ALLMÄN ANVISNING OM OMRÄKNING AV FORDRINGAR SAMT SKULDER OCH ANDRA FÖRBINDELSER I UTLÄNDSK VALUTA TILL FINSK VALUTA

Transkript

1 1 Bokföringsnämnden Handels- och industriministeriet Helsingfors ALLMÄN ANVISNING OM OMRÄKNING AV FORDRINGAR SAMT SKULDER OCH ANDRA FÖRBINDELSER I UTLÄNDSK VALUTA TILL FINSK VALUTA 1. INLEDNING Stadganden om poster i utländsk valuta Definition av begreppen 2 2. REGISTRERING AV AFFÄRSHÄNDELSER I UTLÄNDSK VALUTA I BOKFÖRINGEN 2 3. REDOVISNING AV POSTER I UTLÄNDSK VALUTA I BOKSLUTET Redovisning av fordringar och skulder i balansräkningen Redovisning av kursdifferenser i bokslutet Redovisning av poster i utländsk valuta i bokslutet i valutasäkringssituationer 5 4. TILLÄGGSUPPGIFTER I BOKSLUTET OM POSTER I UTLÄNDSK VALUTA 7

2 2 1. INLEDNING 1.1. Stadganden om poster i utländsk valuta I bokföringslagen finns inte särskilda stadganden om hur affärshändelser i utländsk valuta skall registreras i bokföringen. God bokföringssed skall utgöra grund för lösningen av därmed sammanhängande specialfrågor. I 15 2 mom. bokföringslagen (1572/92) stadgas om omräkning av fordringar samt skulder och andra förbindelser i utländsk valuta till finsk valuta för intagande i bokslutet på följande sätt: " Fordringar i utländsk valuta samt skulder och andra förbindelser i utländsk valuta omräknas till finsk valuta enligt den kurs som Finlands Bank noterar på bokslutsdagen. Om en fordring eller en skuld förfaller till betalning ett år efter bokslutsdagen eller senare, får den omräknas till finsk valuta enligt den kurs som Finlands Bank noterade den dag fordringen eller skulden uppstod. Är fordringar eller skulder eller andra förbindelser i utländsk valuta genom avtal eller på något annat sätt bundna vid en bestämd kurs, får de omräknas till finsk valuta enligt denna kurs." Enligt punkten bokföringslagen (1572/92) skall i resultaträkningen eller balansräkningen eller i bilagor till dem upptas grunden för den kurs enligt vilken fordringar samt skulder och andra förbindelser i utländsk valuta omräknats till finsk valuta, om inte den kurs som Finlands Bank noterar på bokslutsdagen har tillämpats Definition av begreppen I det följande används för utländsk valuta också benämningen valuta samt för affärshändelser och poster i utländsk valuta benämningarna valutabundna transaktioner och valutaposter. Med valutasäkring avses olika skydds- och andra arrangemang vilkas syfte är att, för enskilda valutabundna fordrings- eller skuldposters del eller för den s.k. valutapositionens del, eliminera eller minska den risk som beror på kursfluktuationer i den utländska valutan. 2. REGISTRERING AV AFFÄRSHÄNDELSER I UTLÄNDSK VALUTA I BOKFÖRINGEN Räkenskapsperiodens löpande bokföring är en registrering av beloppen av de affärshändelser som uppkommer i den bokföringsskyldiges verksamhet. Bokföringen förs i finska mark. Även valutabundna affärshändelser - utgifter, inkomster och finansiella transaktioner - registreras i bokföringen omräknade till finsk valuta. De valutabundna affärshändelserna registreras i bokföringen i regel omräknade till finsk valuta enligt kursen på transaktionsdagen. Som grund för omräkningen tillämpas den valutakurs som Finlands Bank noterade dagen för utgiftens, inkomstens eller den finansiella transaktionens uppkomst.

