Att läsa och förstå texter I den här delen av kursen kommer vi att behandla följande områden: kommunikation olika typer av texter att läsa och förstå texter. Kommunikation En mycket viktig del av den vetenskapliga processen är kommunikation. Självklart egentligen, för tänk dej en forskare som sitter isolerad på en öde ö och plötsligt kommer på en revolutionerande teori, som han inte kan förmedla till någon annan Vi kommunicerar via våra fem sinnen: syn, hörsel, smak, lukt och känsel. I en mer omfattande teori kring kommunikation behöver man studera all dessa kommunikationskanaler, men i den här kursen kommer vi att koncentrera oss på syn och hörsel, eftersom det huvudsakligen är dessa två som används för att kommunicera teknisk och vetenskaplig information. Sändare Sändarens referensram meddelande svar Mottagare Mottagarens referensram Figur 1: Enkel modell för kommunikation. Figur 1 visar en enkel modell. Låt oss anta att sändaren och mottagaren är två personer och att sändaren vill överföra ett vetenskapligt resultat till en mottagare. Antag att meddelandet skall förmedlas som en artikel i en tidskrift. Sändaren formulerar sitt budskap i form av en text. Denna text bygger på den referensram (språk, kultur, förkunskaper, begrepp, ) som sändaren är en del av. Texten kodas till data (t ex tecken på papper) som förs över till mottagaren. Mottagaren tar emot meddelandet på sin kanal, dvs. läser artikeln. Mottagaren tolkar meddelandet. Här är mottagarens referensram av stor betydelse. Eventuellt formulerar mottagaren ett svar och returnerar detta. Om detta sker har vi en dialog, om inte en monolog. Det finns ett antal källor till förvanskningar eller problem i den här processen. Det är viktigt att känna till dessa, och att kommunikation är svårt! Följande citat illustrerar detta: Jag vet att du tror att du förstår vad du tyckte att jag sa, men jag är inte säker på att du förstår att vad du tyckte att jag sa inte var vad jag menade. 1
Följande lista beskriver några av de grundläggande problemen: Sändare och mottagare har olika referensramar. De kanske talar olika språk (eller dialekter) eller har olika kulturella referenser. Sändaren kanske förutsätter viss förkunskap eller kännedom om begrepp som mottagaren inte har. Se till exempel följande golfreferat: Tiger Woods gjorde en birdie på ett par-5-hål. Orden som används kan vara mångtydiga, eller sättet som avsändaren använder språket på kan vara otydligt eller tillåta flera tolkningar. Detta kan bero på brister i språket, eller vara helt medvetet som t ex i dikter. Betydelsen av ord (eller hela meningar) är ofta kontextberoende, dvs. beror på i vilket sammanhang de står. Ta till exempel följande politiska slogan: Vi arbetar tillsammans mot ett mer rättvist samhälle (de menar antagligen att de arbetar mot målet, men det kan lika gärna tolkas som att de arbetar emot det). Det kan helt enkelt finnas fel i språket som förvränger meddelandet och som försvårar tolkningen. Det kan vara stavfel, sär skrivningar särskrivningar, syftningsfel eller andra grammatiska fel. Exempel från ICA-Grytan i Västerås: Köp glädje! (de menade Köpglädje!) 1. Det kan också finnas flera nivåer att tolka en text på, och det kan hända att läsare missar en eller flera nivåer. Den mest grundläggande är att förstå själva orden, sedan meningarna, sedan betydelsen av texten. I många typer av texter finns dessutom oftast ett syfte eller ett budskap, dvs. sändaren vill påverka mottagaren på något sätt. Det finns ofta flera nivåer av budskap i en text. Till exempel är Sjöwall/Wahlöös spännande deckare samtidigt samhällskritiska romaner. Olika sätt att skriva (stilar) Genom att behärska olika sätt att skriva (olika stilar, se nedan) kan du få språket att hjälpa till att få fram ditt budskap, ditt meddelande. Rent allmänt utvecklar du ditt språk genom att läsa mycket. Genom att läsa mycket bygger du upp ditt ordförråd, blir bättre på att stava, får en känsla för svensk grammatik och får modeller för språket. Stil Det finns många syften med att skriva en viss text. Författaren kan vilja informera, underhålla, engagera, övertyga, uppröra osv. Språkets stil är sättet att framställa ett visst innehåll för att ge avsedd effekt. Stilen kan t. ex. bero på tidsskede (epokstil), vara typisk för en viss grupp av författare (kollektiv stil) eller vara utmärkande för författarens individuella stil. 1 Enkel regel: skriv ordet som det låter! Se även fti-nytt feb. 1996 (bilaga) och http://www.translator.se/pages/avigsidan/avigt008.html. 2
En viktig skiljelinje mellan olika grundtyper av stilar går mellan objektiv (opersonlig, saklig, neutral) stil, och subjektiv (personligt färgad) stil. Objektiva stilar Vi kan börja titta på ett antal objektiva stilar. I dessa stilar använder man ett neutralt uttryckssätt. Författaren själv träder i bakgrunden, och ordet jag förekommer knappast. Författarens egna värderingar redovisas inte (även om de naturligtvis kan färga texten ändå). Dessa stiltyper används i lagar, utredningar, rapporter, läroböcker, vetenskaplig litteratur, journalistik, instruktioner etc. Syftet med dessa typer av texter är oftast att enkelt och rationellt informera, reda ut, beskriva sakförhållanden, forskningsresultat osv. Exempel på sådana stilar är: Lagstil här eftersträvas en så formell och entydig text som möjligt. Målgruppen är jurister, domare och advokater i första hand. Lekmän har ofta svårt att förstå texten p g a dess speciella