GAMLA VARMBADHUSET I KALMAR En historik Jim Sundström Foto: Rolf Lind, KLM. En dam på väg in i Gamla varmbadhuset, Östra Vallgatan 2 vid bastionen Regeringen,Kalmar Portalen, Susanna i badet är huggen i gotländsk sandsten av J.A.Schmid.
2. Foto: KLM J.Fred Olsons presentationsritning inför Stadsfullmäktige i Kalmar 1907. Foto: Emil Blomberg, KLM. 1903. Det första varmbadhuset i Kalmar med dåvarande Lotsstation på bastionen Regeringen.
Varmbadhuset i Kalmar är ett välbekant och allmänt uppskattat kännetecken för östra Kvarnholmen längst ut på Östra Vallgatan vid bastionen Regeringen. 3. Många är de kalmarbor, som nostalgiskt erinrar sig de tvagnings- och simbesök de här fick göra under sin tidiga skolgång. Och många var de besökare, som regelbundet, en gång i veckan, utövade kroppsvård här tillsammans med likasinnade i den tidens gym. Det vi nu kallar gamla varmbadhuset ersatte och uppfördes på samma plats där ett ännu äldre varmbadhus var beläget; det allra första varmbadhuset i Kalmar, som bedrevs i privat regi under åren 1856 1905. ( se referenser 1,2 & 3). Kalmar stad köpte ut den dåvarande ägaren, maskinist C.A.Hedin år 1905, varefter man sålde byggnaden, för att bereda plats för dess efterföljare. Referenser: Kongl.Armé Förvaltningen i brev ti' Domkyrkorådet i Kalmar. Karta öfver BADHUSET 1861. Skotte Linde: Kalmar DÅ och NU; del 2 1994,sid.76-77. Det låg i tiden runt förra sekelskiftet att bygga badhus i vårt avlånga land Många var de offentliga badhus, som vid denna tidsperiod uppfördes runt om i Sverige. Åren 1880 1919 ansågs vara badhusbyggandets genombrott. ( BADHUS. Bad och badande före 1950. Riksantikvarieämbetet 1995. sida 34.) Exempel på badhus som uppfördes under perioden var Sturebadet i Stockholm 1883-1885. Dessförinnan hade Renströmska bad- och tvättanstalten byggts i Haga, Göteborg 1876. Örebro blev klart 1898, Hedemora 1899, Karlskrona 1903-1904 och Halmstad 1904. Vårt lands främsta jugendbyggnad, Centralbadet i Stockholm stod klart 1905. ( Läs f.ö. CENTRALBADET. Ett vattenhål i stenstaden. Bokförlaget Legenda AB 1989 ). J. Fred.Olson, arkitekten som ritade och kostnadsberäknade varmbadhuset, hade praktiserat under uppförandet av Centralbadet och kunde därför till sin hemort, Kalmar ta med sig en hel del av de idéer, som gällde för detta badhus. Centralbadet hade Sveriges längsta simbassäng och denna mätte hela 25 yards; som dåtidens tävlingsmått i simsammanhang gällde engelska yard. Sannolikt blev detta mått anledningen till att Kalmars stora simbassäng mätte hela 12,5 yard när den var färdigbyggd och klar. Och den var tack vare sina engelska mått även klassad som officiell tävlingsbassäng. Många är de simtävlingar, som hölls här igenom åren.
