till att förstärka den samlade effekten i samhället. På regional nivå finns det även andra viktiga nyckelaktörer i detta arbete. Där ingår bland andra Länsstyrelsen, Trafikverket, SOS Alarm, Polismyndigheten, räddningstjänsten, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse, Migrationsverket och Örebro Universitet. Dessutom är det angeläget att även länets aktiva näringsliv, inklusive företagshälsovård och representanter för aktörer i civilsamhället som till exempel trossamfund och ideella organisationer, ges möjlighet till medverkan. 2.1.1 Åtgärd för nyckelaktörer -En kommunikationsstrategi ska utformas till stöd för handlingsplanens ambition att nå ut brett till medborgare, medarbetare och medaktörer för att få effekter på många aktörers samtidiga insatser. -Arbetsformer ska utvecklas för att få spridning av den enkla avsiktsförklaringen med möjlighet att tydliggöra sitt engagemang som företrädare för en aktör eller organisation och som person. 2.2 Insatser för ökad samverkan Suicidprevention berör alla åldrar och förutsätter samverkan inom sjukvården, övriga verksamheter inom Region Örebro län och med aktörer i samhället. Samverkan och samarbete uppstår inte av sig självt och förutsätter att aktörerna ser sig som medverkande för den gemensamma målsättningen. Fungerande vårdkedjor och samverkansgrupper mellan aktörerna inom närsjukvård, psykiatri, specialistsjukvård samt kommunal vård och omsorg behöver vidareutvecklas. Samverkan över organisations- och verksamhetsgränserna byggs genom arbetsgrupper för återkommande utvärderingar och utvecklingsseminarier. Inom uppdrag psykisk hälsa pågår ett arbete med att i länsdelarna göra analyser och handlingsplaner med kort- och långsiktiga målsättningar som ska bidra till effekter för den psykiska hälsan i vårt län. Ett uppdrag till samverkan ligger internt inom sjukvården med utgångspunkt i det nyligen utvecklade vårdprogrammet för suicidnära patienter. När situationen redan uppstått och suicidförsök gjorts har sjukvården med tillgång till expertkunskaper en viktig roll. En utvecklingsgrupp för implementering av vårdprogrammet, utvärdering och uppföljning ska utformas med koppling till det övergripande arbetet för psykisk hälsa. Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 9 (16)

10 (16) Region Örebro län Vid sidan av detta behövs ett väl utvecklat beredskaps- och säkerhetsarbete som finns genom den så kallade Blåljussamverkan som berör de situationer där någon larmar om individ med misstanke om suicidavsikt. I den gruppen ingår representanter från den beredskapsorganisation som utformas i samarbete mellan länsstyrelse, SOS Alarm, polis och sjukvård. Till detta kommer ytterligare aktörer där samverkan är önskvärd med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Kriminalvården, SiS, trossamfunden, det civila samhället, näringslivet, företagshälsovården samt FoUenheter och Örebro Universitet. Alla har en roll både för ökad hälsoinriktning och psykisk hälsa, med möjlighet att påverka faktorer av betydelse för ett livsfrämjande samhälle. Med ökad kännedom om varandras uppdrag och förutsättningar, i kombination med konkreta aktivititeter, förväntas en kultur av samsyn kunna utvecklas till stöd för ökad psykisk hälsa och uppmärksamhet på situationer som kan medföra risk för självmordsnära tillstånd. Den nationella handlingsplanen under samordning av Folkhälsomyndigheten rekommenderar att varje region utser en regional samordnare för uppdraget med koppling till folkhälsoarbete och samhällsmedicinska enheter. Det finns också en koppling till regionens uppdrag för ökad hälsoinriktning och hälsofrämjande sjukvård. 2.2.1 Åtgärd för regional samordningsfunktion -Ett samordningsuppdrag kring suicidprevention föreslås läggas på regionnivå med uppdrag att stödja implementering av denna handlingsplan för suicidprevention. Funktionen ingår i processgruppen för det hälsofrämjande uppdraget. 2.2.2 Åtgärd för Blåljussamverkan -Förstärkt uppdrag att i Blåljussamverkan utveckla överenskommelser om samverkan kring larmsituationer som berör suicid eller psykisk ohälsa med koppling till ökad risk för suicid. Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 10 (16)

