Verksamhetsredovisning 2010 Polismyndigheten i Norrbotten
1(40) INNEHÅLL AA 192-1700/11 LÄNSPOLISMÄSTAREN HAR ORDET... 3 1 INLEDNING... 5 1.2 Resultatet i korthet...5 1.3 Organisation...6 2 POLISMYNDIGHETENS LÅNGSIKTIGA ARBETE FÖR MINSKAD BROTTSLIGHET OCH ÖKAD TRYGGHET... 7 2.1 Synlighet...7 2.2 Kommunavtal och områdespolis...7 2.3 Ansvarsfull alkoholservering...7 2.4 Samverkan med skola och socialtjänst (polis skola socialtjänst: PSS)...8 2.5 Insatser mot organiserad brottslighet...8 2.6 Medborgarnas förtroende för polisen ska vara högt...9 2.7 Brott i nära relation...10 2.8 Insatser mot narkotikabrottslighet...10 2.9 Ökade insatser mot alkohol och narkotika i trafiken...10 3 MYNDIGHETENS PROGRAM FÖR OPERATIV UTVECKLING... 12 3.1 Pa-rotation...12 3.2 Vaktuppdraget...12 3.3 Utveckling- och planeringsenhet...12 4 BROTTSUTVECKLING... 13 4.1 Händelserapporter...13 4.2 Anmälda brott...13 4.2.1 Våldsbrott...15 4.2.2 Tillgreppsbrott...16 4.2.3 Skadegörelsebrott...17 4.2.4 Trafikbrott...18 4.2.5 Narkotikabrott...19 4.3 Fördelning av brott...20 5 BROTTSFÖREBYGGANDE VERKSAMHET... 21 5.1 Allmänt om verksamheten i yttre tjänst...21 5.2 Resurser BF och helheten...21 5.3 Utlänningsärenden...21 6 BROTTSUTREDNING... 23 6.1 Utredningsprocessen...23
2(40) 6.2 Närståendevåld och brottsofferarbete...25 6.3 Polisens Kontaktcenter (PKC)...25 7 NATIONELLA MÅLEN... 26 7.1 Våld i offentlig miljö, antal anmälda brott...26 7.2 Våld i offentlig miljö, andel redovisade ärenden till åklagare...27 7.3 Tillgrepp genom inbrott, andel redovisade ärenden till åklagare...27 7.4 Brott i nära relation...28 7.5 Narkotikabrott...28 7.6 Trafiksäkerhet...29 8 GEMENSAM VERKSAMHET... 31 8.1 Ledning/styrning/stöd...31 8.2 Kompetensförsörjning...32 8.2.1 Rekrytering och personalförsörjning...32 8.2.2 Kompetensutveckling...32 8.2.3 Medarbetarundersökning...33 8.2.4 Samverkan...33 8.2.5 Arbetsmiljö och rehab...33 8.3 Ekonomi...34 9 RESULTATBILAGA... 36 9.1 Budget och utfall mot anslag 2010...36 9.2 Kommentarer till budget och utfall mot anslag 2010...37 9.3 Anställda och åldersstruktur...38 9.4 Sjukfrånvaro...39 9.5 Anmälda brott 2010 och rang...40
3(40) LÄNSPOLISMÄSTAREN HAR ORDET Norrbotten ska bli Sveriges tryggaste län En vision är en långsiktig målbild. Myndighetens övergripande vision för de kommande åren har sammanfattats i fyra punkter som utan inbördes ordning - ska vara centrala i all vår planering av verksamheten: Norrbotten ska ha Sveriges lägsta brottslighet inom brottsområde 1. Norrbotten ska ligga i topp när det gäller att utreda anmälda brott. Medborgarna i Norrbotten ska ha ett högt förtroende för polisens sätt att sköta sitt arbete. Medarbetarna vid polismyndigheten i Norrbotten ska känna stolthet över det arbete som vi gemensamt utför. När det gäller den första punkten konstaterar jag att Norrbotten 2010 placerar sig på fjärde plats när det handlar om låg brottslighet. Sammanlagt anmäldes 11.111 brott per 100.000 invånare i länet. Den siffran ska jämföras med rikssnittet på 14.498 anmälda brott per 100.000 invånare. Brottsligheten i länet är fortsatt låg och det är glädjande att den dessutom minskar, men när det gäller mängdbrott sådana brott som drabbar allmänheten måste brottskurvan minska ytterligare. När det gäller den andra punkten är Norrbotten näst bäst i Sverige. I fjol redovisade polismyndigheten 21,3 procent av samtliga ärenden till åklagare, vilket ska jämföras med rikssnittets 17,6 procent. Här har myndigheten de senaste åren haft en mycket glädjande resultatutveckling, även om våra utredningsbalanser är för höga. I den nationella trygghetsundersökningen konstaterar Brottsförebyggande rådet att norrbottningarnas upplevda trygghet fortsätter att ligga på en nationell toppnivå. Detsamma gäller förtroendet för polisen där Polismyndigheten får det fjärde högsta förtroendet i landet, ett förtroende som vi stadigt ökat de senaste fyra åren. Polismyndigheten har under de senaste åren visat upp en långsiktig resultatförbättring på de flesta områden. Det är bra. Vi ska ge norrbottningarna Sveriges bästa polisverksamhet. Trafikbrott och narkotikabrott är två områden där vi genom aktivt polisarbete vill öka antalet registrerade brott så att hela problembilden synliggörs. Så sker också. Däremot uppnår vi inte grönt styrkort inom samtliga områden i vår resultatredovisning. Detta beror delvis på att Norrbotten valt att lägga sig på en högre målsättning än många andra polismyndigheter. 2008 och 2009 var två år med ekonomiska underskott som hårt frestat på den egna personalen, som trots det kunna prestera allt bättre resultat. Därför känns det bra att det ekonomiska resultatet 2010 blev ett överskott på en procent av budget, trots ett ingångsvärde på minus 10,8 miljoner kronor när året började. Det långsiktiga målet för polismyndigheten är att även fortsättningsvis ha en budget i balans. En osäkerhetsfaktor i det sammanhanget är att vi idag inte vet hur polisens nya resursfördelningsmodell kommer att slå för vår del. Under året ökade antalet poliser i Norrbotten med 17 netto till 479 poliser. Målet på 500 poliser nåddes inte eftersom vi inte lyckades locka tillräckligt många aspiranter till länet. Antalet tillsvidareanställda civila medarbetare minskade med 10 till 162 personer. Minskningen av
4(40) antalet civilanställda är en konsekvens av polismyndighetens ekonomi och regeringens krav att vi ska vara 20.000 poliser i Sverige. Den satsning som sker vid polisens kontaktcenter (PKC) i Boden, en nationell resurs som sköts av polismyndigheten, innebär emellertid, att totala antalet civilanställda i myndigheten ökar. Vid utgången av 2010 var antalet tillsvidareanställda vid PKC 43 personer. Den plattform som lades fast tillsammans med länets kommuner genom samarbetsavtalen om brottsförebyggande råd, har utvecklats under året. Det goda samarbetet manifesterades bland annat vid den nationella Trygghetskonferens som polismyndigheten genomförde i mars tillsammans med Kommunförbundet, Landstinget och Länsstyrelsen. Idag har vi en god verksamhet i samtliga kommuner och ett väl utvecklat brottsförebyggande arbete att utgå ifrån i hela länet. Polisen finns till för norrbottningarna. Vi ska öka deras trygghet och minska brottsligheten i hela länet. I samtliga av våra 14 kommuner ligger brottsligheten på en märkbart lägre nivå än genomsnittet för landet. Vårt mål är att ge norrbottningarna Sveriges bästa polisverksamhet. Vi ska därför fortsätta på den inslagna vägen med inriktningen att göra Norrbotten till Sveriges tryggaste län. Håkan Karlsson, länspolismästare
