Fortsatt optimism om egna ekonomin. Konsumentklimatet Mars 2012 1524240 Karna Larsson-Toll

Relevanta dokument
Innehåll. 1. Om undersökningen Konsumentklimatet inför andra kvartalet Vad prioriterar man om man får mer att röra sig med?

Vad lägger man pengarna på 2012 och hur skiljer det mellan stad och land? Konsumentklimatet Januari Karna Larsson-Toll

Färre tror på bättre egen ekonomi. Konsumentklimatet september Karna Larsson-Toll

Höginkomsttagare räknar med att få mer pengar att röra sig med Konsumentklimatet oktober 2009

Ökad optimism men var sjunde räknar med sämre ekonomi. Konsumentklimatet November Karna Larsson-Toll

Konsumentklimatet December Karna Larsson-Toll. TNS SIFO Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11

Konsumentklimatet November Karna Larsson-Toll. TNS SIFO Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11

30-49-åringars syn på det kommande året. Konsumentklimatet juni Karna Larsson-Toll

Mäns prioritering av fabriksny bil sjunker

Prioritering av finansiellt sparande inför 2010 Konsumentklimatet januari Karna Larsson-Toll

Prioritering av sparande ökar. Konsumentklimatet augusti Karna Larsson-Toll

Mindre optimism om egna ekonomin. Konsumentklimatet Juni Karna Larsson-Toll

Pensionärer räknar med sämre ekonomi Konsumentklimatet september Karna Larsson-Toll

Vart går skatteåterbäringen?

Allmänheten anar bistrare tider och vill spara

Fler vill spara eventuella extrapengar. Konsumentklimatet Aug Karna Larsson-Toll

Intresset för bättre bostad ökar

Vad drar man in på om man får mindre pengar?

Skandias plånboksindex. Juni,

Skandias plånboksindex. September,

Skandias plånboksindex. April,

Vad drar man in på vid finansiell kris

Skandias plånboksindex. Mars,

Scandinavian Internal Tracker

Skandias plånboksindex. December,

Skandias plånboksindex. September 2015

Skandias plånboksindex. December 2015

Skandias plånboksindex. Juni,

Skandias plånboksindex. Oktober,

VAD MAN DRAR IN PÅ NÄR DET ÄR FINANSIELL KRIS

Naturskyddsföreningen Attityder till flygskatt

Skandias plånboksindex. December 2016

Skandias plånboksindex. Juni 2017

FLYGET OCH MILJÖN Toivo Sjörén

Skandias plånboksindex. Mars 2017

Kommunalrådens syn på privatisering av statlig verksamhet

Skandias plånboksindex. Juni 2016

Skandias plånboksindex. September 2017

Kännedomsundersökning 2013

RESEARCH INTERNATIONAL SWEDEN AB ETANOL OCH BIODIESEL /

Terrängtrafikens omfattning i fjällen Länsstyrelsen i Norrbottens län

Kännedomsundersökning Ulla Holmberg & Fredrik Robertson P

Fairtrade Kännedomsundersökning

ANVÄ NDNING OCH ATTITYD TILL DATORER OCH IT. 1. Förord Metodsammanställning Användning och attityd till datorer och IT...

Spel på Internet. En undersökning bland allmänheten för Lotteriinspektionen. Christer Boije, Projektnummer:

Skandias plånboksindex. September 2016

Kännedomsundersökning Fairtrade Sverige. Kännedomsundersökning 2016

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001 E LEVER PÅ OLIKA PROGRAMS ANVÄ NDNING OCH. 1. Förord Metodsammanställning...3

1. Förord Metodsammanställning Användning och attityd till IT Elever och IT Rankinglistor...40

1. Förord Metodsammanställning IT-baserade läromedel Skolbok i tiden Kollegiet.com ITIS 31

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

Allmänheten om klimatförändringar

Vad drar man in på om man får mindre pengar?

