Nummer 3 2013 DAGS FÖR DE NYA LISTORNA. Billinjer med historier att berätta Högtryck på Berget På 35 år sliter man ut några cyklar

Nummer 3 2013 DAGS FÖR DE NYA LISTORNA Billinjer med historier att berätta Högtryck på Berget På 35 år sliter man ut några cyklar

MED SIKTE PÅ MORGONDAGEN I SKRIVANDE STUND har vi precis startat budgetarbetet för 2014. Vissa förutsättningar är klara. Unionen har tecknat ett treårsavtal och tidningarna är på gång att ge oss volymprognoser. Avtalet med Transport kommer att förhandlas i slutet på året och är därför ännu okänt. Summeringen är ändå att upplagan sjunker och kostnaderna ökar vilket gör att kostnaden per exemplar blir allt dyrare. Distributionskostnaderna står idag för över 20 % av tidningarnas totala kostnadsmassa. Detta gör att vi måste arbeta smartare och bättre anpassa oss och våra kostnader till de minskade volymerna. Därför har vi nu via distriktsplaneringsgruppen (DPG) ökat takten i omläggningarna. Jag har full förståelse för att detta kan upplevas som stökigt men det är en absolut nödvändighet. Parallellt letar vi efter uppdrag av sådan karaktär att vi kan bygga upp en dagsdistribution. Fördelarna med detta är att vi lättare kan säkra sluttiden 06.00 för våra ägare och hantera stora och skiftande volymer i en dagsdistribution, som MTD brev. Vi har under semesterperioden provat systemet med s.k. fasta semesterperioder. I de flesta fall kan vi se att kvaliteten varit högre än motsvarande period 2011 och 2012. Vi kommer under hösten att göra en fullständig utvärdering för att se hur vi går vidare med semesterplaneringen för 2014. I början på september startade vi utrullningen av e-listan i de nya handenheterna och den kommer att pågå en bit in i 2014. Borta är då otympliga papperslistor och vi får ett modernt verktyg som kommer att underlätta arbetet inte minst med tanke på den ökande mängd uppdrag vid sidan om tidningen. Via MTD har vi den senaste tiden fått in tidningarna Chef, Se och Hör, Svensk Dam och en stor mängd brev. Dessa volymer är viktiga och även om det ibland kan bli många brev och titlar att hålla reda på är det viktigt att vi gör vårt yttersta för att hålla våra tider. Av de kvalitetsrapporter vi följer kan vi konstatera att ni alla gör ett fantastiskt jobb och att vi i de flesta fall ligger riktigt bra till på kvaliteten stort tack för er insats! Lars Dahlin ANSVARIG UTGIVARE Lars Dahlin REDAKTION ADRESS Marie Dahlbom, Katarina Pamp Tidningsbärarna, Box 6106, 200 11 Malmö TELEFON 040-17 69 00 MAIL marie.dahlbom@tidningsbararna.se PRODUKTION TRYCK Mats Pamp AB Holmbergs Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Nästa nummer utkommer i december 2013.

TACK ALLA FANTASTISKA 25-ÅRINGAR! Årets 25-åringar som närvarade vid den traditionella jubileumslunchen var ett glatt gäng som representerade samtliga TB:s regioner. Det blev många trevliga samtal om både privat- och arbetsliv. Med så många års arbetslivserfarenhet i rummet fanns det mycket att prata om och många dråpliga historier som lockade till skratt och nya berättelser. Några av jubilarerna närmar sig pensionsdagen men hade gärna fortsatt arbeta hos Tidningsbäraren eftersom de trivs så, det har blivit en livsstil. Distributionsyrket har förändrats under åren och är idag mer krävande med många olika produkter att hålla reda på. Inte minst titeln har ändrats från tidningsbud till Vi gratulerar! 60 år 3/10 Ove Nilsson, Skene 27/10 Ingrid Jacobsson, Vassmolösa 1/11 Jan-Erik Fröjdh, Dalby 12/11 Brith Eriksson, Vassmolösa 13/11 Gert-Ove Olsson, Karlskrona 17/11 Siv Isberg, Vellinge 18/11 Kenneth Persson, Hjärnarp 22/11 Stefan Reinholdsson, Lund 28/11 Siw Lundberg, Jämshög 16/12 Kjell Wigström, Glumslöv 22/12 Ingbritt Lundkvist, Ålem 23/12 Per Skoog, Malmö 24/12 Eva Moberg, Åseda 30/12 Anita Ulmhed, Rottne distributör. Jubilarerna menar att det är en nödvändighet med nya produkter och titlar för att behålla sin sysselsättningsgrad då morgontidningarnas upplagor stadigt minskar, även om det ibland kan kännas tungt. Man diskuterade om dagsdistribution kan vara en lösning för att hinna med alla nya uppdrag utan att bli försenade på sin runda. En trevlig lunch avslutades med att jubilarerna fick en välförtjänt uppskattning i form av ett presentkort till Guldfynd eller Stjärnurmakarna efter eget val. Tack! Marie Dahlbom 50 år 1/10 Lena Johansson, Kivik 12/10 Jeanette Hansen, Ljungbyhed 13/10 Anna Borgström, Vellinge 19/10 Bert Bengtsson, Svängsta 23/10 Sherif Cayntow, Malmö 10/11 Lars Andersson, Teckomatorp 11/11 Mats Gullberg, Vårgårda 13/11 Jasmir Kljunic, Eslöv 15/11 Nicklas Andersson, Malmö 17/11 Peter Johansson, Svenljunga 27/11 Cecilia Johansson, Vinslöv 28/11 Ann-Caroline Binkowsky, Malmö 10/12 Lars Hallberg, Klagstorp 23/12 Ulrik Andersson, Eslöv 23/12 Franco Fioretti, Landskrona 27/12 Robert Edvardsson, Svedala 30/12 Peter Andersson, Ulricehamn PÅ BILDEN: Krister Notini, Malmö Andreas Runow, Lund Peter Sakte, Lund Stanislaw Zackowski, Malmö Greta Öst, Malmö Sture Lindgren, Brämhult Rolf Aulin, Furulund Jan Walter, Hörby Matti Kumpula, Kalmar Johan Dahlström, Rödeby Bengt Dahl, Växjö Jan Korpi, Växjö Irene Svensson, Liatorp Karl-Erik Wennerberg, Växjö ÖVRIGA JUBILARER: Tommy Bengtsson, Växjö Rolf Kjellén, Vara Inger Nilsson, Skene Christer Öhman, Malmö Anna Lidberg, Köpingebro Sven-Inge Hansson, Höör Brita Lind, Höör Bisse Nivard, Tyringe Karl Frick, Örkelljunga Mårten Grönberg, Klippan Marie-Louise Gustavsson, Åstorp Magnus Svensson, Råå Ingrid Hellfalk, Malmö Anita Karlsson, Färjestaden Michael Johansson, Oskarshamn Lis Ahlgren, Mörrum Marita Bengtsson Olofström Kjell Fransson, Tingsryd Kennerth Gustavsson, Älmhult NUMMER VID AKUTA SITUATIONER Kom ihåg att vid akuta situationer har flera av regionerna ett särskilt krisnummer som du når din nattchef på under distributionen. När den nya e-listan införs kommer andra möjligheter att kontakta nattchefen. Du får mer information om detta vid din e-listeutbildning. Om numret inte redan finns inlagt i din mobil, lägg in det! KARLSKRONA 0734-23 01 00 MALMÖ 0734-23 00 00 KRISTIANSTAD 0734-23 00 10 HELSINGBORG 0734-23 02 00 YSTAD 0734-23 00 15 KALMAR 0734-23 00 30 VÄXJÖ 0734-23 00 01 Annika Borg HR-chef 3