5(40) 1 INLEDNING 1.2 Resultatet i korthet Polismyndigheten i Norrbotten har inom flertalet områden förbättrat resultaten under 2010 i jämförelse med tidigare år. Myndigheten har haft - och har - höga ambitioner och därför är en del mål högt ställda. Alla mål är inte uppfyllda under 2010, men med det förbättrade resultatet finns goda förhoppningar att nästa år nå ända fram. Antal anmälda brott i Norrbotten minskade med 5 procent Våld i offentlig miljö, antal anmälda brott minskade med 14 procent Våld i offentlig miljö, andel redovisade ärenden till åklagaren ökade med 2 procent Näst bäst i Sverige på att redovisa ärenden till åklagare För hög andel öppna ärenden Direktförverkande ökade med 41 procent Förenklat utredningsförfarande ökade med 7 procent Stöld genom inbrott, andel redovisade till åklagare oförändrat Alkoholutandningsproven ökade med 29 procent Kör- och vilotider, antal kontroller ökade med 44 procent Hastighetsrapporter ökade med 10 procent Bilbältesrapporter ökade med 20 procent Antalet upptäckta rattfyllerier och drograttfyllerier minskade med 12 procent Brott i nära relation, andel redovisade ärenden ökade med 1 procent Narkotikabrott, antal ärenden ökade med 12 procent Narkotikabrott, andel överlåtelsebrott ökade med 8 procent Verksamhetstimmar i yttre tjänst ökade med 16 procent Inre utlänningskontroller ökade med 21 procent Myndigheten hade en ekonomi i balans Övertidsbudgeten överskreds med 9 procent Antal poliser vid årets slut var 479 Andelen kvinnor i ledande befattningar har ökat med 1 procent Sjukfrånvaron minskade med 1 procent
6(40) 1.3 Organisation Bilden nedan visar de olika enheterna 2010. Polismyndigheten i Norrbotten Polisstyrelse Länspolismästare Håkan Karlsson Verksamhetsstöd Ekonomienhet HR-enhet Serviceenhet Informationsenhet Avdelning Brottsförebyggande Avdelning Brottsutredningar Avdelning Extern service Länskommunikationscentral Trafikenhet Brottsbekämpningsenhet Område Norra Lappland Område Östra Norrbotten Område Luleå-Boden Område Piteå Älvdal Kriminalunderrättelsetjänst Brottssamordningsenhet Narkotikaenhet Kriminalteknisk enhet Ekobrottsenhet Utredning Norra Lappland Utredning Östra Norrbotten Polisens kontaktcenter Rättsenheten Receptionsenhet Utredning Luleå-Boden Utredning Piteå Älvdal BF-avdelningen (polisverksamhet i yttre tjänst) och BU-avdelningen (brottsutredningar) är underindelade i fyra geografiska områden och länsgemensamma enheter. I den följande redovisningen är det viktigt att ha i åtanke att de två avdelningarnas verksamhet ibland går in i varandra och att detta kan återspegla sig på resultatet. Processen för brottsutredningar är ett tydligt exempel där initiala insatser i den yttre polisverksamheten, tex brottsplatsundersökningar, har stora vinster för förundersökningens slutgiltiga resultat.
7(40) 2 POLISMYNDIGHETENS LÅNGSIKTIGA ARBETE FÖR MINSKAD BROTTSLIGHET OCH ÖKAD TRYGGHET Polisverksamheten i Norrbotten uppvisar ett allt bättre resultat. Verksamhetens positiva utveckling har sin grund i en långsiktig och målmedveten vision om utvecklandet av en operativt stark myndighet och en bra förebyggande verksamhet mot kriminalitet, brott och otrygghet. En viktig del i vårt långsiktiga förebyggande polisarbete sker i samarbete med lokalsamhället och de myndigheter, kommuner eller andra organisationer som vi där delar vår vardag med. Under denna rubrik redovisar vi några av våra mest grundläggande strategier under 2010 som vi tillämpat mot kriminalitet, brott och otrygghet. 2.1 Synlighet Myndighetens övergripande strävan är att den polisiära synligheten ska vara som störst på de platser och på de tider som synligheten kan leda till ökad trygghet och minskad brottslighet. En närvarande och synlig polis för medborgarna i Norrbotten är en viktig och långsiktig strategi som särskilt tillämpas i samband med festivaler, marknader eller andra platser där många människor möts och umgås. Genom att vara synlig och en naturlig del av vardagen vill vi även säkerställa medborgarnas känsla av en nära och tillgänglig polis. Vår närvaro är därmed stor i problemtyngda områden men balanseras även mot önskemål om synlighet i områden med lägre grad av ordningsstörningar och brottslighet. 2.2 Kommunavtal och områdespolis Polismyndigheten har under 2010 bedrivit ett långsiktigt och uthålligt brottsförebyggande arbete tillsammans med länets kommuner. Ett arbete som bygger på väl fungerande brottsförebyggande råd bestående av områdespoliser och beslutsfattare från kommunen. Samverkan med kommunerna i syfte att tillsammans påverka uppkomsten av och insatser mot brottslighet för att öka tryggheten är en mycket viktig och långsiktig strategi för myndighetens arbete. 2.3 Ansvarsfull alkoholservering Utbildning av ordningsvakter i ansvar för ett brottsförebyggande arbete på krogen inleddes under hösten tillsammans med länsstyrelsen. Samverkan i alkoholrelaterade problembilder mellan polis, ordningsvakter, kommun, länsstyrelse och krögare är en effektiv framgångsfaktor för att minska våld och skador i offentlig miljö. Teoretisk utbildning i krogtillsyn har genomförts i samtliga kommuner under året i samverkan
