2008-11-04 Tjänsteskrivelse Förbundsstyrelsen Dnr 0632/08 Yttrande angående regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 Regionplane- och trafiknämnden har beslutat att utan eget ställningstagande skicka ut samrådsförslaget med miljökonsekvensbeskrivning på remiss till berörda organisationer och verksamheter inom och i anslutning till Stockholmsregionen. Norrvatten i egenskap av vattenproducent och leverantör av dricksvatten till norra länets kommuner har granskat och lämnat synpunkter på delar som berör vattenförsörjningen. Sammanfattning Norrvatten, som är ett kommunalförbund, förser 13 kommuner inom norra Storstockholm med dricksvatten. Rollen är att långsiktigt säkra dricksvattenresurserna, säkerställa distributionen av dricksvatten samt stärka sammanhållningen mellan regionens VA-aktörer. Råvattnet tas ifrån Mälaren, som är den enda långsiktigt uthålliga vattentäkten för Storstockholm. Det är därför av allra största vikt för regionen att sjöns vattenkvalitet ges ett fullgott och långsiktigt skydd. Åtgärder bör därför sättas in för att minska föroreningsbelastningen på Mälaren. I RUFS 2010 framförs en rad åtgärdsförslag för att nå de uppställda målen. De är dock i vissa fall för vaga och otillräckliga. EU:s ramdirektiv för vatten slår fast att målet för alla vatten, inklusive Mälaren, är att de skall ha uppnått god ekologisk status senast år 2015. För vattentäkter gäller ännu hårdare krav. Utsläppen av störande ämnen måste lösas uppströms i vattenkedjan och helst redan vid källan. Det är viktigt att lyfta upp ansvarsfrågan. En huvudregel bör vara att det är förorenaren som skall svara för och bekosta motåtgärder och inte dricksvattenproducenterna kring sjön. Vilka bindande regler som måste till liksom vilka ekonomiska styrmedel som krävs måste tydliggöras. Den omfattande båttrafiken på sjön, både den yrkesmässiga och fritidsbåtarna, utgör ett potentiellt hot mot Mälarens som vattentäkt. Här bedöms det kemiska hotet och då bränsleutsläppen från fritidsbåtar vara den största risken mot regionens dricksvattenförsörjning. Östra Mälaren kommer inom kort att avsättas som ett primärt (inre) skyddsområde för vattentäkt. Det är ett första viktigt steg mot att skydda sjön som vattentäkt, men inte tillräckligt. Hela sjön inklusive tillrinningsområdet för Mälaren bör på sikt skyddas på motsvarande sätt. Reservvattenförsörjningen är som påpekats i rapporten i nuläget otillräckliga. Potentiella reservvattentäkter såsom yt- och grundvattenmagasin inom länet bör ges ett långsiktigt skydd. Grundvattentäkter som exempelvis Stockholmsåsen är ständigt föremål för påverkan från
bebyggelse, och ständiga intrång som pågår i de primära skyddsområdena utarmar långsiktigt möjligheten att utnyttja dessa värdefulla tillgångar. Tillgången på vatten är idag obegränsad och är därmed ingen begränsande faktor för bostadsbyggandet eller en ökande befolkning. Kapaciteten vid Görvälnverket bedöms räcka till även i händelse av en kraftig befolkningstillväxt i regionen. Vissa processteg behöver sannolikt förstärkas. Flera kommuner får idag vatten via överföringsledningar utan att ha tillgång till reservledningar. Det innebär stora risker och kan vid störningar i huvudvattensystemen innebära att de under lång tid blir helt utan vatten. Även flera kopplingspunkter mellan huvudsystemen hos Norrvatten och Stockholm vatten bör komma till stånd för att minska sårbarheten. Norrvatten instämmer i att det krävs ökad regional samverkan i vattenfrågor, så att alla delar av länet får sin dricksvattenförsörjning säkrad. Inledning Bakgrund om RUFS Syftet med RUFS 2010 är att vägleda regionen under planperioden. Den ska visa regionens samlande vilja och hur de utmaningar som regionen står inför ska mötas. Planen ska också vara sektorsövergripande så att aktörerna kan lösa konflikter och hitta synergier mellan olika sektorer och intressen. RUFS 2010 ska vara grunden för en mängd olika planer och operativa insatser, exempelvis kommunernas planering, mellankommunal samordning, regionala strukturfondsprogram och statlig infrastrukturplanering. RUFS ska bidra till en hållbar utveckling i regionen, det vill säga att regionen: förvaltar kapital och resurser för kommande generationer bibehåller och utvecklar önskade och nödvändiga kvaliteter upprätthåller och utvecklar robusthet och anpassningsförmåga Norrvattens roll Norrvattens roll är att ta ställning och lämna synpunkter till de förslag som