5. J. Fred Olson utsågs till Kalmars förste stadsarkitekt 1904 och varmbadhuset blev ett av hans första stora uppdrag. De flesta människor tycker än idag att det blev ett av de allra mest lyckade verk han någonsin gjorde. Han skapade under sin trettiotreåriga stadsarkitektperiod ett stort antal andra byggnader i Kalmar och bl.a. i Högsby, som också är synnerligen vackra. Varmbadhuset är kanske det mest utpräglade i den så kallade jugendstilen av alla de hus han ritade. Det är definitivt det mjukaste av dem alla. Så den som tycker om jugend- eller art nouveau stilen, tycker också om gamla varmbadhuset. Många och långa var de diskussioner på ämnet badhus, som under nittonhundratalets början hade hållits av våra dåvarande politiker i Stadsfullmäktige. Enigheten var stor om att Kalmar var i behov av ett nytt varmbadhus men var skulle det byggas och till vilken kostnad? Kattrumpan var alltför ocentralt var det många som ansåg. Floras kulle vore betydligt mera lättillgängligt för gemene man, ansågs det. Nåväl, man enades om att det nya skulle byggas på platsen för det föregående, det första varmbadhuset i Kalmar. Där ligger alltså det badhus vi nu för tiden kallar det gamla varmbadhuset. Till arkitekt utsågs Kalmars förste stadsarkitekt, J. Fred.Olson. Under april 1907 presenterade han så ritningsunderlag tillsammans med sin mycket detaljerade kostnadsuppskattning för byggprojektet.
Den kostnadsram man inom Stadsfullmäktige beslutade att acceptera var det hisnande beloppet av nittioåttatusen kronor. Till byggentreprenör utsågs byggmästare N.J.Andersson, Kalmar. 6. Kontraktet mellan Drätselkammaren i Kalmar och Byggmästaren N.J.Andersson undertecknades den 6 juli 1907. Intressant att notera är att som borgensmän för entreprenören stod AB Kalmar Kol- och Trävaruaffär tillsammans med Nygärde Tegelbruks AB, Ragnar Jeansson. Till kontraktet hör en synnerligen detaljerad byggnadsbeskrivning, omfattande 28 sidor. Enligt Protokoll från sammanträde i Drätselkammaren 14 februari 1910 uppgick den slutliga, totala kostnaden till etthundranittiotretusen åttahundrafemton kronor ( 193815:-). Att jämföras med en senare, efter kontraktets undertecknande, överenskommen och reviderad kostnads-uppskattning, som uppgick till etthundratolvtusen sjuhundra (orton kronor ( 112714:- ). Foto: Emil Blomberg, KLM. Gamla varmbadhuset nybyggt 1909. Lotsstationen uppe på bastionen Regeringen. I den slutliga och definitiva summan ingick dock bland många, många andra, oberäknade poster, det pris man enligt Stadsfullmäktigebeslut lagt ur för förvärfvande af den gamla badhusinrättningen, som inköptes 1905 för kronor 20844 minus de 500 kronor man fick tillbaka, när man sedan sålde själva byggnaden. Det hade också på ett tidigt stadium beslutats, men efter det att J.Fred.Olsons ursprungliga kostnadskalkyls presenterats, att man dessutom skulle låta bygga en bassäng om 3 x 4 meter i andraklassens avdelning. Och en av tidens absolut senaste inneprylar, åskledaren, drog på sig en merkostnad av kronor 527:63!
Krav på elektrisk belysning tillkom under perioden mellan plan och utförande och bara den drog på sig extra kostnader av 2951:59. 7. Arbets- och materialkostnader hade stigit mera än beräknat, och, och, och. Så var det då. Och så är det nu! Alla projekt drar på sig större kostnadsmassa än någon någonsin räknar med, är det inte så?