Köplusten av kapitalvaror ökar

KK-Stiftelsen 1999 Användning och attityder till IT. Användning och attityder till IT

Hushållsbarometern våren 2007

FLYGET OCH MILJÖN. En rapport från Sifo. Toivo Sjörén & Izabella Berger

Fjärrvärme 2011 E.ON. Jon Andersson, Projektnummer:

Hushållsbarometern hösten 2006

Mag- och tarmförbundet. Tarmcancerrapporten 2012/13

Nordnet Sparindex. 1. Nordnet Sparindex. 2. Svenskarnas tro på börsutvecklingen. Sverige och Norden, Q2 2012

EOS EB117 Consumer. Januari PROJEKTLEDARE: Johan Hansson PROJEKTNUMMER:

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

Nordeas börsbarometer Oktober 2013

Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka. Tarmcancerrapporten 2010

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

Ekonomirapport från SKOP om Hushållens ränteförväntningar, 1 augusti 2019

RESEARCH INTERNATIONAL SWEDEN AB Projekt

Småföretagare och pension

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan

Svenskarna och sparande Resultatrapport

Nordeas Trygghetsindex 2011

Småföretagsbarometern

Inlåning & Sparande Nummer februari 2013

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2004

Post- och telestyrelsen BEFOLKNINGENS POST- OCH KASSAVANOR 2004 T-25055

Deklarationsdax Åldersskillnader

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005

Omvärldsundersökning: Energieffektivisering och människors förhållande till koldioxidutsläpp

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.

Innehåll KK-STIFTELSEN Förord Metodsammanställning Pojkars och flickors datoranvändning Publiceringsregler...

Pensionsbarometern Januari-februari 2005

Nordeas börsbarometer Januari 2015

Hushållsbarometern våren 2009

Svenskarnas syn på utvecklingen av elbilar

Svenskt Näringsliv. Kvalitet, svenska sjukhus

Fondbarometern. Om svenska folkets syn på börsen och fondsparande SBAB Fondbarometern nr

Åkeribarometern, kvartal 1, 2013

Hushållet ska ha en digitalbox utan kort eller inbyggd i sin TV, de ska inte ha utgifter för några kommersiella kanaler.

Framtidstro präglar skåningens syn på privatekonomin

eworkbarometern VÅREN 2013

Inlåning & Sparande Nummer april 2015

Så blir de gyllene åren om sparande, boende och ekonomisk planering

Allmänhetens attityder till studieförbunden 2013

Nordnet Sparindex. 1. Nordnet Sparindex. 2. Svenskarnas tro på börsutvecklingen. Sverige och Norden, Q1 2012

Hushållsbarometern Våren 2008

Brukarundersökning 2010 Särvux

Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer

MARKNADSRAPPORT SEPTEMBER 2017

Transkript:

TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Fortsatt optimism om egna ekonomin Konsumentklimatet Mars 2012 1524240 Karna Larsson-Toll

Innehåll 1. Om undersökningen 2 2. Konsumentklimatet i mars 2012 2 3. Vad prioriterar man om man får mer pengar att röra sig med? 6 3.1. Prioritering av finansiellt sparande 8 3.2. Prioritering av konsumtion 11 3.3. Prioritering av kapitalvaror 14 3.4. Prioritering av bostäder 19 4. Frågeformulär 24 5. Appendix A. Publiceringsregler 25 Projektnummer 1524240 1

1. Om undersökningen Allmänheten har blivit mer optimistisk när det gäller den egna plånboken 2012. Men de äldre hänger inte med; bland dem är tron att man ska få mer pengar att röra sig med betydligt lägre än i andra åldersgrupper. Om man får mer pengar att röra sig med skulle dessa i första hand användas för finansiellt sparande. Färre vill sätta pengarna i bank, men fler vill betala skulder och fler vill köpa värdepapper. Prioriteringen av semesterresor sjunker. Däremot har prioriteringen av kläder ökat. Intresset för att använda pengarna till kapitalvaror sjunker totalt. Både prioriteringen för bil och för maskiner för kök och tvätt sjunker. Däremot ökar prioriteringen av möbler och heminredning. Prioriteringen av bättre bostad ökar, men pga skillnader mellan män och kvinnor är det svårt att säga vad det kommer att leda till. Undersökningen genomfördes under perioden 5-12 mars 2012, då 1.122 intervjuer gjordes i Sverige med personer i åldern 15 år och äldre. Undersökningen gjordes online. Det innebär att personer, som inte använder Internet, inte kommer med i undersökningen. Tidigare månader har omfattat ungefär lika många intervjuer vardera. Urvalet dras slumpmässigt ur TNS SIFOs onlinepanel, som rekryterats riksrepresentativt via telefon och postala utskick. 2. Konsumentklimatet i mars 2012 Den svenska allmänheten blir alltmer optimistisk om sin egen ekonomi det kommande året. Man är nu tillbaka på den nivå som gällde i april förra året, när det gäller nettot mellan de som tror att de kommer att få mer och de som tror att de kommer att få mindre pengar att röra sig med. Projektnummer 1524240 2

Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? Index = Nettoskillnad mellan dem som svarar mer och dem som svarar mindre. Index 20 15 10 5 0-5 2009 2010 2011 2012 Källa: TNS SIFO Konsumentklimat, baserat på cirka 1000 intervjuer per månad i Sverige, webintervjuer TNS SIFO 2011 3 Det är nu mer än var fjärde som tror att man kommer att få mer pengar att röra sig med. Samtidigt tror 12 procent av allmänheten (15 år och äldre) att man kommer att få mindre pengar att röra sig med. Sex av tio tror att det kommer att bli ungefär oförändrat. Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? % 35 30 25 Mer 20 15 10 Mindre 5 0 2009 2010 2011 2012 TNS SIFO 2011 4 Den fråga som ställdes löd: Projektnummer 1524240 3

Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? Observera att vi här talar om hur mycket pengar man kommer att ha att röra sig med (likvida medel) och inte om hur nettot av tillgångar och skulder totalt kommer att utveckla sig. Män tror i högre utsträckning än kvinnor att de kommer att få mer pengar att röra sig med. Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? 64 55 Män Kvinnor 32 21 12 12 Mer Som nu Mindre Vet ej Mars 2012 1 3 % TNS SIFO 2011 5 Det är också så det generellt har sett ut de senaste åren, med undantag för november 2011, då kvinnorna i lika hög grad som männen trodde att de skulle få mer att röra sig med. Kvinnorna tycks alltså inte ha några större förhoppningar om att det förhållandet, att kvinnolönerna generellt ligger klart lägre än männens, ska komma att ändras i år heller. Projektnummer 1524240 4

Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? % 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Andel som svarar Mer Män Kvinnor 2009 2010 2011 2012 TNS SIFO 2011 6 Liksom tidigare är de yngsta de mest optimistiska, när det gäller de framtida ekonomiska utsikterna. (Observera att vi mäter bland personer som använder Internet, eftersom undersökningen görs on-line. Det innebär något sämre representativitet bland äldre.) Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? 15-29 år 59 66 80 30-49 år 50-64 år 65+ år 45 39 29 21 25 12 11 11 15 4 1 2 1 % Mer Som nu Mindre Vet ej Mars 2012 TNS SIFO 2011 8 Projektnummer 1524240 5

Liksom tidigare är de med högst inkomst de mest optimistiska. Men också bland låginkomsttagarna finns en liten övervikt av dem som tror på mer jämfört med dem som tror på mindre pengar. Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? 32 26 23 62 61 59 6 12 17 1 1 Hushållsinkomst Hög Medel Låg 2 % Mer Som nu Mindre Vet ej Mars 2012 TNS SIFO 2011 10 3. Vad prioriterar man om man får mer pengar att röra sig med? Om man får mer pengar att röra sig med uppger allmänheten i Sverige nu i första hand att de prioriterar att åka på semester. I andra hand kommer att spara pengarna och i tredje att betala av skulder. Nästan sex av tio tillfrågade anger ett av dessa tre alternativ. Den fråga som ställdes löd: Om din inkomst sedan skatten är dragen skulle öka så att du får lite mer pengar (ungefär 5 procent mer sedan skatten är dragen) att röra dig med, vad skulle du helst använda dessa pengar till? 19 olika fasta svarsalternativ angavs förutom Annat, vad? och Vet ej. Vi har klumpat ihop dessa alternativ till fyra olika kategorier samt tveksam, vet ej. Det allmänheten just nu vill satsa eventuella extrapengar på är i första hand någon form av finansiellt sparande. I andra hand är det någon form av konsumtion. Projektnummer 1524240 6