Jag har slitit ut en tre-fyra cyklar. Det är tur man är mekanisk av sig och kan svetsa ihop och fixa det mesta själv, säger Kjell Karlsson. I 35 år har han delat ut tidningar i i Borrby på Österlen, men på midsommaraftonen gjorde han sitt sista pass. EFTER 35 ÅR HAR HAN DELAT UT SISTA TIDNINGEN H os familjen Karlsson var det barnen i familjen som började gå med tidningar. - De sålde tidningar på helgerna och då fick vi rycka ut och hjälpa till. Folk som visste att vi gjorde det frågade om jag och min fru ville ta ett vikariat på Tidningsbärarna. På den tiden fick man dela distrikt. - Vi började tillsammans mitt i vintern och i början tänkte vi att det var tufft. För mig gick det bra att stiga upp tidigt på morgnarna, men min fru Karin fick man rucka på lite. Vi vande oss och sen bara rann det på, berättar Kjell. Distriktet är ett cykeldistrikt på 6-7 kilometer. Kjell tog över helt när frun Karin blev sjukskriven på grund av en arbetsskada på sitt andra jobb. Parallellt med tidningsdistributionen hade han ett annat jobb som plåtslagare och svetsare. När kroppen senare sade ifrån sadlade han om, läste in grundskolekompetens och de sista femton åren jobbade han på en dagverksamhet för utvecklingsstörda. - Det var ett kanonjobb! Vi var på en liten gård där vi höll på med trädgårdsskötsel och hade litet snickeri tillsammans. Ingen dag var den andra lik. Det var lite sämre betalt än jobbet som plåtslagare, men det vägdes upp av att det var så roligt. När han pensionerades därifrån fortsatte han på TB. Jobbet har inte förändrats så mycket tycker han. Den största förbättringen kom när papperslistorna infördes. Innan dess hade man en bok som allt skrevs in i. - Det är nog lite svårare nu, med andra saker som ska delas ut också. Det är färre YA och så har det kommit nya tidningar, men det är inte så stor skillnad ändå. En annan stor förändring är att tidningarna lämnas vid macken i byn. - Förr kom tidningarna till vår garageport. En lastbil kom och slängde av tidningarna, så då var vi helt ensamma på morgnarna, säger han. Fast helt ensamma var de inte, för när man har samma distrikt i många år får man en relation till de som bor på rundan. - Man ser namnen på lådorna, lär känna människorna och deras dygnsrytm. Om man till exempel ser att en äldre människa inte har tagit in posten på ett par dagar slår man larm till anhöriga att något är fel. - Av en äldre man fick vi en hundralapp av om vi lovade att slå larm om tidningen inte var intagen, men han levde hur länge som helst, berättar Kjell. Sen var det en dam på pensionärshemmet som varje jul kom ut med ett glas madeira i nattasärken och så satt vi och skålade där. Det är sånt som man tänker på. - Och så hade vi en hund som följde med mig hela rundan en dag. När jag 4

