1 (11) De anvisningsavsnitt som ingår i respektive kapitel av föreskriften nedan och som inte är bindande på samma sätt som de egentliga föreskriftsavsnitten har indragits och kursiverats. DERIVATKONTRAKT 1 DEFINITIONER Med derivatkontrakt avses i dessa föreskrifter standardiserade och icke standardiserade kontrakt, vars värde beror på förändringar i värdet av en eller flera verkliga eller fiktiva underliggande tillgångar eller förändringar i ett index som beskriver förändringar i värdet av de underliggande tillgångarna. Anvisning om definitionerna: Derivatkontrakt är bl.a. ränte-, valuta-, aktieoch varurelaterade options- och futurkontrakt, obligationsterminer, penningmarknadsterminer, FRA, valutaterminer och ränte- och valutaswappar. Om i en kontraktshelhet ingår beståndsdelar som uppfyller kännetecknen för ett separat derivatkontrakt, skall varje sådan del i regel redovisas separat till sitt bruttobelopp enligt den allmänna bruttoprincipen för bokföring. Om det mellan samma kontraktsparter finns motsatta öppna kontrakt, för vilka prestationsskyldigheten är fastställd till sitt nettobelopp enligt ett kontrakt som slutits mellan kontraktsparterna och som är bindande för deras borgenärer, kan kontrakten emellertid redovisas som nettobeloppet av ett enda kontrakt. Om öppna kontrakt nettas bilateralt i bokföringen skall det finnas tillräckliga belägg för att nettningen är juridiskt bindande för kontraktsparternas borgenärer. I clearingsystem som baserar sig på bilateral eller multilateral nettning kan ett nettobelopp som skall betalas eller erhållas för kontrakt av samma slag, med samma förfallodag och med samma användningssyfte upptas i bokföringen på kontraktens förfallodag. Nettobeloppet skall vid behov kunna specificeras enligt kontrakt. Med position avses en ränte-, valuta- eller värdepappersposition som bildas av en eller flera specificerade tillgångs- och/eller skuldposter eller ett eller flera specificerade derivatkontrakt eller en kombination av dessa. En position kan således också bestå av enbart derivatkontrakt. Derivatkontraktens användningssyfte är avgörande för hur de behandlas i bokföringen. Derivatkontrakt kan tecknas i säkringssyfte eller av andra orsaker. Med säkring avses en situation där ett kreditinstitut eller ett värdepappersföretag skyddar en viss balanspost eller position eller ett visst kassaflöde mot framtida värdeförändringar. För att ett derivatkontrakt skall betraktas som ett säkringsinstrument måste följande kriterier vara uppfyllda:
2 (11) 1) Det säkrade objektet skall vara exponerat för kurs- eller ränterisker. 2) Mellan förändringarna i värdet av det skyddande derivatkontraktet och förändringarna i värdet av den säkrade positionen skall finnas tillräcklig korrelation. 3) Det skyddande derivatkontraktets användningssyfte och eventuella senare ändringar av användningssyftet skall vara dokumenterade. 4) De tillgångar, skulder och derivatkontrakt som ingår i positionen, positiva och negativa förändringar i deras värde och det belopp av värdeförändringarna som upptagits i bokslutet måste löpande kunna redovisas. 5) Det skall vara dokumenterat att det skyddande kontraktet säkrar - en position som räknas till handelslagret - en position i värdepapper som utgör rörliga aktiva men som inte räknas till handelslagret - en position som räknas till den finansiella verksamheten - en position i derivatkontrakt/ett enskilt derivatkontrakt - enskilda balansposter. Enligt Finansinspektionens föreskrift 203.26 ingår följande poster i handelslagret: 1) sådana värdepapper och derivatkontrakt som värdepappersföretaget har förvärvat i avsikt att på kort sikt dra nytta av faktiska eller förväntade differenser mellan anskaffnings- och försäljningspriser eller andra förändringar av priser eller räntesatser 2) sådana skulder och derivatkontrakt som skyddar poster som avses ovan i punkt 1 3) övriga poster som är jämförbara med posterna i punkterna 1 2 ovan. Till värdepapper enligt punkt 1 räknas också övriga sådana värdepapper under rörliga aktiva som värdepappersföretaget har klassificerat som värdepapper avsedda för handel enligt bestämmelserna i föreskrift 203.13. Övriga värdepapper som innehas i försäljningssyfte I posten ingår värdepapper som utgör rörliga aktiva men som inte räknas till handelslagret. Med position i den finansiella verksamheten (banking book) avses en position i fordrings- och skuldposter som värderas till sitt anskaffningspris.