Interiör av gamla badhuset i Kalmar Teknik gouache och krita Konstnär: Ann-Cecile Lagerblad Copyright & förlag: Hantverket, Borgholm Foto: Sven Håkansson Vykort
Invigning av Varmbadhuset skedde den 1 november 1909. Dock var vid tidpunkten för invigningen inga bassänger klara. De hade visat sig läcka och de var inte tätade förrän i slutet av december 1909.. Detta läckage ledde f.ö. till en rättslig tvist mellan Drätselkammaren och N. J. Andersson; en tvist som fullständigt rättfärdigade entreprenören. 8. Skånska Cementgjuteriet, Carlskrona-filialen fick uppgiften att se till att bassängerna behöll vattnet i fortsättningen. Man arbetade dygnet runt under november och fram till den 22 december, när uppgiften var utförd. Lyckligtvis genomfördes den till full belåtenhet. Och till en icke oväsentlig extra kostnad av kronor 3385:- Nya varmbadhuset i Kalmar. Ca 1910 Vykort Holger Bonderuos Konstförlag, Malmö No 999. PERSONAL Under sammanträde den 30 juni 1909 beslutades i Stadsfullmäktige att följande personal skulle anställas och samtidigt klubbades de behandlingskostnader,som skulle gälla i det nya varmbadhuset: Föreståndarinna, med fri bostad i huset skulle uppbära en årlig lön av kronor 600 Maskinist, som också han skulle bo i huset. 1000 Eldare 800 Biljettförsäljerska 240 En d:o 240 Badare 800 Manligt badarebiträde 360 Baderskor, sex stycken, däraf två i andra klass à 240:- 1440 Möjligen kan också någon extra hjälp komma att behöfvas såsom vid tvätten eller dylikt. 9. TJÄNSTER:
Priser för de tjänster som varmbadhuset skulle ha att erbjuda föreslogs att bli: I första klassen För begagnande af tvagningsrum och dusch jämte bassäng kr. -:50 För hal&ad kr. -50 För elektriskt ljusbad kr. 2:- För öfvriga bad kr. 1:- Vid köp av minst 10 biljetter till bad i denna klass erhålles 20 % rabatt. Om nauheimerbad anordnas, blir priset å dem detsamma som för elektriska ljusbad. (Författarens kommentar: Nauheimerbad var ett kolsyrebad och namnet kommer ifrån orten Nauheim, som liksom Karlsbad och Marienbad i nuvarande Tjeckien var känt för sin kolsyrehaltiga källa. Kolsyrebad var fram till 1950-talet den främsta hydroterapin vid hjärtsvaghet). I andra klass: För finsk badstu jämte dusch och bassäng kr. -: 25 För karbad kr. -: 60 För hal&ad kr. -: 30 För billighetsbad (finsk badstu, dusch och bassäng) för barn en dag i veckan kr. -: 10 När minst tio biljetter köpas, nedsättes prisen, utom beträffande billighetsbad, med 20%. Följande ingredienser betalas särskilt, nämligen: Salt ( 5 liter per bad ) kr. -: 30 Kli ( 2 kg per bad ) kr. -: 40 Svafvel ( 75 gram per bad ) kr. -: 50 Tallbarrsolja kr. -: 25 Soda ( ½ kg per bad ) kr. -: 10 Pottaska ( ¼ kg per bad ) kr. -: 40 I alla badprisen ingår nödigt linne, dock att lakan eller badkappa,därest sådan önskas vid bad, som kosta 50 öre eller därunder, betalas särskildt med 10 öre. 11.
Foto: Rolf Lind, KLM Tjugofem år i renlighetens tjänst. Varmbadhuset i Kalmar jubilerar. Detta var rubriken på en artikel i Barometern 1934-11-02. Artikeln fortsätter: Varmbadhuset i Kalmar firade i går sitt 25-årsjubileum. Det var nämligen den 1 nov. 1909, som badhuset första gången öppnades för allmänheten. Redan från början fick det en god start. Två dagar efter öppnandet skrev Barometern: Det nya varmbadhuset, som öppnades i måndags, har, såsom det var att vänta, under dessa dagar varit talrikt besökt. Belåtenheten med anordningarna synes ock vara allmän. Egendomligt nog har andra klassens avdelning hittills rönt ojämförligt mindre uppmuntran än första klassens. Andra klassens badavdelning är dock mycket god, för att ej tala om de billiga prisen. Så t.ex. kan man ju där få finsk bastu, varmluftsbad med tvagning, duscher och bassäng (när den blir färdig) jämte badlinne för endast 25 öre eller t.o.m. endast för 20 öre, när ett kuponghäfte köpes. Badhuset var öppet för allmänheten under alla år med undantag av vissa tider under sommaren. Några uppgifter vad gäller antal tjänster under olika år: År 1914 serverades 28854 bad. År 1920 hade man uppnått 35175 bad och runt denna siffra rörde sig antalet sedan under större delen av 1920-talet. För att toppa med 41531 bad under 1928. Det glada 20-talet var alltså inte bara sång och dans. Det var en tid för renlighet även vad gällde kroppens lekamen. Och även under depressionsåren i början av 30-talet höll sig kalmarborna rena via antal bad runt 37000. 12.