på PRO (pensionärernas riksorganisation). Han är ordförande i den lokala föreningen, sjunger i kören, går stavgång och dansar. Hemma sköter han villaträdgården. gick in i ett hyreshus stannade den utanför och väntade tills jag kom ut igen, sen följde han med vidare. Samma sak hände dan efter. En del sommarvikarier har också varit extra minnesvärda. - En skulle tvunget ha hjälm på sig hela tiden första dagen, fast jag sa att han inte skulle höra vad vi sa. Efter ett tag insåg han att det inte gick, så han fick åka och lämna hjälmen. Han kom inte tillbaka igen den dagen för han körde vilse, men nästa morgon var han tillbaka igen och då undrade han om man verkligen behövde köra ut tidningar när det regnade, säger Kjell och skrattar. Nu är Kjell 71 år och pensionär på riktigt. Tiden fylls med aktiviteter Att han slutade arbeta i början på sommaren var ingen slump. Han tyckte att den nye kunde börja med en fin sommar och istället för på vintern. Kjell minns fortfarande den tuffaste vintern. - Det är länge sedan, då när militären fick köra med bandvagnar för att hjälpa folk. Snön gick upp till taket på husen på många ställen. Karin drog tidningarna på en pulka uppe på snön och dottern tog sig fram till brevlådorna, sen kastade Karin ner tidningarna en och en till henne. Långsamt börjar den tidiga dygnsrytmen glida ur kroppen. Nu vaknar Kjell klockan tre istället för två och han tror att det kan ta ett halvår innan han kan sova riktigt länge på morgnarna. - Men nu kan jag vända mig om och somna igen. Sen äter vi inte frukost förrän vid halvsju. Det jag saknar mest är motionsrundan på morgnarna som jag behöver. UTVÄRDERING AV MODELLEN MED FASTA SEMESTERPERIODER SOMMAREN 2013 Avsikten med fasta semesterperioder är att behålla god kvalitet och leveranssäkerhet. Detta följs upp per dag och över veckorna. Vi vill gärna ta del av dina synpunkter på semestermodellen. Resultatet kommer att ligga till grund för 2014 års semesterplanering. Utvärderingen kommer att göras 25:e september till 8:e oktober med webverktyget Netigate. För att vi skall kunna skicka ut undersökningen och du skall kunna svara, är det viktigt att vi har din rätta mailadress. Behövs det, så uppdatera snarast hos din personalman. Annika Borg 5

- Här finns mycket som distributörerna kommer att ha nytta av, kanske allra mest nytta av att BREV nu är med. Tobias Lindqvist på it-avdelningen är en av dem som arbetat med den elektroniska distributörslistan, e-listan. I början av september fick de första buden sina nya handenheter som ska ersätta papperslistorna. - Det är jättekul, men det är mycket som ska testas, så det är fullt upp in i det sista. DE NYA LISTORNA GÖR ARBETET LÄTTARE T obias Lindqvist är övertygad om att arbetet kommer att underlättas med de nya e-listorna. - Vi har försökt göra det så enkelt och likt papperslistan som möjligt, fast här finns både brev och många kampanjer med. En bonus är att du kan återrapportera mycket utan att behöva ringa in. De flesta produkter kommer att finnas i handenheterna från början, målet är att alla ska vara med, men det kan vara något enstaka tillfällen, som till exempel vid lokala avvikelser som vi kan behöva komplettera med separata papperslistor. Men det är ovanligt menar Tobias. Tanken är att en sida i den elektroniska listan ska motsvara ett naturligt distributionsavsnitt, som en trappuppgång, allt utmed en gata eller ett lådställ. Här står lägenhetsnummer om det finns, gatuadress, produkt och c/o. Allt som ska delas ut sammanfattas överst på sidan, så man kan plocka åt sig tidningarna. - När budet delat ut allt på sidan och trycker fram nästa sida, skickas en signal om att den förra sidan är klar. Målet med detta är att om en abonnent ringer in ska vi kunna säga om distributören har varit där eller inte, förklarar han. Många rutinärenden som tidigare krävt att man ringer in till kontoret kan nu skötas direkt från handenheten. - Saknar jag tidningar på avhämtningsplatsen kan jag rapportera det. Då går det ett meddelande till nattchefen så att han kan besluta hur det ska hanteras, om de ska köras ut till distributören eller efterlevereras till abonnent. - Har man lås- eller hissproblem kan man rapportera det direkt, så kan kundservice se detta om en drabbad abonnent ringer. Andra funktioner är möjligheten att ta emot och svara på meddelanden. - Det kan vara en fråga om man vill jobba extra eller att nattchefen har en fråga eller vad som helst, säger Tobias. - Detta ökar också tillgängligheten till nattkontoret för allt som är akut eller mer ovanligt, det som inte är rutin. Budmeddelandena kommer både som överarksmeddelanden och i e-listan för den abonnent de gäller. Man kan se reklamationer och datum för saknad tidning de senaste två månaderna. Om man saknar en tidning, kan man undvika att den som blivit drabbad av utebliven tidning senast blir utan igen. - Av de som provat tekniken hittills har alla förstått det snabbt, berättar Tobias. - Jag tror att alla kan använda e-listan. Känner någon sig osäker förklarar vi gärna en gång till. 6

