RAPPORT 2015:16 REGERINGSUPPDRAG

RAPPORT 2015:16 REGERINGSUPPDRAG Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014

Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014 Boverket mars 2015

Titel: Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014 Rapport: 2015:16 Utgivare: Boverket mars 2015 Upplaga: 1 Antal ex: 50 Tryck: Boverket internt ISBN tryck: 978-91-7563-239-1 ISBN pdf: 978-91-7563-240-7 Sökord: Jämställdhetsintegrering, utvecklingsarbete, handlingsplan, aktiviteter Dnr: 2010-394/2014 Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 Fax: 0455-819 27 E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats. Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2015

3 Förord Att integrera ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten är en del av myndighetsuppdraget. För att driva på utvecklingen gav regeringen arton statliga myndigheter i uppdrag att under 2014 bedriva ett utvecklingsarbete för jämställdhetsintegrering av kärnverksamheterna. Boverket tog fram Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Boverket 2014. I denna slutrapport redovisas resultatet av utvecklingsarbetet utifrån handlingsplanen. Med utgångspunkt i tidigare uppdrag ska Boverket före den 1 oktober 2015 redovisa en uppdaterad plan för hur Boverket avser att fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering under 2015-2018 i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. I denna breddade satsning ingår fyrtioen statliga myndigheter. Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, har fungerat som ett värdefullt kunskapsstöd i utvecklingsarbetet genom att ordna nätverksträffar, utbildningsdagar och seminarier. Utmaningarna i arbetet för att nå jämställdhet är flera. Närvaron av kompetens i genusvetenskap är en viktig förutsättning för att arbetet ska bli framgångsrikt. Boverkets myndighetsuppdrag inom Planering, Byggande och Boende har människan i centrum, och därmed även jämställdhet. Boverkets arbetsgrupp har bestått av: Melinda Höglind och Karin Bengtsson, genusvetare, Kerstin Andersson, Mona Johansson Rapp, Christina Johannesson, Micael Nilsson och Kerstin Hugne, projektledare för uppdraget. Boverket den 25 mars 2015 Janna Valik Generaldirektör

4 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014

5 Innehåll Förord... 3 1. Sammanfattning... 7 2. Bakgrund... 9 2.1 Uppdraget...9 2.1.1 De jämställdhetspolitiska målen... 9 2.2 Metod... 10 2.3 Begreppsförklaringar... 10 3. Redovisning av genomförda aktiviteter... 13 3.1 Boverkets processer... 13 3.1.1 Verksamhetsledningssystemet... 13 3.1.2 Remissarbetet... 14 3.1.3 De tre basenkäterna... 14 3.1.4 Könsuppdelad statistik... 16 3.2 Boende... 17 3.2.1 Lagen om bostadsanpassningsbidrag... 17 3.3 Planering... 19 3.3.1 Språkanalys av PBL Kunskapsbanken... 19 3.4 Byggande... 22 3.4.1 Intressanta exempel inom byggsektorn... 22 3.4.2 Genomlysning av verksamheter på två enheter... 22 3.4.3 Språkanalys av Boverkets byggregler... 23 3.5 Kommunikation... 24 3.5.1 Bildanalys... 24 3.6 Kompetensutveckling... 25 3.6.1 Utbildningar... 25 3.6.2 Deltagande i utbildningsaktiviteter... 26 4. Spridningsinsatser och samverkan... 29 5. Ekonomisk redovisning... 31 6. Erfarenheter från utvecklingsarbetet... 33 7. Slutsatser... 35 8. Bilagor... 37 Bilaga 1 Analyserade processer i verksamhetsledningssystemet... 37 Bilaga 2 Att bygga för en ökad jämställdhet om jämställdhet i byggd miljö... 39