3 (11) Anvisning om definitionerna: Derivatkontraktets användningssyfte (skyddande/icke skyddande) och den säkrade positionen eller balansposten skall framgå entydigt för varje derivatkontrakt. Om derivatkontrakt tecknas i olika syften av samma enhet eller i samma system måste användningssyftet och det säkrade objektet registreras för varje enskilt kontrakt. Om användningssyftet och det säkrade objektet direkt framgår av en fastställd skriftlig strategi, instruktioner etc. för värdepappersföretaget eller respektive enhet och användningssyftet sålunda är entydigt utan särskild dokumentation, behöver det inte dokumenteras separat för varje kontrakt. Säkringssyftet behöver därför inte dokumenteras separat t.ex. då värdepappersföretaget har som sin strategi att teckna enbart skyddande derivatkontrakt och säkringskriterierna uppfylls fortlöpande. Skyddande derivatkontrakt skall säkra antingen - en position som räknas till handelslagret - en position i värdepapper som utgör rörliga aktiva men som inte räknas till handelslagret - en position som räknas till den finansiella verksamheten - en position i derivatkontrakt/ett enskilt derivatkontrakt - enskilda balansposter. Kreditinstitutet eller värdepappersföretaget skall löpande kunna redovisa vilka enskilda fordringar, värdepapper eller andra tillgångsposter, skulder och derivatkontrakt som i varje enskilt fall har inkluderats i den säkrade positionen. Föreskriften förutsätter inte att kreditinstituten eller värdepappersföretagen skall föra separata register över skyddande och säkrade poster om säkringen täcker alla poster på ett eller flera bokföringskonton eller i ett eller flera register i bokföringssystemet och positionens innehåll kan specificeras direkt genom hänvisning till registret, kontona eller kontogrupperna. Mellan förändringarna i det skyddande derivatkontraktets värde och förändringarna i den säkrade balanspostens eller den öppna positionens värde skall det finnas tillräcklig korrelation såväl vid tecknandet av kontraktet som under kontraktsperioden. Korrelationen kan anses tillräcklig då förändringen i det skyddande derivatkontraktets marknadsvärde täcker en väsentlig del av den motsatta förändringen i den säkrade balanspostens eller den öppna positionens marknadsvärde under den aktuella perioden. Korrelationen kan grovt uppskattat anses tillräcklig om förändringen i det skyddande kontraktets marknadsvärde är 0,8 1,2 gånger förändringen i den säkrade balanspostens eller den säkrade positionens marknadsvärde men har motsatt förtecken. Utöver detta tal skall emellertid också de absoluta markbeloppen av värdeförändringarna alltid gås igenom för kontroll att kriterierna för ett skyddande derivatkontrakt uppfylls. Tillräcklig korrelation skall påvisas då kontraktet tecknas och därefter åtminstone en gång i månaden i efterhand. Om det skulle visa sig att någon korrelation inte längre finns måste användningssyftet för derivatkontraktet ändras till icke skyddande.