NYA LARMET BÅDE ENKLARE OCH SÄKRARE - Tanken med larmsystemet i de nya handenheterna är att tekniken ska vara idiotsäker. Inget ska kunna hända utan att vi märker det och kan hjälpa distributörerna, förklarar Tobias. Arbetet med distributionen blir både enklare och säkrare för alla inblandade. S ystemet visar informationen som är av intresse av det som återrapporterats från telefonerna, eller handenheterna som de också kallas. Till exempel kan nattchefen kan se vilka distrikt som ingen är inbokad på och vem som har beställt nya handskar. Precis som med det nuvarande systemet visar det nya larmet om någon inte har öppnat listan i distributionsläge när inställelsetiden har passerats så nattkontoret kan ringa upp och kolla att allt är ok. Men det finns också flera andra larmfunktioner - Handenheten larmar automatiskt om den upplever att den ligger stilla för länge under distributionen, om den inte förflyttar sig enligt gps:en, eller om man borde vara klar, men inte är det, säger han. - Distributören kan larma aktivt också, på tre olika sätt - till nattkontoret, till polisen eller till SOS Alarm. I alla lägen får nattkontoret ett larmmeddelande, ringsignalen stängs av och telefonen återrapporterar gpssignalen var 60 sekund. När ett larm går ser larmhandläggare och arbetsledare de tio senaste gps-positionerna på en karta. Det ger en bild av vart vi ska köra om vi inte når distributören via telefon. - Tanken är att handläggarna ska ha en helhetsbild så att de kan ge bättre svar till distributörerna, säger Tobias. Med den nya tekniken blir de mer tillgängliga för det som är akut. De viktigaste punkterna: Öppna listan i distributionsläge Kontrollräkna produkter Följ gångordning Avsluta lista Stäng skärm Ladda telefon 7

Tryckpressarna i Karlskrona snurrar snabbt. De mest intensiva nätterna trycks 14 olika morgontidningar i Gota Medias största tryckeri. Sedan april är Kristianstadsbladet (KB) en av titlarna och i november tillkommer Ölandsbladet. HÖGTRYCK PÅ BERGET Den största utmaningen har varit att få till alla plåtbytena när vi har så många titlar som ska tryckas på kort tid, säger Jan-Åke Lundgren tryckerichef på Sydostpressarna. Personalen måste vara väldigt noggranna med att avsluta alla tryck i rätt tid och vi har femton minuter mellan varje tidningstitel, så de har arbetat upp ett system som gör att det går väldigt fort. Det är en minutjakt hela tiden. När Gota Media-koncernen blev delägare i en av Skånes största morgontidningar var det logiskt att flytta produktionen till tryckeriet på Berget. - För oss var det här en process som inleddes redan när vi fick reda på att vi skulle bli delägare i Skånemedia där ju KB ingår, säger Micke Skoog som ansvarar för abonnemangs- och distributionssystem på Gota Media. Ingen av de ansvariga var oroliga inför övergången. Sydostpressarna hade några år tidigare anpassat sitt tryckschema och sina rutiner, så det mesta var redan på plats. - Vi var redan inne i arbetet med många plåtar. Personalen har gjort ett fantastiskt bra jobb och jag kan inte komma på att vi hade några direkta inkörningsproblem, säger tryckerichefen Jan-Åke. De som arbetar vid tryckpressarna tycker också att arbetet flyter på, men visst känner de att det blivit mer att göra de senaste åren. - Förr hade vi mycket mer tid. Idag har vi tid men den är kort. Så det blir väldigt intensivt, berättar Stefan Leigod som är nattansvarig vid tryckeriet. - Det går åt lite mer folk och vi måste vara mer på tå och byta plåtar snabbare nu när vi har fått in Kristianstadsbladet också. Det går bra, fast om någonting går snett blir man givetvis lite stressad och får försöka öka hastigheten. Allt kostar ju pengar för företagen. En annan bidragande orsak till att övergången fungerat så bra är att TB:s region i Karlskrona flyttat sitt kontor till Berget. - Nu när vi delar våningsplan med TB så har vi kunnat lösa de små problem som dykt upp väldigt snabbt. Det har varit en av anledningarna till att utökningen av titlar har löpt så friktionsfritt. Gota Media är mycket nöjda med resultatet. - I början var det ett fåtal buntar som hamnade fel, säger Micke på Gota Media. Där var feedbacken från nattcheferna på respektive ort gudomligt bra, så det var oftast fixat till natten efter. Pressarna är igång olika länge olika dagar i veckan. De första sexdagarstidningarna börjar tryckas 22.25 på kvällarna, men mitt i veckan ska både endagarstidningar, bilagor och annat material också hinnas med. De dagarna körs pressarna igång flera timmar tidigare. Om allt klaffar är de sista tidningarna BLT och Sydöstran klara vid 02.30. Oftast går det enligt planerna, men marginalerna är små och det går inte att undvika förseningar helt och hållet. - Så länge det är människor och maskiner inblandade händer det ju saker. Det räcker med en feltryckning på en knapp eller en felmanöver så kan det få konsekvenser, säger Jan-Åke Lundgren tryckerichef på Sydostpressarna. - Men det är sällan det blir fel. Jag visste att både utrustning och 8