3 3 I 7 2 mom. bokföringslagen stadgas om affärshändelsers tekniska registreringstidpunkt. Enligt stadgandet skall den kronologiska registreringen av affärshändelser som avser betalning ske utan dröjsmål för varje dag, varvid registreringen kan göras även i sammandrag. Övriga registreringar får göras månadsvis senast inom två månader från kalendermånadens slut. För valutaposternas del innebär detta att varje dags betalningstransaktioner separat skall registreras i bokföringen omräknade till finsk valuta. Också transaktioner som gäller valutakonto i penninginrättning behandlas på detta sätt. Däremot får övriga affärshändelser registreras löpande i utländsk valuta under förutsättning att de åtminstone för varje kalendermånad omräknas till och registreras i bokföringen i finsk valuta. I bokföringen för en bokföringsskyldigs driftsställe i utlandet (filial) får även betalningstransaktioner registreras i valuta löpande under kalendermånaden, förutsatt att de åtminstone månadsvis registreras i bokföringen i finsk valuta. Enligt väsentlighetsprincipen i god bokföringssed kan man vid den dagliga registreringen av valutaposterna tillämpa t.ex. vecko- eller månadsvis på förhand bestämda fasta kurser, om den skillnad som uppstår jämfört med en registrering enligt dagskurser är obetydlig. Användning av fasta kurser får dock inte leda till att valutaposterna i bokslutet upptas väsentligt olika stora jämfört med om de hade omräknats enligt kursen den dag de uppstod. I stället för de av Finlands Bank noterade kurserna kan man som grund för omräkningen använda även affärsbankernas köp- och säljkursnoteringar, mellan vilka den av Finlands Bank noterade kursen ligger. Med beaktande av försiktighetsprincipen kan fordringarna då omräknas till finsk valuta genom att man som grund för omräkningen tillämpar av affärsbank noterad köpkurs och för skuldernas del tillämpar noterad säljkurs. Om en utgift eller inkomst i utländsk valuta registreras i bokföringen enligt prestationsprincipen och motsvarande leverantörskulds eller försäljningsfordrings valutakurs på betalningsdagen avviker från kursen på uppkomstdagen, behandlas den i samband med betalningen realiserade kursdifferensen i bokföringen i regel som korrektivpost till utgiften eller inkomsten i fråga. Kursdifferenser som hänför sig till beviljade eller upptagna valutabundna lån eller någon annan liknande finansieringstransaktion, vilka i sista hand realiseras i samband med betalningen, t.ex. vid återbetalningen av lånet, registreras i bokföringen som finansiella utgifter eller inkomster. Också kursdifferenser som egentligen utgör korrektivposter till utgifter eller inkomster kan, beaktande väsentlighetsprincipen, registreras som finansiella inkomster eller utgifter. 3. REDOVISNING AV POSTER I UTLÄNDSK VALUTA I BOKSLUTET 3.1. Redovisning av fordringar och skulder i balansräkningen Enligt 15 2 mom. bokföringslagen omräknas fordringar och skulder i utländsk valuta till finsk valuta enligt den kurs som Finlands Bank noterar på bokslutsdagen. Om en fordring eller skuld förfaller till betalning ett år efter bokslutsdagen eller senare, får den omräknas till finsk valuta enligt den kurs som Finlands Bank noterade den dag fordringen eller skulden uppstod. Om fordringarna eller skulderna i utländsk valuta genom avtal eller på något annat sätt är bundna vid en bestämd kurs, får de omräknas till finsk valuta enligt denna kurs. Enligt bokföringslagen skall den kurs som Finlands Bank noterar på bokslutsdagen i regel utgöra grund för omräkningen av fordringar och skulder i utländsk valuta i bokslutet. Nuförtiden utgörs den i praktiken av medelkursen för dagen i fråga. Medelkursen kan tillämpas vid

