ARBETSKRAFTSBAROMETERN

Relevanta dokument
Vilka utbildningar ger jobb?

ARBETSKRAFTSBAROMETERN

Vilka utbildningar ger jobb?

Arbetskraftsbarometern

Arbetskraftsbarometern

Arbetskraftsbarometern 12 Utsikterna på arbetsmarknaden för 72 utbildningar

Arbetskraftsbarometern

Arbetskraftsbarometern 2014

Arbetsmarknad och kompetensförsörjning

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020

Arbetsmarknad och kompetensförsörjning

Arbetskraftsbarometern 2011

Regionala matchningsindikatorer - Östergötland

Regionala matchningsindikatorer en översikt

Arbetskraftsbarometern

Kompetensplattformen. Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser till Anette Jonsson Simon Bölling

Arbetskraftsbarometern `13

Utbilda för framtidens välfärd

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån

VKL 21 oktober Kompetensplattformen. Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser till 2025

Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland Keili Saluveer

Arbetskraftsbarometern

Arbetskraftsbarometern 06. Apotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist

Receptarier Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge Samtliga Det är idag brist på receptarier. Stora

Kompetensbehov inom teknik och tillverkning

Prognoser över Östergötlands framtida arbetsmarknad. Annelie Almérus, Arbetsförmedlingen Fredrik Sunnergren, Region Östergötland

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda

Framtida utbildning och arbetsmarknad

Arbetskraftsbarometern

Lite blandat, faktiskt, om Ingenjörer. Olle Dahlberg Olle Dahlberg, SPU

Matchningen på arbetsmarknaden sambandet mellan utbildning och yrke

Tandhygienistutbildning

Arbetsmarknaden och framåt

Apotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist. Nyutexaminerade

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Sambandet mellan utbildning och yrke. En studie om högskoleutbildningar.

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län

Matchning för tillväxt. Reglabs matchningsindikatorer 2014

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Arbetskraftsbarometern

Könsstruktur per utbildning och yrke

Arbetskraftsbarometern

Matchning för tillväxt. Reglabs matchningsindikatorer 2014

INGEN LÄTT MATCH! Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos 2025

Arbetskraftsbarometern

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

Ekonomer. Rekryteringsläge God. Brist

Utbildning och arbetsmarknad

Bristindex inom datayrken

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland med sikte på 2020

Sörmland 2030 En utbildningsoch arbetsmarknadsprognos. En rapport framtagen av Expekta AB På uppdrag av Regionförbundet Sörmland

Arbetskraftsbarometern

Östra Mellansverige 2025

Kompetensbehov inom vården

PM Ingenjörsutbildningar i SCB:s Arbetskraftbarometer 09

UTBILDA FÖR FRAMTIDENS VÄLFÄRD STATENS ROLL FÖR KOMPETENS FÖRSÖRJNING I SAMARBETE MED KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER

Arbetskraftsbarometern

Områdesbehörigheter. Områdesbehörighet A1 Humaniora / Juridik / Teologi. Områdesbehörighet A2. Områdesbehörighet A3 Arkitektur / Naturresurser

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB

SKÅNE Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos

Den framtida Arbetsmarknaden i Norrbotten

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

TEXTILHÖGSKOLANS EXAMENSUTSTÄLLNING EXIT16 DESIGN AV AMANDA NORDQVIST UKÄ ÅRSRAPPORT 2018 UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD

Fritidspedagoger Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge Samtliga Efterfrågan på lärare med inriktning mot fritidshem väntas

Arbetskraftsbarometern

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/ Joakim Boström

Ekonomer. Rekryteringsläge God tillgång. Brist

NULÄGE Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet

VÄLKOMMEN! Regionala matchningsindikatorer fördjupad analys. 5 september 2018

Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser med sikte på Region Skåne Västra Götalandsregionen

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Maria Salomonsson Analysavdelningen

Tudelad arbetsmarknad

Arbetskraftsbarometern 06. Teknisk beskrivning. Teknisk beskrivning

Temarapport 2010:4. Tema: Arbetsmarknad. Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Utbildning och forskning

Lägesbild nu och framåt gällande kompetensförsörjningen inom Industrin i Gävleborg

Underlag till Myndigheten för yrkeshögskolan 2016 och berörda aktörer

Arbetskrafts BAROMETERN

Akademiska sjukhuset

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

Struktur för SUN 2020, inriktning

Bålsta Årskurs 3

Arbetsmarknadsprognos för vanligaste yrken i Västra Götaland

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

2016 Thomas Ljunglöf. Arbetsmarknaden allt mer tudelad forsknings-h

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Arbetsmarknadsutsikter för 2018 Dalarnas län, december Analysavdelningen Jan Sundqvist

Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2017

Över nya examinerade vid universitet och högskolor

Allt börjar med en dröm! Säg ett yrke och det är ditt

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt

Barn- och fritidsutbildade

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen

Arbetsmarknadsutsikter Västra Götalands län, våren Alingsås, Sandra Offesson

Kompetensförsörjning 2019 ÖVERSYN AV KOMPETENSFÖRSÖRJNINGEN I KRONOBERGS LÄN

Matchning för tillväxt. Reglabs matchningsindikatorer 2014

Transkript:

ARBETSKRAFTSBAROMETERN 17 Vilka utbildningar ger jobb? Siffror & STATISTIK + löner 1

INNEHÅLL Utbildning inte samma sak som yrke 6 Hur vanliga är utbildningarna?. 7 Arbetsmarknadsläget för olika utbildningar 17. 8 Statistik per utbildningsområde: PEDAGOGIK OCH LÄRARUTBILDNING 1 SAMHÄLLSVETENSKAP OCH JURIDIK. 18 TEKNIK OCH TILLVERKNING. 24 NATURVETENSKAP, LANT- OCH SKOGSBRUK, DJURSJUKVÅRD. 36 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIAL OMSORG. 42 ÖVRIGA UTBILDNINGAR. 52 Könsfördelning, andel 6+ och antal examinerade 54 Löner 56 Statistiska centralbyrån (SCB) är en statlig myndighet. Vår uppgift är att framställa och sprida statistik till beslutsfattare, forskare och allmänhet. Adress: SCB, Box 243 Besöksadress: Karlavägen 1, 14 51 Stockholm Klostergatan 23, 71 89 Örebro All officiell statistik finns på www.scb.se Följ oss på Twitter: @sverigeisiffror, Facebook och Instagram FRÅGA OSS OM STATISTIK! Statistikservice tfn: 1-479 5 e-post: information@scb.se URN:NBN:SE:SCB-17AM78BR175

SKA DU VÄLJA UTBILDNING? ELLER VILL DU BARA FÅ MER INFORMATION OM VILKA UTBILDNINGAR SOM ARBETSMARKNADEN HAR BEHOV AV? Arbetskraftsbarometern visar hur arbetsgivarna själva har svarat på frågor om vilka utbildningar som har brist på arbetssökande och inte. Det gör att informationen om vilken kompetens som behövs på arbetsmarknaden kommer direkt från de som står för rekryteringen. I 17 års Arbetskraftsbarometer är det tydligt att bristen på personal inom utbildningsområdet samt hälso- och sjukvården fortsätter att vara stor. Bristen börjar även bli mer utbredd inom de gymnasiala utbildningar som undersöks. Samtidigt som många arbetsgivare rapporterar brist på personal har de också gjort bedömningen att de kommer öka antalet anställda på tre års sikt. VÄLKOMMEN att ta del av statistiken i årets Arbetskraftsbarometer! PS. Om du vill få fler siffror än de som publiceras i denna broschyr, finns de att hämta gratis på www.scb.se/arbetskraftsbarometern 3