- När vi ska göra alla byten får vi vara snabba. Men de flesta här har jobbat med att trycka tidningar runt 20 år och en del ännu längre, så vi har nog blivit ganska duktiga på att göra saker ganska fort, säger Stefan Leigod en av de nattansvariga på tryckeriet. personal skulle klara detta bra, men förändringarna har gått ännu bättre än förväntat. Förändringarna i tryckeriet har påverkat både lastning och distribution. - TB:s personal har fått förändra sitt arbetet eftersom vi har ändrat tryckordningen, säger Jan-Åke. - Ute på bryggan fick vi köra learning by doing när vi skulle synka alla titlarna vid lastningen, för i praktiken kan man inte veta exakt hur det ska fungera där. Men det har gått bra. Distributionen i regionen är numera ändrad. Den största biten var att göra om linjebilarnas rundor. Dessutom infördes ett arbetssätt som Micke Skoog på Gota Media kallar Skånemodellen. - När vi skulle bli delägare i Skånemedia lade jag om hela distributionen från grunden. I Skåne hade de en linjestruktur som var konsekvent hela vägen från tryckeriets packsal ut till sista avlämningsstället, med samma namn på linjebilarna hela vägen. Här hade vi och TB olika namn, vi översatte i huvudet och det fungerade för det mesta bra, men med det skånska arbetssättet blir det tydligare och enklare för oss att jobba med distributionen, säger han. - Jag gillade skånemodellen stenhårt och har infört den här. Så nu talar vi och TB samma språk hela vägen. När KB flyttades till berget införde vi skånemodellen i Kalmarregionen också, övriga områden infasas efterhand säger Gota Medias distributionsansvarige. Den 5 november ska även Ölandsbladet börja tryckas på Berget. Jag gillade skånemodellen stenhårt och har infört den här - Den ska ligga först i hela produktionen, så det påverkar inget av det som redan trycks. Men sen har vi nog nått vår gräns. Så länge upplagorna är som de är så är det svårt att få in fler produkter under våra normala trycktider. Vi måste ju hinna få ut tidningarna, säger tryckerichefen. 10

ADRESSERAD DISTRIBUTION HAR STOR POTENTIAL MTD står numera för MorgonTidig Distribution. Ett namn mer i tiden som dessutom underlättar för säljarna förklarar Urban Thalin som är ny logistikchef på MTD. Till för ett år sedan hette vi Morgontidningsdistribution och det passade bra för hur vår verksamhet såg ut när vi enbart höll på med distribution av morgontidningar. Men sedan flera år tillbaka har vi kört andra leveranser också, som bland annat gods, apoteksvaror och brevleveranser. Vi vill ha kvar det korta namnet MTD i fortsättningen också för att spegla vårt arbete med morgontidiga tjänster. MTD är ett företag som ägs av Tidningsbärarna och de andra utbärningsföretagen i av landet: Premo, VTD, TAB, SMD, Prolog och NTM. Genom det kopplas alla gånglinjer, cykellinjer och billinjer i hela landet ihop till ett jättelikt nätverk så att vi tillsammans kan ta in i rikstäckande distributionsuppdrag och med det nya längre namnet blir det lättare att sälja in våra tjänster förklarar Urban. - När vi går ut och säljer våra tjänster med nya namnet känner sig fler företag träffade. Till exempel om vi förut ville åka till ett företag inom bilbranschen och erbjuda våra tjänster när vi hette Morgontidningsdistribution då undrade de var vi kunde göra för dem, men så är det inte nu. I nuläget står tidskrifter och tidningar för ungefär två tredjedelar av distributionen via MTD. Andra produkter som de arbetat länge med är reservdelar och Svenska Spels produkter. Samtidigt som tidningsdistributionen minskar ser Urban en ljus framtid på andra områden. - Vi tror mycket på affärer med adresserad distribution. Där har vi en stor potential! Vi har gjort en prognos för fem år och vi räknar med att växa kraftigt. Det är en positiv bransch, säger logistikchefen. Urban började på MTD efter sommaren, men har lång erfarenhet både av logistik och att samarbeta med TB. - De senaste sju åren har jag arbetat på Posten Logistik och i deras dotterbolag som teamchef inom in-nighttransporter det vill säga nattransporter inom hela norden. I huvudsak inom automotivbranschen, men också till samma typ av apotekstjänster som MTD gör åt Tamro, säger han. - Jag har förmånen att ha haft en relation till TB i min tidigare tjänst, så jag känner till lite om kulturen på TB. Företaget är alltid bra att ha att göra med, har alltid varit snabbt med att testa olika saker och haft en positiv approach till nya tankar. TB har varit delägare sedan MTD startades, en lång och stabil relation. När man ska testa nya grejer eller vill ha ett bollplank har MTD alltid haft en bra och givande diskussion med TB. - Just vi står inför vissa positiva förändringar inom brev och annan distribution. Där vill vi och TB vill åt samma håll, så det är bara positivt. 11

