Maskulina dryckesmönster bland danska kvinnor

ELINA HAAVIO-MANNILA ÖVERSIKT Maskulina dryckesmönster bland danska kvinnor Under en sabbatsledighet från Helsingfors universitet tillbringade jag tre månader, september-november 1991, vid Canfau, Center for Alkohol- og Narkotikaforskning ved Aarhus universitet (Canfau 1991, 15). Jag fick ett eget kontor med en utmärkt dator och blev integrerad i en arbetsgemenskap bestående av alkoholforskare i olika åldrar och position. Atmosfären vid Canfau var angenäm och den sociala samhörigheten stark. Jag fick oavbrutet stöd och mycken uppmuntran av Jørgen Jepsen, Knud-Erik Sabroe, Palle Schriver och Ove Rasmussen i mina desperata försök att använda dataprogrammet Digram, och också i de lättare teknikerna för data-analys. Min värd var Jørgen Jepsen, såväl på arbetsplatsen som hemma. Jag bodde i hans källarvåning och tillbringade många kvällar med honom och hans fru, inmundigande delikat dansk mat i deras hem. Vi åkte till och med en gång till Tyskland för att köpa billigare vin, såsom många danskar brukade göra. Jag var vid denna tidpunkt intresserad av kvinnors dryckesvanor. Vid Canfau fanns det ett nationellt representativt datamaterial över den danska befolkningen. Det hade samlats in inom projektet Danskernes Alkohol Forbrugerbevidsthed. Projektet leddes av Knud- Erik Sabroe och jag fick möjlighet att använda datamaterialet för en analys. Jag var redan ganska skicklig på att göra tabeller med hjälp av SPSS. Men jag var nyfiken på att lära mig den nya danska datatekniken för multivariat analys, Digram. Oturligt nog var programmet inte särskilt praktiskt och ingen i Aarhus hade använt det förut. En stor del av min tid gick därför åt till att försöka bygga upp en kausal modell med hjälp av Digram. Syftet var att studera de faktorer som determinerar de danska dryckesmönstren. Jag var speciellt fascinerad av det inflytande kvinnors kontakt med män har på kvinnornas dryckesvanor. Min dyrbara tid i Aarhus gick mest åt till dataanalyser. Jag presenterade mina resultat muntligt vid några tillfällen, men publicerade dem aldrig. Därför NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 17, 2000 ( 4 ) 263

är jag nu lycklig över denna möjlighet att avge en rapport, särskilt som jag på detta sätt samtidigt kan hedra min käre vän Jørgen Jepsen på hans 70-årsdag. Forskningsproblem och hypoteser Jag skall i denna studie testa hypotesen att kvinnor har en benägenhet att anamma manliga dryckesmönster då deras samhälleliga position börjar likna männens och då de har personliga kontakter med män i arbetslivet och i hemmen. Antagandet bygger på finska resultat om hur manliga arbetskamrater påverkar kvinnors dryckesmönster (Haavio-Mannila 1991a; 1991b) och på andra studier om förändringar i kvinnors dryckesbeteende (e.vis Holmila 1991; Ahlström 1987). Denna hypotes testas här på ett danskt datamaterial. Jag utgick i analysen från de fyra olika kvinnliga förhållningssätt till drickande som föreslagits av Järvinen och Ólafsdóttir (1989): helnykterhet, det traditionella kvinnliga dryckesmönstret, det nya kvinnliga dryckesmönstret och det maskulina dryckesmönstret. Författarna fann att dryckesmönstren bland kvinnor var olika i de fyra nordiska länder de studerade: Finland, Island, Norge och Sverige. De nationellt präglade dryckesvanorna uttrycks i det faktum att det nya kvinnliga dryckesmönstret har haft större genomslagskraft bland svenska och norska kvinnor, medan det traditionella och maskulina nordiska dryckesmönstret i högre grad har anammats av isländska och finska kvinnor (Järvinen & Ólafsdóttir 1989, 73). Men hur var det med Danmark? Datamaterialet I denna artikel jämförs de danska kvinnornas dryckesvanor med dryckesvanorna bland kvinnor i de övriga nordiska länderna och med danska mäns dryckesvanor. Data insamlades år 1988 med hjälp av telefonintervjuer med ett representativt urval danskar i åldern 15-89 år. Totalt intervjuades 974 män och 1 027 kvinnor. Svarsprocenten var ungefär 65 procent (jfr Sabroe 1992, 38). Data från de övriga nordiska länderna kommer från den skandinaviska dryckesundersökningen år 1979. Den täckte, som det heter i rapporten, Finland, Island, Norge och Sverige, men olyckligtvis inte Danmark (min kursivering). Projektgruppen bestod av Klaus Mäkelä och Jussi Simpura från Finland, Hildigunnur Ólafsdóttir från Island, Ragnar Hauge och Olav Irgens-Jensen från Norge samt Björn Hibell och Tom Nilsson från Sverige (Järvinen & Ólafsdóttir 1989, 48). Variabler och metod De beroende variablerna i denna studie över danskarnas dryckesmönster utgörs av följande indikatorer: alkoholkonsumtionen (mängden absolut alkohol per år), berusningsfrekvensen, typ av drickande (helnykterhet, ett traditionellt kvinnligt dryckesmönster, ett nytt kvinnligt dryckesmönster och ett maskulint dryckesmönster) samt ett kombinerat inde av maskulina dryckesvanor. Sammansättningen av variabeln typ av drickande hade inspirerats av Järvinens och Ólafsdóttirs studie (1989). Individerna klassificerades i fyra kategorier på basis av deras sätt att dricka: 1. Helnyktra: dricker aldrig öl, vin eller spritdrycker. 2. Det traditionellt kvinnliga dryckesmönstret: mera vin än öl och mera vin och sprit än öl. 3. Det nya kvinnliga dryckesmönstret: mera vin än öl och mera eller lika mycket öl än vin och sprit. 4. Det maskulina dryckesmönstret: mera sprit än vin. 264 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 17, 2000 ( 4 )

Den årliga alkoholkonsumtionen klassificerades på följande sätt: 1. Högst 50 cl, 2. 50,1 100 cl, 3. 100,1 200 cl, 4. 200,1 400 cl, och 5. 400,1 cl eller mera. Berusningsfrekvensen kategoriserades på följande sätt: 1. aldrig, 2. mindre än en gång om året, 3. en eller två gånger per år eller ingen information, 4. en eller två gånger i månaden, och 5. åtminstone en gång i veckan. Den summerade skalan för det maskulina dryckesmönstret varierade mellan värdena 3 och 14. Korrelationen mellan typ av drickande och alkoholkonsumtion var.20, mellan typ av drickande och berusningsfrekvens.15 och mellan alkoholkonsumtion och berusningsfrekvens.43. Alla tre variabler korrelerade med manligt kön (r = mellan -.18 och -.30). De oberoende varibalerna var av två slag: 1. bakgrundsvariabler och 2. mellankommande variabler. Bakgrundsvariablerna var kopplade till demografisk och social bakgrund, och var fem till antalet: land (Danmark 1988, Finland 1979, Island 1979, Norge 1979 och Sverige 1979); ålder i år; att ha eller inte ha lönearbete; utbildning (högst 7 års skolgång, 7-9 års skolgång, mellan- eller realskola samt studenteamen); invånarantalet på hemorten (huvudstadsregionen, minst 50 000 invånare, 20 000 49 000 invånare, 10 000 19 000 invånare, 2 000 9 000 invånare och mindre än 2 000 invånare); och att vara eller inte vara gift. De tre mellankommande variablerna vilka antogs påverka sambandet mellan bakgrundsvariablerna och dryckesmönstren hänför sig till människors dryckesmiljöer. Puben (eller krogen) och hemmet klassificerades som dryckesmiljöer om de nämndes bland de tre vanligaste dryckesplatserna av de se som fanns upptagna i frågeformuläret: hemma, hos vänner, hos släktingar, på