Antal bad per 100 innevånare och år: 1914: 180 bad. Med en topp av 218 bad under 1928; en siffra som sedan droppade till strax under 190 för de kommande åren. Fördelningen mellan första och andra klassens bad, var något överraskande till första klassens fördel. 1917 var relationen 52 vs. 48. För att stadigt öka varje år fram till 1924 då andra klassen passerade förstaklass badande. Toppåret för andra klassen under de första 25 åren, som ju var 1928, var 54,6 %. Men år 1932 vände siffrorna åter till första klassens fördel. Foto: Rolf Lind, KLM Bassängen i 2:a Klass: 3 x 4 meter Herrarna hade mer tid för bad än damerna. År efter år ledde herrarna med 15-20 procent och under det goda badåret 1928 var relationen 60,5 för herrarna mot damernas 39,5 %. Föga jämlikt med andra ord. Men som sagt, detta berodde nog snarare på det faktum att herrarna tillät sig att ta tid för att gå till varmbadhuset för att träffa kompisar. Medan damerna tog hand om barnen och marktjänsten i hemmet. Så var det nog? Nämnda artikel i Barometern avslutades med: Genom att badrum numera inredas i de flesta nya fastigheter har varmbadhuset en svår konkurrens, men trots detta har de badandes antal icke minskats utan snarare tvärtom. Det bör tilläggas att Kalmar stads varmbadhus står på en ganska hög nivå ifråga om skötseln. Det vore önskligt om den stora allmänheten i ännu högre grad ville begagna sig 13.
av detta förnämliga badhus. Härigenom bleve inkomsterna större och vi kunde slippa att få efterräkningar i våra debetsedlar, vilket nu ofta blir förhållandet. Som synes var Barometern på hugget vad gällde kommuninnevånarnas skatteutgifter. Foto: Kerstin Pettersson, KLM En tömd bassäng under de svåra åren 1970 1982. Inför nedläggningen av varmbadhuset 1970. Den sista dag varmbadhuset kom till användning som ett sådant var den 18 juni 1970. Vår politiker hade beslutat att Kalmar var i stort behov av en ny, modern simhall och denna stod klar under 1969 på platsen av vårt nuvarande Äventyrsbad. Beslutet var fattat men man hade inte samtidigt kommit överens om vad det gamla varmbadhuset, det som nu skulle utrangeras, skulle användas till. Det gamla varmbadhuset var svårt nedgånget och i behov av omfattande renovering obeaktat vad det skulle komma att användas till. Under en tioårsperiod stod varmbadhuset tomt. Bara för att förfalla mer och mer. Det gick t.o.m. så långt att delar av bottenplanet användes av brandkåren som träningslokal för sina rökdykare! Ett otal förslag avlöste varandra genom åren men nu i efterhand verkar det som om våra politiker hade svårt för att engagera sig vare sig djupt eller långsiktigt. Ett evigt tyckande publicerades då och då i vår lokalpress. Ett ständigt rivningshot förordades av vissa av våra folkvalda. Ena dagen hade fastighetsnämnden beslutat att gamla varmbadhuset skulle rivas! Och andra dagen var det knappast troligt att fastighetsnämnden var beredd att ge rivningslov. Andra tjänstemän höll emot. 14.