6 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014

7 1. Sammanfattning Regeringen gav arton statliga myndigheter i uppdrag att under 2014 bedriva ett utvecklingsarbete för jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Boverket är en av de arton och upprättade en Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Boverket 2014. Arbetet har bedrivits i enlighet med planen och resultatet sammanfattas i denna slutrapport. Arbetet med jämställdhetsintegrering under 2014 har gett många resultat, både vad gäller identifierade kopplingar till jämställdhet i verksamheten och i ökade kunskaper om jämställdhetsintegrering. Det ekonomiska stödet från regeringen har gett Boverket möjlighet att förstärka sin kompetens med genusvetare. Detta har gjort det möjligt att bedriva ett brett utvecklingsarbete. Det har också inneburit tillgång till kunskap om relevanta kartläggnings- och analysmetoder. Centrala verktyg har varit normkritik och genusanalys. Ett viktigt stöd har också varit de utbildningar och nätverksträffar som Nationella sekretariatet för genusforskning har anordnat. Handlingsplanens aktiviteter har en stor bredd. De berör delar av samtliga kärnområden i Boverkets myndighetsuppdrag planering, byggande och boende. Verktygen för ledning och styrning av kärnverksamheten har analyserats och bör kompletteras och utvecklas så att långsiktiga garantier skapas för att jämställdhetsperspektivet beaktas. Ett utkast till modell har tagits fram för remissarbetet. Boverket hämtar årligen information från tre större enkäter: bostadsmarknadsenkäten, plan- och byggenkäten samt miljömålsenkäten. Ett analysarbete har påbörjats, som syftar till att se till att jämställdhetsperspektivet utvecklas i samtliga led, från framtagande av enkäterna till bearbetningen av resultaten. Användning av könsuppdelad statistik är ett nödvändigt verktyg i arbetet för jämställdhet. Boverket behöver utveckla ett arbetssätt som tar tillvara möjligheterna att bidra till ökad jämställdhet med hjälp av statistik. Inom Boende har lagen om bostadsanpassningsbidrag särskilt studerats ur ett jämställdhetsperspektiv i samband med en bredare lagöversyn. De fördjupningar som gjorts visar att det kan behövas en kvalitativ kartläggning av bostadsanpassningsbidraget utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Språkanalyser utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv har genomförts av kapitel ur PBL Kunskapsbanken, som är en webbtjänst för att sprida vägledningsmaterial om plan- och bygglagen. Motsvarande språkanalys har gjorts av några kapitel av Boverkets byggregler. Sådana språkanalyser behöver fortsätta i syfte att skapa rutiner som innebär att texterna kvalitetssäkras också ur ett genusperspektiv. Ett antal exempel har tagits fram, som visar olika sätt att arbeta med jämställdhet i den byggda miljön. Behovet är stort av att belysa hur kopplingar och samband kan se ut mellan byggd miljö och jämställdhet utifrån ett intersektionellt perspektiv. Behovet av ny forskning inom Boverkets kärnområden behöver analyseras, däribland inom fältet byggd miljö och jämställdhet.

8 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014 Jämställd kommunikation är ett område som Boverket arbetat specifikt med bland annat genom bildanalyser. Jämställdhet ska talas om som ett kunskapsområde och baskunskaperna behöver byggas på genom påbyggnadsutbildningar. Övningar i att se kopplingar till jämställdhet i den egna verksamheten är ett verksamt verktyg för att uppnå en djupare insikt i frågan. Boverket har ett brett myndighetsansvar för frågor om byggd miljö, hushållning med mark- och vattenområden, fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelse samt boende och bostadsfinansiering. Människans livsmiljö står i centrum för verksamheten och därmed är medvetenhet och kunskap om genusperspektiv en nyckelfaktor.

9 2. Bakgrund Boverket har arbetat med frågan om jämställdhet på olika sätt i sin verksamhet under många år. I och med uppdraget från regeringen 2014 fick utvecklingsarbetet dock en högre intensitet. Genusvetare anställdes under delar av året för att vara ett stöd i arbetet med de aktiviteter som beslutats i Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Boverket 2014. 2.1 Uppdraget Uppdraget från regeringen var att bedriva ett utvecklingsarbete för jämställdhetsintegrering för att verksamheten ska kunna bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Det innebär att ta till vara och ta hänsyn till både kvinnors och mäns, flickors och pojkars behov och intressen i Boverkets verksamhet. Arbetet skulle i huvudsak ske i enlighet med Boverkets plan för jämställdhetsintegrering (dnr S2013/6292/PBB) som togs fram 2013. För att genomföra uppdraget fick Boverket använda 1940000 kronor från utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet, anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder, och anslagspost 12 Jämställdhetsinsatser. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 31 mars 2015. Rapporten ska innehålla en redogörelse av genomförda aktiviteter, inklusive en ekonomisk redovisning, samt beskriva på vilket sätt Boverket ska ta tillvara kunskaper och erfarenheter från utvecklingsarbetet i verksamheten efter 2014. 2.1.1 De jämställdhetspolitiska målen De jämställdhetspolitiska målen är utgångspunkt för arbetet med Boverkets handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Det övergripande nationella målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. De fyra delmålen är: 1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