arbetet, på krogen eller puben (værtshus; hädanefter pub) och på kafé eller restaurang. Arbetet betraktades i sin tur som en dryckesmiljö då de intervjuade uppgav att de ibland hade druckit alkohol på sin arbetsplats. I det danska frågeformuläret fanns det också en fråga om var man senast hade druckit (hemma, hemma hos en släkting, hemma hos en vän, på arbetsplatsen, och ute på kafé, pub, restaurang eller sporthall). På en fråga om vilket sällskap man haft under den senaste dryckessituationen gavs följande åtta alternativ: ensam, med sin partner, med släkt, med vänner, med bekanta, med grannar, med kolleger och med andra medlemmar inom en förening eller organisation. Analysmetoden bestod i huvudsak av korstabuleringar och korrelationsanalyser. Den Digram-analys som utvecklats i Köpenhamn användes för den multivariata analysen. Resultat Skillnader inom länderna Även om det förflutit nio år mellan den danska alkoholundersökningen och den undersökning som gjordes i de övriga nordiska länderna dristar jag mig till att här göra en jämförelse mellan de danska kvinnornas dryckesmönster och motsvarande i Finland, Island, Norge och Sverige. Läsaren bör alltså vara medveten om den tidsmässiga differens som finns ifråga om de olika datamaterialen. Resultaten visar att de danska kvinnorna år 1988 mindre ofta var helnyktra, och drack större mängder alkohol, jämfört med kvinnorna i de övriga nordiska länderna år 1979 (Tabell 1. Obs! att tabellerna återfinns efter teten). Trots detta var de danska kvinnorna, NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 17, 2000 ( 4 ) 265

med undantag av de yngsta, inte oftare berusade än finska, norska och svenska kvinnor. De isländska och de unga danska kvinnorna var de som oftare än andra kvinnor drack sig berusade. Dryckesfrekvensen var högre bland de danska kvinnorna än bland övriga nordiska kvinnor, och det ifråga om alla typer av alkoholdrycker, dvs. öl, och speciellt vin, men också sprit. De danska kvinnorna förefaller alltså att följa både de nya kvinnliga och de maskulina dryckesmönstren, och mycket sällan vara helnyktra eller följa det mer traditionellt kvinnliga dryckesmönstret. Den sociala bakgrundens direkta inverkan I detta avsnitt skall jag undersöka de direkta sambanden mellan den beroende variabeln, dvs. de maskulina dryckesmönstren, och bakgrundsvariablerna, i syfte att ge en bakgrund till den kausala modell som kunde förklara dryckesmönstren. Därefter skall jag analysera hur dessa bakgrundsvariabler påverkar valet av dryckesmiljö, vilket i sin tur antas fungera som en mellankommande variabel som också påverkar dryckesmönstren. Könsskillnaderna ifråga om alkoholkonsumtionen var fortfarande stora i Danmark år 1988. Kvinnor drack betydligt mindre alkohol än männen. Av männen hade mer än varannan, av kvinnorna endast var fjärde, druckit minst 400 cl absolut alkohol under de senaste 12 månaderna (mer än fem portioner per vecka) (Tabell 2). Av männen uppgav sig en tredjedel bli berusad minst en gång i månaden, medan endast en femtedel av kvinnorna uppgav sig bli det. Sättet att dricka varierade också mycket enligt kön. I Danmark var helnykterhet sällsynt bland både män och kvinnor, men kvinnorna följde betydligt oftare (56 %) än männen (29 %) det traditionella kvinnliga dryckesmönstret, där viner och t.o.m. spritdrycker föredras framför öl. Männen hade, å andra sidan, oftare än kvinnorna anammat antingen det nya kvinnliga dryckesmönstret (helst vin och öl) eller det maskulina dryckesmönstret (helst sprit). Männens och kvinnornas dryckesmönster varierade