Foto: Rolf Lind, KLM Bord och stolar i foajén GAMLA BADHUSET RIVS om nämnd får som den vill! Detta var en rubrik i Östra Småland på Lucia-dagen i december 1973. Fastighetschefen i Kalmar kommun Bror Kihlberg ville att något annat skulle hända. Ingen rivning!! Å andra sidan konstaterade Bror Kihlberg att huset inte bara kunde stå och förfalla. Det finns risker. Och vi kan inte betala en vaktmästare för ett tomt hus. Gunnel Forsberg Warringer, antikvarie på länsmuseet var också hon emot ett rivningsbeslut. Varmbadhuset är det vackraste jugend-hus vi har i Kalmar. Detaljerna är mycket fina. Det tar emot att tillstyrka en rivning. ( Östra Småland 13-12-1973 ) Fortsätter Gunnel Forsberg Warringer: Enligt lagen är varmbadhuset ett klart svartbygge! Man får inte bygga hus över fornminnen. Marken det gamla varmbadhuset ligger på är ett fornminne: området tillhör bastionen Regeringen och därmed ska varmbadhuset rivas och bastionen återställas! Men riktigt så enkelt är det nu inte. Husets kulturvärde och helhetsbilden motiverar att det gamla varmbadhuset blir kvar. På sådan mark skulle alltså inget bygge ha fått uppföras över huvud taget. Men samtidigt konstaterade Gunnel, att nu var ju bygget på plats och då gällde det att bevara detta jugendminne med alla medel. Barometern 9-2-1974 konstaterar: 15.
Byggnadsnämnden vill rusta upp varmbadhuset Byggnadsnämnden i Kalmar beslöt på torsdagen föreslå kommunstyrelsen att man skall utreda möjligheterna att bevara gamla varmbadhuset på Kvarnholmen. Fastighetsnämnden beslöt den 11 december 1973 att badhuset skall rivas, ett beslut som byggnadsnämnden anser alltför hastigt påkommet. Vår dåvarande stadsarkitekt, Ulf Liedström, var också han en stark förespråkare för att vi skulle behålla varmbadhuset och han kämpade verkligen för att det skulle behållas för ett eller annat användningsområde. Ulf Liedström tog stöd av Barometern-medarbetaren Guni'a Petri vid ett sammanträde i byggnadsnämnden, där hon berättade om byggnadens estetiska och kulturhistoriska värden. I avslutningen av rubricerad Barometern-artikel skriver Ulf Liedström: Det måste med skärpa framhållas att byggnadsnämnden borde höras i ärendet. Inom kommunen pågår ett omfattande arbete med centrumplanering. Planarbetet är inriktat på bevarande. Det är angeläget att kommunen inte genom egna åtgärder i förtid undanrycker grundvalarna för sin egen centrumplanering. Dessa var tunga och träffande ord! Guni'a Petri hade skrivit sin tre-betygsuppsats Jugendhus i Kalmar i Konstvetenskap vid Stockholms universitet hösten 1973 om J.Fred.Olson och hans verksamhet i Kalmar, och hon hade i denna uppsats verkligen betonat värdet av varmbadhuset. Guni'a Petris uppsats är f.ö. av största intresse än idag och den kan studeras som ett sammandrag i artikelform i KALMAR LÄN 1974; Årsbok för kulturhistoria och hembygdsvård Årgång 59. Sidorna 126 143. Uppsatsen rekommenderas för alla som är intresserade av jugendepoken i allmänhet och för stadsarkitekt J. Fred.Olson i synnerhet. Exempel på alla de förslagsalternativ som kom upp under de 10-11 år varmbadhuset stod tomt var bl.a: Hälsovårdsnämnden ville använda det som karantänsstation! Ungdoms-och fritidsgård, konstnärskollektiv, kommunal tvättstuga, vandrarhem, föreningslokaler, kontorslokaler, auktionslokaler var bara några av de mera seriöst diskuterade förslag som lades fram i olika sammanhang. Men: det skulle kosta stora summor att restaurera upp den svårt sargade byggnaden och pengar fattades, redan då. Därför hoppades våra politiker i det längsta att någon spekulant skulle ta över ansvaret för fastigheten mot att reparations- och kostnadsansvaret kunde tas över av någon seriös spekulant. Man hade räknat på vad det skulle kosta staden bara att riva varmbadhuset och redan denna kostnad skulle uppgå till minst nittiotusen kronor! Tiden gick och inget hände 16.