10 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014 2.2 Metod De övergripande metoder som använts för att genomföra aktiviteterna är kartläggning och analys av verksamheten utifrån ett jämställdhets- och genusperspektiv. Genussystemet har varit den grundläggande teoretiska utgångspunkten. De jämställdhetspolitiska delmålen om en jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, en jämn fördelning av det obetalda hem-och omsorgsarbetet samt att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, har varit användbara som analytiska verktyg. Vidare har ett normkritiskt perspektiv tillämpats, framför allt i de aktiviteter som berör språk och bild. Ett intersektionellt perspektiv har uppmuntrats och använts i den mån det varit möjligt. I allmänhet har diskrimineringsgrunderna använts som analysverktyg för att bredda synen på jämställdhet till att inte endast handla om kvinnor och män, utan även för att problematisera bilden av kvinnor och män som enhetliga grupper. 2.3 Begreppsförklaringar Genus Genus är ett teoretiskt begrepp och analytiskt verktyg. Med begreppet genus avses de aspekter av kön som är socialt och kulturellt konstruerade, det vill säga de föreställningar, idéer och handlingar som formar våra sociala kön, det som kallas kvinnligt och manligt. Genussystemet Genussystemet är begrepp som beskriver de strukturer och processer som skapar och upprätthåller ojämställdheten i samhället. Genussystemet bygger på två principer, könens isärhållande och en manlig överordning. Diskrimineringsgrunderna Diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Jämställdhet Jämställdhet är ett politiskt begrepp som betyder att kvinnor och män ska ha samma rättigheter och möjligheter inom livets alla områden. Begreppet skiljer sig från jämlikhet som innebär alla individers lika värde oavsett kön, ras, religion, social tillhörighet, mm. Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering är en politisk strategi för att uppnå ett jämställt samhälle. Strategin innebär kortfattat att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Normer Normer avser det normala eller godtagna beteendet i till exempel en social grupp, konvention eller praxis. Ett normsystem anger det normala

2. Bakgrund 11 mönster som individers handlingar bör överensstämma med. Normer kan delas in i rättsliga, ekonomiska, moraliska, estetiska, tekniska etc. Normkritik Normkritik innebär att ställa kritiska frågor kring de normer som en verksamhet vilar på för att upptäcka om vissa grupper ges större privilegier än andra. Intersektionalitet Intersektionalitet är ett teoretiskt och analytiskt begrepp som beskriver hur maktordningar kring t.ex. kön, etnicitet, ålder, funktionalitet och sexualitet samverkar, när människor underordnas eller ges privilegier.

12 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014

13 3. Redovisning av genomförda aktiviteter Detta kapitel redovisar de aktiviteter som genomförts med utgångspunkt i Boverkets handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014. Först redovisas de fyra aktiviteter som omfattar Boverkets processer, därefter följer aktiviteter inom Boende, Planering och Byggande. Därefter redovisas aktiviteterna inom Kommunikation och Kompetensutveckling. 3.1 Boverkets processer 3.1.1 Verksamhetsledningssystemet Syfte och beskrivning Syftet med en processanalys av verksamhetsledningssystemet var att säkerställa att jämställdhetsaspekten finns med i verksamhetsledningssystemet från och med 2014. Boverket införde ett verksamhetsledningssystem år 2012 som verktyg för den interna styrningen. Systemet har sin utgångspunkt i fjorton huvudprocesser som beskriver hur verksamheten ska genomföras så effektivt som möjligt, och är samtidigt ett metodstöd. Processkartorna innehåller information om lagar, förordningar och föreskrifter, tillsammans med styrande och stödjande dokument, så som mallar och checklistor. Genomförande Arbetet inleddes med att processledarna för nio av processerna fick utbildning i jämställdhetsintegrering. De processer som valdes ut och prioriterades var de två ledningsprocesserna, de sex huvudprocesserna samt en av stödprocesserna (se de processer som är markerade på bilden