4 4 omräkningen till finsk valuta av alla poster i utländsk valuta också i det fall att Finlands Bank eventuellt noterar fler än en kursnivå samma dag. Om affärshändelserna i utländsk valuta under räkenskapsperioden har omräknats till finsk valuta t.ex. med tillämpning av månadsvis bestämda fasta kurser eller med affärsbankernas valutakursnoteringar, skall man i regel senast vid uppgörandet av bokslutet övergå till att vid omräkningen tillämpa den kurs som Finlands Bank noterar. Långfristiga fordringar och skulder i utländsk valuta får upptas i bokslutet även omräknade till finsk valuta enligt kursen den dag fordringen eller skulden uppkom. Den princip om kontinuitet i tillämpningen av förfarings-sätt, som ingår i god bokföringssed, förutsätter att man av de alternativ som bokföringslagen tillåter, i bokslutet tillämpar enligt samma grund bestämda kurser vid omräkningen av alla långfristiga fordringar och skulder med undantag av poster som till sin betydelse är ringa. Om man väljer uppkomstdagens kurs för omräkningen, tillämpas den för redovisningen i balansräkningen i stället för kursen enligt huvudregeln, dvs. bokslutsdagens kurs, konsekvent på alla långfristiga fordringar och skulder. Med hänsyn till försiktighetsprincipen är det inte önskvärt att man avviker från tillämpning av bokslutsdagens kurs vid omräkning av långfristiga fordringar i balansräkningen, ifall kursen för den utländska valutan före utgången av räkenskapsperioden t.ex. till följd av en devalvering av densamma har sjunkit så, att fordringsbeloppet omräknat till finsk valuta enligt bokslutsdagens kurs är väsentligen mindre. På motsvarande sätt gäller för skulder i utländsk valuta, i det fall att kursen för den utländska valutan före utgången av räkenskapsperioden t.ex. till följd av en devalvering av den finska marken har stigit så att skuldbeloppet omräknat till finsk valuta enligt bokslutsdagens kurs är väsentligen större, att det är önskvärt att man i balansräkningen upptar skulderna omräknade enligt bokslutsdagens kurs. Förutom vid omräkning av långfristiga fordringar och skulder i utländsk valuta får man avvika från användning av bokslutsdagens kurs även vid omräkning till finsk valuta av fordringar och skulder som genom avtal eller på något annat sätt är bundna vid en bestämd kurs så, att de upptas i balansräkningen med tillämpning av den kurs vid vilken de är bundna. Så här kan man förfara t.ex. för fordringarnas del när gäldenären enligt avtalet svarar för kursrisken, samt för skuldernas del när borgenären enligt avtalet svarar för kursrisken. När den bokföringsskyldige i anslutning till anskaffning av en produktionsfaktor betalat eller i anslutning till försäljning av en prestation erhållit en förskottsbetalning i utländsk valuta, som i bokföringen omräknats till finsk valuta enligt uppkomstdagens kurs, inverkar inte senare valutakursfluktuationer på beloppet i finsk valuta på den fordring eller skuld som föranleds av förskottsbetalningen. Det är därför följdriktigt att också i balansräkningen uppta förskottsbetalningar i utländsk valuta omräknade till finsk valuta enligt uppkomstdagens kurs. Det är sakligt sett möjligt att binda fordringar och skulder i utländsk valuta till en bestämd kurs också genom att på olika sätt skydda sig på förhand mot valutakursförändringar. Valutasäkringssituationer behandlas separat i avsnitt Redovisning av kursdifferenser i bokslutet Kursdifferenser som under räkenskapsperioden realiserats vid betalningar av försäljningsfordringar i utländsk valuta redovisas senast i bokslutet enligt huvudregeln som korrektivposter till försäljningsintäkterna. På motsvarande sätt redovisas kursdifferenser som realiserats i samband med betalningar av leverantörskulder senast i bokslutet antingen som kostnader i resultaträkningen eller som korrektion till de aktiverade anskaffningsutgifterna i balans-