utarbetats, såsom förslag till vision, mål strategier och åtaganden för Stockholmsregionen och östra Mellansverige, vilka berör produktion och distribution av dricksvatten. Våra främsta intressen är att säkra dricksvattenresurserna, säkerställa distributionen av dricksvatten samt stärka sammanhållningen mellan olika VA-aktörer. Säkra dricksvattenresurserna Norrvatten, som är ett kommunalförbund, förser 13 kommuner inom norra Storstockholm med dricksvatten. Inom kort kommer ytterligare en kommun, Norrtälje, troligen att anslutas till Norrvattens distributionsnät. All vattenproduktion sker vid Görvälnverket, beläget i Järfälla kommun. Norrvatten och Stockholm vattens ledningssystem är sammankopplade i flera överföringspunkter som innebär att vatten vid akuta störningar kan transfereras mellan systemen. 2
Stockholms vattenverk är Lovö- och Norsborgsverken. Råvattnet tas ifrån Mälaren, som är den enda långsiktigt uthålliga vattentäkten för Storstockholm. Det är därför av allra största vikt för regionen att sjöns vattenkvalitet ges ett fullgott och långsiktigt skydd. Åtgärder bör även sättas in för att minska föroreningsbelastningen till Mälaren. Sjön är i nuläget övergödd (hög närsaltbelastning) samt tillförs oönskade miljö- och hälsofarliga ämnen via bl.a. avloppsoch dagvattenutsläpp. Norrvatten delar i stort de synpunkter som framförs i samrådsförslaget när det gäller dricksvattenförsörjningen. Viktiga delar är som påpekats klimatanpassning av VAförsörjningen, skydd av Mälaren och reservvattentäkter (både existerande samt potentiellt framtida), anpassning till en successivt ökad befolkning, samarbete mellan olika kommunala VA-aktörer inom regionen m.m. I RUFS 2010 framförs en rad åtgärdsförslag för att nå de uppställda målen. De är dock i vissa fall för vaga och otillräckliga. Nedan följer några korta kommentarer: Klimatanpassning - Vattenlagstiftning Som påpekats i samrådsförslaget så kommer klimatförändringen i framtiden att medföra en ökad risk för perioder med akut försämrad kemisk och mikrobiologisk vattenkvalitet i Mälaren, liksom för en med tiden gradvis försämrad vattenkvalitet. EU:s ramdirektiv för vatten slår fast att målet för alla vatten, inklusive Mälaren, är att de skall ha uppnått god ekologisk status senast år 2015. För vattentäkter gäller dock ännu hårdare krav. Där skall vattnets innehåll av föroreningar vara så lågt att det endast skall behövas enkel reningsteknik vid vattenverken för att kunna producera ett fullgott dricksvatten (paragraf 7). Enkel reningsteknik har emellertid ingen till mycket begränsad reningseffekt avseende miljöeller hälsofarliga ämnen i råvattnet. Det förslag som framförs i RUFS 2010 om att de 3 stora vattenverken skall införa mer avancerad reningsteknik för att kunna avskilja störande ämnen, inklusive läkemedelsrester, skulle inte behövas om gällande lagstiftning uppfylls. Samma resonemang gäller också för en förväntad ökning av tillförseln av närsalter och humus till sjön kopplat till den pågående klimatförändringen. Även här kan det i förlängningen komma att krävas mer avancerad reningsteknik vid vattenverken, vilket inte heller överensstämmer med EU:s vattendirektiv. Utsläppen av störande ämnen måste istället lösas uppströms i vattenkedjan och helst redan vid källan. Läkemedelsrester, liksom andra oönskade ämnen, ska överhuvudtaget inte få släppas ut i Mälaren. Kraftfulla klimatanpassade åtgärder krävs därför inom en rad områden, såsom dagvattenhantering, jord- och skogsbruk, avloppsvattenrening, enskilda avlopp m.m. För att åstadkomma ovanstående skydd krävs att alla aktörer som på ett eller annat sätt påverkar Mälaren, samarbetar och verkar för minskade utsläpp. Hur detta skall gå till tas inte upp i samrådsförslaget, d.v.s. vilka bindande regler som måste till liksom vilka ekonomiska styrmedel som erfordras. Det är också viktigt att lyfta upp ansvarsfrågan. En huvudregel måste vara att det är förorenaren som skall svara för samt bekosta motåtgärder och inte dricksvattenproducenterna. 3