14 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014 ovan). Syftet var att ge processledarna kunskap och verktyg för att själva kunna identifiera kopplingar mellan processerna och de jämställdhetspolitiska målen och därmed hitta möjliga ingångar till att jämställdhetsintegrera verksamheten. Utbildningen omfattade följande teorier och verktyg: de jämställdhetspolitiska målen, jämställdhetsanalys, genusteori, normkritik, intersektionalitet, könsuppdelad statistik och könskonsekvensanalys. Resultat Som ett resultat av processanalyserna har Boverket hittat flera sätt att jämställdhetsintegrera samtliga processer. Beroende av processernas innehåll varierade emellertid behovet av jämställdhetsintegrering. En kort beskrivning av processerna och deras kopplingar till jämställdhet finns i bilaga 1. Resultatet kommer att vara underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet med jämställdhetsintegrering. 3.1.2 Remissarbetet Syfte och beskrivning Syftet var ta fram en modell för att få med jämställdhetsperspektivet i Boverkets begäran om remissvar samt i Boverkets egna remissvar. Varje år svarar Boverket på ungefär 500 remisser. En modell som syftar till att öka uppmärksamheten av ett jämställdhetsperspektiv i remisserna skulle höja kvaliteten. Resultat Ett utkast till remissmodell har tagits fram i form en handledning som ska vara stöd för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i såväl de utgående som inkommande remisserna. Handledningen innehåller stödfrågor som hjälper medarbetarna att integrera jämställdhetsperspektivet när de begär remissvar, samt när de svarar på remiss. Frågorna uppmuntrar även till ett intersektionellt och normkritiskt perspektiv. Detta innebär att ta hänsyn till olika grupper av kvinnor och män, utifrån t.ex. etnicitet, ålder och socioekonomisk bakgrund. Det innebär också att bli medveten om hur normer skapas och eventuellt återskapas. Modellen innehåller även fördjupande och vägledande frågor om genusperspektiv, de jämställdhetspolitiska målen, jämställt språkbruk, diskrimineringsgrunderna, könskonsekvensanalys och könsuppdelad statistik. 3.1.3 De tre basenkäterna Syfte och beskrivning Syftet var att göra en analys utifrån ett jämställdhetsperspektiv av de tre basenkäter som Boverket hämtar information från. Enkäterna är: bostadsmarknadsenkäten plan- och byggenkäten miljömålsenkäten.

3. Redovisning av genomförda aktiviteter 15 Samtliga enkäter skickas ut och sammanställs årligen. Syftet med analysen av frågorna i enkäterna är att undersöka om det finns kopplingar till jämställdhet och om enkäterna kan bidra till att uppfylla de jämställdhetspolitiska målen. Bostadsmarknadsenkäten är en uppföljning av läget på bostadsmarknaden och sänds ut till samtliga kommuner i landet. Enkäten frågar hur kommunen bedömer det aktuella läget på bostadsmarknaden samt situationen för olika grupper. Den innehåller även frågor om omfattningen och inriktningen på bostadsbyggandet under de kommande åren. Dessutom innehåller den frågor om hur kommunen arbetar med boendeplanering och de bostadspolitiska verktyg som den förfogar över. Miljömålsenkäten är en uppföljning av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och delar av andra miljökvalitetsmål. Den sänds ut till samtliga landets kommuner. Enkäten görs i samarbete mellan Boverket och RUS (länsstyrelsernas samarbetsorgan för miljömålsarbetet). Plan- och byggenkäten är en uppföljning av tillämpningen av planoch bygglagen. Den innehåller frågor som rör tillämpningen av lagens regler om översiktsplanering, detaljplanering, lov och byggande, men även frågor om tillsyn. Enkäten består av två delar som behandlar länsstyrelsernas respektive kommunernas arbete med plan- och bygglagen. Genomförande En analys utifrån ett jämställdhetsperspektiv har gjorts av enkäternas språk, innehåll och på vilket sätt könsuppdelad statistik har behandlats. Resultat Analysen visar att enkäterna inte innehåller något särskilt köns- eller jämställdhetsperspektiv. Språket är könsneutralt och innehållet kan inte kopplas till frågor om jämställdhet (med ett undantag). Enkäterna innehåller heller ingen könsuppdelad statistik. När det gäller enkäternas innehåll visade analysen hur enkäterna kan främja ett jämställdhetsperspektiv. Huvudsakligen gäller det planeringsunderlagen. I samtliga enkäter finns frågor om översiktsplaner och detaljplaner samt olika planeringsunderlag. Dessa skulle kunna kompletteras med frågor om jämställdhet. Syftet skulle kunna vara att ta reda på om kommunernas har gjort könskonsekvens- eller jämställdhetsanalyser i sin planering. Denna typ av analys kan få en avgörande betydelse för vilka åtgärder de föreslår i planeringen, och sådan information kan bli ett värdefullt underlag i Boverkets utvecklingsarbete. Analysen av Bostadsmarknadsenkäten gav bland annat anledning att fundera över om statistiken över läget för olika grupper på bostadsmarknaden bör könsuppdelas. Eftersom arbetet med jämställdhetsintegrering inte bara handlar om att motverka diskriminering utan även om att främja jämställdhet så finns det anledning att bearbeta enkäterna vidare för att Boverket ska kunna bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Enkäterna har två funktioner, dels att ta reda på hur läget ser ut vad gäller bostadsmarknaden, miljömålen samt planeringen och byggandet, dels är frågorna i enkäterna