betydligt enligt ålder (Tabell 3 och 4). Äldre personer drack relativt mycket, medan de yngre oftare uppgav sig bli berusade. Helnykterhet var något som främst karaktäriserade äldre människor. För männens del betydde det 70-årsåldern, medan det bland kvinnorna var något som kunde märkas redan i 50-årsåldern. Däremot är helnykterhet mycket ovanlig bland yngre och medelålders i Danmark. Det traditionella kvinnliga dryckesmönstret mer vin än öl och mer vin spritdrycker än öl är typiskt för medelålders kvinnor (20-59 år). Däremot hör män under 30 sällan till denna kategori. Det nya kvinnliga dryckesmönstret, dvs. att man dricker mer vin än öl, och mer öl än vin och spritdrycker sammanlagt, var vanligast i den yngre medelåldern. Till den kategorin hörde ungefär 40 % av de 20-49-åriga männen och 24 % av de 20-39-åriga kvinnorna. Det manliga dryckesmönstret mer spritdrycker än vin var vanligast i den yngsta åldersgruppen, 15-19 år. I denna åldersgrupp följde två tredjedelar av männen och en tredjedel av kvinnorna detta mönster. Det var också relativt vanligt bland 70-89-åriga män (45 %) och 60-89-åriga kvinnor (22 %). De äldre danskarna avstår alltså antingen helt från alkohol eller så dricker de på ett maskulint sätt, genom att föredra spritdrycker framför vin. De kvinnliga dryckesmönstren passar inte dem. Värdena på den summerade skalan för maskulint drickande hög årskonsumtion, frekvent berusning och ett maskulint sätt att dricka minskade stadigt med tilltagande ålder, både bland män och kvinnor. Det beror till stor del på att det är så vanligt att dricka sig berusad bland yngre. Äldre människor 266 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 17, 2000 ( 4 )

konsumerade i själva verket relativt stora mängder alkohol jämfört med de yngsta, 15-16-åringarna. Sättet att dricka varierar alltså inte lineärt enligt ålder. Civilståndet hade ett statistiskt signifikant samband med dryckesmönstret. Personer som aldrig varit gifta (vanligen unga) drack sig oftare berusade, och hörde till den manliga dryckestypen. Den årliga alkoholkonsumtionen hade emellertid inget samband med civilståndet. Den höga frekvensen berusningsdrickande bland dem som aldrig varit gifta, i kombination med deras maskulina dryckesvanor, gjorde att värdena på skalan för manligt drickande under alla omständigheter var högre bland dem som aldrig varit gifta jämfört med dem som varit det. Invånarantalet hade ett statistiskt signifikant samband med mängden konsumerad alkohol och med hur ofta man druckit sig berusad: på större orter drack man mera och blev oftare berusad, jämfört med mindre orter. Dryckesmönstret (helnyktert, traditionellt kvinnligt, nytt kvinnligt respektive maskulint) hade däremot inget signifikant samband med invånarantalet. Trots det uppvisade de som bor på större orter högre värden på den kumulativa skalan för maskulint drickande, jämfört med dem som bor på mindre orter. Också utbildningen korrelerar med dryckesmönstret. Såväl den årliga konsumtionsnivån som berusningsfrekvensen ökade med personens utbildningsnivå (Tabell 5). Bland männen fanns det inget signifikant samband mellan utbildning och dryckesmönster, men nog bland kvinnorna. Ju högre utbildning en kvinna hade, desto oftare hörde hon till någon av de kvinnliga dryckestyperna, där viner föredras framför öl. Kvinnor med högst sju års skolgång var ofta antingen helnyktra eller maskulina drickare. Dryckesmiljön Efter att ovan ha analyserat den sociala bakgrundens direkta inverkan på dryckesvanorna, är det nu dags att studera de miljöer där alkoholen