Gota Media har vuxit snabbt de senaste åren. Nu ingår nästan tjugo tidningar i Syd- och Västsverige, två tryckerier och en webbyrå i koncernen. Mediebolaget Västkustens förre vd Boine Gepertz är ny vd och han menar att det är dags att satsa på de nya medierna. Samtidigt talar han sig varm för papperstidningen. VI LÄSES AV FLER ÄN NÅGONSIN Koncernen har fokuserat tydligt på papperstidningen och varit försiktiga med satsningar i de digitala kanalerna. Jag känner att vi nu är vid en punkt där vi behöver göra investeringar i de digitala kanalerna också. Våra kunder förväntar sig det, säger han. - Detta innebär att vi nog behöver göra en ny strategi och jag känner att den förflyttningen hade förberetts redan innan jag kom hit, så förutsättningarna är goda. Under nästa år ska nya webbsajter och mobilsajter lanseras. Från början ska det finnas en betallösning som ger tillgång till allt material i alla kanaler. Tidningarna inom koncernen satsar mycket på lokala nyheter och det är nyckeln till framgång för betallösningar menar vd:n. - Det är det unika lokala materialet som är mest intressant för läsarna. Det finns inget annat media som är så duktiga på lokala nyheter som tidningarna där de kan granska, informera och skapa debatt. Och vi ser att innehållet vi levererar läses av fler än någonsin om man tittar till alla medierna. En satsning på de digitala medierna innebär inte att papperstidningen försummas. - Jag tror att den tryckta tidningen kommer att finnas kvar inom överskådlig tid. Den har sina starka sidor med möjlighet att överraska läsaren på ett annat sätt och den har ett format som är lätt att ta med sig överallt utan ström och nätverk. Det finns också ett väl etablerat mönster att läsa vid frukostbordet, säger Boine. Ibland kritiseras media för att den ekonomiska vinsten går före allt annat. Men Gota Medias vd ogillar den beskrivningen. För oss är pengarna främst en förutsättning för att kunna fullgöra vårt publicistiska uppdrag. Men visst behöver vi ha god ekonomi för att fullgöra det. Vi kan ju inte förlora pengar för då är det en tidsfråga hur länge vi kan fortsätta verksamheten. FLER KYRKOUPPDRAG Den senaste tiden har vi fått alltfler uppdrag från församlingar och pastorat. Malmö Kyrkas tidning, Trovärdigt, är det största, men totalt arbetar vi i nuläget med närmare tjugo församlingar och pastorat i våra regioner. - Detta är ett resultat av att vi gjort en riktad kampanj mot just församlingarna i vårt område i kombination med att församlingskartan ritas om, berättar Staffan Dykes säljare på Kors & Tvärs. - Många församlingar går ihop och bildar pastorat och i samband med detta marknadsför de sig mer via församlingsblad. De församlingar och pastorat vi har idag: Allhelgona församling Burlövs församling Höllvikens församling Ivetofta & Gulaöv församling Karlshamns församling Kirsebergs församling Kvistofta församling Källstorps församling Lunds östra församling Malmö kyrkliga samfällighet Norra Åkarp & Vankiva församling Nybro Pastorat Sjöbo församling Svedala församling Södermöre kyrkliga samfällighet Tingsryds Pastorat Torsås kyrkliga samfällighet 12

INFORMATION OCH STRUKTUR VIKTIGT FÖR ARBETSMILJÖN Vid slutet av förra året fastställde företagsledningen ett antal arbetsmiljömål, som presenterades i årets första nummer av denna tidning. Under höstens möten i de lokala arbetsmiljökommittéerna har det satts upp handlingsplaner för att på lokal nivå hitta former för att uppfylla måltalen. Vi har redan rutiner för att hålla nere antalet olyckor, hot och våld. Mycket handlar om information, men också om att vidta andra åtgärder, som att ändra på rundan under helgerna på grund av stökiga nöjesställen. Nya avhämtningsplatser placeras så eventuella konfrontationer med allmänheten kan undvikas. Vi informerar fastighetsägare som slarvar med halkbekämpning. Att sätta upp mål och handlingsplaner innebär att det blir bättre struktur på arbetsmiljöarbetet, med bättre spelrum för fantasi och kreativitet. Hur ser då resultatet ut i förhållande till målen hittills i år? Siffrorna gäller jan-augusti 2013 i jämfört med samma tid 2012. Positivt är att hot- och våldincidenter har minskat betydligt, men vi vet att dessa incidenter går i vågor. Vi ser också en kraftig ökning av antalet anmälda tillbud. Det ser vi också som positivt eftersom anmälningarna ger oss ökad kunskap om brister i arbetsmiljön. Ronnie Jardenfall Mål: Under 2013 ska antalet fallolyckor minska med 5 %. 2012 2013 Differens Differens % 69 73 4 +6 Mål: Under 2013 ska antalet tillbud med vilt minska med 5 %. 2012 2013 Differens Differens % 81 99 18 +22 Mål: Under 2013 ska antalet hotincidenter minska med 10 %. 2012 2013 Differens Differens % 35 25-10 -29 Mål: Under 2013 ska antalet våldsincidenter minska med 10 %. 2012 2013 Differens Differens % 7 1-6 -86 Mål: Under 2013 ska vi öka antalet anmälda tillbud med 10 %. 2012 2013 Differens Differens % 31 47 16 +52 LÖNESPEC PÅ MAIL Från och med i höst kommer du att få din lönespecifikation via mail istället för på papper, som en liten del i vårt miljöarbete. Avtalet med tryckeriet är uppsagt, men under en övergångsperiod kommer specifikationerna både på papper och via mail. De som inte har mail, kommer att fortsätta få den på papper när avtalet med tryckeriet slutar gälla. Antingen via våra egna distributörer, eller i några enstaka fall via post. 13