16 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014 vägledande och ger signaler om vad som enligt Boverket är viktiga samhälleliga aspekter. Att ställa frågor om jämställdhet kan innebära att höja statusen för den typen av perspektiv och uppmuntra till arbete med jämställdhetsintegrering. 3.1.4 Könsuppdelad statistik Syfte och beskrivning Aktiviteten handlade om att kunna beställa och använda könsuppdelad statistik inom Boverkets verksamhetsområden, exempelvis för bostadsmarknadsenkäten och frågor om etablering på bostads-marknaden. Detta skulle göras i samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB). Det är ett problem att könsuppdelad statistik inte finns tillgänglig i tillräcklig utsträckning inom Boverkets verksamhetsområden. Genomförande En rad medarbetare har varit involverade i en dialog kring användningen av könsuppdelad statistik och hur verkets behov ser ut. Nyckelpersoner är de medarbetare på Boverket som sitter med i SCB:s användarråd om Mark- och bebyggelsestatistik, Regionalstatistik och Välfärdsstatistik. Som ett led i arbetet med att höja kunskapsnivån har Boverket också arrangerat en särskild utbildningsdag i Jämställdhet och statistik. Det var SCB som var anlitade som utbildare. Resultat Dialogen visar att synen på behovet av och tillgången till könsuppdelad statistik varierar bland Boverkets medarbetare. Överlag tycks problemet vara att Boverket efterfrågat könsuppdelad statistik i begränsad omfattning snarare än att det inte har funnits att tillgå hos SCB. Det finns dock ett exempel på att det vid ett arbete med ett uppdrag om ungdomars boende, varit problematiskt att könsuppdela därför att SCB:s urvalsunderlag var för litet. Utbildningsdagen i Jämställdhet och statistik var öppen för alla medarbetare och 15 personer deltog. Utbildningen innehöll exempel på hur statistik kan användas i jämställdhetssyfte och hur könsuppdelad statistik är ett medel för att få fram mer utvecklad och nyanserad information. Medarbetarna fick öva sig i att se jämställdhetsaspekter i den egna verksamheten och SCB presenterade konkreta exempel på hur innehållet i Boverkets rapporter skulle kunna utvecklas med hjälp av könsuppdelad statistik. Medarbetarna fick även öva sig i metoder för hur könsuppdelad statistik kan presenteras på ett tydligt sätt. I samband med utbildningen delade Boverket ut den statistiska sammanställningen På tal om kvinnor och män - lathund om jämställdhet 2014 (SCB), till samtliga medarbetare. Könsuppdelad statistik är hittills inte lika frekvent använt eller har samma tradition som användningen av åldersuppdelad statistik. Statistik är en kostnadsfråga eftersom beställningar från SCB är belagda med en avgift. Kostnaden är dock inte orsaken till att åldersuppdelad statistik har beställts i större utsträckning än könsuppdelad statistik.