4 (11) En balanspost eller ett derivatkontrakt kan samtidigt hänföra sig till både en ränte- eller aktieposition och en valutaposition. Ränte- eller aktiepositionen och valutapositionen och de skyddande kontrakten skall då specificeras separat, och på motsvarande sätt skall å ena sidan värdeförändringarna till följd av förändringar i räntor eller aktiekurser och förändringarna i värdet av de skyddande derivatkontrakten och å andra sidan värdeförändringarna till följd av förändringar i valutakurser och förändringarna i värdet av de skyddande derivatkontrakten behandlas separat. Utfärdade optioner kan i regel inte inkluderas som skyddande poster i en position, utan de måste behandlas som icke skyddande kontrakt. Utfärdade optioner kan emellertid beaktas som en del av säkringsstrategin, om de tillsammans med ett eller flera andra finansiella instrument bildar en helhet som kan värderas som ett enskilt instrument. Efter att kontraktet tecknats kan kontraktets användningssyfte ändras endast genom ett välgrundat skriftligt beslut som fattats inom ramen för de befogenheter som gäller inom kreditinstitutet eller värdepappersföretaget. Användningssyftet får inte ändras retroaktivt. Med stängning av ett kontrakt avses att ett motsatt identiskt kontrakt tecknas, med vilket den intäkt eller kostnad som kontraktet medför slutgiltigt låses före kontraktets förfallodag. 2 REDOVISNING AV AFFÄRSHÄNDELSER SOM GÄLLER DERIVATKONTRAKT 2.1 Tecknande av kontrakt En premie som erhållits eller betalts för ett optionskontrakt bokförs som övriga tillgångar eller övriga skulder när kontraktet tecknas. Eftersom tecknande av andra derivatkontrakt än optionskontrakt inte medför någon kassatransaktion bokförs kontrakten inte i den egentliga bokföringen. Över derivatkontrakten skall emellertid föras ett register med uppgifter om de enskilda kontraktens villkor, användningssyfte och kontraktspart. Anvisning om redovisning av affärshändelser som gäller derivatkontrakt: En premie som tas emot för en utfärdad köp- eller säljoption betraktas som erhållet förskott och redovisas som skuld, då optionen har utfärdats genom ett bindande kontrakt. På motsvarande sätt betraktas en premie som betalas för en köpt köp- eller säljoption som erlagd förskottsbetalning och redovisas som en tillgång, då ett bindande kontrakt har tecknats om köp av optionen. I den premiebetalning som upptas i balansräkningen beaktas vid behov provisioner och andra liknande kostnader som direkt hänför sig till tecknandet av kontraktet.
5 (11) Övriga derivatkontrakt, t.ex. valuta- och ränteterminer, futurer, FRA och andra kontrakt av terminstyp samt ränte- och valutaswappar, redovisas inte som tillgångar eller skulder då kontraktet tecknas. Differenserna mellan kontraktens inlösningspris och sannolika stängningspris (kontraktets sannolika positiva eller negativa värde eller återköpskostnad) redovisas emellertid som tillgångar eller skulder senast i bokslutet såsom nedan sägs i avsnittet om värdering av kontrakten. I praktiken skall värdet av kontrakten upptas i balansräkningen redan innan årsbokslutet görs upp i enlighet med föreskrifterna om kreditinstitutens och värdepappersföretagens månads- och kvartalsrapportering. Dylika kontrakt och ändringar av dem måste i varje fall omedelbart redovisas som åtaganden utanför balansräkningen räknat från kontraktsdatum med iakttagande i tillämpliga delar av det som föreskrivs om redovisning av affärshändelser. 2.2 Redovisning av intäkter och kostnader i resultaträkningen En premie som erhållits eller betalts för ett optionskontrakt och som korrigerats för värdeförändringar som bokförts under tidigare räkenskapsperioder redovisas som intäkt eller kostnad för den räkenskapsperiod då kontraktet stängs, utnyttjas eller förfaller. Skillnaden mellan stängningspriset och avslutspriset för ett terminskontrakt korrigerad för värdeförändringar som bokförts under tidigare räkenskapsperioder redovisas som intäkt eller kostnad för den räkenskapsperiod då kontraktet stängs eller utnyttjas. Om ett derivatkontrakt tecknats för säkring mot ränteförändringar efter kontraktets stängnings- eller slutdag periodiseras intäkten eller kostnaden av kontraktet över den säkrade perioden. Om