Båttrafik på Mälaren Den omfattande båttrafiken på sjön, både den yrkesmässiga och fritidsbåtarna, utgör ett potentiellt hot mot Mälarens som vattentäkt. I utredningen Storstockholm Krishantering och reservvattenförsörjning -2006, bedöms det största kemiska hotet mot regionens dricksvattenförsörjning vara risken för bränsleutsläpp från båtar och då framförallt fritidsbåtar. En växande befolkning i regionen kommer sannolikt att leda till att denna båttrafik ökar ytterligare. Det är viktigt att lyfta upp i utredningen hur man skall hantera dessa frågor. Skyddsområden Mälaren Östra Mälaren kommer inom kort att avsättas som inre skyddsområde för vattentäkt. Detta är ett första viktigt steg att skydda sjön som vattentäkt - men inte tillräckligt. På sikt bör hela sjön inklusive tillrinningsområdet för Mälaren skyddas på motsvarande sätt. Reservvattentäkter Reservvattenförsörjningen är som påpekats i rapporten i nuläget otillräcklig. I utredningen Norrvattens reservvattenförsörjning Förutsättningar för konstgjord grundvattenbildning och potentiellt nya reservvattentäkter - juni 2008, ges förslag på hur reservkapaciteten på olika sätt kan ökas bl.a. genom konstgjord infiltration. De grusåsar och ytvattenförekomster som pekas ut är följande: Ytvatten Mälaren norr Stäkssundet (Mälaren är i praktiken 2 sjöar, vars resp. vatten blandas först i östra Mälaren), Fysingen, Oxundasjön, Norrviken, Edssjön samt Largen. Grundvattenförekomster Stockholmsåsen (Norrsunda, Upplands-Väsby, Sollentuna och Solna), Uppsalaåsen (Toresta, Lindormsnäs, Kungshamn samt Lohäradsåsen (Kusboda). Ovanstående yt- och grundvattenmagasin bör ges ett långsiktigt skydd liksom även de andra av VAS (Rådet för Vatten- och avloppssamverkan i Stockholms län) och Länsstyrelsen utpekade potentiella reservvattentäkterna i länet. Grundvattentäkterna som i huvudsak ligger i Stockholmsåsen är ständigt föremål för påverkan från bebyggelse, det kan vara energianläggningar av olika slag, vägar etc. som perforerar det naturliga markinfiltrationsskyddet. Det ständiga intrång som pågår i de primära skyddsområdena utarmar långsiktigt möjligheten att utnyttja dessa värdefulla tillgångar. Dagvattenhantering I de kommande skyddsområdesföreskrifterna för östra Mälaren ställs krav på att det dagvatten som når Mälaren skall renas innan utsläpp. Undantag görs dock för befintliga utsläpp. På sikt bör även dessa renas inte minst med tanke på klimatförändringen. Vid extremväder i form av kraftigt regn i kombination med översvämning av mark finns risk för att både mikrobiella och kemiska föroreningar mobiliseras och transporteras ut i Mälaren, bl.a. via dagvattensystemen. 4
Görvälnverket Kapacitet/Reningsteknik Kapaciteten vid Görvälnverket bedöms räcka till i även i händelse av en kraftig befolkningstillväxt i regionen. Vissa processteg måste dock sannolikt förstärkas. När det gäller klimatförändringens effekt på Mälarens vattenkvalitet finns för närvarande många kunskapsluckor. Vi vet inte hur fort och i vilken grad vattensammansättningen kommer att förändras. Utan att kraftfulla motåtgärder sätts in för att minimera föroreningsutsläpp till sjön finns risk för att reningstekniken vid Görvälnverket redan inom en 20-årsperiod måste kompletteras eller bytas ut mot mer avancerad och dyr teknik. Säkerställa distributionen av dricksvatten Ihopkoppling av distributionsnät Flera av kommunerna får idag vatten via överföringsledningar som i många fall är enkelmatade, det vill säga reservledningar saknas. Detta innebär stora risker för brukarna, som vid störningar i huvudvattennätet under lång tid kan bli helt utan vatten. Vattenbrist i systemet ökar dessutom risken för föroreningar i vattnet. Med en växande befolkning kommer problemen sannolikt förvärras ytterligare. För att minska sårbarheten byggs ett antal länkar som knyter samman de befintliga distributionsområdena i ett regionalt system. Dessa åtgärder minimerar risker för lokala störningar i dricksvattenförsörjningen. Vid förtätning inom Norrvattens nuvarande distributionsområde uppnås positiva effekter i form av bättre vattenomsättning och därmed mindre risk för vattenkvalitetsförsämringar. För att bättre kunna nyttja de gemensamma resurserna vid allvarliga störningar i vattenproduktionen, har Norrvatten och Stockholm Vatten byggt två anslutningspunkter i Lunda och Rissne där överföring av vatten kan göras i båda riktningarna. Fler kopplingspunkter mellan distributionsnäten bör komma till stånd för att minska sårbarheten. Känsliga verksamheter Det finns ett antal särskilt känsliga verksamheter i distributionsnätet som måste prioriteras vid ett avbrott i den ordinarie vattenförsörjningen. Främst avses sjukhus och vårdinrättningar men även Arlanda flygplats. Bostadsbyggande/befolkningsutveckling Tillgången på vatten är idag obegränsad och är därmed ingen begränsande faktor för bostadsbyggandet eller en ökande befolkning. Kapaciteten vid Görvälnverket bedöms räcka till i även i händelse av en kraftig befolkningstillväxt i regionen. Strategi - stärkt sammanhållning I Storstockholmsområdet finns behov att fördjupa kunskapen om hur vattenproducenter och vattenleverantörer kan hantera svåra föroreningssituationer i Mälaren och svåra haverier i vattenverk eller ledningsnät, som hotar att slå ut dricksvattenförsörjningen. Som påpekats i samrådsförslaget RUFS 2010 bör den regionala samverkan utökas för att stärka sammanhållningen, säkra dricksvattenförsörjningen samt öka beredskapen inför 5
