Naturgrusutvinning och grundvattentäkt intressen möjliga att samordna?

Naturgrusutvinning och grundvattentäkt intressen möjliga att samordna? Presentation vid Berg och Grus 2011 Per-Olof Johansson

Miljöbalken, 9:6 b (ändring 2009) n En täkt får inte komma tillstånd om: 1. det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att använda ett annat material, 2. naturgrusförekomsten är betydelsefull för nuvarande eller framtida vattenförsörjning och täkten kan medföra en försämrad vattenförsörjning, eller 3. naturgrusförekomsten utgör en värdefull natur- eller kulturmiljö.

Miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet n Grundvattnets kvalitet påverkas inte negativt av mänskliga aktiviteter som markanvändning, uttag av naturgrus, tillförsel av föroreningar med mera n SGU:s förslag till Skydd av grundvatten delmål 1 inga fortsatta eller nya tillstånd ges till uttag av naturgrus i avlagringar med stort värde för dricksvattenförsörjningen.

n Miljökvalitetsnormer för Grundvatten Vattenmyndigheten klassificerar kvantitativ och kemisk grundvattenstatus, och fastställer miljökvalitetsnormer n Vattenskyddsområde Enligt Allmänna råd NFS 2003:16: bör anges att materialtäkt är förbjuden i primär och sekundär skyddszon Äldre bestämmelser: ofta angivet en lägsta nivå för täktverksamheten i förhållande till högsta grundvattennivå (2 alt 3 m för inre skyddszon och 1 alt 2 m för yttre skyddszon)

n För att få täkttillstånd för naturgrus krävs att man kan visa: att det inte är tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt att använda ett annat material och om grusavlagringen är av betydelse/stort värde för nuvarande eller framtida vattenförsörjning att täktverksamheten inte kan medföra en försämrad vattenförsörjning

Hur påverkas en grundvattentillgång av naturgrustäkt? n Påverkan - kvantitet naturlig grundvattenbildning och möjlighet till konstgjord grundvattenbildning ändring av strömningsförhållanden möjlighet att lokalisera uttagsbrunnar n Påverkan - kvalitetet naturligt bildat grundvatten markens vattenbehandlingsförmåga vid konstgjord grundvattenbildning risker för förorening från täktverksamheten

Påverkan på naturlig grundvattenbildning, kvantitet n Täktområdets storlek i förhållande till totala grundvattenbildningsområdet n Borttagande av vegetations- och markskikt ger ökad grundvattenbildning n Efterbehandling med avbaningsmassor och vegetationsetablering innebär successiv återgång naturlig storlek på grundvattenbildningen

Påverkan på naturlig grundvattenbildning, kvalitet n Avbaning och minskad omättad zon ger: större variation i tiden av sjunkvattnets kvalitet (ph, alkalinitet, hårdhet, sulfat etc) kvalitetsförändringarna bestäms av lokala förhållanden (täktens storlek i förhållande till totala grundvattenbildningsområdet, tjockleken på den kvarlämnade omättade zonen, mineralsammansättning på grus- och sandmaterialet, det naturliga grundvattnets kvalitet) erfarenhetsmässigt relativt små förändringar både i sjunkvattnet och i grundvattnet i omedelbar närhet av täktområdet

Konstgjord grundvattenbildning

Påverkan på möjlighet till konstgjord grundvattenbildning n Möjligheten till konstgjord grundvattenbildning kan vara avgörande för om en grusavlagring kan anses vara betydelsefull/av stort värde Är det grundvattenbildningens storlek som bestämmer uttagsmöjligheterna eller är det andra faktorer (t ex grundvattenmagasinets hydrauliska egenskaper, möjlighet att anlägga uttagsbrunnar, risk för sättningar)?

Påverkan på möjlighet till konstgjord grundvattenbildning, forts n Vad bestämmer vilka områden som är lämpliga för bassänginfiltration? Hydraulisk kontakt och avstånd till befintliga/möjliga uttagsbrunnar (beror av råvattnets kvalitet och avlagringens materialsammansättning, helst minst 3-400 m) Den omättade zonens tjocklek (beror av råvattenkvalitet och materialsammansättning, minst 3-5 m) Motstående intressen som påverkas av grundvattennivåhöjning Föroreningsrisker n Arealbehov: Typisk hydraulisk belastning 1-3 m 3 /m 2 /d effektivt ytbehov för 50 L/s = 1 500 4 500 m 2 (räcker till ca 20 000 personer)

Möjlighet att utnyttja utbrutna områden n Ställer krav på: att tillräcklig omättad zon lämnas kvar eller att områden med material lämpligt för infiltration tillskapas vid efterbehandlingen att den grundvattennivåhöjning som blir resultat av infiltrationen inte medför att grundvattenytan kommer för nära markytan i de områden av den efterbehandlade täkten som inte direkt används för infiltration

Risker för förorening - riskanalys n Risker Vätskespill (främst diesel och hydrauloljor) Damm- och halkbekämpning n Riskreducerande åtgärder undvika permanenta bränsletankar och bränslepåfyllning i täktområdet, om inte möjligt tråg som kan innehålla hela tankens innehåll vid läckage, tät platta med uppsamling för bränslepåfyllning tät platta med uppsamling för uppställning av arbetsfordon biologiskt nedbrytbara oljor n Beredskapsplan för olyckor Vid vätskeutsläpp är tiden mycket viktig, målet måste vara att ingen utsläpp hinner nå grundvattenytan

Sammanfattande slutsats n Det är i vissa fall möjligt att samordna naturgrusutvinning och grundvattentäkt som uppfyller villkoren i MB 9:6 b och miljökvalitetsmålen men det kräver n kvalificerade hydrogeologiska bedömningar baserade på platsspecifik kunskap om grundvattenförhållandena och anpassning av materialtäktverksamheten