11 (16) Region Örebro län 2.3 Organisera hälso- och sjukvård och utbilda personal Sjukvården har en specifikt viktig roll i mötet med individer som beskriver psykisk ohälsa där det föreligger ökad risk för självmord. Med den struktur som sjukvården har betyder det att många verksamheter behöver vara uppmärksamma på när det kan utvecklas en ökad risk för självmordsnära reaktioner. Närsjukvården och akutmottagningarna behöver stärka upp sina förutsättningar till ett gott möte där varningssignaler kan uppmärksammas och individ och närstående kan få vägledning till anpassade åtgärder. Den somatiska specialistvården behöver uppmärksamma psykologiska och sociala behov samt reaktioner som kan vara kopplade till sjukdomstillstånd. Psykiatrin behöver ytterligare stärka upp för mötet med patienter där det kan föreligga suicidrisk och göra tydliga prioriteringar av insatser i samverkan med sjukvård, närstående och samhälle. Kunskapsstyrning av sjukvården med vårdprogram förstärker behovet av hälsofrämjande insatser, vilket också innebär insatser för den psykiska hälsan. Ansvaret för möten med patienter och närstående med psykiska reaktioner inom sjukvårdens olika insatsnivåer måste vara tydligt och stärkas upp med kompetens för berörda målgrupper. Det finns aktuella utbildningar för sjukvårdens personal för mötet med suicidnära patienter. Till exempel har kunskapsnoden för insatser vid självskadebeteenden utvecklat utbildningsinsatser som kan erbjudas på olika nivåer i mötet med denna patientkategori. Riskbedömning och lämpliga insatser i mötet med depressioner, beroendesjukdomar, smärttillstånd m.fl. sjukdomskategorier kan lämpligen erbjudas på ett organiserat sätt såväl till bassjukvård i kommunerna som till primärvård och specialistvård. 2.3.1 Åtgärd för kompetenshöjning -En kompetensgrupp för suicidprevention etableras med representation från samtliga områden i sjukvården. Den ger stöd för implementering av vårdprogram för suicidnära patienter och inventerar behov av kompetenshöjande insatser. 2.4 Öka tillgänglighet till insatser för riskgrupper För den som drabbas av psykisk ohälsa som kan innebära ökade risker för självmord är tillgänglighet till förståelse och professionella insatser avgörande. Med kompetenshöjande insatser i samhället kan förståelsen öka, vilket kan innebära att det enkla samtalet och det goda sammanhanget kan minska belastningen för den enskilda Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 11 (16)

12 (16) Region Örebro län individen. För att få effekter för dem med mer allvarliga tillstånd behövs det dessutom en tydlig tillgång av professionella aktörer som samverkar och stöder varandras insatser på ett samordnat sätt. En förbättrad tillgänglighet i första linjens sjukvård är viktig liksom i psykiatrin och övrig specialistsjukvård. Här nedan beskrivs sjukvårdens ansvar avseende akuta insatser, insatser för unga vuxna och äldre och närsjukvårdens generella uppdrag att öka de psykosociala insatserna för individer med varaktiga komplexa behov eller akuta belastningar. 2.4.1 Mobila insatser Mobila akuta funktioner bör utgöra en resurs för kompletterande insatser för patienter med behov av tät öppenvård i stället för akut slutenvård. De ska också erbjuda psykosociala insatser för drabbade och närstående vid traumatiska händelser. Målsättningen med insatsen är att med snabba och personcentrerade insatser kunna bidra till att minska antalet fullbordade suicid och förstärka insatser för patienter efter suicidförsök. Ett mobilt team i samarbete mellan psykiatrins akutmottagning och somatisk akut alternativt närsjukvård är en möjlighet för att genomföra detta. Psykisk ohälsa för målgruppen unga vuxna ökar i hela samhället och i Örebro har antalet som kontaktar specialistmottagningen för unga vuxna ökat mest i hela psykiatrin. Att som ung drabbas av psykisk ohälsa kan innebära stora risker för självmordsnära beteenden som kräver extraordinära insatser för att uppmärksamma och reducera riskerna. Åtgärd -Utredning tillsätts för att konkretisera hur dessa mobila team bör utformas och den beräknade resursåtgången. 2.4.2 Insatser vuxna och äldre med psykisk ohälsa En viktig insats är den psykosociala insatsen i första linjens sjukvård, närsjukvården, i primärvården och i kontakten med kommunernas basala insatser. Ökade psykosociala insatser i närsjukvården kan få en avgörande betydelse för den psykiska ohälsan för individ och närstående. I mötet med nyanlända har behovet redan identifierats och medel avsatts. Men även i mötet med individer med stressreaktioner, smärttillstånd, lättare och medelsvår psykisk sjukdom kan en ökad kapacitet för psykosociala insatser betyda mycket. I den nationella satsningen uppmärksammas de höga sjukskrivningstalen för psykisk ohälsa, insatser för våldsutsatta, kvinnors hälsa, satsningen på vård av äldre och dem med kroniska Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 12 (16)