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Statistiska centralbyrån (SCB) ansvarar för samordningen av Sveriges officiella statistik, som vi gör på uppdrag av regering och riksdag. SCB är politiskt obunden och fri från påverkan. Alla får tillgång till vår statistik samtidigt när vi publicerar ny statistik på scb.se vardagar kl 9.3. Vår statistik används som underlag till beslut, forskning och debatt. TACK TILL ALLA SOM LÄMNAT UPPGIFTER! Företag, sjukhus, skolor och andra verksamheter lägger ner mycket tid på att lämna uppgifter till Arbetskraftsbarometern. Det är tack vare de svaren som elever, studenter, högskolor, politiker och andra kan veta vilka behov arbetsmarknaden har av utbildad arbetskraft. 4

DET HÄR ÄR ARBETSKRAFTSBAROMETERN Arbetskraftsbarometern är en undersökning som frågar arbetsgivarna om deras behov av utbildad arbetskraft, idag och de närmaste åren. Frågorna som ställs handlar om hur tillgången på arbetssökande har sett ut det senaste året och om arbetsgivarna tror att antalet anställda kommer förändras på ett och tre års sikt. Undersökningen har genomförts varje år sedan 1959. FAKTA Urval: cirka 7 4 arbetsställen Omfattning: 72 utbildningar Referensperiod: september 16 augusti 17 Svarsfrekvens: 69 procent Vilken kompetens behövs? Vilken utbildning ska jag välja? Hur ser det ut på arbetsmarknaden? Civilingenjör kanske? Behov idag? Och i framtiden? Sjuksköterska? 5

UTBILDNING inte samma sak som yrke I Arbetskraftsbarometern är det arbetsgivarnas efterfrågan på utbildningar som undersöks. Men en utbildning kan leda till många olika yrken. Till exempel kan ekonomutbildade ha väldigt olika arbetsuppgifter. Även civilingenjörer i industriell ekonomi och agronomer arbetar inom ett stort antal yrken. Personer som utbildat sig till tandläkare, veterinärer och psykologer arbetar däremot i stor utsträckning i just de yrkena. TANDLÄKARUTBILDADE ARBETAR SOM JUST TANDLÄKARE Yrkesspridning bland förvärvsarbetande 16 74 år Procent 1 8 6 4 Tandläkare Chefer Universitets- och högskollärare Övriga yrken MEDAN EKONOMER FINNS INOM MÅNGA OLIKA YRKEN Yrkesspridning bland förvärvsarbetande 16 74 år Procent 3 Revisorer, finansanalytiker och fondförvaltare Organisationsutvecklare, utredare och HR-specialister 1 6 Chefer Banktjänstemän och redovisningsekonomer Marknadsförare och informatörer Försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare Skatte- och socialförsäkringshandläggare Övriga yrken

Hur vanliga är utbildningarna? Antal förvärvsarbetande efter utbildningsgrupp, 15 Inom byggutbildning finns flest män Automation Barn och fritid Bygg Dator- och kommunikationsteknik Elteknik Fordon Industriteknik Kyl-, värmepumps- och ventilationsteknik Naturbruk Restaurang Transport VVS Vård och omsorg Agronom Apotekare Arbetsterapeut Arkitekt Barnmorska Bibliotekarie Bildlärare Biolog Biomedicinsk analytiker Civilingenjör: Byggnadsteknik Civilingenjör: Elektronik/datateknik/automation Civilingenjör: Energi- och elektroteknik Civilingenjör: Industriell ekonomi, organisation Civilingenjör: Kemi-/bioteknik Civilingenjör: Lantmäteri Civilingenjör: Maskin-, fordons- och farkostteknik Civilingenjör: Material- och geoteknik Civilingenjör: Teknisk fysik Distriktssköterska Ekonom Fritidspedagog Fysiker Förskollärare Grundskollärare: Senare år, matematik/no Grundskollärare: Senare år, språk/so Grundskollärare: Tidigare år Gymnasielärare: Historia/samhällsvetenskap Gymnasielärare: Matematik/naturvetenskap Gymnasielärare: Språkvetenskap Högskoleingenjör: Byggnadsteknik Högskoleingenjör: El,elektroteknik,datateknik Högskoleingenjör: Kemi-, bio- och materialteknik Högskoleingenjör: Maskin-, fordons- och farkostteknik Idrottslärare Journalist Jurist Jägmästare och skogsvetare Kemist Lantmästare Läkare Musiklärare Personal- och beteendevetare Programmerare och systemvetare Psykolog Receptarie Religionsvetare och teolog Samhällsvetare Sjukgymnast/fysioterapeut Sjuksköterska: Anestesi-, intensiv-, operationssjukvård Sjuksköterska: Grundutbildning Sjuksköterska: Övrig specialist Skogsingenjör, skogsmästare och skogstekniker Socionom Speciallärare och specialpedagog Tandhygienist Tandläkare Tandsköterska Tandtekniker Veterinär Gymnasiala utbildningar Vård och omsorg är den utbildning där det finns flest kvinnor 41 % av de som jobbar har någon av utbildningarna som undersöks i Arbetskraftsbarometern Bland läkarutbildade är könsfördelningen jämn 5 1 15 antal 7

LÄGET PÅ ARBETSMARKNADEN Under den tidsperiod som årets Arbetskraftsbarometer omfattar, september 16 till augusti 17, har läget på den svenska arbetsmarknaden fortsatt att förbättrats. Antalet sysselsatta har ökat samtidigt som andelen arbetslösa har minskat. Under tredje kvartalet 17 var 5 14 personer i åldern 15-74 år sysselsatta, vilket var en ökning med 13 personer jämfört med tredje kvartalet 16. Sysselsättningsgraden, det vill säga andelen sysselsatta av befolkningen, ökade med 1, procentenhet till 68,9 procent. De största branscherna, sett till antalet sysselsatta, utgjordes av finansiell verksamhet och företagstjänster, vård och omsorg samt handel. Under samma kvartal uppgick antalet arbetslösa i åldern 15-74 år till 339 personer. Av de arbetslösa var 182 män och 158 kvinnor. Arbetslösheten uppgick till 6,2 procent av arbetskraften. För kvinnor uppgick arbetslösheten till 6,1 procent och för män var den 6,3 procent. Källa: SCB (Arbetskraftsundersökningarna, AKU) BRISTEN STÖRST PÅ INOM SKOLA OCH VÅRD I årets Arbetskraftsbarometer fortsätter arbetsgivarna rapportera en utbredd brist på nyutexaminerade lärare och pedagoger. För tio av tretton utbildningar inom utbildningssektorn har arbetsgivarna upplevt brist på sökanden. Störst är bristen på ämneslärare inom matematik och naturorienterande ämnen i grundskolans senare år, där 96 procent av arbetsgivarna upplever brist på nyutexaminerade. Bristen är även stor på speciallärare och specialpedagoger samt på fritidspedagoger. Även inom hälso- och sjukvården har bristen varit utbredd under de senaste åren. Störst är bristen på sjuksköterskor, både grundutbildade och specialistutbildade. Mer än tre av fyra arbetsgivare upplever brist på utbildade receptarier och inom tandvården är bristen stor vad gäller tandläkare och tandhygienister. Efterfrågan på utbildade inom teknik och tillverkning Bland de arbetsgivare som i störst utsträckning har svarat att de kommer att öka antalet anställda till finns många inom området teknik och tillverkning. Arbetsgivarna rapporterar framför allt ökade anställningsbehov av programmerare och systemvetare, civilingenjörer i elektronik, datateknik och automation, högskoleingenjörer i byggnadsteknik samt högskoleingenjörer i el, elektroteknik och datateknik. För dessa utbildningsgrupper har mer än sju av tio arbetsgivare uppgett att de har ökade anställningsbehov på tre års sikt. 8

