Extern kommunikationsplan för ändring av AFS 2000:02, Användning av motorkedjesågar och röjsågar



Relevanta dokument
Tillsyn av skogsbranschen

KONSEKVENSUTREDNING FÖR REVIDERING AV ARBETSMILJÖVERKETS FÖRESKRIFTER AFS 2000:2, ANVÄNDNING AV MOTORKEDJESÅGAR OCH RÖJSÅGAR.

Enkla steg till en säkrare arbetsmiljö inom jord- och skogsbruket

Du har ansvar för arbetsmiljön

Projektrapport Arbete med berg

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna

Minnesanteckningar från möte med LAMK:s arbetsutskott.

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Du har ansvar för arbetsmiljön

Senaste nytt från Arbetsmiljöverket. FTF den 11 september 2012

Resultatet av inspektionen 15 november ,,~,,{,f~ /

Handlingsprogram SAM, sanktionsavgifter, tillsynsinsats bemanningsbranschen och statistik truckolyckor. Carl Axel Sundström & Ulf Strandberg

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Utbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) 2016

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

Välkommen till LAMK:s Arbetsmiljökonferens 2011 Vi tackar våra sponsorer!

Resultatet av inspektionen 16 december 2016

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Har chefer och arbetsledare tillräckliga arbetsmiljökunskaper för att kunna bedöma risker i verksamheten?

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

2. Beskrivning av problemet och vad Arbetsmiljöverket vill uppnå

Vägverket 1. Presentation av Fyrhjulings-OLA

Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag om arbete på och vid väg

Utvärdering Skogen Arbetsmiljöverket. Rapport Februari 2013

Förebyggande av arbetsskador inom lantbruket

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

Checklista. Skolan , skolhuvudmän. Datum:

Arbetsmiljöverket. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås Tema barkborrar

Ändrade föreskrifter för användning och besiktning av trycksatta anordningar. Energi- & Industridagarna Skadegruppens Temadag

Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2009

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

Hot och våld inom vården

Våld och hot inom vården

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål:

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Resultatet av inspektionen

Vid arbetsgivarens sida

Rapport 2017:1 Projektrapport för Arbetsmiljöverkets nationella tillsyn av skolan

2. Beskrivning av problemet och vad Arbetsmiljöverket vill uppnå

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

KOMMUNIKATIONSPLAN. HELENA GRANATH Innovatum

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens Lantbruksmässa: Borgeby Fältdagar 2017

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Beslut vid regeringssammanträde: Tilläggsdirektiv till Utredningen om arbetsmiljölagen (N 2004:11)

Arbetsmiljöverket slutrapporterar sin skoltillsyn

Lägesrapport för projektet Färre arbetsskador inom lantbruksföretag

Hot och våld inom vården

konsekvensutredning Datum Vår beteckning Sid RP 2014/ (8)

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Preliminär konsekvensanalys med anledning av revidering av Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2005:23) om arbetsmiljö på fartyg

Guide för en bättre arbetsmiljö

2. Beskrivning av problemet och vad Arbetsmiljöverket vill uppnå

A B C. A Precisera den planerade ändringen. B Gör riskbedömningen. C Åtgärda. för riskbedömning inför ändring i verksamheten

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

SSG-säkerhetskonferens september Nova Park Conference i Knivsta

Bättre arbetsmiljö varje dag

Minnesanteckningar från möte med LAMK:s arbetsutskott.

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Yttrande över Skogsstyrelsens förslag till omtryck av föreskrifter om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket

Workshop Kommunikationsplan

vem har arbetsmiljöansvaret?

Katja Kamila

VÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola

Ändringar i AML 3 kap

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 1

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge

Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet Version

Nya regler för bättre arbets miljö i byggbranschen

Bilaga 1. Enkät till arbetsmiljöinspektörer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön

Resultat av inspektion 2017 hos Produktion

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Belasta rätt vid personförfl yttning

Frågor och svar kampanj OSA-kollen

Riktlinjer för information i Götene kommun

Guide för en bättre arbetsmiljö

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Planera din kommunikation. Anki Högdahl Informationsstaben Västerbottens läns landsting

Intressentmöten och

Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Transkript:

