Juridik i eftermiddagsverksamhet Möte för personal inom eftermiddagsverksamheten i Helsingfors 11.5.2006 Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan
FN:s konvention om barnens rättigheter Artikel 3 Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.
Skadestånd: Allmänna principer Skadeståndsansvar utgår från ett kausalt samband mellan handling och den uppkomna skadan. Skadeståndsskyldighet förutsätter i allmänhet uppsåt eller vållande Detta behöver inte alltid bestå i en handling utan kan också innebära en underlåtenhet att handla ifall man har en skyldighet att handla (t.ex. övervakningsskyldighet) I vissa fall förekommer ett objektivt ansvar som är oberoende av vållande (t.ex. vård av olycksfall som drabbat barn i eftis; 48 d GrUtbL)
Skadeståndsansvar: Allmänna principer (2) Skadeståndet omfattar full ersättning för person- och sakskada Den som tillfogats kroppsskada eller annan personskada har rätt att få sjukvårdskostnader o.dyl., inkomstbortfall och ersättning för sveda och verk. Skadestånd kan under vissa förutsättningar jämkas, dvs. skadeståndet betalas ut till ett mindre belopp än full ersättning (t.ex. om oskäligt att förutsätta full ersättning) Också ett barn kan vara skadeståndsskyldigt. Möjligheten till jämkning skall alltid prövas då det gäller ett barns skyldighet att betala skadestånd.
Ansvar för ämbetsåtgärder 118 3 mom. grundlagen Var och en som har lidit rättskränkning eller skada till följd av en lagstridig åtgärd eller försummelse av en tjänsteman eller någon som sköter ett offentligt uppdrag har rätt att yrka att denne döms till straff samt kräva skadestånd av det offentliga samfundet eller av tjänstemannen eller den som sköter det offentliga uppdraget.
Skadeståndsansvar för tjänstemän och arbetstagare Arbetsgivare är skyldig att ersätta skada, som en arbetstagare eller en tjänsteinnehavare förorsakar genom fel eller försummelse i arbetet. För skada som en arbetstagare eller en tjänsteinnehavare i sitt arbete vållar genom fel eller försummelse är han eller hon ansvarig i den mån det med hänsyn till skadans storlek, handlingens beskaffenhet, skadevållarens ställning, den skadelidandes behov och övriga omständigheter prövas skäligt.
KANALISERINGSREGELN ENLIGT SKADESTÅNDSLAGEN 4 kap. 1 Arbetsgivare 2 Arbetstagare 1 A 1 B = skada =Ersättningsanspråk Den skadelidande 1 a: Ersättningsanspråk i första hand 1 b: Ersättningsanspråk i andra hand 2: Regressrätt
Tystnadsplikten i skollagarna GrUtbL 40 1 mom. Ledamöterna i de organ som svarar för anordnandet av utbildning, personer som avses i 37 och personer som deltar i undervisningspraktik får inte olovligen för utomstående röja vad de vid skötseln av uppgifter som gäller utbildningen har fått veta om elevernas, den i denna lag avsedda personalens eller familjemedlemmars personliga förhållanden och ekonomiska ställning.
Handlingssekretess enligt offentlighetslagen (några exempel) Sekretessbelagda enligt 24 offentlighetslagen (bl.a.) 25) handlingar som innehåller uppgifter om en klient hos socialvården och de förmåner eller stödåtgärder eller den socialvårdsservice denne erhållit samt om en persons hälsotillstånd eller handikapp, den hälsovård eller rehabilitering som denne har erhållit eller om någons sexuella beteende eller inriktning
Handlingssekretess enligt offentlighetslagen (några exempel) 30) handlingar som gäller elevvård eller befriande av en elev från undervisning, elevers och examinanders provprestationer samt sådana av en läroanstalt utfärdade betyg och andra handlingar som innehåller uppgifter om verbala bedömningar av en elevs personliga egenskaper liksom även handlingar av vilka det framgår hur de som av studentexamensnämnden har förordnats att bedöma provsvaren har fördelat sina uppgifter mellan olika skolor, tills ett år har förflutit sedan examen i fråga
Handlingssekretess enligt offentlighetslagen (några exempel) 32) handlingar som innehåller uppgifter om en persons politiska övertygelse eller uppgifter om åsikter som personen har uttalat privat eller uppgifter om någons levnadssätt, deltagande i föreningsverksamhet eller fritidssysselsättningar, familjeliv eller andra med dem jämförbara personliga förhållanden, dock så att handlingar med uppgifter om en persons deltagande i ett politiskt eller något annat förtroendeuppdrag eller om hans kandidatur för ett sådant uppdrag samt om en persons deltagande i grundandet och registreringen av ett politiskt parti eller bildande av en valmansförening för val är offentliga.