BRIST PÅ MED BRIST PÅ MED Utbildningsgrupper där störst andel arbetsgivare rapporterar brist på nyutexaminerade Utbildningsgrupper där störst andel arbetsgivare rapporterar brist på yrkeserfarna Utbildning som svarar brist (%) Grundskollärarutbildning: Senare år, matematik/no 96 Fordonsutbildning (gymnasienivå) 95 Speciallärar- och specialpedagogutbildning 94 Fritidspedagogutbildning Distriktssköterskeutbildning Utbildning som svarar brist (%) Fritidspedagogutbildning 96 Fordonsutbildning (gymnasienivå) 95 Tandläkarutbildning 95 93 Högskoleingenjörsutbildning: Byggnadsteknik 94 88 Byggutbildning (gymnasienivå) 94 Störst brist inom skolan och vården. Arbetsgivarna rapporterar: ENDAST FÖR 2 av 72 utbildningsgrupper UPPLEVER ARBETSGIVARNA GOD TILLGÅNG PÅ BRIST PÅ ALLT FLER UTBILDNINGSGRUPPER Det råder brist på nyutexaminerade arbetssökande i närmare 6 procent Allt fler av de utbildningsgrupper somrapporterar undersöks brist i Arbetskraftsbarometern påkraftigt nyutexaminerade 17. Andelen har ökat under senare år och kan jämföras med 13 då det endast rådde brist inom drygt en tiondel av de undersökta utbildningsgrupperna. Procent 6 5 4 3 Andel av de undersökta utbildningsgrupperna där det råder brist på nyutexaminerade 1 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 Svårt att rekrytera gymnasieutbildade Arbetskraftsbarometern 17 visar att bristen för de gymnasiala utbildningsgrupper som undersöks har blivit mer utbredd. För 12 av 13 utbildningar har arbetsgivarna svarat att de upplever brist på nyutexaminerade. Störst är bristen på fordonsutbildade, där 95 procent har svarat att de har svårt att rekrytera. Bristen är även stor på utbildade inom naturbruk, transport, bygg, automation och restaurang. 9

PEDAGOGIK OCH LÄRARUTBILDNING Anställningsbehoven inom utbildningsområdet varierar bland annat med befolkningens utveckling, politiska beslut om lärartäthet och vilka utbildningskrav som ställs på de anställda. Sedan en tid tillbaka råder det stor brist på lärare och pedagoger inom många inriktningar, inte minst grundskollärare, förskollärare och fritidspedagoger. Det råder även brist på speciallärare och specialpedagoger, vilket är ett yrkesområde där många förväntas gå i pension inom kort. som på tre års sikt bedömer att antalet anställda kommer att MINSKA/ÖKA 56 % Grundskollärarutbildning: Senare år, matematik/no Speciallärar- och specialpedagogutbildning Fritidspedagogutbildning Gymnasielärarutbildning: Matematik/naturvetenskap Gymnasielärarutbildning: Språkvetenskap Grundskollärarutbildning: Senare år, språk/so Grundskollärarutbildning: Tidiga år Gymnasielärarutbildning: Historia/samhällsvetenskap Förskollärarutbildning Musiklärarutbildning Barn- och fritidsutbildning (gymnasienivå) Idrottslärarutbildning Bildlärarutbildning Svårast att få tag på personal med 1 Arbetsgivarna vill anställa fler grundskollärare i matematik/no. som uppger brist på nyutexaminerade yrkeserfarna Grundskollärarutbildning: Senare år, matematik/no 96 86 Speciallärar- och specialpedagogutbildning 94 82 Fritidspedagogutbildning 93 96 Grundskollärarutbildning: Senare år, språk/so 8 72 Förskollärarutbildning 73 72 Gymnasielärarutbildning: Matematik/naturvetenskap 71 61

BARN- OCH FRITIDSUTBILDNING (gymnasienivå) Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 6 6 4 4 Majoriteten av arbetsgivarna har oförändrade anställningsbehov av barn- och fritidsutbildade de närmaste åren. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 FRITIDSPEDAGOGUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 6 1 8 6 4 4 Tillgång på utbildade 7 17 9 av 1 arbetsgivare upplever brist på nyutexaminerade fritidspedagoger. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 Brist på utb. 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 11

SPECIALLÄRAR- OCH SPECIALPEDAGOGUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 6 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 6 4 4 Tydlig brist på speciallärare och specialpedagoger samtidigt som stora pensionsavgångar väntas de kommande åren. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 6 6 4 4 12 Mycket svårt att rekrytera. Stor brist på erfarna och nyutexaminerade. Förskolechef, Västra Götaland 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17

Årskurs 1 6 GRUNDSKOLLÄRARUTBILDNING: Tidiga år Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 1 på utbildade 8 6 6 4 4 6 av 1 arbetsgivare upplever brist på nyutexaminerade grundskollärare. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 GRUNDSKOLLÄRARUTBILDNING: Senare år, ma/no Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 1 på utb. 8 6 6 4 4 Brist på grundskollärare i matematik och naturorienterande ämnen. På tre års sikt vill arbetsgivarna dessutom anställa fler. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 13

GRUNDSKOLLÄRARUTBILDNING: Senare år, språk/so Tillgång på utbildade 17 1 8 1 på utbildade 8 6 Tillgång på utbildade 7 17 Brist på utbildade 6 4 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 Fortsatt stor brist på grundskollärare i språk och samhällsorienterande ämnen. 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 GYMNASIELÄRARUTBILDNING: Matematik/naturvetenskap Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 1 8 6 6 7 procent av arbetsgivarna upplever brist på nyutexaminerade lärare i matematik och naturvetenskap. 14 4 4 Tillgång på utbildade 7 17 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17

GYMNASIELÄRARUTBILDNING: Historia/samhällsvetenskap Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 1 8 6 6 4 4 Tillgång på utbildade 7 17 Majoriteten av arbetsgivarna har oförändrade anställningsbehov av gymnasielärare i historia och samhällsvetenskap de närmaste åren. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 GYMNASIELÄRARUTBILDNING: Språkvetenskap Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 1 8 6 6 4 4 Tillgång på utbildade 7 17 6 av 1 arbetsgivare upplever brist på nyutexaminerade gymnasielärare i språk. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 15

BILDLÄRARUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 6 4 4 6 29 % av de som arbetar är 6 år eller äldre. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 IDROTTSLÄRARUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 1 8 4 4 Relativt balanserad tillgång på idrottslärare. 16 6 6 Tillgång på utbildade 7 17 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17

MUSIKLÄRARUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 6 6 4 4 Majoriteten av arbetsgivarna har oförändrade anställningsbehov av musiklärare de närmaste åren. Tillgång på utbildade 17 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 Tillgång på utbildade 7 17 23 % av arbetsgivarna bedömer att antalet anställda kommer att öka på tre års sikt. 17

SAMHÄLLSVETENSKAP OCH JURIDIK OMRÅDET SAMHÄLLSVETENSKAP OCH JURIDIK innefattar både offentlig och privat sektor. Banker, IT-företag, kommuner och myndigheter är några av de arbetsgivare som svarar i Arbetskraftsbarometern. Sedan många år tillbaka har arbetsgivarna överlag rapporterat god tillgång på arbetssökande inom detta utbildningsområde. I årets Arbetskraftsbarometer är det tydligt att den goda tillgången inte är lika stor längre. Den enda utbildningsgrupp som arbetsgivarna upplever god tillgång på är nyutexaminerade journalister. Samtidigt upplever arbetsgivarna det allt svårare att rekrytera nyutexaminerade programmerare och systemvetare. som på tre års sikt bedömer att antalet anställda kommer att MINSKA/ÖKA Programmerar- och systemvetarutbildning 83 % Psykologutbildning Juristutbildning Ekonomutbildning Personal- och beteendevetarutbildning Bibliotekarieutbildning Ökade anställningsbehov av programmerare och systemvetare. Samhällsvetarutbildning Journalistutbildning Gott om arbetssökande med 18 som uppger god tillgång på nyutexaminerade yrkeserfarna Journalistutbildning 6 % 37 % Personal- och beteendevetarutbildning 45 % 15 % Juristutbildning 44 % 11 % Bibliotekarieutbildning 34 % 18 % Ekonomutbildning 32 % 8% Samhällsvetarutbildning 29 % 12 %

BIBLIOTEKARIEUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 8 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade 7 17 6 6 4 4 Andelen arbetsgivare som har svårt att rekrytera bibliotekarier har ökat de senaste åren. 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 T.ex företags- eller nationalekonomi Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade Tillgång på utbildade 7 17 1 8 6 6 4 4 6 8 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 EKONOMUTBILDNING erad tillgång på nyutexaminerade ekonomer och viss brist på yrkeserfarna. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 19

JOURNALISTUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 1 på utbildade 8 Inkl. medie- och kommunikationsvetenskap 4 4 6 6 Fortsatt god tillgång på nyutexaminerade journalister. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 JURISTUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 8 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade 7 17 6 6 4 4 Den tidigare goda tillgången på nyutexaminerade jurister har blivit mer balanserad. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17

PERSONAL- OCH BETEENDEVETARUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 6 6 4 4 Arbetsgivarna rapporterar en delad bild av rekryteringsläget för nyutexaminerade och viss brist på yrkeserfarna. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 PROGRAMMERAR- OCH SYSTEMVETARUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 6 Inkl. informatik 1 8 Brist på utbildade 6 4 4 Tillgång på utbildade 7 17 enl. arbetsgivarna 83 % av arbetsgivarna vill öka antalet programmerare och systemvetare fram till. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 21

PSYKOLOGUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 4 4 5 % av arbetsgivarna bedömer att de kommer anställa fler psykologutbildade på sikt. SAMHÄLLSVETARUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 T.ex. statsvetenskap, kultureller samhällsgeografi Tillgång på utbildade 7 17 4 4 Numera balanserad tillgång på samhällsvetarutbildade. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 22 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 6 1 8 1 på utbildade 8 6 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17

23

TEKNIK OCH TILLVERKNING ARBETSGIVARNA INOM TEKNIK OCH TILLVERKNING omfattar alltifrån stora fordons- och tekniktillverkare, till små företag inom till exempel bygg och hantverk. Efterfrågan på utbildade varierar mycket mellan olika branscher, och är dessutom ofta konjunkturkänslig. I år rapporterar arbetsgivarna i större omfattning brist på flera gymnasiala utbildningar inom teknik. som på tre års sikt bedömer att antalet anställda kommer att MINSKA/ÖKA 79 % Civilingenjörsutbildning: Elektronik/datateknik/automation Högskoleingenjörsutbildning: Byggnadsteknik Högskoleingenjörsutbildning: El/elektroteknik/datateknik Civilingenjörsutbildning: Byggnadsteknik Arkitektutbildning Civilingenjörsutbildning: Energi- och elektroteknik Elteknisk utbildning (gymnasienivå) VVS-utbildning (gymnasienivå) Fordonsutbildning (gymnasienivå) Civilingenjörsutbildning: Industriell ekonomi, organisation Högskoleingenjörsutbildning: Kemi-, bio- och materialteknik Utbildning i automation (gymnasienivå) Civilingenjörsutbildning: Lantmäteri Civilingenjörsutbildning: Teknisk fysik Byggutbildning (gymnasienivå) Högskoleingenjörsutb.: Maskin-, fordons-, farkostteknik Dator- och kommunikationsteknik (gymnasienivå) Civilingenjörsutbildning: Kemi- och bioteknik Kyl-, värmepumps- och ventilationsteknik (gymnasienivå) Civilingenjörsutbildning: Material- och geoteknik Civilingenjörsutb.: Maskin-, fordons- och farkostteknik Industriteknisk utbildning (gymnasienivå) Svårast att få tag på personal med 24 Ökade anställningsbehov inom många områden. som uppger brist på nyutexaminerade yrkeserfarna Fordonsutbildning (gymnasienivå) 95 % 95 % Byggutbildning (gymnasienivå) 77 % 94 % Utbildning i automation (gymnasienivå) 77 % 91 % Kyl-, värmepumps- och ventilationsteknik (gymnasienivå) 72 % 69 % Industriteknisk utbildning (gymnasienivå) 66 % 86 % Dator- och kommunikationsteknik (gymnasienivå) 66 % 49 %

BYGGUTBILDNING (gymnasienivå) Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 1 på utbildade 8 Brist på utbildade 6 4 4 6 Stor brist på byggutbildade och arbetsgivarna rapporterar ökade anställningsbehov på sikt. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 DATOR- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK (gymnasienivå) Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 1 på utbildade 8 6 4 4 6 Majoriteten av arbetsgivarna upplever brist på nyutexaminerade i dator- och kommunikationsteknik, även om bedömningarna har varierat mycket de senaste åren. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 25

ELTEKNISK UTBILDNING (gymnasienivå) Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 1 på utbildade 8 6 6 4 4 Brist på eltekniskt utbildade samtidigt som majoriteten av arbetsgivarna har ökade anställningsbehov fram till. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 FORDONSUTBILDNING (gymnasienivå) Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Brist på 6 utbildade 1 8 6 4 95 % av arbetsgivarna har svårigheter att rekrytera fordonsutbildade. 26 4 Tillgång på utbildade 7 17 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17

INDUSTRITEKNISK UTBILDNING (gymnasienivå) Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 6 6 4 4 Svårt att få tag på industritekniskt utbildade enligt arbetsgivarna. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 KYL-, VÄRMEPUMPS- O VENTILATIONSTEKNIK (gymn.nivå) Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Brist på utbildade 6 1 8 6 4 Undersöks först fr.o.m. 15 4 Tillgång på utbildade 7 17 Kyltekniker är en bristkompetens som det råder väldigt stor efterfrågan på. HR-Business Partner, Östra MellanSverige 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 Undersöks först fr.o.m. 15 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 27

UTBILDNING I AUTOMATION (gymnasienivå) Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 1 på utbildade 8 Brist på utbildade 6 6 4 4 Det har blivit allt svårare att rekrytera utbildade i automation. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 VVS-UTBILDNING (gymnasienivå) Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 1 8 6 6 4 8 av 1 arbetsgivare har ökade anställningsbehov av VVS-utbildade på tre års sikt. 28 Undersöks först fr.o.m. 15 4 Tillgång på utbildade 7 17 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 Undersöks först fr.o.m. 15 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17

ARKITEKTUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 6 6 4 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 Arbetsgivarna har delade meningar om rekryteringsläget för nyutexaminerade. Samtidigt har över 6 procent uppgett att de behöver anställa fler på sikt. 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 CIVILINGENJÖRSUTB: Byggnadsteknik Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 6 6 4 4 T.ex. samhällsbyggnadsteknik, väg och vatten erad tillgång på nyutexaminerade och brist på yrkeserfarna. Två av tre arbetsgivare rapporterar ökade anställningsbehov till. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 29

Inkl. informationsteknik CIVILINGENJÖRSUTB: Elektronik, datateknik, automation Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 1 8 6 6 4 4 Tillgång på utbildade 7 17 8 av 1 arbetsgivare gör bedömningen att de kommer öka antalet anställda fram till. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 CIVILINGENJÖRSUTBILDNING: Energi- och elektroteknik Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 1 på utbildade 8 6 6 4 4 Relativt balanserad tillgång på nyutexaminerade civilingenjörer inom energi- och elektroteknik och brist på yrkeserfarna. 3 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17

CIVILINGENJÖRSUTB: Industriell ekonomi, organisation Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 1 på utbildade 8 6 6 4 4 Arbetsgivarna rapporterar delade meningar om rekryteringsläget för nyutexaminerade civilingenjörer i industriell ekonomi och viss brist på yrkeserfarna. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 CIVILINGENJÖRSUTBILDNING: Kemi- och bioteknik Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 1 8 6 6 4 4 Tillgång på utbildade 7 17 51 % av arbetsgivarna har ökade anställningsbehov av civilingenjörer i kemi- och bioteknik på tre års sikt. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 31