Datum Vår beteckning -06-20 RET 2009/7952 Extern kommunikationsplan för ändring av AFS 2000:02, Användning av motorkedjesågar och röjsågar Arbetsmiljöverkets kommunikation ska stödja vårt uppdrag och mål. Kommunikationsplanen hjälper oss att vara målinriktade i projektarbetet. Handläggare, informationsägare Projektmedlemmar Informatör Bel Bergenwall, RET Kenneth Bergqvist, ISV, Karl-Hugo Fogelberg, ISG Sofie Almbladh, J, Johan Walberg, J Peter Sjöbom, AKK 1. Förutsättningar Målgrupp vad vet vi om målgrupperna? Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter, AFS 2000:2, Användning av motorkedjesågar och röjsågar samt allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna, har varit i kraft i över tio år. Ny kunskap inom arbetsteknik, den tekniska utvecklingen och den samlade expertis har givit anledning till en revidering. Erfarenheterna från de drygt tio år som föreskrifterna varit i bruk i kombination med uppföljning och utvärdering av hur föreskrifterna fungerat som helhet har indikerat att en revidering är motiverad. Övervägande delen av de som berörs av föreskrifterna finns inom näringsgrenarna skogs- och jordbruk. Skogs- och jordbruket utgör uppskattningsvis två procent av Sveriges arbetskraft och det finns cirka 60 500 arbetsställen inom skogsbruket respektive 15 500 - arbetsställen inom jordbruket. Många arbetsställen är små med 1 4 anställda. Branschen är mycket olycksdrabbad. Även om skogs- och jordbruket utgör endast två procent av Sveriges arbetskraft står de för nästan 20 procent av alla dödsolyckor som inträffar i arbetet. Olyckor som ofta kan knytas till användning av motorsåg stod i sin tur för cirka 20 procent av alla olyckor som inträffade inom skogsbruket åren 2005 2008. 70 procent av alla olyckor som inträffade i samband med röjning efter stormen Gudrun kan kopplas till arbete med motorsåg. Målgruppen består av verksamma inom bland annat: - Stor- och småskaligt skogsbruk - Byggbranschen - Räddningstjänsten - Kommunal och privat verksamhet inom parkförvaltning och trädgård - Eldistributörer - Sågverk - Väghållare - Banverket Intressenter Skogs- och lantarbetsgivarförbundet (SLA), Skogsbrukets yrkesnämnd, Naturbrukets yrkesnämnd, Räddningsverket, Skogsstyrelsen, utbildare (Säker skog, gymnasieskolor, 1

arboristutbildare med flera) Sveriges kommuner och landsting, Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch, Kommunal, tillverkare och skogsbolag. Nuläge och bakgrund vilka insatser har gjorts tidigare? Vi har under många år arbetat med inspektion och information mot skogs- och jordbruket. Åren 2009 - bedriver vi projektet djur och jordbruk, och eftersom många jordbrukare också äger skogs så tas ofta användning av motorsågar och röjsågar upp vid inspektionerna. Vi har medverkat på flera mässor med riktade informationsinsatser mot skogs- och jordbruket, till exempel Skogs-Elmia där vårt tema var just säker användning av motorsåg. Vi har också tagit fram flera broschyrer, i tryckt och digital form, som riktar till verksamma inom dessa branscher. Bland annat har följande material tagits fram: Tryckt material: ADI 82, Säkert jobb med röjsåg ADI 292, Undvik risker med trädfällning ADI 462, Minimikrav för ensamarbete i skogen ADI 584, Minimikrav för upparbetning av stormfälld skog ADI 590, Säkert arbete med behandlade skogsplantor och vid besprutning ADI 596, Manuell kvistning av ledningsgator ADI 628, Enkla steg till en säkrare arbetsmiljö inom jord- och skogsbruket Digitalt material: Temasida: Jord och skog samt Stormfälld skog. Branschanpassade regelpaket: Skogsarbete, Jordbruk. Flera projekt har bedrivits av andra aktörer de senaste åren. Ett exempel är Säker skog, som bedrevs av LRF Skogsägarna, Skogsstyrelsen, AFA Försäkring, LRF Försäkring, Länsförsäkringar och Kungliga skogs- och lantbruksakademien. Ett annat är Säkert bondförnuft, en riksomfattande kampanj som inleddes 2008. Bakom den finns Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Från projektets sida framgår det att syftet med projektet Bondförnuft syftar till: att genom information och utbildning halvera antalet olyckor till år 2013. Projektet syftar till att få till en attitydförändring i branscher när det gäller arbetsmiljöfrågor. Särskilt fokus ligger på de olycksdrabbade områdena maskiner, djurhantering, byggnader och skog/ved. Kompletteringar saknas viktig information? Vi bedömer att befintligt material täcker och informerar väl om de aspekterna som rör säker användning av motorkedjesågar och röjsågar som är relevanta för föreskrifternas tillämpningsområde. Materialet behöver dock ses över och uppdateras, särskilt med tanke på de nya och skärpta kraven om utbildning som nu genomförts i och med förslaget till nya föreskrifter. 2. Genomförande Effektmål vilken effekt ska kommunikationsinsatsen leda till? Arbetsmiljöverket ser arbetsmiljön för de som använder motorkedjesågar och röjsågar som en mycket viktig fråga. Våra informationsinsatser, som riktar sig till de branscher som berörs av föreskrifterna, kommer att ta sikte på bland annat kunskapsbrister och de nya och skärpta kraven på utbildning och prov som nu införs i föreskrifterna med syfte till att: Uppnå säkrare användning av motorkedjesågar och röjsågar. 2

