Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer



Relevanta dokument
växtförädling i Sverige och i Norden KSLA den 20 april 2012

för svensk och nordisk marknad

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Vikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter

Vad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

Allt började långt tidigare!

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk. Ola Sixtensson

Utveckling för Lantmännens växtförädling

Grogrund SLUs Centrum för förädling av Livsmedelsgrödor. Lena Åsheim Ordförande för Styrgruppen

Kalkylprojekt Totalstegkalkyler

Miljöersättningar Minskat kväveläckage

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

Strategi ( ) för Grogrund SLU:s centrum för förädling av livsmedelsgrödor

Eng Wide LM-Lantbruk. Brunnby Tina Henriksson, höstveteförädlare Lantmännen Lantbruk

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Lantmännens växtförädling i havre

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

SLU Alnarp Håstadiusseminariet

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

I huvudet på en växtförädlare

Tips på VPE-föredrag Nilla Nilsdotter-Linde

Det nordiska samarbetet

Växtförädling i vårraps SUF s sommarmöte

SLU-Grogrund SLUs Centrum för Växtförädling av Livsmedelsgrödor. Eva Johansson Programchef Institutionen för Växtförädling

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013

Utnyttjande i praktisk växtförädling SUFs sommarmöte 4 juni 2019

Så här fortsätter Greppa Näringen

Projektet består av fem delar som speglar hela värdekedjan från jord och odling till bakning, matlagning och konsumtion.

Samverkan är nyckeln till framgång

SLU Alnarp- Partnerskap Alnarp

Landsbygdsprogrammet

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Energiodlare och användare tillsammans

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

8 Råg 9 Majs 10 Bovete 11 Spannmålsförsök Råg Råg, helsäd biogas Råg, hybrid Råg, utsäde Majs, CCM Majs, ensilage Majs, ensilage biogas Majs, mogen sk

Partnerskap Alnarp. möteplatsen mellan akademi och näringsliv

Korta fakta om. svensk växtodling. Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig. svensk växtodling

Tadzjikistan. Support to Seed Industry Development in the Republic of Tajikistan. Anna Berlin Sveakonferensen

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

Ekologisk produktion lantbruk

Forskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015

"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna".

Inger Åhman Inst. för växtförädling Alnarp. Havrebladlusresistens från vildkorn till odlat korn utveckling av växtmaterial under mer än 25 år

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Ökad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling

Välkomna till 22:a ÖSF konferensen!

Lantmännens arbete med en ekostrategi från jord till bord

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2018

Värdet av honungsbins pollinering

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist

Välkomna till årets växtskyddsoch växtodlingskonferens Antal deltagare Dag 2 Dag 1

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Vad betyder SLU Alnarp för utvecklingen av skånskt lantbruk på års sikt? Lisa Germundsson

Var saknas finansiering i förslaget till åtgärdsprogram. Niklas Holmgren, vattendelegationen

Växtodlingskonferens Brunnby

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

Nordplus ny programperiod Roswitha Melzer Erasmus/Nordplus-seminarium 2 februari 2012

Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013

Stortältet. Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd.

Sverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Effekter av packning på avkastning

Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Areal för spannmålsodling minskar jämfört med 2016

Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Spannmål 29 maj 2018 Jönköping

Jordbruksverkets tidigare arbete med strategi för växtskydd

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Nuläge för nordiskt PPP Prebreeding. växtförädling

Förädling av spannmål viktiga egenskaper testas i nya försök

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Stöd för kompetensutveckling

Något mindre areal åkermark 2016 jämfört med Areal för spannmålsodling minskar. Minskad areal för oljeväxtodling

Vår roll inom växtodlingsförsök. Växjö möte

ENERGISKOG OCH HÅLLBARHET. utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi. Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI)

Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

12950/17 hg/sk 1 DG B 2B

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Jordbruksinformation Starta eko Växtodling

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Regnig höst 2017 innebar mer vårsådda grödor Mindre areal vete och större areal korn än 2017

Försöksåret 2012/2013

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

Effekt på arealstatistiken av ändrade stödregler. Minskad spannmålsareal samt ökad träda och vallareal. Masoud, Tarighi,

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Transkript:

Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer SUFs sommarmöte den 29 juni 2012 Växjö 2008 Norden stora regionala klimatskillnader! 1

Sverige samverkan samhälle och lantbruk Lång tradition av samverkan mellan samhälle och lantbruk Direkta statsanslag till växtförädling Gemensamt ägande i Svalöf AB Gemensam finansiering av projekt Nuläget Särskilt program vid SLU för publik växtförädling Formas/SLF utlysning 2009, nu oklart läge Motiv för samhällets engagemang Klimatförändring nya krav Mål för tillväxt, miljö, bioenergi, regional utveckling Internationellt fokus på stora grödor och marknader Norden är perifert, många små delmarknader Långsiktig verksamhet med små marginaler Nödvändig nordisk samordning Samverkan samhälle, näring och akademi förutsättning för framgång 2

Miljö Klimat Energi Bred genetisk bas för hållbar resistens mot skadegörare Effektivt utnyttjande av växtnäring Klimatanpassning kombination av ljus och utvecklingsrytm ändrat mönster för nederbörd nya skadegörare nya växtslag Sorter i fleråriga energigrödor Särskild kvalitet för etanol och RME Motiv för jordbrukets engagemang Växtförädling för ständigt förbättrade, anpassade sorter är basen för näringarnas konkurrenskraft (minst +0,5 %/år) max anpassade sorter ger mervärden Sorter för svensk profil Sorter för nya affärsmöjligheter Sorter för regional konkurrenskraft Anpassning till ändrat klimat 3