CIVILINGENJÖRSUTBILDNING: Lantmäteri Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 1 8 6 6 4 4 Tillgång på utbildade 7 17 Under senare tid har det blivit svårare att rekrytera civilingenjörer i lantmäteri. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 CIVILINGENJÖRSUTB: Maskin-, fordons- och farkostteknik Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 1 på utbildade 8 6 6 4 Varierad bild av tillgången på nyutexaminerade civilingenjörer i maskin-, fordons- och farkostteknik och brist på yrkeserfarna. 32 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17

T.ex. materialdesign CIVILINGENJÖRSUTBILDNING: Material- och geoteknik Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 1 8 6 6 4 4 Tillgång på utbildade 7 17 6 av 1 arbetsgivare rapporterar brist på nyutexaminerade civilingenjörer i material- och geoteknik. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 CIVILINGENJÖRSUTBILDNING: Teknisk fysik Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 1 på utbildade 8 6 6 4 4 Det råder brist på civilingenjörer inom teknisk fysik. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 33

HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNING: Byggnadsteknik Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 1 på utbildade 8 6 6 4 4 Relativt balanserad tillgång på nyutexaminerade och tydlig brist på yrkeserfarna. Samtidigt vill arbetsgivarna anställa fler på tre års sikt. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTB: El, elektroteknik, datateknik Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 1 8 6 6 3 av 4 arbetsgivare har ökade anställningsbehov fram till. 34 4 4 Tillgång på utbildade 7 17 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17

HÖGSKOLEINGENJÖRSUTB: Kemi-, bio- och materialteknik Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 1 på utbildade 8 6 6 4 4 Tillgången på nyutexaminerade högskoleingenjörer i kemi-, biooch materialteknik fortsätter vara balanserad. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTB: Maskin-, fordons-, farkostteknik Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 1 8 6 6 4 4 Tillgång på utbildade 7 17 Arbetsgivarna rapporterar en varierad bild av tillgången på nyutexaminerade och mer tydlig brist på yrkeserfarna. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 35

NATURVETENSKAP, LANT- OCH SKOGSBRUK, DJURSJUKVÅRD ARBETSGIVARNA INOM OMRÅDET NATURVETENSKAP, LANT- OCH SKOGSBRUK, DJURSJUKVÅRD innefattar bland annat läkemedelsbolag samt skogs- och jordbruksföretag, men också myndigheter och kommunala miljökontor. Tillgången på utbildade inom detta område varierar och störst brist upplever arbetsgivarna på naturbruksutbildade. Samtidigt rapporteras god tillgång på nyutexaminerade biologer. Inom utbildningsgrupperna skogsingenjörer, skogsmästare och skogstekniker samt lantmästare är en stor andel av de sysselsatta äldre än 6 år, vilket leder till stora pensionsavgångar inom kort. som på tre års sikt bedömer att antalet anställda kommer att MINSKA/ÖKA 65 % Veterinärutbildning Skogsingenjörs-, skogsmästar- och skogsteknikerutbildning Jägmästar- och skogsvetarutbildning Lantmästarutbildning Naturbruksutbildning (gymnasienivå) Kemistutbildning Arbetsgivarna vill anställa fler veterinärer fram till. Biologutbildning Fysikerutbildning Agronomutbildning Svårast att få tag på personal med 36 som uppger brist på nyutexaminerade yrkeserfarna Naturbruksutbildning (gymnasienivå) 8 % 9 % Veterinärutbildning 51 % 78 % Lantmästarutbildning 5 % 65 % Skogsingenjörs-, skogsmästar- och skogsteknikerutbildning 32 % 85 % Fysikerutbildning 29 % 33 % Kemistutbildning 22 % 43 %

NATURBRUKSUTBILDNING (gymnasienivå) Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 6 6 4 4 Det finns få sökande lantarbetare som har erfarenhet och utbildning. Personalchef vid ett lantbruk BIOLOGUTBILDNING 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 Inkl. kandidat eller master i miljövetenskap Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 6 6 4 4 Fortsatt god tillgång på nyutexaminerade biologer och majoriteten av arbetsgivarna har oförändrade anställningsbehov på tre års sikt. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 37

FYSIKERUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 1 på utbildade 8 6 6 4 4 Arbetsgivarna upplever balanserad tillgång på fysiker och har oförändrade anställningsbehov den närmaste tiden. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 KEMISTUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 1 på utbildade 8 6 6 4 4 Relativt balanserad tillgång på utbildade kemister enligt arbetsgivarna. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 38 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17

AGRONOMUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 1 på utbildade 8 6 6 4 4 6 av 1 arbetsgivare upplever balanserad tillgång på nyutexaminerade agronomer. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 LANTMÄSTARUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 1 på utbildade 8 6 6 4 4 Svårare att rekrytera lantmästare, samtidigt som stora pensionsavgångar väntas de kommande åren. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 39

JÄGMÄSTAR- OCH SKOGSVETARUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 1 8 6 6 4 4 Tillgång på utbildade 7 17 En majoritet av arbetsgivarna rapporterar balanserad tillgång på både nyutexaminerade och yrkeserfarna. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 SKOGSINGENJÖR-, SKOGSMÄSTAR- OCH SKOGSTEKNIKERUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 6 6 4 4 36 % av de sysselsatta är 6 år eller äldre. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17

VETERINÄRUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 6 6 4 4 Svårare att rekrytera veterinärer och majoriteten uppger att de har ökade anställningsbehov på tre års sikt. Tillgång på utbildade 17 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 Tillgång på utbildade 7 17 23 % av arbetsgivarna bedömer att antalet anställda kommer att öka på tre års sikt. 41

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIAL OMSORG INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN arbetar en stor del av Sveriges befolkning. Undersköterskor, sjuksköterskor och läkare är några av de största yrkesgrupperna. De senaste åren har arbetsgivarna rapporterat stor brist på sjuksköterskor, både grundutbildade och specialistutbildade. Arbetsgivarna upplever även svårigheter att rekrytera receptarier. Inom tandvården är bristen stor på tandläkare och tandhygienister. som på tre års sikt bedömer att antalet anställda kommer att MINSKA/ÖKA 62 % Sjuksköterskor: Grundutbildning Sjuksköterskor: Anestesi-, intensiv-, operationssjukvård Barnmorskeutbildning Distriktssköterskeutbildning Vård- och omsorgsutbildning (gymnasienivå) Sjuksköterskor: Övrig specialistutbildning Läkarutbildning Socionomutbildning Receptarieutbildning Arbetsterapeututbildning Tandsköterskeutbildning Apotekarutbildning Sjukgymnast-/Fysioterapeututbildning Tandläkarutbildning 6 av 1 vill öka antalet grundutbildade sjuksköterskor. Tandteknikerutbildning Tandhygienistutbildning Biomedicinsk analytikerutbildning Svårast att få tag på personal med 42 som uppger brist på nyutexaminerade yrkeserfarna Distriktssköterskeutbildning 88 % 89 % Sjuksköterskor: Övrig specialistutbildning 87 % 91 % Sjuksköterskor: Anestesi-, intensiv-, operationssjukvård 84 % 78 % Sjuksköterskor: Grundutbildning 78 % 85 % Receptarieutbildning 78 % 81 % Barnmorskeutbildning 7 % 84 % Tandläkarutbildning 67 % 95 %

VÅRD- OCH OMSORGSUTBILDNING (gymnasienivå) Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 1 8 6 6 4 4 Tillgång på utbildade 7 17 Vi ser ett ökat behov av utbildad personal både på kort och lång sikt. Enhetschef, äldreboende i Västra Götaland 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 SOCIONOMUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 1 på utbildade 8 6 4 4 6 Varierad bild av tillgången på nyutexaminerade socionomer men tydlig brist på yrkeserfarna. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 43

ARBETSTERAPEUTUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 6 6 4 4 Majoriteten av arbetsgivarna upplever svårigheter att rekrytera arbetsterapeuter. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 SJUKGYMNAST-/FYSIOTERAPEUTUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 1 på utbildade 8 6 6 4 4 Tillgången på nyutexaminerade har länge varit god men under senare år rapporterar arbetsgivarna en mer varierad bild av rekryteringsläget. 44 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17

RECEPTARIEUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 6 6 4 4 8 av 1 arbetsgivare rapporterar brist på både nyutexaminerade och yrkeserfarna receptarier. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 APOTEKARUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 6 6 4 4 Närmare hälften hälften av arbetsgivarna upplever brist på nyutexaminerade apotekare. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 45

BIOMEDICINSK ANALYTIKERUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 1 8 6 6 4 4 Tillgång på utbildade 7 17 Tillgången på nyutexaminerade är relativt balanserad idag, men stora pensionsavgångar väntas de kommande åren. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 BARNMORSKEUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 6 6 4 4 Fortsatt brist på barnmorskor och majoriteten av arbetsgivarna har ökade anställningsbehov på tre års sikt. 46 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17

DISTRIKTSSKÖTERSKEUTBILDNING Tillgång på utbildade 7 17 Tillgång på utbildade 17 1 8 1 på utbildade 8 6 6 4 4 3 % 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 av dem som arbetar som distriktsköterskor är 6 år eller äldre. 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 SJUKSKÖTERSKOR: Grundutbildning Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 1 på utbildade 8 6 6 4 4 Tydlig brist på både nyutexaminerade och yrkeserfarna grundutbildade sjuksköterskor. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 47

SJUKSKÖTERSKOR: Anestesi-, intensiv-, operationssjukvård Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 6 4 4 Fortsatt brist på specialistsjuksköterskor i anestesi-, intensivoch operationssjukvård. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 SJUKSKÖTERSKOR: Övrig specialistutbildning Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade 7 17 6 6 4 4 9 av 1 arbetsgivare upplever brist på specialistutbildade sjuksköterskor inom övriga inriktningar. 48 T.ex. psykiatrisk vård eller vård av äldre. 1 8 1 på utbildade 8 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17

LÄKARUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 6 6 4 4 Arbetsgivarna uppvisar en varierad bild av tillgången på nyutexaminerade läkare, men brist på yrkeserfarna. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 TANDHYGIENISTUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 1 på utbildade 8 6 6 4 4 Vi vill anställa fler tandhygienister men på grund av brist på sökanden kan vi inte. HR-konsult, Västra Götaland 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 49

TANDSKÖTERSKEUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 6 6 4 4 Ges på Yrkeshögskolan 29 % av de yrkesverksamma väntas gå i pension under de närmaste åren. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 TANDTEKNIKERUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 1 8 6 6 Arbetsgivarna upplever varierad tillgång på nyutexaminerade tandtekniker och brist på yrkeserfarna. 5 4 4 Tillgång på utbildade 7 17 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17

TANDLÄKARUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 6 4 4 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 Brist på tandläkare samtidigt som en stor andel av de yrkesverksamma väntas gå i pension inom kort. Tillgång på utbildade 17 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 Tillgång på utbildade 7 17 23 % av arbetsgivarna bedömer att antalet anställda kommer att öka på tre års sikt. 51

ÖVRIGA UTBILDNINGAR RESTAURANGUTBILDNING (gymnasienivå) Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 1 på utbildade 8 Brist på utbildade 6 6 4 3 av 4 arbetsgivare upplever brist på restaurangutbildade. 52 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17

TRANSPORTUTBILDNING (gymnasienivå) Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Brist på utbildade 6 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 6 4 4 Tydlig brist på nyutexaminerade och yrkeserfarna med transportutbildning enligt arbetsgivarna. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 RELIGIONSVETAR- OCH TEOLOGUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Brist på utbildade 6 Tillgång på utbildade 7 17 1 8 6 4 4 Brist på personer med religionsvetar- och teologutbildning samtidigt som stora pensionsavgångar väntas de närmaste åren. 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 1 8 6 4 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 53

Könsfördelning, andel 6+ och antal examinerade Antal som Andel Andel Andel Antal arbetar män kvinnor 6+ exami 15 %1) %1) % nerade2) 16/17 Samtliga förvärvsarbetande 4 733 3 4 Agronomutbildning Apotekarutbildning 4 5 1 6 Arbetsterapeututbildning Arkitektutbildning 5 6 89 8 Barn- och fritidsutbildning * Barnmorskeutbildning 7 5 6 1 Bibliotekarieutbildning Bildlärarutbildning 2 15 1 Biologutbildning 1 3 Biomedicinsk analytikerutbildning 125 Byggutbildning * Civ.ing.utb: Byggnadsteknik 15 13 4 Civ.ing.utb: Elektronik/datateknik/automation Civ.ing.utb: Energi- och elektroteknik 14 9 8 Civ.ing.utb: Industriell ekonomi, organisation Civ.ing.utb: Kemi-/bioteknik 11 3 2 8 Civ.ing.utb: Lantmäteri Civ.ing.utb: Maskin-, 26 fordons- och farkostteknik Civ.ing.utb: Material- och geoteknik 3 7 11 Civ.ing.utb: Teknisk fysik Dator- och kommunikationsteknik * 48 9 14 7 Distriktssköterskeutbildning Ekonomutbildning 17 9 63 9 Elteknisk utbildning * Fordonsutbildning * 82 3 Fritidspedagogutbildning 15 5 Fysikerutbildning 3 6 Förskollärarutbildning 62 1 Grundskollärarutb: Senare år, matematik/no 6 Grundskollärarutb: Senare år, språk/so 15 9 Grundskollärarutb: Tidiga år 73 4 Gymnasielärarutb: Historia/samhällsvetenskap 7 3 Gymnasielärarutb: Matematik/naturvetenskap 4 Gymnasielärarutb: Språkvetenskap 5 Högskoleing.utb: Byggnadsteknik 9 4 Högskoleing.utb: El/elektroteknik/datateknik 24 Högskoleing.utb: Kemi-, bio- och materialteknik 3 7 Högskoleing.utb: Maskin-, fordons-, farkostteknik 15 3 Idrottslärarutbildning 6 Industriteknisk utbildning * 122 3 Journalistutbildning 16 Juristutbildning 32 6 54 52 49 27 6 5 19 21 29 37 1 97 69 86 88 71 49 55 48 51 73 94 5 81 1 79 72 63 9 3 31 14 12 29 52 45 13 24 1 15 26 9 23 29 6 3 6 15 2 15 5 11 17 71 21 412 1 2 25 34 233 13 1 397 38 3 289 1 47 731 812 98 443 78 83 74 84 97 3 5 98 98 28 79 5 38 27 14 42 5 19 71 85 37 17 26 16 3 97 51 2 2 73 21 95 62 73 86 58 5 81 29 15 64 12 17 11 7 3 8 8 7 19 11 6 4 16 5 7 6 2 3 2 1 188 75 528 1 14 61 6 925 2 69 1 287 731 4 3 652 276 78 1 829 654 37 614 773 91 259 81 56 96 33 47 19 44 4 67 53 4 22 1 9 15 99 349 1 62 1 295 1 327