eventuella störningar i dricksvattenförsörjningen. De gemensamma resurserna kan då utnyttjas bättre, vilket sannolikt också medför ekonomiska besparingar för regionen. Samarbete mellan olika VA-aktörer inom regionen VAS-rådet (Rådet för Vatten- och avloppssamverkan i Stockholms län) är ett samarbetsforum för strategiska vatten- och avloppsfrågor mellan politiker och tjänstemän i Stockholmsregionen. Ändamålet är att utbyta kunskap och erfarenheter i VA-frågor, initiera olika typer av gemensamma insatser samt att skapa samsyn kring olika strategiska frågor. Arbetet kan t ex innebära att klargöra förutsättningar för gemensamma VA-investeringar i regionen eller via utredningar tydliggöra möjligheter och hinder eller att genomföra samlade informationsinsatser. Norrvatten och Stockholm Vatten AB har i samarbete med VAS genomfört en rad projekt i syfte att utreda sårbarheten för Storstockholms dricksvattenförsörjning. I utredningen har också ingått att se över reservvattenförsörjning samt i vilken grad sårbarheten i nuvarande produktions-/distributionskedja kan minskas genom olika åtgärder, såsom införande av effektivare reningsteknik vid vattenverken, möjlighet att överföra vatten mellan Norrvattensoch Stockholm Vattens distributionsnät m.m. Reservvattenförsörjning distributionsnät Reservvattenförsörjningen i Storstockholmsregionen kan i dagsläget anses som otillfredsställande i händelse av bortfall av Mälaren som råvattentäkt. Det är angeläget att frågorna utreds vidare och att nödvändigt beslutsunderlag tas fram för de investeringar som behövs. Strategiska beslut bör fattas till vilken nivå reservvattenförsörjningen och beredskapen ska lyftas och vilka strategier som ska tillämpas vid olika krislängder. Därefter kan mer detaljerade studier av olika yt- och grundvattenförekomster göras samt tekniska lösningar och kostnader för dessa arbetas fram. De fortsatta utredningarna genomförs lämpligen av berörda organisationer och kommunerna. Förslag till samfinansiering av större investeringar av intresse för flera parter bör utgöra en del av uppdraget, t ex större överföringsledningar och vattenverk. Som tidigare nämnts under rubriken Säkerställa distributionen av dricksvatten får idag flera av kommunerna vatten via överföringsledningar som i många fall är enkelmatade, det vill säga reservledningar saknas. För att minska sårbarheten byggs ett antal länkar som knyter samman de befintliga distributionsområdena i ett regionalt system. Norrvatten och Stockholm Vatten har byggt två anslutningspunkter i Lunda och Rissne där överföring av vatten kan göras i båda riktningarna. Fler kopplingspunkter mellan distributionsnäten är planerade för att minska sårbarheten. I ett gemensamt arbete har Norrvatten och Stockholm Vatten enats om vilka känsliga verksamheter i distributionsnätet som måste prioriteras högst vid ett avbrott i den ordinarie vattenförsörjningen. Främst gäller det de stora sjukhusen i regionen. Miljökonsekvensbeskrivning Norrvatten delar i stort de synpunkter som framförs i Förslag till miljökonsekvensbeskrivning RUFS 2010. 6
En ökad befolkningstäthet ökar sannolikt risken för oönskade föroreningsutsläpp till östra Mälaren från land eller till sjöss. Utsläpp som sker nära råvattenintagen (bränsle från båtar, förorenat dagvatten, bräddning av avloppsvatten m.m.) kan medföra allvarliga störningar i dricksvattenproduktionen. En försämrad reningseffekt i avloppsreningsverken påverkar Mälaren negativt vilket i sin tur resulterar i negativa effekter på reningen i vattenverken. För att skydda dricksvattenresurserna måste reningen i avloppsverken förbättras, speciellt med tanke på genomsläpp av virus, miljögifter och läkemedelsrester. Hans Håkansson Vd Dan Jacobsson Avd.chef Beslutsförslag Styrelsen beslutar att som remissvar överlämna yttrandet till Regionplane- och trafikkontoret