13 (16) Region Örebro län sjukdomar. För alla dessa målgrupper föreligger behov av psykosociala insatser i närsjukvården. Dessa insatser kan också kan bidra till att uppmärksamma risker för självskade- och självmordsbeteenden och därmed ge effekt på vårt uppdrag att minska antalet självmord i vårt län. För äldregruppen finns det dessutom ett behov av att öka insatserna inom specialistpsykiatrin för att möta de specifika behov som kan uppstå för äldre med komplex problematik. En ökad kapacitet med möjlighet till hembesök och insatser för äldregruppen skulle innebära mycket för att utveckla riktade insatser för äldregruppen specifika risker för psykisk ohälsa och suicid. Åtgärd -Närsjukvården i länet ges uppdrag att öka de psykosociala insatserna för individer med risk för psykisk ohälsa. I uppdraget ligger att särskilt uppmärksamma målgrupper och situationer som kan visa på ökad risk för självmordsnära reaktioner. -Psykiatrin ges uppdrag att öka insatserna för äldregruppens specifika behov med möjlighet till mobilitet och insatser i samarbete med närsjukvård och kommunernas äldreomsorg. 2.5 Ta vara på det civila samhällets engagemang Arbetet för ökad psykisk hälsa och minskad suicidrisk bör lyftas in i de avtal om lokalt folkhälsoarbete som skrivs mellan Region Örebro län och länets kommuner samt det civila samhället. Därmed skapas en tydlig struktur med återkommande avrapporteringar och utvärdering av insatser. Arbetsformer som studiecirklar och aktiviteter med kunskapshöjande inslag som temacafé-möten och utställningar kan bidra till spridning av kunskap och medvetenhet om hur man som medmänniska och medaktör kan bidra till ett livsfrämjande samhälle. 2.5.1 Åtgärd för det civila samhället -Förstärkt fokus på psykisk ohälsa och suicidprevention i arbetet med Folkhälsostrategin med stöd för folkhälsostrategernas prioritering av insatser. -Skapa forum för referensgrupper/inspirationsgrupper i samarbete med företrädare för olika organisationer i samhället med intresse och engagemang för hälsofrämjande insatser och psykisk hälsa. Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 13 (16)

14 (16) Region Örebro län -Se över förutsättningarna för att skapa långsiktiga överenskommelser med ideella organisationer inom civilsamhället som arbetar med verktyg för att sprida kunskap om psykisk ohälsa och suicidprevention (föreningen MIND, Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandestöd SPES samt föreningen Suicide Zero) 2.6 Höjd kunskapsnivå Kunskapsnivån om riskfaktorer för psykisk ohälsa och suicid behöver öka inom myndigheter och i organisationer, men även i det civila samhället. Det finns ett stort intresse och engagemang från den ideella sektorn som visades vid höstens konferens och den tankeverkstad som anordnades därefter. Kunskapsnivån ser olika ut inom och mellan myndigheter, men också ute i samhället. Stödet som ges måste därför anpassas efter de förutsättningar som gäller på plats. Metoder finns redan framtagna i landet som är anpassade både för skola och för andra organisationer. Här handlar det om att systematiskt erbjuda, använda och följa upp både utvecklingsprogram som är interaktiva och internutbildningar som är videobaserade. Önskvärt vore gemensamma utbildningsinsatser för regionorganisationens och kommunernas personal. Regionorganisationen har ett nära samarbete med nationella organ; bland andra NASP (Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk hälsa) och SKL som kan förmedla forskningsresultat och utbildning. Men det som är avgörande för ett framgångsrikt arbete är att regionen själv ansvarar för processen med omhändertagande, kompetensutveckling och att involvera andra myndigheter och idéburna organisationer i genomförandet. 2.6.1 Behov av utbildningsinsatser och anpassat material Det finns behov av att utveckla utbilningsmaterial som anpassas till de lokala förutsättningarna i Örebro län inklusive inriktning efter målgrupper. Där finns det till exempel utbildningar som särskilt lämpar sig för att uppmärksamma psykisk ohälsa kopplad till stress i arbetslivet, HBTQ målgruppen liksom för självskadebeteenden. Det finns även en fungerande arbetsmetod som bygger på att tillhandahålla grundläggande utbildning av utbildare som med fördel kan användas i lokalsamhället. Inom äldreområdet har särskilda program utformats till stöd för utbildning i Psykiska första hjälpen för äldre. En Första hjälpare har kunskap att se när det finns risk för psykisk ohälsa hos äldre och ge stöd i den akuta situationen. Man får genom utbildningen redskap att möta psykisk ohälsa hos äldre. Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 14 (16)