3. Redovisning av genomförda aktiviteter 17 3.2 Boende 3.2.1 Lagen om bostadsanpassningsbidrag Syfte och beskrivning Aktiviteten inom boende bestod i att i samband med översynen av lagen om bostadsanpassningsbidrag göra en analys utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Avsikten var att resultaten av jämställdhetsanalysen skulle utgöra en del av översynen av lagen, och bli ett av underlagen vid Boverkets förslag till ny lagtext eller förordningsändringar. Lagen om bostadsanpassningsbidrag har till ändamål att genom bidrag för att anpassa bostäder ge personer med funktionshinder möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. Boverket fick under mars 2013 i uppdrag av regeringen att analysera och bedöma om lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. behöver ändras och vid behov lämna förslag på ändringar. Uppdraget om översyn av lagen rapporterades till regeringen den 31 december 2014. Boverket valde att jämställdhetsintegrera lagöversynen som en del av Handlingsplanen för jämställdhetsintegrering 2014. Anledningen till att just denna lagöversyn valdes ut för jämställdhetsintegrering var att uppdraget löpte under samma tidsperiod. En annan orsak var att det är viktigt att ta reda på om bidraget fördelas på ett rättvist sätt mellan kvinnor och män utifrån en demokratisk synvinkel. Syftet med en jämställdhetsanalys inom detta uppdrag är att lagen ska vara lika för män och kvinnor när det gäller tillämpning och innehåll, och på så sätt bidra till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Analysen ska svara på följande frågor: Tillämpas lagen lika för män och kvinnor? Finns det något i lagens innehåll som diskriminerar mellan män och kvinnor? Finns det något i ambitionsnivån i bostadsanpassningsbidraget som slår olika mot män och kvinnor? Vem gynnas av en högre ambitionsnivå? Vem drabbas särskilt av en låg ambitionsnivå? Vad kan man göra åt identifierad diskriminering? Genomförande Lagen har genomlysts utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Analysen omfattade lagens innehåll, språk och formuleringar. Resultat Genusanalysen visade inte på några diskriminerande aspekter i lagens innehåll. Däremot innehöll lagtexten ett (enbart) manligt pronomen på ett ställe. I det nya lagförslaget föreslogs regeringen därmed en inkludering av ett kvinnligt pronomen. För att ta reda på om lagen om bostadsanpassningsbidrag tillämpas lika för kvinnor och män har Boverket gjort en statistisk sammanställning över i vilken omfattning kommunerna beviljar stöd till kvinnor respektive män. Statistiken (som omfattar cirka 20 procent av totala antalet bidrag)

18 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014 visar att en majoritet, 2/3 av antalet beviljade bidrag, går till kvinnor (se diagram 1). Män får däremot en högre summa utbetalt per person. Medelkostnaden för mäns ärenden är 16 262 kronor och för kvinnors 12 953 kronor. En skillnad mellan könen återfinns i samtliga åldersgrupper men störst är den i gruppen 85 år och äldre där män får 42,3 procent mer i bidrag än kvinnor. Minst skillnad är det i gruppen under 18 år där kostnaden för pojkars anpassningar är 7 procent högre än flickors (se diagram 2). Det kan alltså konstateras att det finns en ojämn fördelning av bidraget mellan kvinnor och män. Däremot kan Boverket i nuläget inte svara på om fördelningen är ojämställd, dvs. orätt fördelad på grund av könstillhörighet eller om det finns berättigande skillnader som kan vara grundade i olika behov, livsvillkor m.m. Resultaten har lyfts i referensgruppen för lagöversynen där flera möjliga förklaringar har presenterats, dock uppnåddes ingen enighet om hur skillnaderna skulle kunna förklaras. Det har inte funnits utrymme att undersöka frågorna vidare inom ramen för lagöversynen eller tillsynsarbetet kring bostadsanpassningsbidraget. För att klargöra orsaken till skillnader i fördelningen mellan kvinnor och män samt flickor och pojkar, behöver det göras ytterligare statistiska och kvalitativa kartläggningar. Diagram 1. Antal ärenden fördelat på kön. 63% 37% Män Kvinnor