Om din inkomst sedan skatten är dragen skulle öka så att du får lite mer pengar (ungefär 5 procent mer sedan skatten är dragen) att röra dig med, vad skulle du helst använda dessa pengar till? Bostad Sverige, Mars 2012 Totalt 1.122 intervjuer Kapitalvaror Konsumtion Finansiellt sparande Tveksam, vet ej 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 % TNS SIFO 2011 12 Det här varierar över tiden. Totalt har prioriteringen av det finansiella sparandet ökat, medan prioriteringen av konsumtionen minskat den senaste månaden. Prioriteringen av kapitalvaror har varit nedåtgående sedan toppnivån i november. Prioriteringen av bostäder har gått upp efter den låga noteringen i februari. Vad man prioriterar man om man får mer pengar att röra sig med? Sverige Procent 50 45 40 35 30 25 Finansiellt sparande Konsumtion Kapitalvaror Bostad Vet ej 20 15 10 5 0 2008 2009 2010 2011 2012 Månadsmätning TNS SIFO 2011 13 Projektnummer 1524240 7

3.1. Prioritering av finansiellt sparande Spara pengarna Även om prioriteringen av finansiellt sparande gått upp i mars, så beror det inte på prioriteringen av att sätta pengarna på banken. Men långsiktigt (12-månaders rullande medeltal) är ändå prioriteringen av sparande på väg upp. Värdepapper Prioriteringen av köp av aktier och andra värdepapper störtdök i september 2011 och låg då på det lägsta värdet sedan i januari 2008. Det starka turbulensen på börsen skrämde bort många, särskilt efter de erfarenheter man gjorde i finanskrisen 2008 och den sjunkande börsen under året. De senaste två månaderna har viljan att sätta pengar i värdepapper ökat. Projektnummer 1524240 8

Det är männen, som drar upp prioriteringen av värdepapper nu, medan kvinnorna istället vill satsa sina pengar på annat. Betala skulder Intresset för att amortera av skulder låg relativt högt i november, men sjönk sedan i december och början av 2012, i samband med att Riksbanken sänkte räntan med 0,25 procentenheter i december. Nu i mars har viljan att betala av skulder ökat igen. Projektnummer 1524240 9

Försäkring Även om många har kapitalförsäkringar har detta knappast någon hög prioritet när det gäller eventuella extrapengar. prioriteringen ligger konstant under en procentenhet. (Med så små siffror blir den statistiska felmarginalen också större än för de flesta andra tidsserier här.) Gåva till barn och barnbarn Gåva till barn och barnbarn ligger däremot normalt klart högre. De två senaste månaderna har prioriteringen sjunkit och nu är det cirka 2 procent av samtliga som i första hand skulle Projektnummer 1524240 10

använda eventuella extrapengar till sina barn eller barnbarn. 3.2. Prioritering av konsumtion Semesterresor Prioriteringen av semesterresor ökade kraftigt i januari till en ovanligt hög nivå, men har sedan minskat igen i februari och mars. Kvinnornas prioritering av semesterresor ligger klart högre än männens. Det är i första hand männen, som svarar för nedgången i mars. Projektnummer 1524240 11

Nya kläder Efter en djup nedgång av prioriteringen av nya kläder i januari har prioriteringen ökat i både februari och mars. Vårsolen och reklamkampanjer för nya, färgrika kläder ser ut att kunna stimulera intresset för att använda eventuella extrapengar till kläder. Bättre och godare mat hemma Prioriteringen för bättre och godare mat hemma har sjunkit de senaste månaderna. Projektnummer 1524240 12

Restaurangbesök, krogen Prioriteringen för att gå ut och äta och dricka sjönk under hösten, i väntan på sänkningen av restaurangmomsen från 25 till 12 procent 1 jan 2012. I början av det nya året steg den kraftigt, men i mars har den sjunkit något igen. Läkarvård, tandläkare, medicin Andelen som fått avstå från att gå till läkare/ tandläkare eller att lösa ut medicin, och därför skulle använda eventuella extra pengar till det i första hand, sjönk i februari till den lägsta noteringen på flera år. Nu har nivån dessvärre ökat igen i mars. Projektnummer 1524240 13