8(40) med länsstyrelsen. Av 201 utbildade poliser har ett drygt tjugotal utbildats i den praktiska delen av tillsyn. Under hela året genomförde polismyndigheten regelbundna tillsynskontroller i egen regi eller tillsammans med kommunerna. Tillsynskontroller och direktförverkande av alkoholhaltiga drycker i enlighet med Kronobergsmodellen 1 är ett viktigt och bra verktyg i polisens långsiktiga brottsförebyggande arbete mot våld i offentlig miljö. Myndigheten ökade antalet direktförverkanden under 2010. 2.4 Samverkan med skola och socialtjänst (polis skola socialtjänst: PSS) Arbetsmetodens grundidé är att identifiera barn som far illa eller säkerställa tidigt ingripande mot unga personer som närmar sig kriminalitet. Metoden bygger på att polisen i förebyggande syfte agerar innan den unge utvecklat en kriminell livsstil, det vill säga i ett mycket tidigt stadium när det finns en oro för barnet eller den unge. Polisen brukar tillsammans med socialtjänsten bestämma träff med den unge och föräldrarna för ett samtal kring konsekvenserna av ett fortsatt felaktigt beteende. Samarbete mellan polisen, socialtjänst är en mycket viktig insats för att förhindra rekrytering av unga personer till kriminalitet. Under 2010 genomfördes informationskampanjen TÄNK OM. Syftet är att sprida kunskap och skapa opinion kring langning av alkohol till tonåringar. Informationsinsatserna är i huvudsak utformade att genomföras på regional och kommunnivå. Polismyndigheten informationsinsatser sker ofta i samverkan med skola och socialtjänst. Information om droger till tonårsföräldrar är vanligast förekommande. Även hembesök i främst föräldrainformativt syfte tilllämpas i allt större utsträckning i samband med att ungdom påträffas berusad eller i övrigt vistas i olämplig miljö. 2.5 Insatser mot organiserad brottslighet Organiserad brottslighet är beroende av lokala marknader. Det betyder att polisens lokala brottsförebyggande arbetet även inriktas mot denna typ av brottslighet i nära samarbete med andra aktörer i det lokala samhället. Arbetet mot grov organiserad brottslighet intensifierades under 2010 med goda resultat. Arbetet följer en långsiktig strategi att motverka och försvåra för all organiserad brottslighet genom att fokusera på nyckelpersoner och lokala marknader där sådan brottslighet kan förekomma. Arbetet mot organiserad brottslighet varierar därför i stor utsträckning och kan vara både omfattande insatser i bred samverkan med andra myndigheter eller mindre, mer specialinriktade insatser. Polismyndighetens arbete mot organiserad brottslighet följer polisens nationella strategi mot grov organiserad brottslighet. Arbetet har till största delen varit inriktat mot personkonstellationer inom Hells Angels och dess supportermiljö. Den kriminella miljön har intensivbevakats och alla uppdagade brott har rapporterats. I samband med större förundersökningar har brottsofferstöd prioriterats för att underlätta målsägande och vittnens medverkan i förundersökning och rättegång. Myndighetens operativa insatser och ett bra brottsofferarbetet, har gett positiva följdeffekter i form av en ökad anmälningsbenägenhet mot aktörer inom organiserad brottslighet. Som en följd av polisens arbete under 2010 har flertalet aktörer inom den organiserade brottsligheten lagförts för grova brott. Under slutet av året utökades inriktningen mot 1 Kronobergsmodellen innebär att polisen fokuserar på att med b l a direktförverkande av alkohol agera mot ungdomar som förtär alkohol på allmän plats. Effekten är klart och tydligt positiv avseende våld i offentlig miljö.
9(40) organiserad brottslighet till granskning av företagsstrukturer inom mc-gäng miljön med stöd av RUC 2 och de nationella aktionsgrupperna 3. 2.6 Medborgarnas förtroende för polisen ska vara högt Polisen har två kärnuppdrag; att minska brottsligheten och att öka förtroendet bland allmänheten. Medborgarnas förtroende för hur polisen sköter sitt uppdrag är också en av fyra prioriterade frågor i myndighetens vision. De senaste åren har norrbottningarnas förtroende för polisen ökat stadigt och ligger nu på en fjärdeplats i landet. Under 2010 blev resultatet av en medborgarundersökning som Luleå tekniska universitet gjort i samarbete med Polismyndigheten klart. 1 500 norrbottningar fick svara på frågor om bland annat förtroendet för rättsväsendet och för polisen. Resultatet visar att norrbottningarna känner väsentligt större trygghet i sin vardag än övriga svenskar och att förtroendet för rättsväsendet är lika stort eller större än i andra delar av landet. Polismyndigheten arbetar även tillsammans med andra aktörer när det handlar om trygghet och förtroende. I länets kommuner arbetar områdespoliser tillsammans med lokala aktörer med frågor som är viktiga för kommuninnevånarna. Ett annat exempel är den nationella Trygghetskonferensen som polismyndigheten arrangerade i samverkan med Länsstyrelsen, Kommunförbundet och Landstinget i länet. Det bästa sättet att bygga upp förtroendet är genom gott arbete i vardagen. Det löpande arbete som polismyndighetens medarbetare gör och kontakten med allmänheten är en viktig del i det förtroendeskapande arbetet. Ett effektivt sätt att nå en bred allmänhet är via media och under året har myndigheten fortsatt sin satsning att utbilda medarbetare så att de känner sig trygga att möta media i det dagliga arbetet. Vår strategi är att vara öppna och tillgängliga och berätta så mycket som möjligt om vår verksamhet. De medierutiner med bland annat publicering av händelser på webben, pressmeddelanden och presskonferenser som finns sedan tidigare har under året utökats med nya rutiner för hur informationen till allmänheten via media ska gå till efter införandet av Rakel 4. 2 RUC, Regionalt Underrättelse Center arbetar med att sammanställa lokala underrättelser avseende grov organiserad brottslighet från de samverkande myndigheterna i regionen 3 Aktionsgrupper genomför operativa insatser. Det finns åtta aktionsgrupper, en i varje samverkansområde och en vid Rikskriminalpolisen 4 Rakel är polisens nya digitala radiokommunikationssystem