Minska antalet olyckor vid användning av motor- och röjsågar och på sikt lägre sjukfrånvaron. kunskap om de nya kraven i föreskrifterna och till vilka de riktar sig. Visa nytta med och uppnå bättre förståelse för vad reglerna innebär för användare av motorkedjesågar och röjsågar. Minska antalet ansökningar om undantag från krav i föreskrifter. Projektmål vad ska själva projektet genomföra? De övergripande målen med projektet är att åstadkomma förändring av kunskaper, attityder eller beteende hos målgruppen. Dessa mål kan mätas bl.a. genom att - 40 procent av målgruppen* ska veta att det finns nya föreskrifter angående motorkedjesågar och röjsågar 18 månader att de har trätt ikraft. - 30 procent av målgruppen* ska veta att det finns krav på utbildning i de nya föreskrifterna 18 månader efter att de har trätt ikraft. - Ett år efter att föreskrifterna har trätt ikraft så har försäljningen stigit med 75 procent medan antalet nedladdningar har stigit med 100 procent. *Specificeras närmare senare. Budskap vad vill Arbetsmiljöverket säga? Revideringen innebär följande: Förtydligande av tillämpningsområdet och vilka krav som gäller för olika målgrupper. Den som arbetar med motorsåg ska ha kunskaper för det. Det ska finns dokumentation, i form av godkända genomgångna teoretiska och praktiska prov, som styrker att användaren besitter dessa kunskaper. De praktiska och teoretiska färdigheterna ska dokumenteras. Kravet på att en motorkedjesåg ska vara förankrat i en plattform vid arbete från plattform tas bort. Endast den som fäller ett träd får uppehålla sig inom trädets räckvidd. Undantag får göras vid utbildning eller svåra arbetssituationer. Ensamarbete får inte förekomma vid arbete med träd vid elledningar. Fungerande tvåvägskommunikation krävs. Föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar har reviderats på ett antal punkter. Revideringen beror bland annat på ny kunskap inom arbetsteknik, den tekniska utvecklingen och den samlade expertis och erfarenheterna under de tio åren som föreskrifterna varit i bruk. Förutom att göra kraven om användning av motorkedjesågar och röjsågar enkla att förstå och tillämpa syftar föreskrifterna till att göra kraven ändamålsenliga med avseende på de risker som finns vid arbete med dessa motorkedjesågar och röjsågar. Vi bedömer att dessa ändringar kommer att bidra positivt till säkerheten vid arbete med motorkedjesågar och röjsågar. Medium, kanal, aktiviteter hur ska vi nå mottagarna? Följande kanaler kan användas: Inspektioner Branschpress ATL, Land, skogsbrukets tidningar (Skogen, Såg i syd, Tidningen Skogsteknik, Skogseko), massmedier för sågverken, kommunal verksamhet, väghållare, eldistributörer, fackförbund Reviderade temasidor och broschyrer Nyhetsbrev, Nytt och aktuellt Arbetsmiljömedier Svarstjänsten, frågor och svar 3

Branschwebb bannerannonser Lokaltidningar i områden med stor skogsnäring Marknadsföring av föreskrifterna. Ett eller flera seminarium Eventuellt: Mässor (till exempel Elmia lantbruk maskin och fält), andra möten med branschen Medieplan tas fram av Catarina Edgar/Refik Sener. Information till: Regionala skyddsombud (Skog- och träfacket, Sveriges kommuner och landsting, Kommunal), utbildare, etc. Profilering hur stödjer insatserna Arbetsmiljöverkets mål? Vi bedömer att åtgärderna bidrar till att öka säkerheten. 3. Tidplan och budget Aktiviteterna fördelade över tid Datum Vad händer? Kommunikationsinsats Budskap Målgrupp Ansvarig Juni Juni Internremiss Beslut GD-beslut om föreskrifterna Information på insidan (projektgruppen) Extern språkbearbetning av föreskrifterna Nyhet på Insidan och www.av.se Föreskrifterna träder i kraft den X/X 2012 Ny föreskrift Intressenter /Webbredaktionen Externremiss Nyhet på www.av.se /Webbredaktionen Extern och intern kommunikation Extern kommunikation Pressmeddelande, Insidan, webbplatsen, Nyhetsbrev, Nytt och aktuellt Ta fram målgruppsanpassad kommunikation, välja kanaler 2012 Ikraftträdande Pressmeddelande, www.av.se Vad som är nytt Arbetsgivare, arbetstagare, skyddsombud Arbetsgivare, arbetstagare, skyddsombud /PS /PS /PS 4. Uppföljning Hot vad kan gå fel? Många som arbetar med skog är egna företagare och omfattas inte av vår tillsyn på samma sätt som anställda. Det gör att det finns risker för missförstånd om vilka som omfattas av reglerna. Hur mäter vi insatserna? Internt: Till exempel mäta försäljningsantal, nedladdningar, förfrågningar, statistik. Externt: Mindre eller större mätningar och undersökningar med hjälp av undersökningsföretag. 4

Hur mäter vi insatserna? Genom uppföljning av antalet förfrågningar från aktörer och genom att få information från dessa. 5