15 (16) Region Örebro län Förslag till åtgärd -Att under de närmaste åren genomföra kunskapshöjande insatser med utbildningar, konferenser och aktiviteter för kunskapsspridning. -Kunskapsspridande aktiviteter inom Region Örebro län, i samverkan med samarbetspartners och med civilsamhället förstärks. 2.7 Kunskapsutveckling I det hälsofrämjande perspektivet ligger ansvaret för att följa och genomföra kunskaps- och metodutveckling inom det samarbete som sker inom ramen för folkhälsoplanen med vidhängande avtal. De primära preventionsinsatserna - att känna igen förhöjd risk och metoder att motverka denna - är ett brett ansvar för många aktörer. 2.7.1 Samhällsdata Viktiga resurser i arbetet är både bevakningen av epidemiologiska data och utveckling av analys med särskilt fokus på risk- och skyddsfaktorer samtidigt som forskning inom vård och behandling ges resurser. Åtgärd -Sjukvårdens uppdrag avseende uppföljning av avvikelser och Lex Maria-fall ges särskilt fokus för att stödja hela sjukvårdens händelseanalyser inom området psykisk ohälsa och suicidförlopp. Händelseanalyser vid fullbordat suicid och suicidförsök som kommit till sjukvårdens kännedom. 3. Uppföljning Uppföljningen av uppdraget prioriteras på olika nivåer i verksamheten för att avgöra insatsernas omfattning och utveckling av processer. Effekterna på måluppfyllelse ska ske avseende tillgänglighet, kvalitet, suicidtal med mätning över tid och för riskgrupper. Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 15 (16)

16 (16) Region Örebro län Sammanfattning och kontakt Handlingsplanen är Region Örebro läns inriktningsdokument för insatser inom uppdrag suicidprevention och minskad psykisk ohälsa. Upplägget anknyter till det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention som lyfter fram självmordsprevention som en samhällsangelägenhet. Uppdraget förutsätter aktiviteter inom Regionen Örebro läns verksamheter och i samarbete med länets många samhällsaktörer. En regional samordnare är utsedd med uppdrag att vara stöd på regional och lokal nivå och bidra till att uppmärksamma och tydliggöra faktorer av betydelse för vår samverkan inom området. Vi samlas under avsiktsförklaringen Skydd för livet och önskar att så många som möjligt vill ansluta sig med den kraft som ligger i ett personligt och professionellt engagemang för vår målsättning att minska självmordstalen i länet Skydd för livet jag vill bidra till ett livsfrämjande samhälle Med mitt deltagande vill jag bidra till ökad psykisk hälsa och minska antalet personer som tar sitt liv i vårt län Som företrädare för min organisation lovar jag att bidra med sakkunskap, kompetens och personresurser för att: höja den gemensamma kunskapsnivån bygga en struktur som främjar tidiga och samordnade insatser Om du vill delta i genomförande av handlingsplanen, bidra med kunskap och goda idéer om vad som kan bidra till förbättrade förutsättningar är du välkommen att kontakta Birgitta.johansson-huuva@regionorebrolan.se Birgitta Huuva, Regional samordnare för Suicidprevention Region Örebro län Regionkansliet Eklundavägen 11E 019-6027266 073-8167022 Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 16 (16)