10(40) 2.7 Brott i nära relation Polismyndigheten har under året slutfört de utbildningsinsatser och den informationskampanj mot våld i nära relation som inleddes under 2009. Brott i nära relation är ett komplext brottsområde som kräver stort engagemang och kunskap. Genom att fortlöpande utbilda personalen blir polisen bättre på att bemöta och utreda dessa brott. Som ett stöd har alla tillgång till handboken Brott i nära relation. Vid Polismyndighet finns i dag en brottsoffersamordnare och personer verksamma som personsäkerhetshandläggare i syfte att avlasta brottsutredarna med stöd, hjälp och skydd till brottsoffer. Med en informationskampanj har polisen i Norrbotten gått ut med information till allmänheten om våld i nära relation. Det är viktigt att nå ut med information för att öka medvetenheten om dessa brott. Det är också viktigt att ge information till personer som anmäler brott. För att ett brottsoffer ska kunna få det stöd och den hjälp han eller hon behöver måste polisen informera om vilka andra myndigheter och organisationer som kan erbjuda stöd och hjälp. Kampanjen syftar främst till att fler ska våga anmäla närståendevåld och att mörkertalet ska minska. 2.8 Insatser mot narkotikabrottslighet Under året har det bedrivits många olika insatser mot narkotikakriminalitet i länet. Insatserna är alla en del av myndighetens långsiktiga mål att minska brottsligheten och öka tryggheten. Insatserna varierar i stor utsträckning och är prioriterad i alla led i verksamheten. Särskilda insatser har främst inriktat sig mot ungdomar som misstänks bruka narkotika, och mot personer som säljer narkotika. Polisen samverkar med socialtjänsten för att på ett mycket tidigt stadium upptäcka ungdomars missbruk av eller intresse för narkotika. En av arbetsmetoderna är s k hembesök som har utvecklats under året. Hembesök betyder i regel att polisen tillsammans med socialtjänsten bestämmer träff med den unge och föräldrar för ett samtal kring konsekvenserna av missbruk av narkotika. Samtalet kan initieras av att den unge har vistats i olämpliga miljöer eller på annat sätt visar tecken på intresse för narkotika eller början på en utveckling mot en kriminell livsstil. Samtalen är helt i förebyggande syfte och är aldrig en del av en pågående förundersökning. Under 2010 har de s k nätdrogerna varit i stort fokus i ambitionen att stoppa eller förhindra spridningen av dessa. Samarbete med andra polismyndigheter, folkhälsoinstitutet, socialstyrelsen samt till viss del även media i frågor rörande s k "klassning" av nya preparat är ett viktigt och förebyggande arbete som har prioriterats under året. Insatser mot större distributörer av narkotika har under 2010 lyckats bra. Flertalet personer har kunnat lagföras för grova brott och förundersökningarna visar att narkotikans väg till norrbotten ofta går via södra Sverige. Vårt län är även ett s k transferlän för narkotika som transporteras från södra Sverige till marknader i norra Finland. 2.9 Ökade insatser mot alkohol och narkotika i trafiken Polismyndighetens mål är att alla poliser i yttre tjänst ska ha fördjupade kunskaper i hur man upptäcker förare som är påverkade av droger. Under senare år har denna utbildningsfråga prioriterats och resultatet har ökat från endast ett fåtal förare som kunde misstänkas för drograttfylleri år 1999 till ca 446 förare 2010. Polismyndigheten arbetar aktivt med SMADITmodellen som innebär att så många som möjligt av misstänkta drog- eller alkohol relaterade rattfyllerister, efter samtal med polisen, ska känna sig motiverade att ta emot vård för att
11(40) komma ifrån sitt missbruk. Trafiksäkerhetsarbetet sker i övrigt allt mer underrättelsebaserat i samverkan med underrättelsetjänsten.
12(40) 3 MYNDIGHETENS PROGRAM FÖR OPERATIV UTVECKLING Under 2010 initierades flertalet olika utredningsuppdrag inom ramen för myndighetens program för Operativ utveckling. Några av de mest centrala uppdragen att nämna i syfte att öka effektiviteten och långsiktigt stärka myndighetens operativa förmåga är operativ utveckling för nya poliser s k. Pa-rotation översyn av myndighetens ledningsmodell för vaktuppdraget. en myndighetsgemensam planeringsfunktion med utvecklingsuppdrag 3.1 Pa-rotation Utbildningsprogram för s k Pa-rotation initierades under 2010. Rotationen innebär 18 veckor med utredningstjänst med fastlagd utbildningsplan. Rotationen syftar till att utveckla en bredare kompetensbas för nya poliser men är även en viktig utbildningsinsats för att öka effektivitet och kvalitet i utredningsprocessen. Målsättning med rotationstjänstgöringen är att den på sikt även ska utvecklas till fler funktionsgrupper i myndigheten. Diskussion förs även om att fullgjord rotationstjänstgöring kan bli ett framtida krav vid tillsättning av nya befäl. 3.2 Vaktuppdraget Översyn av myndighetens ledning- och styrningsmodell fokuserar på myndighetens ledning och styrning ur ett 24-timmars perspektiv i s k vaktuppdraget 5. Vakthavande befäl, yttre befäl och förundersökningsledare är i detta avseende mycket centrala funktioner och präglas traditionellt starkt av händelsestyrd verksamhet. Centrala frågor i översynen ligger på vilka arbetsuppgifter som initialt ska ske inom vaktuppdraget, vad som ska prioriteras och vilka resurser uppdraget ska innehålla. Polisens underrättelse modell (PUM) och polisens nationella utredningskoncept (PNU) är här mycket vägledande där målsättningen är att utveckla ledningssamordning, brottssamordning och bra ledningsstöd genom samlokalisering av funktionerna vakthavande befäl, förundersökningsledare och kriminalunderrättelsetjänst. I en samverkande ledningsfunktion ökar möjligheterna inom vaktuppdraget (händelsestyrd verksamhet) till större hänsyn mot planlagd linjeverksamhet, initiala utredningsåtgärder och underrättelsebaserade problembilder (brotts- och forensisk analys). Översynen är även en viktig del i myndighetens utveckling av ett förändrat och effektivt arbetssätt inför införandet av polisens nya utredningsstöd (PUST). 3.3 Utveckling- och planeringsenhet Under 2010 initierades en ny utveckling- och planeringsenhet (UPE). Enhetens syfte är att effektivisera planeringsprocessen och hitta mervärden i en likformad och samordnad verksamhetsplanering för hela myndigheten. Enheten ska därutöver utgöra en drivande och stödjande funktion till övrig verksamhet i olika utvecklingsfrågor avseende nya arbetssätt, uppföljning/utvärdering och resultat. 5 Vaktuppdraget leds av vakthavande befäl och kan fritt översättas till myndighetens händelsestyrda verksamhet av jourkaraktär, 24 timmars verksamhet etc.