Foto: Kerstin Pettersson KLM Diskussionerna fortsatte men av säkerhetsskäl blev man under 1974 tvungen att riva skorstenen på varmbadhusets baksida. Den lutade alltför djärvt och risken var överhängande att den skulle rasa av sig själv och då kunde människor komma till skada. Och i denna veva ville landsantikvarie K G Pettersson att man skulle göra om varmbadhuset till vandrarhem med bibehållen bassäng och med hytterna ombyggda till övernattningsbås. Ett förslag som fick medhåll från turistdirektör Wiola Fernva'. Och reumatikerföreningen önskade att behålla varmbadhuset som badhus. Tänk att få ett hälsocenter ytterst på Kattrumpan med uppvärmd bassäng. Om varmbadhuset byggdes om till hälsocenter kunde man behålla karaktären av badhus det billigaste alternativet alltså.!977 skrev Lidia Kvist, en blivande arkitekt, sin tre-betygsuppsats om varmbadhuset. Huset bör kunna användas till exempelvis fritidsgård, barndaghem, kontor, bostadsfastighet, varmbadhus, vandrarhem, rehabiliteringscentral för t.ex. Långvårdskliniken, restaurang- och mathus, hantverkshus eller konstnärskollektiv. Konstnär Bengt Ågren, Kalmar tillsammans med Konstmuseets intendent Erik Broman hade idéer om att använda varmbadhuset som en kollektiv verkstad. En sådan skulle verka stimulerande på kulturella klimatet, påpekade Bengt. Som grupp skulle man kunna bjuda in kulturpersonligheter till verkstaden. Man kan tänka sig utställningar och i samband med dem debattkvällar, materialdemonstration, bildvisningar och filmer. Naturligtvis skulle också skolorna ha möjlighet att besöka verkstäderna för att få ett hum om hur olika konstnärer arbetar, fortsatte Bengt Ågren. 17.
TVÄTTERIET som blev den första Andelstvätten i Kalmar GENOMBROTTET 1979. Byggnadsvårdsutredningen betänkande: I Barometern den 3 oktober 1979 återfinns rubriken : Så kan kulturhus bevaras! I nyutkomna Byggnadsvårdsutredningens betänkande Kulturhistorisk bebyggelse värd att vårda ser man nästan drömmen förverkligad. Här beskrivs förslag som bl.a. gör det möjligt för privatpersoner att våga satsa på gamla hus. Utredningen arbetar med a/ lån, b/ bidrag och c/ skatter. Lånen var de kulturhistoriska morötterna. Genom Bostadsstyrelsen kan man få förhöjt låneunderlag eller ett kulturhistoriskt tilläggslån. Bidrag kunde utgå till objekt som inte själva ger avkastning, d.v.s. själva kan försörja sig. Skatterna slutligen kunde befrias från de statliga garantibeloppen. Avdragsrätt för samtliga renoveringar var en annan tilltänkt lättnad. I artikeln nämns varmbadhuset som ett av de exempel som skulle kunna bli föremål för att ges de lättnader som Byggnadsvårdsutredningen föreslår. Under tiden som Byggnadsvårdutredningen arbetades fram gick nu, äntligen, varmbadhuset in i en konstruktiv fas. Fastighetsnämnden i Kalmar kommun fattade beslut i augusti 1978 om att kontakta intresserade företag/personer som uttryckt önskemål om att få överta ansvaret för en ombyggnad av varmbadhuset.