derivatkontraktet utnyttjas genom förvärv av kontraktets underliggande tillgångar, redovisas premien för en option eller skillnaden mellan derivatkontraktets värde på avslutsdagen och dess stängnings- eller inlösningsvärde som en ökning eller minskning av instrumentets anskaffningsutgift. En inkomst eller utgift som uppkommer då ett skyddande kontrakt hävs periodiseras som intäkt eller kostnad över det ursprungliga skyddande kontraktets eller det säkrade kontraktets återstående löptid beroende på vilken som är kortare. Om det säkrade objektet säljs eller annars avvecklas, periodiseras inte den inkomst eller utgift som uppstår till följd av omklassificeringen av det skyddande kontraktet till ett icke skyddande, utan den redovisas som inkomst eller kostnad för den räkenskapsperiod då kontraktet omklassificeras. Omklassificering av ett icke skyddande kontrakt till ett skyddande kräver alltid att ändringen av användningssyftet dokumenteras och att kriterierna för ett skyddande kontrakt uppfylls. Kontraktet värderas före omklassificeringen till ett försiktigt uppskattat sannolikt värde, och inkomsten eller utgiften av kontraktet redovisas som intäkt eller kostnad för räkenskapsperioden, varefter värderings- och redovisningsprinciperna för skyddande kontrakt skall följas. Anvisning om redovisning av affärshändelser som gäller derivatkontrakt: En premie som erhållits för ett optionskontrakt och som korrigerats för värdeförändringar som bokförts under tidigare räkenskapsperioder redovisas
6 (11) som intäkt för den räkenskapsperiod då kontraktet löper ut eller stängs. Ett optionskontrakt kan löpa ut genom att det utnyttjas kontraktsenligt på förfallodagen eller på förfallodagen förfaller som värdelöst. På motsvarande sätt kan en premie som betalts för ett optionskontrakt och som korrigerats för värdeförändringar som bokförts under tidigare räkenskapsperioder redovisas som kostnad för den räkenskapsperiod då kontraktet löper ut eller stängs. Om optionskontraktet utnyttjas genom kontraktsenligt förvärv av den underliggande tillgången, redovisas emellertid den erhållna eller betalda premien mot anskaffningsutgiften. Om ett kontrakt av terminstyp avvecklas genom nettovärdesredovisning och betalning av enbart skillnaden mellan inlösningspriset och marknadspriset, redovisas det betalda beloppet som intäkt eller kostnad för den räkenskapsperiod då kontraktet löper ut och skyldigheten att redovisa nettovärdet uppstår eller, om kontraktet har stängts under en tidigare räkenskapsperiod, för den räkenskapsperiod då kontraktet stängdes. Till skillnad från vad som ovan nämnts skall ett belopp som på förfallodagen erhållits eller betalts för en penningmarknadstermin, ett FRA eller ett annat derivatkontrakt som tecknats för att säkra en balanspost eller position mot ränteförändringar efter förfallodagen dock periodiseras som intäkt eller kostnad över den säkrade perioden. Då fordringar eller skulder säkras med en penningmarknadstermin och med ett FRA är den säkrade perioden den ränteperiod som specificerats i villkoren för penningmarknadsterminen. 2.3 Redovisning av utelöpande derivatkontrakt i bokslutet På balansdagen utelöpande derivatkontrakt värderas kontraktsvis enligt ställningen på balansdagen, och beroende på kontraktets användningssyfte upptas kontraktens värdeförändringar i resultat- och balansräkningen på det sätt som beskrivs nedan. Av ett skyddande kontrakts värdeförändring redovisas som korrigeringspost ett belopp som motsvaras av en bokförd förändring med motsatt förtecken av den säkrade positionen. Om den säkrade balansposten eller positionen värderas till sitt anskaffningsvärde eller om derivatkontraktet säkrar en förutsedd transaktion, resultatförs inte skillnaden mellan förändringarna i marknadsvärdena av derivatkontraktet och den säkrade balansposten eller positionen. Det skyddande derivatkontraktets och balanspostens eller positionens sannolika värden på balansdagen skall dock följas upp för att garantera att tillräcklig korrelation råder mellan de skyddande och de säkrade posternas värdeförändringar. Det värde till vilket ett derivatkontrakt upptas i balansräkningen bestäms enligt vad som sägs om värdering av kontrakt i avsnitt 3 nedan.