konsumeras, eftersom denna mellankommande variabel kan antas påverka dryckesmönstren. Av de tre miljöer som studerats hemmet, arbetet och puben var hemmet den vanligaste och puben den ovanligaste platsen för drickandet. Många drack också hemma hos sina vänner eller hos släktingar, eller på ett kafé eller en restaurang. Fyra femtedelar av de danska männen och kvinnorna uppgav att deras eget hem utgjorde en av de tre vanligaste dryckesmiljöerna. Att dricka hemma var vanligast bland medelålders (Figur 1). Åldersdifferenserna var starkt signifikanta för både män och kvinnor. De som var gifta drack oftare hemma än ogifta. Att dricka hemma var också vanligare bland tjänstemän och manliga företagare än bland arbetare. Figur 1. Drickandet hemma, enligt ålder och kön ( Dricker ofta hemma ) Procent Män Ålder Kvinnor Endast 23 % av männen och 5 % av kvinnorna uppgav att arbetsplatsen hörde till de tre viktigaste dryckesmiljöerna. Svaren på en annan fråga visade emellertid att hälften av de intervjuade männen, och en tredjedel av kvinnorna, åtminstone någon gång hade druckit på sin arbetsplats. Elva procent av männen och 13 % av kvinnorna hade gjort det enbart vid speciella tillfällen. Femton procent av männen och 13 % av kvinnorna hade druckit NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 17, 2000 ( 4 ) 267

alkohol på jobbet mellan några gånger i månaden till en gång i året. Det fanns däremot en betydande grupp män (24 %), men endast några kvinnor (4 %), som uppgav att de dricker alkohol på arbetsplatsen minst en gång i veckan. Att åtminstone ibland dricka på arbetsplatsen var vanligast bland 20-49- åringar (Figur 2). Män som aldrig varit eller som för närvarande var gifta drack oftare på jobbet än skilda män och änklingar. Figur 2. Drickandet på arbetsplatsen, enligt ålder och kön ( Dricker ibland på jobbet ) Procent sällan på arbetsplatsen. Skillnaden mellan könen var med andra ord större bland arbetarna än bland dem som gjorde icke-manuellt arbete. Det fanns emellertid ifråga om drickandet på arbetsplatsen en klar könsskillnad också inom tjänstemannakategorin. Om man ser till vem man senast drack tillsammans med (Figur 4), märker man att dubbelt fler av männen, eller 32 % (N = 707), jämfört med kvinnorna (15 %; N = 611), senast hade druckit tillsammans med sina arbetskamrater. Bland manliga högre och lägre tjänstemän samt yrkesutbildade arbetare hade mer än en tredjedel senast druckit tillsammans med sina arbetskamrater. Av kvinnorna i motsvarande grupper hade endast mellan en femte- och en sjättedel gjort det. Det sammanhänger med att regelbundet drickande på arbetsplatsen är såpass ovanligt bland kvinnor. Män Ålder Kvinnor Figur 4. Senast man drack med sina kolleger ( åtminstone ibland ) Bland män med lönearbete var sporadiskt drickande på jobbet vanligast bland yrkesutbildade arbetare och högre tjänstemän (Figur 3). Bland kvinnorna var de som drack mest på jobbet högre och lägre tjänstemän. Kvinnliga arbetare och företagare drack däremot mycket Kön Män Kvinnor Figur 3. Dricker alkohol på arbetsplatsen ( åtminstone ibland ) icke yrkesutbildad arbetare yrkesutbildad arbetare Yrkesställning lägre tjänsteman företagare högre tjänsteman totalt icke yrkesutbildad arbetare yrkesutbildad arbetare lägre tjänsteman företagare Yrkesställning Kön Män högre tjänsteman Kvinnor totalt Aderton procent av männen, 10 % av kvinnorna och majoriteten av de unga personerna nämnde puben som en av de tre viktigaste platserna (Figur 5). Personer som aldrig varit gifta drack signifikant oftare på pubar än gifta, skilda eller änkor/änklingar. Motivet till krogbesöket var för en del av dem säkerligen att man sökte en partner. Drickandet på puben hade däremot inget samband med yrkesställningen. Den effekt ortens storlek och utbildnings- 268 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 17, 2000 ( 4 )