Annat Annat kan t ex vara lite olika typer av hobbies eller fritidssysselsättningar. Prioriteringen av detta ökade i februari och ytterligare något i mars. 3.3. Prioritering av kapitalvaror Möbler och heminredning Prioriteringen av möbler och heminredning hade en sjunkande tendens i slutet av förra året och början av 2012. I mars har den emellertid ökat, så att den nu är uppe på en mer normal nivå igen. Projektnummer 1524240 14

Bruna varor Prioriteringen av platt-tv, stereo, DVD och liknande så kallade bruna varor ökade i januari, och har nästan hållit sig kvar på den nivån även i februari och mars. Mobiltelefon, bredband Mp3 etc Mycket pengar läggs på kapitalvaror för kommunikation som mobiltelefon, bredband, Mp3spelare etc. Men det tycks snarast vara spontana investeringar. Normalt är detta inget område som man går och längtar efter att få lägga pengar på. Däremot har vi kunnat se flera ovanligt höga värden på senare tid: både i maj, augusti och november 2011 uppmättes högre värden än vi annars sett de senaste åren. Det tycks ha blivit en mer turbulent efterfrågan, vilket antyder att investeringarna kanske inte är lika spontana längre, utan att man nu väntar in särskilda lanseringar och recensionerna av dem. Värdena under första kvartalet 2012 har emellertid legat mycket lågt; långt under toppnoteringarna från 2011. Projektnummer 1524240 15

Maskiner för hushållsarbete, kök och tvätt Prioriteringen av så kallade vitvaror låg i augusti - september och november 2011 ovanligt högt. I december sjönk prioriteringen, och efter att ha hållit sig på ungefär samma nivå i tre månader sjönk prioriteringen ytterligare till en bottennivå i mars. Fabriksny bil Prioriteringen av fabriksny bil steg kraftigt i februari 2012, men sjönk åter tillbaka i mars. Projektnummer 1524240 16

Långsiktigt har prioriteringen av fabriksny bil ökat på senare år, och trots en liten nedgång det senaste halvåret ligger den nu relativt högt Vad det kommer att leda till är däremot osäkert, med tanke på att det är så stora skillnader i prioritering mellan män och kvinnor. Om dessa åsiktsskillnader finns inom samma familj är det osäkert vem som kommer att vinna dragkampen. Projektnummer 1524240 17

Begagnad bil Däremot ses ingen motsvarande kraftig upp- och nedgång för begagnad bil. Där är tendensen långsamt sjunkande under en längre period. (Observera att det inte är samma skala för fabriksny och begagnad bil.) Båt Prioriteringen av båt håller sig normalt strax under en procentenhet. I januari sjönk det och februari blev inte bättre. Prioriteringen ligger nu på en ovanligt låg nivå. Projektnummer 1524240 18

Långtidstrenden (12-månaders rullande värden) låg mycket lågt under finanskrisen, men ökade under 2009 fram till vändningen mars 2010. Därefter sjönk den i stort sett till mars 2011, ökade under resten av 2011. I början av 2012 sjönk den och ligger nu på en lägre nivå än under större delen av 2011. 3.4. Prioritering av bostäder Bättre (permanent-)bostad Efter en nedgång av prioriteringen av bättre (permanent-)bostad i januari och februari har intresset för att byta upp sig nu ökat i mars. Projektnummer 1524240 19

Prioriteringen av bättre bostad har ökat i samtliga åldersgrupper. Det är kvinnorna som svarar för uppgången i mars. Männens prioritering sjunker däremot även i mars. Därför är det osäkert i vilken utsträckning den ökade prioriteringen kommer att påverka de större bostäderna, som passar för familjer. Projektnummer 1524240 20