2.4 Resultatposter, balansposter och noter 7 (11) För räkenskapsperioden intäkts- eller kostnadsförda poster avseende ränterelaterade derivatkontrakt för säkring av fordringar i den finansiella positionen redovisas i resultaträkningen mot ränteintäkter. Mot räntekostnader redovisas på motsvarande sätt intäkts- eller kostnadsförda poster avseende ränterelaterade derivatkontrakt för säkring av skulder i den finansiella positionen. Om det i den säkrade finansiella positionen ingår fordringar och skulder, skall en intäktsförd positiv värdeförändring för ett skyddande derivatkontrakt upptas som ränteintäkt i resultaträkningen och en motsvarande negativ värdeförändring som räntekostnad. Om positiva och negativa värdeförändringar för kontrakt som skyddar en sådan position behandlas på samma konto i bokföringen, kan ett positivt nettosaldo på kontot föras som en post till ränteintäkter i resultaträkningen och ett negativt nettosaldo på motsvarande sätt som en post till räntekostnader. Räkenskapsperiodens intäkter eller kostnader för kontrakt för säkring av värdepapper som ingår i handelslagret och andra värdepapper hänförliga till rörliga aktiva samt värdeförändringar för ränterelaterade derivatkontrakt som tecknats i icke skyddande syfte redovisas i resultaträkningen under Nettoresultat av värdepappershandel och valutaverksamhet. Räntor på ränterelaterade derivatkontrakt redovisas som ränteintäkter. Räkenskapsperiodens intäkter eller kostnader för valutarelaterade derivatkontrakt redovisas i resultaträkningen i delposten Nettoresultat av valutaverksamhet med undantag av differensen mellan terminskursen och avistakursen, som redovisas som ränteintäkt/räntekostnad. Resultatet av värderingen av derivatkontrakten upptas i balansräkningen under övriga tillgångar eller övriga skulder. I noterna till bokslutet redovisas de sammanräknade värdena och kreditmotvärdena av de underliggande tillgångarna för ränte-, aktie- och valutarelaterade derivatkontrakt som är öppna på balansdagen. I anvisningarna om uppställningen av resultaträkningen och balansräkningen i bilaga I till föreskrift 203.13 beskrivs närmare i vilka poster affärshändelser relaterade till derivatkontrakt skall redovisas. 3 VÄRDERING 3.1 Allmänna principer Derivatkontrakten värderas på balansdagen enligt offentligt noterade räntor eller kurser, om dessa kan anses tillförlitliga. Om inga offentliga prisnoteringar finns
8 (11) tillgängliga får kontrakten värderas med hjälp av en prissättningsmodell som godkänts av Finansinspektionen. Skyddande och icke skyddande derivatkontrakt i utländsk valuta omräknas till finsk valuta enligt avistakursen på balansdagen med iakttagande av vad som sägs i föreskrift 203.13 om omräkning av balansposter i utländsk valuta till finsk valuta. 3.2 Skyddande kontrakt 3.2.1 Skyddande kontrakt för värdepapper som utgör rörliga aktiva Som värdeförändring för ett skyddande kontrakt intäktsförs skillnaden mellan kontraktets försiktigt uppskattade sannolika värde på balansdagen och det lägre ursprungliga värdet till ett belopp som motsvarar det belopp som i nettoresultatet av värdepappershandeln kostnadsförts för räkenskapsperioden för de värdepapper under rörliga aktiva som ingår i den säkrade positionen, korrigerat för värdeförändringar som redovisats under tidigare räkenskapsperioder. Som värdeförändring för ett skyddande kontrakt kostnadsförs skillnaden mellan det ursprungliga värdet och det lägre försiktigt uppskattade sannolika värdet på balansdagen till ett belopp som motsvarar det belopp som i nettoresultatet av värdepappershandeln intäktsförts för räkenskapsperioden för de värdepapper under rörliga aktiva som ingår i den säkrade positionen (återförda nedskrivningar), korrigerat för värdeförändringar som redovisats under tidigare räkenskapsperioder. Derivatkontrakt och värdepapper som räknas till handelslagret värderas enligt principerna i avsnitt 3.3 nedan. 3.2.2 Kontrakt för säkring av den finansiella verksamheten För derivatkontrakt som säkrar en position i den finansiella verksamheten intäkts- eller kostnadsförs ingenting, eftersom motsvarande balansposter värderas till anskaffningspriset. Anvisning om kontrakt för säkring av den finansiella verksamheten: Kurseller ränteriskexponeringen i positionen i eller balansposten för den finansiella verksamheten och giltigheten av motsvarande säkring skall påvisas med hjälp av kapital, maturiteter och räntebestämningsperioder. 3.2.3 Derivatkontrakt för säkring av andra derivatkontrakt Då ett skyddande kontrakt hänför sig till en position som består av ett eller flera derivatkontrakt värderas kontraktet till ett försiktigt uppskattat sannolikt värde, och värdeförändringar med motsatt förtecken redovisas som intäkt eller kostnad.