Könsfördelning, andel 6+ och antal examinerade Antal som Andel Andel Andel Antal arbetar män kvinnor 6+ exami 15 % % % nerade1) 16/17 Jägmästar- och skogsvetarutbildning Kemistutbildning Kyl-, värmepumps- och ventilationsteknik * Lantmästarutbildning Läkarutbildning Musiklärarutbildning Naturbruksutbildning * Personal- och beteendevetarutbildning Programmerar- och systemvetarutbildning Psykologutbildning Receptarieutbildning Religionsvetar- och teologutbildning Restaurangutbildning * Samhällsvetarutbildning Sjukgymnast-/Fysioterapeututbildning Sjuksköterskor: Anestesi-, intensiv-, operationssjukvård Sjuksköterskor: Grundutbildning Sjuksköterskor: Övrig specialistutbildning Skogsingenjörs-, skogsmästar- och skogsteknikerutbildning Socionomutbildning Speciallärar- och specialpedagogutbildning Tandhygienistutbildning Tandläkarutbildning Tandsköterskeutbildning Tandteknikerutbildning Transportutbildning * Utbildning i automation * Veterinärutbildning VVS-utbildning * Vård- och omsorgsutbildning * 1 8 6 3 16 8 3 1 49 8 7 3 66 8 35 5 35 6 9 7 4 8 5 6 76 5 33 4 13 5 79 49 98 84 5 48 62 21 66 32 4 6 43 45 25 22 51 2 16 5 53 39 79 34 68 96 4 57 55 75 19 9 3 36 24 23 11 7 7 25 28 32 5 28 15 53 179 279 38 1 345 251 1 989 3 568 1 775 522 178 288 1 93 2 814 563 16 6 71 13 9 22 12 11 78 89 89 18 13 25 919 4 2 788 2 7 49 12 5 3 5 9 8 3 2 41 18 7 3 3 12 7 192 8 95 14 11 2 45 4 92 98 28 1 11 5 86 89 98 55 1 6 8 3 72 1 9 36 16 41 29 29 9 7 18 12 15 21 1 926 744 174 267 65 25 1 18 398 82 769 2 3 *Gymnasienivå 1) Andelarna är avrundade till närmaste heltal. 2) För gymnasieutbildningarna redovisas antal examinerade 15/16. Inriktningar med färre än fem individer ingår inte i sammanställningen. För tandsköterskor redovisas antalet examinerade 16. Källa: SCB (Befolkningens utbildning) SCB (Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS) Skolverket Myndigheten för yrkeshögskolan 55

Löner Genomsnittlig månadslön 16 * Kvinnor Män Kvinnor Män 28 29 8 29 5 4 35 5 45 3 44 4 34 7 28 9 36 5 35 9 26 4 3 7 45 46 47 9 48 51 4 56 28 6 26 8 28 9 27 33 1 32 32 34 9 32 6 35 3 39 42 39 8 45 42 3 45 3 44 6 44 9 41 8 21 8 21 4 21 6 27 3 25 3 3 5 26 8 25 5 36 3 31 4 33 8 35 4 38 6 41 3 4 4 3 8 28 7 29 7 28 6 35 3 32 35 8 35 4 32 6 31 7 32 35 6 35 38 1 36 9 27 4 29 32 27 29 9 37 3 34 41 6 41 4 36 5 5 27 7 26 6 32 7 33 41 3 31 5 32 9 39 1 7 21 9 27 29 24 6 28 6 28 5 28 6 31 Agronomutbildning Apotekarutbildning Arbetsterapeututbildning Arkitektutbildning Barn- och fritidsutbildning (gymnasienivå) Barnmorskeutbildning Bibliotekarieutbildning Bildlärarutbildning Biologutbildning Biomedicinsk analytikerutbildning 26 8 26 3 Byggutbildning (gymnasienivå) 56 25 4 7 27 5

Löner Genomsnittlig månadslön 16 * Kvinnor Män Kvinnor Män 3 7 34 4 34 9 47 5 43 4 52 4 5 47 5 62 1 Civilingenjörsutbildning: Byggnadsteknik 31 7 33 4 33 Civilingenjörsutbildning: Elektronik, datateknik, automation 3 25 6 37 3 3 9 32 1 37 4 44 3 36 3 48 1 49 5 44 7 53 6 46 3 47 1 52 1 47 7 41 8 55 9 5 5 46 1 57 8 52 1 46 7 67 27 6 28 7 32 8 41 38 7 51 1 42 3 41 5 57 7 31 8 33 9 46 4 51 8 62 3 48 3 49 6 69 6 48 43 5 5 8 45 57 6 29 8 5 37 7 53 6 51 4 44 6 61 29 31 3 34 9 47 3 46 53 5 46 7 45 8 21 5 22 1 24 31 6 27 5 28 33 4 3 5 3 3 35 3 36 5 36 8 38 9 37 3 38 Civilingenjörsutbildning: Energi- och elektroteknik 3 6 29 8 33 6 29 6 32 33 6 Civilingenjörsutbildning: Industriell ekonomi, organisation 32 8 36 36 9 35 31 6 38 4 Civilingenjörsutbildning: Kemi- och bioteknik 27 8 29 4 33 6 Civilingenjörsutbildning: Lantmäteri 31 4 34 5 Civilingenjörsutb.: Maskin-, fordons- och farkostteknik 29 32 33 6 29 7 3 4 34 4 Civilingenjörsutbildning: Material- och geoteknik 28 5 Civilingenjörsutbildning: Teknisk fysik 28 8 29 8 Dator- och kommunikationsteknik (gymnasienivå) 21 4 Distriktssköterskeutbildning 33 33 7 36 57

Löner Genomsnittlig månadslön 16 * Kvinnor Män Kvinnor Män 3 1 31 8 33 3 3 6 32 8 37 4 41 39 49 9 44 7 42 3 66 21 22 1 25 1 29 8 27 5 28 31 1 3 3 31 23 1 21 9 21 7 22 23 5 28 5 25 26 8 29 7 28 5 29 3 28 7 28 3 34 1 31 8 34 3 34 4 32 3 38 28 31 27 3 26 5 43 3 31 4 48 1 36 55 4 29 7 28 1 3 4 28 4 33 32 33 7 36 4 32 7 39 - - - - - - 3 6 3 35 6 34 33 6 36 1 35 5 36 8 - - - - Ekonomutbildning Elteknisk utbildning (gymnasienivå) 22 7 Fordonsutbildning (gymnasienivå) Fritidspedagogutbildning Fysikerutbildning Förskollärarutbildning Grundskollärarutbildning: Senare år, matematik/no - Grundskollärarutbildning: Senare år, språk/so - Grundskollärarutbildning: Tidiga år 27 6 29 7 29 1 Gymnasielärarutbildning: Historia/samhällsvetenskap - - Gymnasielärarutbildning: Matematik/naturvetenskap 58 - -

Löner Genomsnittlig månadslön 16 * Kvinnor Män Kvinnor Män Gymnasielärarutbildning: Språkvetenskap - - - - 31 3 31 5 33 1 4 7 38 1 43 6 44 4 43 9 47 38 9 34 7 44 5 4 5 37 1 45 1 Högskoleingenjörsutbildning: Byggnadsteknik 31 6 31 31 4 Högskoleingenjörsutbildning: El, elektroteknik, datateknik 33 3 4 33 6 32 5 31 35 Högskoleingenjörsutbildning: Kemi-, bio- och materialteknik 27 9 27 7 25 9 31 35 6 33 7 4 9 35 34 5 44 1 Högskoleingenjörsutb.: Maskin-, fordons-, farkostteknik 33 3 29 8 32 8 29 6 35 6 33 3 38 9 33 9 4 8 41 7 36 45 1 32 4 27 32 4 36 4 36 35 9 37 1 37 41 4 21 1 26 6 9 23 3 25 4 26 7 25 9 27 7 29 9 27 9 29 7 3 3 28 7 3 1 29 6 29 9 3 3 36 8 35 1 39 7 37 1 33 8 4 1 29 4 33 4 34 29 4 33 7 37 1 47 1 44 9 58 9 51 6 46 3 65 1 29 28 9 4 5 36 42 4 39 8 5 6 27 5 3 5 27 1 3 43 1 35 9 47 5 46 7 38 5 51 Idrottslärarutbildning Industriteknisk utbildning (gymnasienivå) Journalistutbildning Juristutbildning Jägmästar- och skogsvetarutbildning Kemistutbildning 59