TÄTA BETAR NORRUT BETADE LÖSS BEHAGFULL GATA ÄNGLA- STADEN UTBILD- NING LÅTIT SOM GRÅBEN DET HAR TOLV DELAR TOG FÖR GIVET PLATS ÅTRÄDET MEDEL STYR- TAPPAS DEN BLÅSA AV PAFF BITANDE KALLT STRECK FÄSTREMSA HEM KOMMER HELGEN TILL FÖR- STÄRKA HAR MÅL I MUN INDELADES ÄNDHÅLL NABOLAND PLATS - I FÖRR KNEP ETT I ROM TILLTALAT NORSKT BLAD ETT DEN GLATT ÄR STÄLLE HÄLSNING DUO IFRÅN SAGT SKARPEN PÅ GÅR OFTA FÖRE INOM VÅRDEN PLAKAT SES PÅ MOSEBROR SAMMAN- FOGAT SÖKTE JASÄGARE FÖR FOLK SOM VILL SLAGORD SITTA FINT FOGAR BUNDEN AKTUELLT ORD SIG GAV SJÄLV AV FORTFA- KONSTIGA RANDE SÄGS OM GÖR LUGN DE UNGA LUGNARE SPELAS TITTA I I GOA KULAN SLAG ÄR VIN- TERGATOR GUDINNA VATTEN- HAR STUCKIT UT HAKAN HUNDEN SOMLIGT GÅR GÄLLDE AV RINGA PÅ PLUS- VÄRDE INITIAL- SIDAN HAND OCH GRUPP FÅGEL SYLTGRUND FOLKSLAG VÄSEN KOD SES OLJE- LÅT OFTA GRILL PÅ E R OKÄND SOLOT ÄNNU EJ INSATT LÅDRIK MÖBEL STIADAM FRANSK GATA TIDSEPOK BLEV EN PÅ NÄTET VÄRME- KÄLLA JAPAN- STAD AV YTTRAS VISARE VÄG- DEN VÄGEN TAR OFTA FÅGELN TAR SIG UPPNOSIG FYND- PLATS FLÖJTTYP SVANTE DREJENSTAM 2013 MEDIAKRYSS TIDIG STUND GRILLPLATS KVÄVE ÄR TVÅA S R C Å BRONS- FYRKAN- GUBBE TIG SLAG- NATRIUM VÄDER- MUSI- RING- KALISK MÄRKT KRYSSVINNARE 1-2 pris Biobiljetter Johan Odelstig, Höllviken Göran Syrén, Målilla 3-5 pris Necessär Cecilia Lundberg, Kristianstad Niklas Larsson, Lund Mikael Johansson, Helsingborg M F TUNNA KRÅK- A F A R A K R A A K U T F A L L E N A T Ö R A T F R I A R E A A T R E O N A R T O F R I H N A Ä N N U N N T R A N D T O M T T U K A V R I K A A R M E R A S T R I D E N A R P R A T A R I S I G A A G N A BLIR TILLTALAD E SOM D I G A K A D D R O A T O A D I T ANKUNGE SPANIEN E S Å LD KOPPLAS TILL CAPO FÖR TIPPAREN E G A L A A N B A N O D S O L A B B M O R E R B Ä R F R U K T B R A S A E R A K O R T S T E H A R M K U R S A Y L A T N I A R E A V Ä G T R E T E C K O E N D A R E V P L A N T G K A N A N E A N R O UNISONA TONER SKIVSPE- LARE HEMSÖKT LADES IN FÖR KOMMANDE BEHOV HADE BUSFRÖ HEMMA RADIOTERM OLDMAN PÅ FILM HAN FRÅN FYN RUM SOM KAN KOPP- LAS TILL SKRÄCK DE HAR MED- GÅNG PÅ VINTERN MJUKA OCH RÖRLIGA ÄGDE VASAS VACKRA BAKDEL ÄR DET ELAKA AV UTTALADE PLATT- FORM ÄR LÄGET IBLAND KÖR I STOCKHOLM PYGMÉ- FOLK KAN OLÄGEN- HETER VARA FLÅSA SOM FÖRKYLD DEN ÄR RISRIK TAJMA HAR UPPLYST ARBETSPLATS FUNGERAR EJ TRÅDLÖST TAR MAN HAND OM PÅ DÖRR DEN ÄR BÖRJAN PÅ TUREN HAR DEN SOM BESTÄM- MER FINNS SÄRSKILD MAFFIA FÖR FÅGEL OCH SEGEL- BÅT UT- STRÄCKT HÄSTKNÖL STRIDS- LYSTEN DEN ÄR BÄTT- RE PÅ HUVUD ÄN I FICKA STARTA RINKSPEL HÅLLA IGEN VÄDER- STRÄCK ANGER VILKEN KAN ROS LOUIS SOM STÅR UPP I USA SHERYL PÅ SCEN PÅ BERN- ÅK UTAN VIND MJÖLK- PRODU- CENTER TORNAR UPP SIG VID FARA PANT- VARA PELLE- JÖNS KAN FEBRIG IBLAND VAR VÄL MISS? SATMARA HÄMTAR DEN SOM BACKAR OFTA ETT MÅNG- SIDIGT VERK GÖRA REKLAM FIXA SÅSEN SÖVDE FÖRR SLÅR SÄLLAN SPÅDOM? DRICKA ÄR NÄSTAN OGREPP- BARA GÖR FELSKRI- VARE STIADAM VILL KELEN KYLER INNE MÅR BÄST ENSAM KORT STADSDEL THEMSEN- SKOLA TAS I RODDBÅT FUNGERA RADON BÖR HÅLLAS KORT FALLER UTAN BULLER SKÄR BAKDEL PÅ HUVUD SPOLA MEN UTAN VATTEN KVÄVE DELAS UT FÖR HANDS 2013 MEDIAKRYSS,SVANTE DREJENSTAM FOTO: FOTOAKUTEN.SE NAMN REGION GATUADRESS Lösningen vill vi ha senast den 10 november och den skickas per post till TIDNINGSBÄRARNA, att: Marie Dahlbom, Box 6106, 200 11 Malmö 1-2 pris: biobiljetter, 3-5 pris necessär. 14