9 (11) 3.3 Icke skyddande kontrakt samt derivatkontrakt och värdepapper i handelslagret Icke skyddande kontrakt samt derivatkontrakt och värdepapper i handelslagret värderas till sitt försiktigt uppskattade sannolika värde. Anvisning om värderingsprinciper: Optionernas sannolika värde på balansdagen kan i regel fås från offentliga ränte- eller prisnoteringar, varvid antingen sälj- eller köpnoteringen används beroende på optionstypen. Om en option som inte noteras offentligt kan värderas på ett tillförlitligt sätt med hjälp av en optionsprissättningsmetod som godkänts av Finansinspektionen, får optionen värderas till ett värde som fastställts på detta sätt. Om ingen tillförlitlig värdering kan göras på ovannämnda sätt, vilket särskilt är fallet med OTC-optioner, skall optionerna värderas enligt lägsta värdets princip, varvid ett sannolikt värde lägre än anskaffningsvärdet skall beräknas enligt tillbudsstående uppgifter med iakttagande av särskild försiktighet. För kontrakt av terminstyp (futurer, penningmarknadsterminer, FRA, valutaterminer) fastställs det sannolika värdet på balansdagen som skillnaden mellan det avtalade inlösningspriset och det sannolika värdet av kontraktets underliggande tillgångar på balansdagen. För standardiserade kontrakt av terminstyp kan som sannolikt värde betraktas det offentligt noterade priset för kontraktet på balansdagen, om priset kan anses tillförlitligt. Vid icke standardiserade kontrakt i situationer där inga offentliga noteringar av terminskurserna finns tillgängliga skall kontrakten värderas enligt lägsta värdets princip, varvid ett sannolikt värde lägre än värdet vid kontraktstidpunkten skall beräknas enligt tillbudsstående uppgifter med iakttagande av särskild försiktighet. Kontrakt av terminstyp kan också värderas genom diskontering av de kontraktsenliga betalningsströmmarna. Värderingsprinciperna skall så noga som möjligt motsvara de principer för prissättning av instrument som tillämpas på marknaden. För ränte- och valutaswappar fastställs det sannolika värdet på balansdagen som skillnaden mellan de på balansdagen diskonterade nuvärdena av de kontraktsenliga kassaflödena. Som diskonteringsränta bör i regel användas en avkastning/ränta som motsvarar kontraktets återstående löptid. Nuvärdet av det led av en ränteswap som löper med rörlig ränta kan beräknas från följande räntebindningsdag till balansdagen med användning av den marknadsränta som på balansdagen noteras för räntebindningsperioden. För standardiserade ränte- och valutaswappar kan det finnas prisnoteringar på marknaden, varvid kontrakten direkt får upptas i bokföringen till det noterade priset, om priset kan anses tillförlitligt. Den allmänna principen för värdering av ränte- och valutaswappar är att värderingsprinciperna, särskilt valet av diskonteringsräntesats, så noga som möjligt skall motsvara de principer för prissättning av instrument som tillämpas på marknaden.