Bland personer som räknar med att få mer pengar att röra sig med har prioriteringen av bättre bostad sjunkit. Det är framför allt männen, som dragit ned sin prioritering. Långsiktigt ligger prioriteringen av bostäder relativt högt. Projektnummer 1524240 21

Fritidshus Även prioriteringen av fritidshus har ökat något i mars, fast mer marginellt. (Observera att skalorna är olika för permanentbostad och fritidshus). Långsiktigt har prioriteringen av fritidshus sjunkit under de senaste åren. Projektnummer 1524240 22

Som alltid vid stickprovsundersökningar gäller att siffrorna är närmevärden, inte exakta. Projektnummer 1524240 23

4. Frågeformulär TILL ALLA 1. Om din inkomst sedan skatten är dragen skulle öka så att du får lite mer pengar (ungefär 5 procent mer sedan skatten är dragen) att röra dig med, vad skulle du helst använda dessa pengar till? TILL ALLA 2. Om din inkomst istället skulle minska något (ungefär 5 procent mindre sedan skatten är dragen), vad skulle du då i första hand dra in på? Svarsalternativ till fråga 1 och 2: 1. Möbler, heminredning 2. TV, radio, stereo, DVD etc 3. Mobiltelefon, bredband, Mp3spelare 4. Maskiner för hushållsarbete, kök och tvätt 5. Bättre bostad 6. Fritidshus 7. Fabriksny bil 8. Begagnad bil 9. Båt 10. Semesterresor 11. Tandläkare, läkarvård, medicin 12. Nya kläder 13. Bättre och godare mat hemma 14. Restaurangbesök, krogen 15. Spara pengarna 16. Köpa aktier eller andra värdepapper 17. Köpa försäkring 18. Betala skulder 19. Gåva till barn/ barnbarn 20. Annat vad? 21. Tveksam, vet ej TILL ALLA 3. Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? 1. Mer pengar 2. Ungefär som nu 3. Mindre pengar 4. Tveksam, vet ej Projektnummer 1524240 24

5. Appendix A. Publiceringsregler Förtydligande av TNS SIFO ABs allmänna villkor vid publicering Rapport som innehåller resultat från undersökning utförd av Företaget TNS SIFO AB, på en klients uppdrag, är klientens egendom. Copyrighten tillfaller TNS SIFO AB om ej annat överenskommits. Om annat ej skriftligen överenskommits, förblir frågeformulär, data och annat material till samtliga undersökningar TNS SIFO ABs egendom. TNS SIFO AB skall ge sitt skriftliga samtycke till publicering av undersökningsresultat till allmänheten. Samtycke lämnas rutinmässigt om ej särskilda motskäl finns. I TNS SIFO ABs intresse ligger att förhindra felaktigheter i faktaredovisningen och missledande tolkningar av undersökningsresultaten. Om en klient publicerar missvisande siffror eller gör ett missvisande urval av undersökningsresultat, förbehåller sig TNS SIFO AB rätten att publicera korrekta och kompletterande delar av samma undersökning för att redovisa en mer rättvisande och avvägd tolkning. Följande skall ingå i all publicering: frågornas exakta lydelse den intervjuform som använts i undersökningen, t ex telefonintervjuer, besöksintervjuer eller postala enkäter undersökningspopulation, t ex intervjupersonernas ålder antal intervjupersoner tiden för fältarbetet urvalsmetod om annan metod använts än en som är slumpmässig i alla steg Publicerade undersökningsresultat skall normalt ej vara baserade på mindre än 1000 intervjuer. Kunden skall alltid ange TNS SIFO AB eller dess kända varumärken som källa. När en klient publicerar resultat från en undersökning av TNS SIFO AB, skall den information som ges i första hand gälla klientens egna produkter och/eller tjänster. Information om undersökningsresultatet förande konkurrenters produkter och tjänster kan innefattas, men skall komma i andra hand i presentationen. Undantag och variationer i dessa regler tillåts då särskilda skäl föreligger och beviljas av TNS SIFO ABs direktion. För att gälla skall sådana undantag och ändringar lämnas skriftligen. Detta förtydligande vid publicering följer TNS SIFO ABs allmänna villkor, 26/04/02. 050503 Projektnummer 1524240 25