Kronor 3. Redovisning av genomförda aktiviteter 19 Diagram 2. Medelkostnad per ärende redovisad på ålder och kön. 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 Aktiviteten med jämställdhetsintegrering av lagöversynen var ambitiöst utformad. Frågeställningarna är forskningsinriktade och det har inte funnits utrymme att undersöka dem fullt ut. Det resultat som kommit fram bidrar dock till nya frågeställningar som skulle behöva undersökas vidare. Jämställdhetsperspektivet fanns inte med från början i planeringen av arbetet med lagöversynen utan infördes i efterhand, vilket försvårade insamlingen av den könsuppdelade statistiken och tog tid från vidare kartläggning och analys. Att arbeta med könsuppdelad statistik kan innebära oväntade och svårförklarade resultat, så som i detta fall. Det kan göra att de resultat som kommit fram ger anledning att ställa nya frågor eller följdfrågor, som kan kräva fortsatta undersökningar. 3.3 Planering 3.3.1 Språkanalys av PBL Kunskapsbanken Syfte och beskrivning En aktivitet inom planering var att göra en språkanalys av något/några kapitel ur PBL Kunskapsbanken. Analysen ska ligga till grund för ett förändrat arbetssätt där Boverket ska uppnå ett förhållningssätt som främjar de jämställdhetspolitiska målen i både skriftlig och muntlig information.

20 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014 PBL Kunskapsbanken är en webbtjänst för att sprida vägledningsmaterial om plan- och bygglagen (PBL). Där finns beskrivningar av Plan- och bygglagens innehåll och definitioner, t.ex. information om regionplanering, översiktsplanering och detaljplanering samt lov- och byggprocessen m.m. PBL Kunskapsbanken innehåller även tematiska beskrivningar. Genomförande PBL Kunskapsbankens avsnitt om Regionplanering samt tematexter om Kulturvärden i planering och byggande språkanalyserades. Analysen gjordes utifrån ett jämställdhets- och genusperspektiv. Som grund för språkanalysen användes Språkrådets bok Jämställt språk. Texterna analyserades för att se om det fanns synliga normer utifrån framför allt kön, men även andra diskrimineringsgrunder som könsidentitet och ålder, samt för att se om texterna inkluderade och gav tolkningsföreträde åt vissa samhällsgrupper mer än andra. Analysen syftade även till att hitta sätt att främja jämställdhet. Resultat Analysen visade att språket i texterna på det stora hela är könsneutralt vilket kan vara positivt eftersom det inte direkt utesluter någon. Samtidigt kan könsneutralitet vara problematiskt eftersom det kan innebära generaliseringar av människors erfarenheter, behov och intressen. Däri ligger även en risk att könsneutrala uttryck, så som medborgare, kommer att betyda de personer som tillhör normen, och att Boverkets verksamhet därmed vänder sig till och utgår från dessa personer. Här behöver skribenten ibland göra avvägningar. Jämställdhetsarbete handlar inte endast om att undvika diskriminering utan även om att främja jämställdhet. I texterna finns flera ingångar där detta är möjligt. Exempelvis när det gäller vad som kan ha ett kulturhistoriskt värde, i beskrivningen av viktiga historiska förlopp och i definitionen av goda sociala levnadsförhållanden och hållbar livsmiljö. Vad innebär detta för kvinnor respektive män? Här kan ett främjandearbete handla om att framhäva vikten av att analysera konsekvenserna ur ett jämställdhetsperspektiv. Tas både kvinnors och mäns intressen tillvara? Vems behov tillgodoses? Det kan också vara aktuellt att arbeta för att främja jämställdhet i samband med beskrivningar av (vissa juridiska) begrepp och formuleringar, så som motstående intressen, allmänna intressen, planens konsekvenser, sakägare och andra berörda. Dessa begrepp har en viktig funktion eftersom de är allmänna och syftar till att inkludera alla. Utifrån ett genusperspektiv (maktperspektiv) kan de dock vara problematiska eftersom det i samhället finns grupper som har mer makt än andra, på grund av sin könstillhörighet, etnicitet, sexuella orientering och så vidare. Det kan innebära att en allmän formulering riskerar att gynna de redan priviligierade grupperna. Därför är det viktigt att fundera över vems makt som tillgodoses och vilka konsekvenser det kan få. Risken är att makten, i form av olika resurser (ekonomiska, politiska, juridiska) fördelas till redan gynnade. Denna typ av allmänna