Figur 5. Drickandet på puben, enligt ålder och kön ( Dricker ofta på puben ) Procent Män nivån har på valet av dryckesplats analyseras här inte i detalj. Endel av dessa samband kan utläsas ur Digram-resultaten i figurerna 6 och 7, nästa sida. Samband mellan dryckesmönster och miljö Ålder Kvinnor I det följande skall jag närmare analysera dryckesvanorna bland de män och kvinnor som uppgav att antingen hemmet, arbetsplatsen eller puben hörde till en av deras tre viktigaste dryckesmiljöer. De män och kvinnor som dricker hemma konsumerade större mängder alkohol än de som inte valde hemmet som en av de tre viktigaste platserna. Hemmadrickarna drack sig lika ofta berusade som andra danskar. Med avseende på dryckesmönstret hörde de som dricker hemma sällan till kategorin nykterister och föredrog vanligen antingen det traditionella eller det nya kvinnliga dryckesmönstret, dvs. vin och öl. Hemmadrickarna tillhörde sällan den spritinriktade manliga drickartypen. Att dricka hemma förefaller att hänga ihop med måttliga alkoholvanor. Män och kvinnor som valde arbetsplatsen som en av de tre viktigaste platserna konsumerade större mängder alkohol och blev oftare berusade, jämfört med dem som sällan drack på jobbet. För bägge könen gäller att nykterhet och manliga dryckesmönster inte var något som karaktäriserade dem som dricker på jobbet. Bland männen i denna grupp var det i stället vanligt med nya kvinnliga dryckesmönster, medan det bland kvinnorna var vanligt både med traditionella och med nya kvinnliga dryckesmönster. Att ofta dricka på puben korrelerade starkt med hög alkoholkonsumtion och frekvent berusningsdrickande. Varken män eller kvinnor som ofta dricker på puben passar ihop med det traditionella kvinnliga dryckesmönstret, med vin och sprit i stället för öl. Män som besöker pubar tillhörde ofta den manliga drickartypen (sprit), medan kvinnor som besöker pubar tillhörde den nya kvinnliga drickartypen (vin och öl). Att dricka utanför hemmet förefaller alltså att sammanhänga med en relativt hög alkoholkonsumtion. Den summerade skalan för maskulint drickande uppvisade betydligt högre värden för dem som uppgav att de oftast valde en eller flera av de tre miljöer som nämnts här, dvs. hemmet, arbetsplatsen och puben, jämfört med dem som inte nämnde någon av dessa platser. De sistnämnda drack antingen hemma, på andra platser, eller så uppgav de inte alls någon plats. Slutsatser Bakgrundsvariablerna (ålder, utbildning, yrkesställning, invånarantal och civilstånd) antogs påverka de mellankommande variablerna (hemmet, arbetsplatsen och puben som dryckesarenor), och därigenom indirekt påverka dryckesmönstren. Den kausala modellen inkluderar emellertid också en analys av hur bakgrundsvariablerna direkt påverkar dryckesmönstren. 1 Den kausala analysen visar att låg ålder har ett direkt samband med mäns, men däremot inte med kvinnors maskulina dryckesmönster (Figurerna 6 och 7). De dryckesmiljöer unga personer föredrar bidrar också till deras manliga sätt att dricka: unga personer av bägge kö- NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 17, 2000 ( 4 ) 269