HISTORISKA BILLINJER När billinje 6807 en höstmorgon svänger in i Loshult kan höstdimmornas konturer ge en aning om vad som hände här för 337 år sedan. 1675 hade danske kungen Christian V förklarat krig mot Skåne och kontrollerade stora delar av Skåne hösten 1676. Svenske kungen Karl XI:s här hade tidigare slagit läger i närheten av Loshults kyrka. Hårt pressade fick de snabbt bryta upp och bege sig till Växjötrakten. Kvar lämnade de både förnödenheter och krigskassan som bevakades av en mindre patrull. Snart slog snapphanar och danskar till och de överlevande svenskarna flydde in i Småland vid Getabäck ungefär där billinje 24515 vid Bengtstorp vänder upp mot Slätthult. Loshultskuppen var ett faktum. Under hösten återvände Karl XI med en ny här, intog Helsingborg och fortsatte mot Malmö som var belägrat. Vid Kävlingeån blev det stopp. Ån hade svämmat över och alla broar var förstörda. Den 15 000 man starka hären slog då läger vid Lilla Harrie, där billinje 9825 kör. Svält och sjukdomar reducerade manskapet till 8 000 personer. Samma linje gör en avstickare mot ån till Rinnebäcks stamp. Här gick svenskarna över en isbelagd å på morgonen den 4 december. 11 000 danskarna hade slagit vinterläger mellan Stångby och Skälshög, så billinje 9804 kan begrunda det faktum att här fanns under en kort period 1676 en hel stad utifrån den tidens mått. Svenskarna lyckades obemärkta ta sig över ån men upptäcktes så småningom. För att undvika en sammandrabbning på slätten ilade svenskarna tätt följda av danskarna mot Lund och Väderkvarnshöjden för att få en bättre strategisk position. Svenskarna kom först och slaget stod sedan i huvudsak mellan denna plats, som idag motsvarar Bryggeritomten, och Lerbäckshög( Sliparebacken ). Det är i stort sett distrikten 9065 och 9112 som arbetar på denna historiska mark. Slaget blev mycket blodigt. Svenskarna lyckades så småningom, genom en del turliga omständigheter, driva danskarna på flykten.4000 svenskar och 5000 danskar stupade. Det var det blodigaste slaget i Norden. Fler stupade i detta slag än under D-Day i Normandie. 1883 restes ett monument vid Lerbäckshög för att manifestera försoning mellan de gamla arvfienderna och betona den nordiska samhörigheten. Två gånger varje morgon passerar billinje 8870 monumentet i Kvidinge. Det är ungefär lika stort som det i Lund men bakgrunden är något helt annat. Gustav IV Adolf avsattes 1809 och hans halvsenile farbror, hertig Karl, blev Karl XIII. Han hade ingen arvinge. Tidigt hade riksdagen valt den danske prinsen Kristian August till kronprins. Han anlände till Sverige i början på 1810, antog namnet Karl-August och blev adopterad av kungen. På Kvidinge hed hade Skånska kavalleriregementet sin övningsplats i början på 1800-talet. Den 28 maj 1810 var det mönstring på heden med kronprinsen närvarande. Plötsligt föll han av hästen och dog en kort stund senare. Detta ledde fram till att Sverige behövde en ny kronprins. Efter en del intriger dök så Jean Baptiste Bernadotte upp på scenen och blev kronprins Karl-Johan. Efter initiativ från honom bestämdes att det skulle resas en minnesvård på den plats där Karl-August fallit av hästen. Det stod färdigt 1826 och bekostades av riksdagen för att med tjänlig inskrift värdigt tolka nationens gjorda förlust och utmärka dess gärd av vördnad, tacksamhet och tillgivenhet. Inte dåligt för en man som vistats i Sverige några månader, absolut inte uträttat någonting för landet och knappast ens är en parentes i Sveriges historia. Ronnie Jardenfall 15

Tidningsbäraren Box 6106 200 11 Malmö UTBILDNINGARNA ÄR I FULL GÅNG De första distributörerna är nu igång och arbetar med de nya e-listorna. - Under de första två veckorna i september har vi utbildat ungefär 130 personer, främst i Malmö än så länge. Det har gått jättebra, säger Mats Lindén som arbetar med utbildningen. Han konstaterar att de flesta grupper har samma frågor. - De vill träna på hur man loggar in och ut och de vill veta om måste man gå i distriktsordning och följa listan som finns i telefonen. Det är många som vill ha en egen lista, men hela systemet är uppbyggt på att varje distrikt har en lista för alla bud på det distriktet, så det går tyvärr inte. Det går inte att ha flera listor på samma distrikt, förklarar Mats. Vid utbildningen delas de nya telefonerna ut. Bara i region Malmö är det 950 personer som ska introduceras i det nya systemet, så under utbildningsdagarna går det i ett. När en grupp är klar kommer snart nästa, från morgon till sen eftermiddag. - I Malmöregionen kommer vi att hålla på fram till jul minst, det är planen. Men vi fortsätter så klart för nya distributörer som börjar senare. Regionerna i Helsingborg och Kristianstad är nästa på tur. Anledningen till att det inte kan göras överallt samtidigt är enkel. Telefonerna är specialgjorda och det tar tid att tillverka dem, så vi hinner inte få dem levererade snabbare. I grunden är det vanliga smartphones, som gjorts extra tåliga så de kan användas utomhus i alla väder. - De är vattentäta och mer stöttåliga än en vanlig telefon. Istället för glasskärm har de plastskärm som inte går - Den verkar superbra. Jag ska bara lyckas med tekniken sen också. Men det verkar smidigt och lätt att handskas med, säger Sanne Henricson. sönder när man tappar den i marken och de är förseglade för att klara både vatten och stötar mycket bättre än en vanlig smartphone, säger han. När telefonerna kommer till TB ska de förberedas innan de kan delas ut. En särskild distributionsapp installeras med alla funktioner som ska användas i distributionen. - Så fort man gått utbildningen är det viktigt att man börjar använda den, så man snabbare kommer in i det, förklarar Mats. - Papperslistorna kommer att försvinna när alla på en avhämtningsplats gått kursen.