13(40) 4 BROTTSUTVECKLING 4.1 Händelserapporter Under 2010 bokfördes cirka 62 000 händelserapporter (HR) 6 i myndigheten, vilket är en ökning med cirka 1000 rapporter i jämförelse med 2009. Antalet fördelade sig på sätt som framgår av tabellen till höger. Omkring 30 procent av länets HR inträffade i Luleå kommun. Cirka 4 procent av alla HR under 2010 (cirka 2 400) utgjorde prioritet 1 (omedelbart), 10 procent prioritet 2 (hög), 71 procent prioritet 3 (rutin) och övriga HR prioritet 4-6. Händelser med prioritet 1 ökade jämfört med året innan med ca 23 procent. Antalet frihetsberövanden 7 fortsatte att öka även under 2010, från 5 289 till 5 495. Även antalet gripna ökade från 639 till 784. Antal händelserapporter totalt 2009 2010 Luleå 17 827 17 471 Piteå 8 053 8 443 Boden 7 477 8 200 Gällivare 6 121 6 206 Kiruna 5 661 5 952 Kalix 5 355 5 100 Haparanda 3 280 3 714 Älvsbyn 1 264 1 418 Arvidsjaur 1 599 1 390 Jokkmokk 1 211 1 386 Pajala 988 986 Övertorneå 1 116 964 Överkalix 910 961 Arjeplog 670 717 4.2 Anmälda brott I Norrbotten minskade antalet anmälda brott under 2010 med knappt 5 procent i jämförelse med 2009, men i jämförelse med 2008 har antalet ökat med 4 procent. Anmälningarna inom Totalt anmälda brott per 100 000 inv 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 prel. Hela landet Norrbottens län 6 HR, Händelserapport. Varje händelse som inkommer till länskommunikationscentralen och vad som händer (utryckning, avspärrning, gripande etc.) loggas in i STORM (Polisväsendets IT-system för att dokumentera händelser) och få överblick över resurserna i yttre tjänst och bildar en händelserapport med ett unikt HRnummer
14(40) brottsområde 1 8 minskar med 9 procent i jämförelse med 2009 vilket är mycket positivt. I jämförelse med andra myndigheter har Norrbotten förbättrat sin placering i riket. Brottsutvecklingen per norrbottnisk kommun ser ut enligt diagrammet nedan. Flertalet kommuner i länet minskar antalet anmälda brott, undantaget är Kiruna, Kalix, Haparanda, Älvsbyn och Jokkmokks kommuner. För Kiruna, Haparanda och Älvsbyn kommuner är det alkohol och narkotikabrotten som ökar mest, medan det i Kalix är hot- och kränkningsbrott och i Jokkmokk stöldbrott. 10000 9000 8000 7000 Antal anmälda brott i Norrbotten 2008-2010 2008 2009 2010 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Luleå Boden Piteå Gällivare Kiruna Kalix Haparanda Älvsbyn Arvidsjaur Jokkmokk Överkalix Pajala Övertorneå Arjeplog 7 Gripna, omhändertagna och övriga frihetsberövanden 8 Brottsområde 1 innefattar våldsbrott, tillgreppsbrott, skadegörelsebrott samt övriga brott mot person
15(40) Görs jämförelsen istället per 100 000 invånare blir fördelningen följande: 14000 12000 Antal anmälda brott per 100 000 inv 2008-2010 2008 2009 2010 10000 8000 6000 4000 2000 0 Boden Luleå Gällivare Haparanda Kalix Överkalix Kiruna Jokkmokk Älvsbyn Piteå Arvidsjaur Arjeplog Övertorneå Pajala Bodens kommun är den kommun i Norrbotten som har flest anmälda brott per invånare. I en nationell jämförelse mellan Sveriges kommuner ligger Boden på en femtioåttonde plats i riket. Förutom Luleå och Gällivare återfinns även Haparanda och Kalix bland de hundra kommunerna som toppar listan. För Pajala och Övertorneå kommuner blir placeringen istället en fjärde respektive trettonde plats från slutet. 4.2.1 Våldsbrott Under hela 2000-talet har antal anmälda våldsbrott i Norrbotten ökat, år 2009 var ökningen särskilt stor. Trots att våldsbrotten minskat under 2010 har nivån ökat med 6 procent i jämförelse med 2008. På riksnivå har antalet våldsbrott per 100 000 invånare legat på en relativ jämn nivå de senaste tre åren. Norrbotten har gått från en sextonde plats (2008) till en fjortonde plats (2010) i en jämförelse mellan länen. Stockholm toppar listan som det län där flest våldsbrott anmäls medan det i Kronoberg anmäls minst antal per 100 000 invånare.
16(40) 1400 Antal anmälda våldsbrott per 100 000 inv 1200 1000 800 600 400 200 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 prel. Hela landet Norrbottens län I denna brottskategori ingår mord, dråp, barnadråp och misshandel med och utan dödlig utgång, våldtäkt inklusive grov våldtäkt, grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning, våld mot tjänsteman samt rån inklusive grovt rån. Av de anmälda våldsbrotten 2010 är det främst misshandelsbrotten som har minskat, allra störst är minskningen i Piteå kommun, som minskade med drygt 30 procent. Anmärkningsvärt är att de kommuner som visade på en minskning under 2009 ökade under 2010. Under året har en rad olika insatser gjorts mot våld i offentlig miljö runt om i länet. Många av insatserna har sin bas i myndighetens långsiktiga brottsförebyggande strategier som tidigare beskrivits tex synlighet, ansvarsfull alkoholservering, Kronobergsmodellen mm. Polisens insatser i Piteå kommun har under året varit särskilt lyckosamma. 4.2.2 Tillgreppsbrott Anmälda tillgreppsbrott i Sverige har under hela 2000-talet minskat i antal. Även i Norrbotten minskar antalet stöldbrott per 100 000 invånare även om trenden inte är lika tydligt fallande som den nationella utvecklingen. Nivån för 2010 är nästan tillbaka där den var 2008 efter ökningen under 2009. Det är framför allt stöld ur motorfordon som minskar, såväl nationellt som i Norrbotten. Inbrottsstöld i bostad har minskat i Norrbotten i jämförelse med 2009 men ökat något i jämförelse med 2008. Detta är den brottstyp som ökar mest nationellt sett.
17(40) 9000 Stöldbrott per 100 000 inv 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 prel. Hela landet Norrbottens län 4.2.3 Skadegörelsebrott I Norrbotten har skadegörelsebrotten under första delen av 2000-talet haft en uppåtgående trend. Trenden förstärktes från år 2006 då antal anmälda skadegörelsebrott ökade med 17 procent. Från år 2008 har trenden däremot varit svagt nedåtgående för att 2010 minska med hela 23 procent. Även den nationella trenden för skadegörelsebrott påvisar liknande utveckling. Skadegörelsebrotten är den brottstyp i Norrbotten som minskar mest under 2010. Skadegörelsebrott per 100 000 inv 2500 2000 1500 1000 500 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 prel. Hela landet Norrbottens län
18(40) 4.2.4 Trafikbrott Polismyndigheten i Norrbotten är en av de sju främsta myndigheterna vad gäller alkoholutandningsprov. Myndigheten har ökat antalet blås med 18 procent i jämförelse med 2009. Att utföra alkoholutandningsprov har varit ett naturligt inslag i det brottsförebyggande arbete som bedrivits exempelvis i samband med alla gatufestivaler i länet. Alkoholutandningsproven är också en åtgärd som används i arbetet med att norrbottningarna ska ha en alltmer synlig polis. Antalet positiva alkoholutandningsprov fortsatte att minska även under 2010, från en andel 2009 med 0,8 procent till 0,6 procent under 2010. Även antalet anmälningar om rattfylleri och drograttfylleri minskade under 2010 med 80 ärenden eller 8 procent. Det finns tre beteenden som mest påverkar antalet dödade och svårt skadade i trafiken, nämligen onykterhet, hastighetsöverträdelse och underlåtenhet att använda bilbälte. Antalet rapporter inom dessa tre områden kan ses som en indikator på intensiteten i Polisens arbete därvidlag. Antalet utfärdade hastighetsrapporter ökade med 10 procent i jämförelse med 2009 och uppgick till 5 507. Antal förelägganden för underlåtenhet att använda bilbälte ökade i myndigheten med 21 procent till 1568. Arbetet mot den aggressiva körningen har bedrivits aktivt och antalet förelägganden ökar för varje år, 2010 med 43 procent. Det totala antalet ordningsbot inom trafikområdet ökar (9 964), och är en av de högsta i landet per 100 000 invånare. 1000 800 Trendlinje Dödade, svårt- och lindrigt skadade Norrbottens län 600 400 200 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Antalet dödade och skadade minskade i Norrbotten för tredje året i rad, vilket är en stark indikator om polisens framgångsrika arbete i trafiken. Den procentuella andelen som varit alkoholpåverkad i samband med olyckor har dessvärre inte minskat utan fortsätter att vara 50 procent, även om antalet minskat.