Figur 6. Faktorer som förklarar danska mäns maskulina drickande 1988. Digram-analys, gammavärden Figur 7. Faktorer som förklarar danska kvinnors maskulina drickande 1988. Digram-analys, gammavärden Maskulint dryckesmönster Puben Hemmet Arbetet Gift Utbildad Ung Förvärvsarbetande Maskulint dryckesmönster Typ av variabler: Beroende variabel Dryckesmönster Puben Hemmet Arbetet Mellankommande Dryckesplatser Gift Storstad Utbildad Förvärvsarbetande Förklarande variabler Social bakgrund Ung Typ av variabler: Beroende variabler Mellankommande Dryckesmönster Dryckesplatser Gammavärden Förklarande variabler Social bakgrund Gammavärden nen dricker ofta på puben och unga män ofta på jobbet. Det att unga och välutbildade män och kvinnor ofta är yrkesverksamma, och därmed införlivas i arbetslivets dryckeskultur, förstärker de maskulina dryckesvanorna. 2 Å andra sidan finns det bland männen ett samband mellan att vara yrkesverksam och att vara gift. Äktenskap minskar mäns drickande på pubar, vilket reducerar deras storkonsumtion. Bland kvinnorna leder äktenskap till att drickandet hemma ökar, vilket enligt våra resultat bidrar till att de anammar maskulina dryckesmönster. En motsatt effekt av äktenskapet är att gifta kvinnor undviker drickande på arbetsplatsen och puben. Det gör i sin tur att de i mindre grad imiterar de manliga dryckesvanorna. Hög utbildning har bland männen ett direkt samband med ett maskulint sätt att dricka. Bland kvinnorna har utbildningen endast ett indirekt samband med anammandet av maskulina dryckesmönster: utbildade kvinnor dricker ofta hemma och på arbetsplatsen, vilket leder till att de anammar maskulina mönster. Utbildning, lönearbete och äktenskap ökar de dagliga kontakterna mellan män och kvinnor. Resultaten visar också att dessa faktorer uppmuntrar kvinnorna att dricka i olika typer av miljöer. Utbildade och gifta kvinnor dricker också ofta hemma med sin partner. Unga och/eller ogifta kvinnor föredrar däremot att konsumera alkohol på pubar och på arbetsplatsen. Alla de tre dryckesmiljöer som här har studerats inbegriper kontakt med män, vilket bidrar till att kvinnorna anammar maskulina dryckesmönster, och därmed konsumerar större mängder. Översättning: Thomas Rosenberg 270 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 17, 2000 ( 4 )

NOTER 1. För att förtydliga och förenkla bilden visas här endast gammakoefficienterna för de värden som överstiger.20, även om gammakoefficienter på mer än.10 i detta stora datamaterial var statistiskt signifikanta. 2. Bland kvinnorna var gammakoefficienten mellan yrkesställning och drickande på arbetsplatsen.17, och därför visas sambandet inte i figur 7. REFERENSER Ahlström, Salme (1987): Women s Use of Alcohol. I: Jussi Simpura (ed.): Finnish Drinking Habits. Results from Interview Surveys Held in 1968, 1976 and 1984. Helsinki: The Finnish Foundation for Alcohol Studies 35, 109-134 Canfau (1991): Årsberetning for Center for Alkohol- og Narkotikaforskning ved Aarhus Universitet 1991. Aarhus: Canfau Haavio-Mannila, Elina (1991a): Kollegers och familjemedlemmars inverkan på kvinnors alkoholkonsumtion. I: Margaretha Järvinen & Pia Rosenqvist (red.): Kön, rus och disciplin. En nordisk antologi. Helsinki: Nordiska nämnden för alkohol- och drogforskning (NAD) publikation 20, 153-175 Haavio-Mannila, Elina (1991b): Impact of Co- Workers on Female Alcohol Use. Contemporary Drug Problems 18 (4): 597-627 Holmila, Marja (1991): Kvinnliga storkonsumenter i Helsingforsregionen. I: Margaretha Järvinen & Pia Rosenqvist (red.): Kön, rus och disciplin. En nordisk antologi. Helsinki: Nordiska nämnden för alkohol- och drogforskning (NAD), publication 20, 137-152 Järvinen, Margaretha & Ólafsdóttir, Hildigunnur (1989): Drinking Patterns among Women in the Nordic Countries. I: Elina Haavio-Mannila (ed.): Women, Alcohol, and Drugs in the Nordic Countries. Helsinki: Nordic Council for Alcohol and Drug Research (NAD), Publication No. 16, 47-75 Sabroe, Knud-Erik (1992): Grunde til at drikke/ ikke drikke alkohol. Aarhus: Skrifter fra Center for Alkohol- og Narkotikaforskning ved Aarhus Universitet 1 (2): 37-61. NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 17, 2000 ( 4 ) 271