5 räkningen. 5 Även kursvinster eller -förluster som uppstått vid betalning av en leverantörskuld som hänför sig till anskaffning av anläggningstillgångar behandlas i regel som korrektion till anskaffningsutgiften för anlägg- ningstillgångarna. Däremot kan man inte justera anskaffningsutgiften för anläggningstillgångarna med en kursdifferens som beror på ett lån i utländsk valuta som upptagits för att finansiera anläggningstillgångs- anskaffningen. Under tillverkningstiden uppkomna kursförluster på ett valutabundet lån som upptagits för att finansiera ett lång tid krävande investeringsprojekt, kan dock i undantagsfall aktiveras som värderingsposter i balansräkningen under samma förutsättningar som en aktivering av ränteutgifterna för ett dylikt lån är förenlig med god bokföringssed. Kursdifferenser som härrör från finansiella transaktioner i utländsk valuta, vilka realiserats i samband med betalningar, redovisas i bokslutet som finansiella intäkter eller kostnader. Också som korrektion till utgifter och inkomster realiserade kursdifferenser kan enligt väsentlighetsprincipen redovisas i resultat- räkningen som finansiella intäkter och kostnader. Då man inför bokslutet omräknar valutabundna fordringar och skulder till finsk valuta enligt bokslutsdagens kurs uppstår det orealiserade dvs. kalkylmässiga kursdifferenser, kursvinster eller kursförluster. Dessa kursdifferenser kan i bokslutet behandlas på samma sätt som realiserade kursdifferenser. Kursvinster eller kurs-förluster som uppstår vid omräkning av försäljningsfordringar redovisas då som korrektivposter till försäljningsintäkterna, de som uppstår vid omräkning av leverantörskulderna som korrektivposter till inköpsutgifterna medan kursdifferenser från omräkningen av rent finansiella poster redovisas som finansiella intäkter eller kostnader. Försiktighetsprincipen bör dock iakttas vid intäktsföring av en kalkylmässig kursvinst. Kalkylmässiga kursdifferenser som hänför sig till långfristiga fordringar och skulder i utländsk valuta kan i bokslutet också upptas som värderingsposter bland aktiva eller passiva i balansräkningen. Om fordringen eller skulden förfaller till betalning under följande år räknat från bokslutsdagen, är det önskvärt att den kalkylmässiga kursförlusten enligt försiktighetsprincipen och god bokföringssed genast redovisas resultatpåverkande. Kalkylmässiga kursdifferenser som upptagits som värderingsposter i balansräkningen redovisas som intäkter eller kostnader i resultaträkningen korrigerade så att de motsvarar de slutliga kursvinsterna eller -förlusterna, senast då gäldenären betalar valutafordringen eller valutaskulden betalas åt borgenären. Det är att rekommendera att kalkylmässiga kursförluster som hänför sig till långfristiga fordringar och skulder i utländsk valuta periodiseras löpande som kostnader under den återstående betalningstiden, fastän betalningen enligt avtal sker t.ex. i en rat i slutet av betalningstiden. God bokföringssed förutsätter att man iakttar kontinuitetsprincipen i redovisningen av kalkylmässiga kursvinster och -förluster som intäkter och kostnader i resultaträkningen och som värderingsposter i balansräkningen Redovisning av poster i utländsk valuta i bokslutet i valutasäkringssituationer Den bokföringsskyldige kan skydda enskilda fordrings- eller skuldposter i utländsk valuta eller den valutaposition som de tillsammans utgör. Valutasäkringen kan åstadkommas t.ex. genom att man köper valutafordringar eller upptar valutaskulder eller sluter valutatermins-, valutaswap- eller valutaoptionsavtal.