19(40) 4.2.5 Narkotikabrott Ambitionen att arbeta med narkotikabrott är stor i Norrbotten, vilket visas av att antalet narkotikabrott per 100 000 invånare är ett av de högre i landet och sett över två år är ökningen den näst högsta i landet. Även när det gäller överlåtelsebrott är ökningen stor och har ökat kraftigt från tidigare års nivåer. Se redovisningen under nationella målen. Narkotikabrott, per 100 000 invånare 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 prel. Hela landet Norrbottens län
20(40) 4.3 Fördelning av brott Fördelning av antalet anmälda brott i Norrbotten under år 2010 enligt uppgifter från BRÅ. Brott mot staten 3% Brott mot allmänhet 1% Skadegörelsebrott 9% Övriga specialstraffrättsliga 5% Trafikbrott inkl rattfylleri och drograttfylleri 8% Narkotika brott 9% Våldsbrott, inkl misshandel mm 8% Fridskränkning, olaga hot mm 12% Sexualbrott 1% Rån 0% Inbrottsstöld 6% Tillgrepp av fordon 7% Bedrägeri, mm 7% Övrig stöld och snatteri 24% Fördelningen av anmälda brott i Norrbotten ser i stort sett ut i som i riket i övrigt. Några avvikelser finns dock, exempelvis anmälningar som avser brott mot person. I Norrbotten finns en högre andel av den totala siffran än riket i övrigt, medan brott mot förmögenhet har en betydligt lägre andel. Norrbotten har även en högre andel av det som brukar kallas egeninitierade brottsanmälningar, dvs. narkotikabrott och trafikbrott.
21(40) 5 BROTTSFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 5.1 Allmänt om verksamheten i yttre tjänst I en tid när brottsligheten skiftar allt snabbare, när människor blir allt rörligare och kraven på polisen blir allt större, ökar behovet av effektivitet i polisorganisationen. Förmågan att prioritera rätt och att snabbt skifta fokus blir allt viktigare oavsett om de polisiära insatserna avser ingripande vid fotbollsmatcher, misshandel i krogköer, utredning i familjevåldsärenden eller bedrägerier via internet. Behovet av polisiära aktiviteter gäller i lika hög grad för bekämpning av mängdbrottslighet som av grov och organiserad brottslighet. Polisens underrättelsemodell (PUM) har tillkommit för att inrikta polisverksamheten så att polisens aktiviteter mot brott, ordningsstörningar och otrygghet har rätt utformning, kommer vid rätt tidpunkt och sätts in med rätt resurs. Under 2010 har myndigheten satt stort fokus på utvecklingen av brottsutredningsverksamheten i yttre tjänst där all personal oavsett funktion, ska se sig som brottsutredare. I enlighet med polisens nationella utredningskoncept (PNU) ska brott utredas i nära anslutning till händelsen, spår ska säkras och vittnen ska höras så fort som möjligt. Den polis som först kommer till brottsplatsen inleder utredningen. En av polisens utmaningar är att balansera insatser av händelsestyrd karaktär med mer långsiktiga och brottsförebyggande insatser mot brottslighet och otrygghet. Ett stöd i denna styrning av verksamheten är administrationsverktyget PUM-A 9 där planering, genomförande och uppföljning av beslutade insatser dokumenteras. Verktyget har under året använts i allt större omfattning vid olika former av planlagd verksamhet och utbildning. 5.2 Resurser BF och helheten Polismyndigheten i Norrbotten ökade antalet resurstimmar (antalet timmar personalen tjänstgjort) under året med ca 4 procent till 973 000 timmar. Av dessa satsades under året 87 procent av resurstiden på kärnverksamhet (BF, UL och SE), en hög siffra jämfört med andra polismyndigheter. Genomsnittet för år 2010 bland landets polismyndigheter är 73 procent. Fördelning av resursinsatser på verksamhetsgrenar 2008 2009 2010 Brottsförebyggande 38% 40% 44% Utredning och lagföring 38% 39% 36% Service 9% 8% 7% Ledning/Styrning 5% 6% 6% Kompetensförsörjning 3% 3% 2% Stödverksamhet 6% 5% 4% Andelen verksamhetstimmar i yttre tjänst fortsätter att öka, ökningen är 16 procent i jämförelse med 2009. 5.3 Utlänningsärenden Polisens arbete med utlänningsärenden kan delas in i tre områden; gränskontroll, inre utlänningskontroll och verkställighetsärenden. Polisen har huvudansvaret för gränskontrollen. Med gränskontroll avses övervakning av Sveriges yttre gräns och kontroll av de personer som reser in i och ut ur Schengenområdet. För Norrbottens del innebär det i första hand insatser vid länets flygplatser. Polisen har idag fast 9 PUM-A - ett verktyg (systemstöd) för gemensam dokumentation av all operativ polisverksamhet.
22(40) lokalisering av poliser vid flygplatsen i Luleå och genomför även insatser vid länets övriga flygplatser utifrån vilken internationell trafik som förekommer vid respektive flygplats. De fyra flygplatser som i länets betraktas som gränskontrollorter är de i Luleå, Kiruna, Arvidsjaur och Pajala kommun. Inre utlänningskontroll syftar till att kontrollera att ingen vistas i Sverige utan erforderligt tillstånd. Polismyndigheten genomförde 448 kontroller under 2010 vilket är en mycket bra ökning med 21% i jämförelse med år 2009. Polisen ansvarar också för att verkställa vissa beslut om avvisning och utvisning. Det är till stor del ärenden som lämnas över av Migrationsverket till Polisen. Det kan också handla om beslut om utvisning på grund av brott och beslut om avvisning eller nekad inresa som polismyndigheterna själva fattar i samband med inre utlänningskontroll eller vid yttre gräns. Antalet verkställighetsärenden i balans har skiftat under året men uppgick vid årsskiftet till ca 500 ärenden. Polismyndigheten verkställde 63 ärenden under 2010.