stil. Vetenskaplig stil texten skall ge saklig och exakt information. Inom den vetenskapliga stilen finns olika understilar. Rent allmänt så ställs högre krav på formalism, innehåll, korrekta referenser osv. ju högre nivå den vetenskapliga texten presenteras på. T ex ställs mycket högre krav på en doktorsavhandling än på en C-nivåuppsats. Målgruppen är personer med en akademisk bakgrund i ämnet, t ex studenter, lärare och forskare. Populärvetenskaplig stil texten skall ge så saklig information som möjligt, samtidigt som den skall vara lättillgänglig och fantasieggande. Ofta används liknelser och en del spekulationer som inte förekommer i den rent vetenskapliga stilen. Målgruppen är den bildade allmänheten, dvs. personer med genomsnittlig utbildning men med ett intresse för ny kunskap. Tidningsstil (saklig journalistik) i de flesta reportage och artiklar eftersträvas saklig upplysning, även om urvalet och ibland även framställningen kan påverkas av skribenten. Det finns flera understilar inom journalistiken, som sträcker sig från den sensationsinriktade kvällstidningsjournalistiken till den mer sakinriktade fackpressen. Målgruppen är människor i största allmänhet (även om olika tidningar med tiden får olika läsekretsar). Fackspråklig stil språkstilen påverkas starkt av olika yrken, ämnen eller vetenskaper som utvecklar sitt eget speciella stil. Syftet är att kommunicera med andra specialister inom sitt område. Exempel är affärsspråk, språk använt av programmerare och andra dataexperter, diplomatspråk, juristspråk, läkarspråk, musikerspråk, sjömansspråk, etc. 3
Subjektiva stilar I dessa stilar låter författaren sina personliga värderingar, känslor och åsikter färga texten. Personliga pronomina ( jag, vi, du ) osv. är vanliga. Det är mycket mer än saklig information som författaren vill få fram, och ofta har texten ett syfte man kanske till exempel vill påverka mottagarens värderingar. Den subjektiva stilen används i religiös text, skönlitteratur, populärlitteratur, argumenterande litteratur, propaganda, kåserier, vardagstal, slang etc. Exempel på sådana stilar är: Skönlitteratur inom begreppet ryms många typer av texter: romaner, noveller, essäer, deckare, poesi, reseskildringar, dramatik (teatertexter) etc. Gemensamt är höga anspråk både vad gäller form och innehåll. Texten skall ha konstnärlig skönhet och väcka associationer och stämningar. Den poetiska stilen är speciell genom att orden ofta används utöver sin vardagliga betydelse. Även deras symbol-, bild- och ljudvärde används, för att skapa stämningar och suggestiv inspiration. Populärlitteratur betecknar enklare litteratur med rent underhållningssyfte, t. ex. kioskdeckare, kärleksnoveller, tecknade serier och veckotidningsföljetonger. Gränsen mot skönlitteratur är flytande. Religiös stil här eftersträvas en text som kan förmedla en religiös känsla och ett religiöst budskap. Argumenterande stil text som används för att påverka läsaren att tycka eller handla på något visst sätt. Här kan starkt värdeladdade omdömen, insinuationer, överdrifter och ibland rena lögner förekomma. Exempel är pamfletter, polemiska texter, politiskt språk, reklam, retorik och kåserier. Vardaglig stil ibland används rent talspråk i viss litteratur, t. ex. barnböcker, för att ge en känsla av verklighetsnärvaro. Slang och vulgärstil ibland används slanguttryck och vulgäruttryck (t. ex. svärord och könsord) för att författaren vill uppnå en viss effekt, kanske chockera eller bryta med konventionella värderingar. Gemensam övning Vi kommer att under föreläsningen göra en enkel övning: att beskriva en given företeelse med ett antal olika stilar. Dessa texter ska vi sedan (genom stickprov) jämföra med varandra för att se hur olika texterna verkligen blev. 4
Att läsa och förstå texter När du läser en text på ett medvetet sätt behöver du ställa dig ett antal frågor, som har att göra med den modell för kommunikation vi talade om tidigare. I den inlämningsuppgift som ingår i kursen skall du läsa några texter, som du sedan får analysera och besvara ett antal frågor på. Det är olika typer av texter som t ex dikter, skönlitteratur, filosofisk text och faktatexter. Texterna har hämtats från ett antal erkända författare från olika tidsepoker och tanken är att du ska få en inblick i hur man kan använda språket för att få fram olika budskap. Vem är författare? Vem har skrivit texten? Vad vet du om författaren och hans/hennes erfarenheter, position i samhället, tidsepok, land, kultur osv. Allt det här gör att du kan sätta in texten i ett sammanhang och lättare tolka och förstå det du läser. Vilken är målgruppen? För vem eller vilka är texten skriven? Om du själv inte tillhör målgruppen kan du få problem vid tolkningen. Kanske måste du få tillgång till någon annan introducerande text innan du direkt kan läsa denna. Det kan vara bakgrundinformation eller fackuttryck som du behöver sätta dig in i. Vilken stil används och vad är syftet med texterna? Det är viktigt att förstå vilket syfte författaren har med texten. Oftast är stilen valt så att budkapet skall gå fram så tydligt som möjligt, och du som läsare kan genomskåda texten om du ser vilken stil den är skriven i. Ett exempel är säljande text som utformas som faktaredovisning. Källor Att läsa och beskriva texter: Kjell Möijer: Svensk språkstil, stil & stilanalys, Ekelunds förlag AB 1989. Olle Josephson et. al: Språket A + B, lärobok i svenska för gymnasieskolan, Natur och Kultur 1997. 5