10 (11) Vid värdering av kontrakt är det i regel inte nödvändigt att beakta eventuella förväntade transaktionskostnader. Däremot skall faktorer som motpartsrisk, kontraktens likviditet, osäkerhet om prissättningsmetoden etc. beaktas i värderingen enligt försiktighetsprincipen, om det inte är fråga om standardiserade kontrakt som noterats på godkända marknadsplatser och för vilka säkerhetskraven och en tillräcklig dagsomsättning i praktiken garanterar likviditeten. Derivatkontrakt i utländsk valuta omräknas till finsk valuta på samma sätt som balansposter. Valutaterminskontraktets ränteelement differensen mellan kontraktsdagens avistakurs och kontraktets terminskurs skall upptas som korrigering av ränteintäkter eller räntekostnader under kontraktsperioden. I bokslutet värderas öppna terminskontrakt enligt balansdagens avistakurs, och en korrigeringspost differensen mellan kontraktsdagens avistakurs och balansdagens avistakurs redovisas mot den redovisade kursdifferensen för balansposterna. Även om positiva och negativa kursdifferenser för skyddande och icke skyddande kontrakt resultatförs på samma sätt, skall användningssyftet för valutarelaterade derivatkontrakt (skyddande/icke skyddande) registreras separat liksom varje senare ändring av det. 4 BESKRIVNING AV BOKFÖRINGSPRINCIPERNA FÖR DERIVAT- KONTRAKT Finansinspektionen har meddelat en allmän anvisning om hantering av derivatrisker (105.12/15.5.1995). Dessutom skall kreditinstituten och värdepappersföretagen ha en skriftlig beskrivning av redovisningen av derivatkontrakt. Beskrivningen skall innehålla åtminstone följande uppgifter, separat för skyddande och icke skyddande kontrakt: Skyddande kontrakt - enheter där skyddande kontrakt tecknas - innehållet i de positioner (åtminstone balansposter och valuta) som säkras av enheterna och typerna av derivatkontrakt som används för säkringen - limiter för derivatkontrakten enligt position och kontraktstyp och uppgifter om hur limiterna fastställs och övervakas - värderings- och periodiseringsprinciper för kontrakten inkl. uppgifter om vilka ränte- och kursnoteringar och eventuellt vilken diskonteringsräntesats eller prissättningsmodell värderingen av varje kontraktstyp baserar sig på
11 (11) - beskrivning av hur värdeförändringarna för balansposterna och för derivatkontrakten i varje position och de belopp till vilka de skall redovisas i resultaträkningen för räkenskapsperioden registreras - de konton på vilka de affärshändelser som hänför sig till kontrakten bokförs - de uppgifter om kontrakten som samlas in för noterna till det officiella bokslutet samt de konton eller register från vilka uppgifterna hämtas - beskrivning av hur användningssyftet dokumenteras då kontraktet tecknas, om det i samma system eller enhet tecknas kontrakt i olika syften - beskrivning av hur en ändring av användningssyftet dokumenteras. Icke skyddande kontrakt - enheter där icke skyddande kontrakt tecknas - enheternas limiter för dylika kontrakt enligt kontraktstyp och motpart och uppgifter om hur limiterna fastställs och övervakas - värderings- och periodiseringsprinciper för kontrakten inkl. uppgifter om vilka ränte- och kursnoteringar och eventuellt vilken diskonteringsräntesats eller prissättningsmodell värderingen av varje kontraktstyp baserar sig på - de konton på vilka de affärshändelser som hänför sig till kontrakten bokförs - de uppgifter om kontrakten som samlas in för noterna till det officiella bokslutet samt de konton eller register från vilka uppgifterna hämtas - beskrivning av hur användningssyftet dokumenteras då kontraktet tecknas, om det i samma enhet eller system tecknas kontrakt i olika syften - beskrivning av hur en ändring av användningssyftet dokumenteras. Anvisning om beskrivning av bokföringsprinciperna för derivatkontrakt: Hur omfattande och detaljerad beskrivningen av den bokföringsmässiga behandlingen av derivatkontrakt skall vara beror på verksamhetens natur och omfattning. Beskrivningen skall dock utgöra ett separat dokument. Det är därför inte tillräckligt att inkludera de uppgifter som avses i denna föreskrift i beskrivningar över produkter, datasystem, bokföringsmetoder etc. som utarbetas och förvaras av enheterna.