23(40) 6 BROTTSUTREDNING 6.1 Utredningsprocessen En av myndighetens visioner är att vara bäst i landet på att utreda anmälda brott, nedanstående diagram visar att Norrbotten för andra året i rad innehar en andraplats i riket. Under år 2010 har Norrbotten redovisat 21,32 procent av inkomna ärenden, vilket är ett något försämrat resultat men som likväl har myndigheten behållit placeringen i riket. Riksgenomsnittet är 17,64 procent. 25 Redovisade ärenden till Åklagare, andel av inkomna 20 15 10 5 0 Kronoberg Stockholm Skåne Västra Götaland Jönköping Gotland Dalarna Västernorrland Västmanland Halland Södermanland Kalmar Jämtland Gävleborg Blekinge Örebro Uppala Östergötland Västerbotten Norrbotten Värmland 2009 2010 Polisens nationella utredningskoncept (PNU) är en nationell utredningsmodell som syftar till att förbättra kvaliteten i utredningsverksamheten och öka uppklarningen. I detta ingår bl.a. bättre förundersökningsledning, färre överlämnanden av ärenden och bättre förstahandsåtgärder. En kritisk framgångsfaktor i utredningsarbetet är tillgång till förundersökningsledare 10. Under året har myndigheten gjort stora insatser för att öka antalet förundersökningsledare, bland annat för att lösa det nationella åtagandet i Polisens kontaktcenter. Samlokalisering av förundersökningsledare och vakthavande befäl genomfördes under året i syfte att underlätta för patruller i yttre tjänst att hålla kontakt med förundersökningsledaren. Förundersökningsledarens roll har under senare år blivit en allt mer central funktion avseende kvalitetssäkring av förstahandsåtgärder. Rekryteringsansträngningar av förundersökningsledare till brottssamordningsenheten har dock ej genererat verksamhetens behov. I syfte att långsiktigt säkerställa rekryteringen av förundersökningsledare och andra centrala funktioner i den händelsestyrda 10 Förundersökningsledare avser i detta sammanhang polisiär förundersökningsledare.
24(40) verksamheten initierades under 2010 en översyn 11 av vaktuppdragets struktur för ledning och styrning. Antalet kriminalärenden i balans (öppna ärenden som ännu inte avslutats) i myndigheten har under 2010 varit alltför hög i förhållande till uppsatta mål. Vid årets slut var 3 923 ärenden i balans vilket är mer än 400 ärenden över målet. Antalet inkomna ärenden har minskat med 4,6 procent 2010 i jämförelse med 2009, och även om antalet öppna ärenden följer samma procentutveckling, är Norrbotten den myndighet i Sverige som har den högsta andelen öppna ärenden som är 6 månader eller äldre. Antal inkomna ärenden Antal ärenden redovisade till Åkl Antal öppna ärenden äldre än 6 mån % öppna av inkomna ärenden 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 Våldsbrott 3 532 3 489 1 849 2 086 345 336 9,8% 9,6% Tillgrepps- och skadegörelsebrott 13 822 12 017 1 678 1 440 231 346 1,7% 2,9% Narkotikabrott 1 464 1 656 945 951 38 133 2,6% 8,0% Övriga brott 4 954 5 340 2 208 2 395 472 594 9,5% 11,1% Trafikbrott 6 093 6 382 2 287 2 341 1 193 1 513 19,6% 23,7% Ekonomiska brott 56 47 50 63 41 22 73,2% 46,8% Totalt 29 921 28 931 9 017 9 276 2 320 2 944 7,8% 10,2% I strävan att öka effektiviteten och förbättra resultaten inom utredning och lagföring är fler DNA-prov ett tydligt mål för myndigheten. Antalet till SKL inskickade DNA-prov (saliv) ökade från 589 år 2008 till 669 år 2009. Under 2010 försämrades resultatet något och avståndet till Rikspolisstyrelsen målnivå för myndigheten på 1 335 prov minskade ej. Polismyndigheten följer den nationella strategin angående kriminalteknik. Under året har antalet lokala brottsplatsundersökare (LOKUS) utökats och fler kommer att inrättas under 2011. Under 2009 inleddes en särskild inriktning för att öka användandet av förenklad förundersökning bland personal i yttre tjänst. Ökat antal förenklade förundersökning är en del i myndighetens strävan att effektivisera utredningsprocessen. Polismyndigheten i Norrbotten är idag 11 Översynen är en förstudie av funktionerna förundersökningsledare, yttre- och inre befäl. Mer utförligt beskriven under rubrik vaktuppdraget
25(40) den myndighet som mest frekvent använder förenklade utredningsrutiner. Antalet redovisade ärenden enligt 23 kap 21 och 22 Rättegångsbalken fortsatte att öka under 2010. 6.2 Närståendevåld och brottsofferarbete När det gäller våld mot kvinnor har polismyndigheten även under 2010 haft ett särskilt fokus på att förbättra utredningsresultaten. Utbildning, framtagen av Rikspolisstyrelsen, som i huvudsak genomfördes under 2009 slutfördes under 2010. Utbildningen omfattade i stort sett all personal. Målet med utbildningen var bland annat att förbättra de förstahandsåtgärder som ska vidtas i inledningen av ärendet. Forskning visar att förstahandsåtgärder av god kvalitet har stor påverkan på utredningsresultatet. En annan framgångsfaktor är utökat samarbete mellan personal i yttre tjänst och utredare. Den tredje, men troligen viktigaste framgångsfaktorn, är att skapa god kontakt med offren och stötta dem under hela utredningsprocessen. Förtroendeskapande åtgärder har därför prioriterats. 6.3 Polisens Kontaktcenter (PKC) Polismyndigheten ansvarar för ett av Polisens sju nationella kontaktcenter. Vid enheten besvarades 200 473 samtal under året och 86 345 RAR anmälningar eller tilläggsanmälningar nedtecknades. Vid enheten hanteras även upplysningar och mottagning av tips. Polisens olika kontaktcenter skiljer sig åt avseende öppettider, Norrbotten är en av de fyra kontaktcenter som inte har dygnet runt verksamhet. Samtalsvolymerna är störst under perioden maj- september vilket även är den period som har stor påverkan på hela årets resultat avseende servicenivåerna. Under året har enheten i Norrbotten rekryterat fler förundersökningsledare/granskare och enhetens verksamhet hävdar sig väl i jämförelse med andra kontaktcenter inom polisen. Det nationella målet om att 90% av inkommande samtal ska besvaras inom 3 minuter har inte kunnat uppnås under året. Under 2010 besvarades 43% av samtalen inom 3 minuter vilket är ett försämrat resultat i jämförelse med år 2009. Resultatet mäts endast på nationell nivå och omfattar därmed alla sju kontaktcenter.