6 6 Valutabundna, i säkringssyfte anskaffade fordringar, upptagna skulder och ingångna övriga förbindelser omräknas vid uppgörande av bokslut till finsk valuta i regel enligt bokslutsdagens kurs. Det är önskvärt att också fordringar och skulder i utländsk valuta, vilka redan antingen separat eller som ingående i valutapositionen har skyddats mot kursrisker härvid omräknas enligt bokslutsdagens kurs. Den bokföringsskyldige kan genom att sluta ett valutaterminsavtal binda ett valutabelopp, som förfaller till betalning på en i avtalet fastslagen dag i framtiden, vid en bestämd kurs. Den skillnad mellan valutaterminsavtalets terminskurs och den för valutan i fråga på dagen för avtalets ingående noterade kursen, som beror på skillnader i olika länders marknadsräntor, redovisas periodiserad över avtalstiden vid uppgörande av bokslut som finansiell intäkt eller kostnad. Övriga valutasäkringsåtgärder, som eliminerar kursrisken på samma sätt som ett terminsavtal, beaktas vid uppgörande av bokslut på motsvarande sätt som valutaterminsavtalet. Om den bokföringsskyldige har slutit ett valutaswapavtal som skyddar räntebetalningarna och amorteringarna på ett valutabundet lån, får den sålunda mot kursrisker skyddade skulden upptas i balansräkningen omräknad till finsk valuta på basis av den valuta i vilken den bokföringsskyldige enligt valutaswapavtalet betalar räntorna och amorteringarna. Den ersättning som beror på skillnader i valutornas marknadsräntor och som ingår i valutaswapavtalet periodiseras under avtalstiden löpande som finansiella intäkter eller kostnader. Då den bokföringsskyldige har skyddat sina valutabundna fordringar eller skulder eller sin valutaposition mot kursrisker och redovisat de kursdifferenser som föranletts av skyddsåtgärderna i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader, är det önskvärt att man förfar på samma sätt också med kursdifferenser som uppstått vid omräkningen av de skyddade fordringarna, skulderna eller valutapositionen.

7 7 4. TILLÄGGSUPPGIFTER I BOKSLUTET OM POSTER I UTLÄNDSK VALUTA Kursdifferenser, som har registrerats som finansiella inkomster eller utgifter, upptas i resultaträkningarna enligt scheman i 1-4 bokföringsförordningen (1575/92) under huvudgruppen finansiella intäkter och kostnader. Kursvinster upptas under "Övriga finansiella intäkter" och kursförluster under "Övriga finansiella kostnader". Kursdifferenserna skall dock redovisas separat i resultaträkningen när så erfordras för att kunna redovisa för de faktorer, som påverkat uppkomsten av räkenskapsperiodens resultat. Enligt punkten bokföringslagen skall i resultaträkningen eller balansräkningen eller i bilagor till dem upptas ställda panter och inteckningar till säkerhet för lån, borgensförbindelser, växel-, garanti-, och andra ansvar samt ansvarsförbindelser. Om en ansvarsförbindelse är i utländsk valuta upptas den enligt huvudregeln i 15 2 mom. bokföringslagen omräknad till finsk valuta enligt den kurs som Finlands Bank noterar på bokslutsdagen. Om en valutabunden förbindelse genom avtal eller på annat sätt är bunden vid en bestämd kurs, får den omräknas till finsk valuta enligt denna kurs. Däremot får, i motsats till långfristiga skulder, långfristiga förbindelser som skall upptas i bilageuppgifterna, inte omräknas till finsk valuta enligt den kurs som Finlands Bank noterade den dag förbindelsen uppstod. Enligt punkten bokföringslagen skall i resultaträkningen eller balansräkningen eller i bilagor till dem upptas grunden för den kurs enligt vilken fordringar samt skulder och andra förbindelser i utländsk valuta omräknas till finsk valuta, om inte den kurs som Finlands Bank noterar på bokslutsdagen har tillämpats. Informationsskyldigheten gäller grunden för kursen, såsom den kurs Finlands Bank noterar på uppkomstdagen eller den kurs som är bunden vid avtal, men inte siffervärdet på kursen i fråga. Enligt 21 6 punkten bokföringslagen skall i resultaträkningen eller balansräkningen eller i bilagor till dem upptas värderingsposterna samt ökningar och minskningar av dem under räkenskapsperioden, specificerade. I bokslutet skall de uppgifter som detta stadgande förutsätter ges separat för de kursdifferenser som upptagits bland värderingsposterna i balansräkningen.