Utredning av premiepensionssystemet Stefan Engström 22,maj, 2013
Syfte Kapitalmarknaden och riskpremie Möjlighet att investera på kapitalmarknaden och därigenom tillgodogöra sig en riskpremie. Premiepensionssystemet förväntades ge högre avkastning än vad som är möjligt med ett fördelningssystem, där avkastningen i princip är begränsad till tillväxten i produktionsvärdet per capita. Ökad riskspridning Ökad riskspridning eftersom den enskilde individen genom sitt investeringsbeslut blir mindre beroende av den demografiska och ekonomiska utvecklingen i Sverige. Valfrihet Pensionsspararen och ingen annan som kan fatta investeringsbeslut med hänsyn tagen till pensionsspararens riskvilja, ålder, inkomst och annat sparande.
Inkomst- och premiepension 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% -10% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kapitalviktad årsavkastning (IR) Balansindex, (IR)
Fonder, kapital och avgifter Fondkategori Marknadsvärde, Mkr Marknadsvärde, andel Antal fonder Fondavgift (%) Netto Brutto (TER) Statens förvaltningsalternativ 131 795 28% 4 Blandfonder 71 416 15% 97 0,6 1,7 Generationsfonder 71 347 15% 33 0,2 0,5 Utvecklade marknader 59 210 13% 295 0,6 1,6 Sverige 57 986 12% 67 0,4 1,2 Tillväxtmarknader 36 035 8% 182 0,7 2,0 Övrigt 23 052 5% 69 0,7 1,9 Räntor 20 134 4% 58 0,2 0,4 Totalsumma 470 975 100% 805 0,6 1,6
Problembeskrivning - intresse Intresset för pensioner kommer med åren och framförallt när individen tydligt ser pensioneringen i närtid. Tyvärr är det oftast försent att påverka pensionen. Ointresset är tydligt både från premiepensions- och tjänstepensionsstatistik, men även i intervjuundersökningar. Möjligheten att anpassa risknivån efter individens balansräkning är en god tanke i teorin men inte i praktiken. Forskningen visar att bristande kunskap leder till irrationella val där man exempelvis kan välja fondbolag som börjar på A, B, C, D. Utformning av valblanketter blir styrande m.m.
Aktivitetsgrad bland spararna 2011 Grad av aktivitet Val/Antal byten per år Antal Andel, % Andel aktiva, % Inaktiva AP7 Såfa 2 175 000 42 51 Förvaltare 489 000 9 Låg aktivitet Valt men aldrig bytt 1 082 000 20 42 Mindre än 1 byte 1 156 000 22 1-2 195 000 4 2-3 105 000 2 3-4 49 000 1 Aktiva 4-5 18 000 0 7 5-6 10 000 0 6-7 6 700 0 7-8 3 900 0 8 + 10 400 0 Samtliga sparare 5 300 000 100 100 Tabellen indikerar ett lågt intresse att välja själv
Kännedom om tjänstepension
Problembeskrivning - avkastning Har avkastningen motsvarat förväntningarna? Kapitalmarknaden skapar möjlighet till en riskpremie vilket kan motivera ett fonderat pensionssystem liksom åldrande befolkning. En viss systematik i förvaltningsresultat finns, vilket tydligt påverkar storleken på individens pension. Icke oväsentliga skillnader i pension för individer som haft samma lön och betalat samma premie under arbetslivet Utvärderingen är en ögonblicksbild och det har varit en historiskt ovanlig period!
Förvaltningsresultat, årlig avkastning 1995-2012
Förvaltningsresultat & allmän pension Pension/månad 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Årlig avkastning -8% -6% -4% -2% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% Inkomstpension Premiepension
Problembeskrivning - kostnader Pensionsmyndigheten har framgångsrikt lyckats pressa förvaltningsavgifterna Men kostnader förknippat med det fria valet är inte oväsentliga Transaktionskostnader Informationskostnader/ Rådgivningskostnader Utländsk skatt Ökad spridning kan leda till ökade transfereringar
Förvaltningsresultat
Till vilken del utnyttjas valmöjligheterna Privata arbetare SAF LO Under 2009 gjordes ett obligatoriskt omval för samtliga inom SAF LO. Totalt genomfördes 1,1 miljoner omval. 36,2 % var aktiva val. Utav de aktiva valde 42,8 % traditionell försäkring. 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Passivt nyval Aktivt nyval Andel aktiva som valt fondförsäkring
Förvalsalternativets betydelse ett exempel 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Andel som väljer traditionell försäkring Läser inte 40% av individerna blanketten?
Internationella forskningsresultat Omfattande forskning som behandlar investerarbeteende och pensionssystem Pensioner och långsiktigt sparande upplevs som svårt Betydande informationskostnader med många valalternativ Svaga grupper och individer med begränsad kunskap tenderar att uppnå sämre förvaltningsresultat/olika typer av investeringsmisstag Män uppnår mer extrema resultat än kvinnor (bra och dåliga)
Sammanfattning Valfriheten kostar Vad får den kosta? Vilket ansvar har staten för utfallet? Hur långt sträcker sig välfärden?