26(40) 7 NATIONELLA MÅLEN I regleringsbrevet återfinns det återrapporteringskrav som Rikspolisstyrelsen har gentemot regeringen. I regleringsbrevet för budgetåret 2010 går det att läsa att Polisen ska bidra till att öka människors trygghet, att Polisen ska bli mer effektiv och att verksamhetsresultatet ska förbättras. Rikspolisstyrelsens uppdrag är att i tertialrapporter redovisa om hur ett antal indikatorer utvecklas, men även redovisa måluppfyllelse för de nationella mål som Rikspolisstyrelsen beslutat om. År 2010 fanns åtta nationella mål Våld i offentlig miljö, antal anmälda brott, ska minska med 2,5 procent i jämförelse med målnivån 2009, till högst 39 015. Våld i offentlig miljö, andel redovisade till åklagare ska öka till 26 procent Tillgrepp genom inbrott, andel redovisade till åklagare ska öka till 5 procent Brott i nära relation, antal redovisade ärenden ska öka med 15 procent, till 6 795 redovisade ärenden. Antal överlåtelsebrott avseende försäljning av narkotika ska öka Antal kontrollerade arbetsdagar/kör och vilotider ska uppgå till 1 112 000 Antal tillsyner farligt gods ska uppgå till 7 000 Antal alkoholutandningsprov ska uppgå till 2 200 000 7.1 Våld i offentlig miljö, antal anmälda brott Målet för Polisen är att bidra till att minska antalet misshandelsbrott utomhus, exklusive anmälningar där brottsoffret är i åldern 0-6 år. Polismyndigheten i Norrbotten hade som mål för våld i offentlig miljö, att antal anmälda brott inte skulle överstiga 800. 1000 900 800 Misshandel utomhus - a nmälda brott Mål ej uppfyllt 700 600 500 400 300 200 100 0 Jan Feb Mars A pril Maj Juni Juli A ug Sept Okt Nov Dec Hittills i år Mål högst 2009 2008 Målet om högst 800 anmälda brott nåddes inte, men i Norrbotten minskade antalet brott med 14 procent i jämförelse med 2009, vilket var den största procentuella minskningen i landet.
27(40) Nationellt minskade antalet med 1 380 anmälda brott, vilket var 1 048 över målet. 7.2 Våld i offentlig miljö, andel redovisade ärenden till åklagare I dialog med Rikspolisstyrelsen beslutades att myndigheten skulle ha ett andelsmål om 28 procent redovisade av inkomna ärenden. 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% M isshandel utomhus - a ndel redovisade ä re nden Mål ej uppfyllt Jan Feb Mars A pril Maj Juni Juli A ug Sept Okt Nov Dec Hittills i år Mål minst 2009 2008 Resultatet förbättrades i jämförelse med tidigare år, men målet nåddes inte, utfallet för 2010 blev 26, 2 procent. Nationellt redovisades 24 procent av de inkomna ärenden och målet nåddes inte heller här. 7.3 Tillgrepp genom inbrott, andel redovisade ärenden till åklagare Myndighetens bidrag till det nationella målet var 2010 att 6 procent av de inkomna ärenden i gruppen tillgrepp genom inbrott skulle redovisas till åklagare. 14% 12% Inbrott - a ndel re dovisade ä renden Mål uppfyllt 10% 8% 6% 4% 2% 0% Jan Feb Mars A pril Maj Juni Juli A ug Sept Okt Nov Dec Hittills i år Mål minst 2009 2008
28(40) Myndigheten nådde målet, andelen ärenden som redovisades till åklagare var 6,4 procent. Däremot redovisades nationellt endast 4,5 procent vilket betydde att målet inte nåddes. 7.4 Brott i nära relation I regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor framhålls det som grundläggande att människor som utsätts för brott vågar polisanmäla och fullfölja anmälan. De brottskoder som här får representera brott i nära relation är misshandel inomhus mot kvinna respektive barn där offret är bekant med gärningsmannen, våldtäkt inomhus mot kvinna respektive barn, grov kvinnofridskränkning och sexuellt utnyttjande av barn i nära relation. Målet för Polismyndigheten i Norrbotten var 2010 att redovisa 160 ärenden till åklagare. 160 140 Brott i nä ra re lation - a ntal redovisade ärenden Målet ej uppfyllt 120 100 80 60 40 20 0 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli A ug Sept Okt Nov Dec Hittills i år Mål minst 2009 2008 Myndigheten förbättrade resultat jämfört med tidigare år, men redovisade endast 145 ärenden vilket betydde att målet inte nåddes. Nationellt ökade också antalet redovisade ärenden till åklagare i jämförelse med 2009. Men resultatet stannade på 6 385, en ökning med 7 procent. Målet nåddes inte. 7.5 Narkotikabrott I regeringens narkotikahandlingsplan är det övergripande målet ett narkotikafritt samhälle. Det är särskilt viktigt att vidta åtgärder i syfte att motverka ungdomars missbruk, därför ska överlåtelsebrott särskilt prioriteras. Målet är detsamma nationellt och för Norrbotten, antalet överlåtelsebrott ska öka.
29(40) 30% 25% Andel anm älda överlåtelsebrott narkotika av alla anm älda narkotikabrott (Mål: ska öka) Mål uppfyllt 20% 15% 10% 5% 0% Jan Feb Mars A pril Maj Juni Juli A ug Sept Okt Nov Dec Mål minst 2009 2008 A ndel hittills i år Andelen överlåtelsebrott ökade med 8 procent i jämförelse med 2009, vilket betyder att målet blev uppfyllt. Nationellt ökade överlåtelsebrotten med nära 25 procent. 7.6 Trafiksäkerhet Polisens mål för trafiksäkerhetsarbetet är att antalet skadade och dödade i trafiken ska minska. För att nå dit arbetar Polisen med att öka regelefterlevnaden inom trafikområdet. Exempelvis ska alkoholutandningsprov normalt utföras vid varje polisinitierat möte med förare av motordrivet fordon. Av de 2,2 miljoner alkoholutandningsproven som var det nationella målet för 2010 skulle Polismyndigheten i Norrbotten utföra minst 61 600. 100000 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 Trafik - antal alkoholutandningsprov Mål uppfyllt Jan Feb Mars A pril Maj Juni Juli A ug Sept Okt Nov Dec Hittills i år Mål minst 2009 2008
30(40) Mer än 91 000 alkoholutandningsprov utfördes i Norrbotten, vilket med råge översteg målet. Även nationellt utfördes fler alkoholutandningsprov än vad som angetts som målnivå, 2,6 miljoner prov utfördes. I enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/22/EU ska ett antal kontrollerade arbetsdagar på väg och antal tillsyner av farligt gods genomföras. Norrbotten skulle 2010 utföra 33 360 kontrollerade arbetsdagar samt 175 tillsyner av farligt gods. 45000 40000 Kör- och vilotidskontroller a ntal timmar Mål uppfyllt 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli A ug Sept Okt Nov Dec Hittills i år Mål minst 2009 2008 Mer än 40 000 kontrollerade arbetsdagar genomfördes, målet uppfylldes. 180 150 Tillsyner farligt gods Mål ej uppfyllt 120 90 60 30 0 Jan Feb Mars A pril Maj Juni Juli A ug Sept Okt Nov Dec Hitills i år Mål minst 2009 2008 Antal tillsyner av farligt gods uppgick till 29 vid årets slut, målet nåddes inte. Sammanfattas trafiksäkerhetsarbetet i Norrbotten så nåddes målet. Detta i och med att antalet skadade och dödade i trafiken minskade, för övrigt för tredje året i följd.