Kan inte marknaden lösa detta? Internationellt fokus på majs, soja, bomull, raps Europeiskt fokus på Väst och Centraleuropa resp majs, höstraps, sockerbetor, höstvete Kommersiell förädling för svensk marknad i höstvete, vårvete, korn (foder), havre, vårraps, vallväxter för södra Sverige (nettointäkt >10 mkr/program) Fortsatt strukturrationalisering Beroende av sorter framtagna för andra marknader Resistens, miljöaspekter, nya kvaliteter och anpassning till klimat är inga prioriterade delar av kommersiell förädling Varför program i stället för projekt? 1:a steg för att utnyttja resultat från växtförädlingsforskning och bioteknik Långsiktig utvecklingsverksamhet, långa cykler Verksamheten har kontinuerlig karaktär nya resistenskällor, nya kvalitetskrav, klimatanpassning Resultat mäts i sorter och genetiskt material bearbetat / anpassat för fortsatt förädling Verksamhet styrd av behov hos näring och samhälle, inte av forskningens möjligheter Kontinuerlig utvärdering för att matcha behov och krav på kvalitet 4

Vad vill SLU? Att Jo dep ger sitt stöd till initiativ som SLU tagit för att stärka svensk växtförädling Bearbetning av genresurser (pre breeding) för resistens, kvalitet och anpassning till svenska förhållanden i ett förändrat klimat Utveckling av sorter i växtslag/segment som inte bearbetas kommersiellt för Sverige Etablera en stark enhet inom växtförädling på Alnarp Vad vill SLU? Att Sveriges Utsädesförening alt en nybildad stiftelse för offentligt finansierad växtförädling köper tjänster från SLU m fl Programstyrd verksamhet, programutskott Intressenter (SJV och näringen) i majoritet i styrelsen Nordisk samordning Programmet bör innebära en förstärkning av SLUs nuv aktiviteter inom området med drygt 30 mkr/år 5

Sverige samverkan samhälle och lantbruk Lång tradition av samverkan mellan samhälle och lantbruk Direkta statsanslag till växtförädling Gemensamt ägande i Svalöf AB Gemensam finansiering av projekt Nuläget Särskilt program vid SLU för publik växtförädling Formas/SLF utlysning 2009, nu oklart läge Nationellt program för publik växtförädling Kombination av sortframställning, pre breeding och förädlingsforskning; i sin helhet på SLU med start 2009; 8 (6) mkr/år; utvärderas i år Fem projekt/aktiviteter: Sortframställning i äpple, vinbär och havtorn Sortframställning i potatis Pre breeding för svampresistens i stråsäd Genetiska markörer för tolerans mot vattenmättnad i korn och som perenn gröda Samspel mellan potatisbladmögel och potatis 6

projektfinansiering Formas/SLFs gem utlysning, 8 mkr/år t.o.m. 2012 Sortframställning korn och rödklöver Norrland Pre breeding för Resistens mot fruktträdskräfta i äpple Kvalitet i svarta vinbär Tolerans mot vattenstress i korn, ogräskonkurrens Utveckling av genetiska markörer i havre Ett antal projekt som rör förädlingsforskning STEM SAMBA projektet för pre breeding i Salix 5 mkr/år Sortframställning rörflen Norge och Finland Delvis statsägda företag Graminor och Boreal Omfattande stöd till sortframställning Graminor: vallväxter, potatis, frukt och bär Boreal: råg, höstvete, ärter, åkerbönor, vallväxter, potatis MTT Horticulture: frukt och bär Pre breeding i företagen eller i samverkan univ/institut företag 7

Danmark Ingen omfattande tradition av offentligt engagemang i växtförädling; begränsat till frukt och bär Pre breeding och forskning kommersiell förädling Vallväxter (särskilt engelskt rajgräs), grönytegräs, vete, korn, potatis Politiskt efterfrågas nu förädling för ekologisk odling och av köksväxter Island och baltländerna Växtförädling/sortframställning i universitet eller institut Island: vallgräs och korn Estland och Litauen: samlad organisation men många små program Lettland: flera institut, många små program, restrukturering nödvändig Pre breeding nära sortframställningen 8

Nordisk PPP för Pre breeding Etablerat 2011, 4 + 4 milj DKR/år Alla förädlingsenheter i Norden är anslutna, privata så väl som publika Initiativ från förädlingen, medverkan från univ/institut i genomförandet, öppet för projektvis deltagande från baltländerna Tre projekt Genetiska markörer för resistens mm i korn Breddad genetisk bas för förädling av engelskt rajgräs Resistensförädling i äpple Utvärdering inför ev fortsättning efter 2013 EU nivån Flera topics för pre breeding under senare år i ramprogrammet stråsäd, baljväxter, frukt EC har nyligen lämnat uppdrag om publik växtförädling kartläggning av nuvarande insatser i EU 27 och behov för att möta förväntningar om en biobaserad ekonomi Genomförs som konsultstudie, samverkan med branschen m fl Sortframställning, pre breeding och växtbioteknik 9

Framtida svenskt engagemang i publik växtförädling? Fortsatt och förstärkt nationellt program Sortframställning äpple mm, dito potatis och resistensförädling stråsäd Sortframställning proteingrödor, rörflen(?), specialkval stråsäd Pre breeding i samverkan med Lantmännen Lantbruk (SW), också t ex för låg upptagning av Cd i vete, vinterhärdighet i höstraps Utökade resurser för nordisk PPP Möjliggör utlysning som är öppen för all aktuell nordisk växtförädling, inte bara utpekade områden En fyrdubbling är önskvärd, ändå närmast försumbara belopp (det svenska statliga bidraget är fn 1,5 milj kr/år!), ursprungligt förslag var 25 + 25 milj DKR/år som total nordisk ram Medverka till att EUs engagemang för publik växtförädling också får en tydlig nordlig dimension 10