Löner Genomsnittlig månadslön 16 * Kvinnor Män Kvinnor Män Kyl-, värmepumps- och ventilationsteknik (gymnasienivå) 19 8 21 7 27 5 3 5 29 7 4 5 37 4 33 6 31 7 35 1 37 1 3 5 38 3 39 9 3 5 39 4 42 5 48 5 55 1 55 9 63 9 69 8 3 9 3 9 37 6 34 4 34 4 39 6 35 5 39 9 21 8 23 4 26 1 25 24 4 28 3 28 3 28 29 3 9 33 1 36 7 35 9 44 5 4 5 37 6 5 3 Lantmästarutbildning Läkarutbildning Musiklärarutbildning Naturbruksutbildning (gymnasienivå) 21 6 9 23 9 Personal- och beteendevetarutbildning 28 7 3 4 32 5 Programmerar- och systemvetarutbildning 31 9 3 8 31 7 3 4 29 1 32 4 4 35 7 46 8 41 8 36 4 47 5 35 34 1 31 9 34 4 43 5 4 5 41 46 9 41 4 32 4 1 33 6 38 5 35 9 35 9 29 6 28 4 39 32 1 42 4 42 3 33 4 41 6 22 21 9 24 9 27 25 6 26 6 27 1 27 1 28 Psykologutbildning Receptarieutbildning Religionsvetar- och teologutbildning 34 4 33 1 Restaurangutbildning (gymnasienivå) 6 25 9 21 23 4

Löner Genomsnittlig månadslön 16 * Kvinnor Män Kvinnor Män 29 3 3 31 29 9 31 32 6 4 1 41 7 46 41 7 44 9 54 6 29 26 1 36 4 32 6 34 7 35 7 32 32 7 34 34 5 38 6 39 43 35 3 38 9 44 7 28 29 9 35 35 8 35 41 9 34 4 36 1 34 8 35 8 37 4 6 38 6 39 Samhällsvetarutbildning Sjukgymnast-/Fysioterapeututbildning 26 25 9 27 Sjuksköterskor: Anestesi-, intensiv-, operationssjukvård 3 9 34 36 1 Sjuksköterskor: Grundutbildning 29 29 3 33 4 Sjuksköterskor: Övrig specialistutbildning 32 9 34 5 35 3 Skogsingenjörs-, skogsmästar- och skogsteknikerutbildning 27 8 33 1 31 7 34 6 37 8 42 6 28 6 29 8 33 8 27 8 3 3 35 3 36 39 3 37 9 37 4 44 4 Socionomutbildning Speciallärar- och specialpedagogutbildning 37 1 37 33 5 37 7 38 3 38 35 9 39 5 38 4 24 9 34 32 32 31 34 1 34 5 35 6 51 8 51 9 41 8 55 4 56 56 21 8 22 8 28 27 5 36 4 Tandhygienistutbildning Tandläkarutbildning Tandsköterskeutbildning 61

Löner Genomsnittlig månadslön 16 * Kvinnor Män Kvinnor Män 3 3 28 31 1 29 6 3 8 1 24 1 27 4 33 6 26 3 27 6 31 3 28 6 29 4 21 6 22 8 26 6 3 27 4 32 7 3 9 32 3 31 7 32 9 47 7 35 6 45 52 7 38 7 21 9 22 6 3 9 24 5 3 4 3 4 9 28 4 27 6 31 5 27 6 28 39 3 Tandteknikerutbildning 23 7 Transportutbildning (gymnasienivå) 9 25 Utbildning i automation (gymnasienivå) Veterinärutbildning VVS-utbildning (gymnasienivå) 24 Vård- och omsorgsutbildning (gymnasienivå) 22 9 23 7 * avser examinerade 13-15 - Inget att redovisa För osäker för att anges Källa: SCB och Medlingsinstitutet 62 21 4 24

Agronomutbildning.39 Högskoleingenjörsutb: El, elektroteknik, Apotekarutbildning 45 datateknik34 Arbetsterapeututbildning.44 Högskoleingenjörsutb: Kemi-, bio- och Arkitektutbildning 29 materialteknik 35 Barn- och fritidsutbildning.11 Högskoleingenjörsutb: Maskin-, fordons-, Barnmorskeutbildning.46 farkostteknik 35 Bibliotekarieutbildning.19 Idrottslärarutbildning.16 Bildlärarutbildning.16 Industriteknisk utbildning.27 Biologutbildning 37 Journalistutbildning. Biomedicinsk analytikerutbildning46 Juristutbildning Byggutbildning 25 Jägmästar- och skogsvetarutbildning.4 Civilingenjörsutb: Byggnadsteknik.29 Kemistutbildning.38 Civilingenjörsutb: Elektronik, datateknik, Kyl-, värmepumps- o ventilationsteknik.27 automation 3 Lantmästarutbildning 39 Civilingenjörsutbildning: Energi- och Läkarutbildning49 elektroteknik 3 Musiklärarutbildning 17 Civilingenjörsutb: Industriell ekonomi, Naturbruksutbildning.37 organisation 31 Personal- och beteendevetarutbildning21 Civilingenjörsutb: Kemi- och bioteknik.31 Programmerar- och systemvetarutbildning 21 Civilingenjörsutb: Lantmäteri.32 Psykologutbildning 22 Civilingenjörsutb: Maskin-, fordons- och Receptarieutbildning.45 farkostteknik 32 Religionsvetar- och teologutbildning53 Civilingenjörsutb: Material- och geoteknik.33 Restaurangutbildning 52 Civilingenjörsutb: Teknisk fysik.33 Samhällsvetarutbildning 22 Dator- och kommunikationsteknik 25 Sjukgymnast-/fysioterapeututbildning44 Distriktssköterskeutbildning.47 Sjuksköterskor: Anestesi-, intensiv-, Ekonomutbildning.19 operationssjukvård.48 Elteknisk utbildning 26 Sjuksköterskor: Grundutbildning 47 Fordonsutbildning 26 Sjuksköterskor: Övrig specialistutbildning.48 Fritidspedagogutbildning.11 Skogsingenjör-, skogsmästar- och Fysikerutbildning.38 skogsteknikerutbildning.4 Förskollärarutbildning 12 Socionomutbildning 43 Grundskollärarutbildning: Senare år, ma/no.13 Speciallärar- och specialpedagogutbildning.12 Grundskollärarutbildning: Senare år, språk/so.14 Tandhygienistutbildning 49 Grundskollärarutbildning: Tidiga år 13 Tandläkarutbildning.51 Gymnasielärarutbildning: Historia/ Tandsköterskeutbildning 5 samhällsvetenskap.15 Tandteknikerutbildning 5 Gymnasielärarutbildning: Matematik/ Transportutbildning 53 naturvetenskap 14 Utbildning i automation.28 Gymnasielärarutbildning: Språkvetenskap 15 Veterinärutbildning41 Högskoleingenjörsutb: Byggnadsteknik34 VVS-utbildning.28 Vård- och omsorgsutbildning 43

VILKA UTBILDNINGAR HAR ARBETSMARKNADEN BEHOV AV? Inom vilka områden är det brist på nyutexaminerade? Och inom vilka områden tror arbetsgivarna att de kommer att nyanställa de närmaste åren? Dessa frågor ger ARBETSKRAFTSBAROMETERN svar på. Varje år frågar Statistiska centralbyrån cirka 7 5 arbetsgivare om dagens och de kommande årens rekryteringsbehov. 17 års resultat presenteras i denna folder, som bland annat vänder sig till elever, studenter och studie- och yrkesvägledare. Har du frågor om arbetskraftsbarometern? arbetskraftsbarometern@scb.se Mer information och ytterligare statistik finns att hämta på www.scb.se/arbetskraftsbarometern. All officiell statistik finns på: www.scb.se Statistikservice: 1 479 5 All official statistics can be found at: www.scb.se Statistics Service, phone: +46 1 479 5 ISBN 978-91-618-1633- (Print) Grafisk form: Ateljén, SCB