Tabell 1. Alkoholbruket bland kvinnor i åldern 20-69 i de nordiska länderna Mått på alkohol- Danmark Finland Island Norge Sverige konsumtion 1988 1979 1979 1979 1979 (854) (1119) (1111) (789) (911) Har inte druckit någon alkohol under de senaste 12 8 23 26 20 15 månaderna Dricker minst 400 cl alkohol per år 27 11 7 11 12 Berusad minst en gång per månad 18 13 30 11 9 Dricker öl minst en gång i veckan 46 17 3 17 14 Dricker vin minst en gång i veckan 66 7 6 13 18 Dricker sprit minst en gång i veckan 18 7 6 13 9 Tabell 2. Danskarnas dryckesvanor enligt kön, % Dryckesvanor Män Kvinnor Totalt Könsskillnadens signifikansnivå 1) Årlig alkoholkonsumtion > 400 cl 54 24 39 *** Månatlig berusning 34 19 27 *** Dryckessätt Helnyktra 5 9 7 Traditionellt kvinnliga 29 56 43 Nya kvinnliga 33 19 26 Manliga 33 16 24 Totalt 100 100 100 *** Genomsnittligt värde på kumulativ skala för manligt drickande 10.0 8.2 9.1 *** N 908 935 1843 1) *** P <.001, ** P <.01 and * P <.05. 272 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 17, 2000 ( 4 )

Tabell 3. Danska mäns dryckesvanor enligt åldersgrupp, % Dryckesvanor 15-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-89 Åldersdifferensens signifikansnivå Årlig alkoholkonsumtion > 400 cl 49 61 63 58 57 44 31 *** Månatlig berusning 66 60 42 26 7 8 - *** Dryckessätt Helnyktra 3 2 2 3 7 7 13 Traditionellt kvinnliga 9 21 32 38 33 31 28 Nya kvinnliga 20 39 46 37 30 26 14 Manliga 68 38 20 22 30 36 45 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 *** Genomsnittligt värde på kumulativ skala för manligt drickande 11.2 11.1 10.5 10.0 9.4 8.9 8.1 N 69 161 195 165 123 108 85 Tabell 4. Danska kvinnors dryckesmönster enligt åldersgrupp, % Dryckesvanor 15-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-89 Åldersdifferensens signifikansnivå Årlig alkoholkonsumtion > 400 cl 15 27 27 32 20 15 12 *** Månatlig berusning 54 34 17 8 2 2 - *** Dryckessätt Helnyktra 7 5 4 4 12 17 25 Traditionellt kvinnliga 39 59 60 70 60 43 43 Nya kvinnliga 20 23 25 17 11 17 10 Manliga 34 13 11 9 17 23 22 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 *** Genomsnittligt värde på kumulativ skala för manligt drickande 9.3 8.9 8.5 8.5 7.6 7.4 7.0 N 61 186 197 173 111 111 89 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 17, 2000 ( 4 ) 273

Tabell 5. Dryckesmönster enligt utbildning och kön, % Dryckesvanor Grundskola i Grundskola i Mellanskola Student- Utbildningsma. 7 år ma. 8 år eamen differensens signifikansnivå Årlig alkoholkonsumtion > 400 cl Män 42 53 60 70 *** Kvinnor 15 19 26 39 *** Månatlig berusning Män 10 39 38 53 *** Kvinnor 3 19 16 36 *** Dryckessätt Helnyktra, Män 7 6 3 2 Helnyktra, Kvinnor 17 7 7 3 Trad. kvinn M 28 23 32 30 Trad. kvinn K 44 61 58 69 Nya kvinn M 30 35 34 37 Nya kvinn K 15 16 22 21 Manliga M 35 36 31 31 Manliga K 24 16 13 7 Totalt M 100 100 100 100 Totalt K 100 100 100 100 *** Genomsnittligt värde på kumulativ skala för manligt drickande Män 9.1 10.2 10.3 11.0 *** Kvinnor 7.8 8.2 8.4 9.4 *** Antal svarare Män 290 174 316 128 Kvinnor 264 171 350 150 274 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 17, 2000 ( 4 )