Rätt att ge information inom skolan GrUtbL 40 2 mom. Utan hinder av 1 mom. eller vad som särskilt bestäms om tystnadsplikt får de personer som avses i 1 mom. samt de personer som svarar för skolhälsovården och den övriga elevvården ge varandra samt myndigheter som svarar för utbildningen sådana uppgifter som är nödvändiga för att studierna skall kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt.
Sanktioner En tjänsteman ger ut uppgifter som skall hemlighållas: 40 kap. 5 strafflagen: Brott mot tjänstehemlighet eller brott mot tjänstehemlighet av oaktsamhet: böter eller fängelse högst 2 år (högst 6 mån. vid oaktsamhet) En annan person än en tjänsteman röjer i strid med lagstadgad tystnadsplikt en omständighet som skall hållas hemlig: 38 kap. 1 och 2 strafflagen: Sekretessbrott och sekretessförseelse: böter eller fängelse högst 1 år (endast böter vid förseelse)
Mål och grunder för morgon- och eftermiddagsverksamhet (48 a GrUtbL) Syftet med morgon- och eftermiddagsverksamheten är att stödja hemmets och skolans fostrande arbete samt att stödja utvecklingen av barnens känsloliv och barnens etiska utveckling. Morgon- och eftermiddagsverksamheten skall dessutom främja barnens välfärd och jämlikhet i samhället samt förebygga utslagning och öka delaktigheten. Morgon- och eftermiddagsverksamheten skall erbjuda barnen allsidiga möjligheter att delta i ledd och rekreerande verksamhet och möjliggöra vila i en lugn miljö, under tillsyn av en yrkeskunnig och för uppgiften lämplig person.
Verksamhetens omfattning (48 b ) Varje barn som deltar i morgon- och eftermiddagsverksamhet skall erbjudas sådan verksamhet 570 timmar under skolåret. Att delta i verksamheten är frivilligt för barnen. Verksamhet kan ordnas under skolåret på vardagar i regel mellan klockan 7.00 och 17.00. Verksamheten skall planeras i samråd med hemmen och de som anordnar verksamheten. Kommunen skall anta en verksamhetsplan för morgonoch eftermiddagsverksamhet som avses i denna lag.
Barnens rättigheter i morgon- och eftermiddagsverksamhet (48 d ) Ett barn som deltar i morgon- och eftermiddagsverksamhet har rätt till en trygg miljö i verksamheten. Ett barn som deltar i morgon- och eftermiddagsverksamheten skall få mellanmål. Vården vid olycksfall som drabbat ett barn i morgon- och eftermiddagsverksamheten är avgiftsfri för barnet.
Personalen I morgon- och eftermiddagsverksamheten skall med beaktande av hur verksamheten är ordnad finnas ett tillräckligt antal yrkeskunniga ledare. Behörighetsvillkoren för ledare i morgon- och eftermiddagsverksamheten bestäms genom förordning av statsrådet (= 9 a behörighetsförordningen) Behörig som ledare i morgon- och eftermiddagsverksamheten är den som 1) har avlagt för uppgiften lämplig högskoleexamen, examen på institutnivå, yrkesinriktad grundexamen eller motsvarande tidigare studier, yrkesexamen eller specialyrkesexamen och som har i samband med utbildningen inhämtad eller genom erfarenhet visad förmåga att arbeta som ledare i en barngrupp eller 2) har behörighet att meddela klassundervisning, förskoleundervisning, specialundervisning eller ämnesundervisning eller som elevhandledare
Personalens skyldigheter Tjänsteinnehavaren skall sköta de uppgifter som hör till tjänsteförhållandet på behörigt sätt, utan dröjsmål och med iakttagande av behöriga bestämmelser och föreskrifter samt arbetsgivarens arbetslednings- och övervakningsföreskrifter. Tjänsteinnehavaren skall i sin uppgift handla opartiskt och uppträda så som hans eller hennes ställning och uppgift förutsätter. Tjänsteinnehavaren får inte kräva, ta emot eller acceptera en ekonomisk eller någon annan förmån om vilken bestäms i 40 kap. strafflagen (39/1889). Motsvarande bestämmelser för personal i arbetsavtalsförhållande