18. INTRESSENTER att överta ansvaret för gamla varmbadhuset: Redan i slutet av 1978 hade det presenterats tre spekulanter, som alla varit i kontakt med Fastighetskontoret för att uttrycka sitt intresse av att köpa varmbadhuset för ett eller annat ändamål. De hade alla lämnat detaljerade ritningar, användningsförslag samt kostnadsförutsättningar för sina resp. ombyggnads- och användningsförslag. Två av dessa nämligen By&konsult B A Bengtsson Aktiebolag och fru Gize'a Pa'ay, leg. sjukgymnast, ansågs vara de intressenter, vars förslag stred minst emot den detaljerade programskiss, daterad 1978-09-18, Fastighetskontoret lämnat ut. Förslag Bengtsson - Byggnadsnämndens yttrande till Stadsarkitektkontoret - hade för avsikt att rusta upp byggnaden samt förvalta den i egenskap av en kombination av kontorslokaler, bostadslägenheter samt en utställningslokal. Förslag Pallay innebar att simhallen och entréhallen skulle bevaras till sin tidigare funktion. Byggnaden var avsett att användas till badanläggning, gymnastiklokal, sjukgymnastik samt utrustas med två bostadslägenheter. Landantikvarien Torbjörn Sjögren rekommenderar i sin skrivelse till Fasighetskontoret 1979-03-15 att Förslag Pallay ska ges företräde. Båda förslag i slutomgången ansågs vara i det närmaste jämförbara ur byggnadsteknisk synpunkt. Alternativ Pallay tar däremot hänsyn till byggnadens ursprungliga funktion och det förslaget ansågs dessutom inte privatisera byggnaden på samma sätt som Bengtsson. Efter diverse turer utsågs därefter förslag Pallay som vinnare. Beroende på privata omständigheter, tvingades tyvärr fru Gizella Pallay att omgående tacka nej till erbjudandet att ta över varmbadhuset. Tänk så visionärt hennes tänkande var, när man nu ser alla de verksamheter, som växer upp i motionsrörelsens tidevarv! Och den välsignelse hennes lösning hade inneburit för reumatiker och andra patienter i behov av vattenterapi. Och vilket läge detta Spa & Gym hade fått! Men senare bostadsrättsinnehavare är å andra sidan att gratulera.
19. Foto: Kerstin Pettersson, KLM Kapitäl med brushanar. Bildhuggare J.A.Schmid Budet gick därmed till Byggkonsult AB B A Bengtsson, som varit den mest seriösa intressenten tillsammans med fru Gizella Pallay. B A Bengtsson drog sig emellertid ur projektet beroende på att kostnaderna sedan förra kalkylen som gjordes 1978 dragit i väg alltför kraftigt. Dubbeldevalveringen 1977 med 6 resp.10 % hade nu i efterhand visat sig påverka kostnaderna i samhället. Till dåvarande regeringspolitikers stora förvåning. Byggkostnaderna hade stigit med 35 procent under tiden oktober 1978 december 1980. Plus andra tillkommande kostnadsökningar med 15 procent per år under byggnadstiden. Diskontot hade höjts från 6,5 % till 10 %! Hyreskostnaderna hade stigit med 21 procent. Byggnaden hade i mellantiden blivit föremål för ytterligare förstörelse, vilket skulle medföra extra reparationskostnader för B A Bengtsson. Det var med andra ord en rad faktorer som låg bakom B A Bengtssons beslut att inte ge sig in i projektet vid denna tidpunkt. Men när framtiden för varmbadhuset än en gång verkade vara utom allt hopp kom så till slut räddningen för fastigheten! Gamla varmbadhuset räddas för eftervärlden! By&mästare Göran Johansson, som tagit över By&nadsfirma Arne Lö%vist AB gav sig in i gamla varmbadhuset. Bildligt talat!
Han åtog sig att bygga om varmbadhuset till 9 byggrättslägenheter samt en kontorslokal i källarplanet. 20. Byggkonsult B A Bengtsson AB utförde alla konstruktionsritningar och beräkningsarbete. Arkitekt Ivar Petersson, även han kom från B A Bengtsson, stod för det arkitektarbete, som krävdes för att omvandla de gamla badhuslokalerna till moderna lägenheter. Ombyggnaden finansierades genom att en bostadsrättsförening bildades. Kalmar kommun var med i styrelsen via sin fastighetschef Bror Kihlberg, som utsågs till ordförande i föreningen. Tack vare detta arrangemang gick det lättare att få vissa lån. Kalkylen för hela ombygganden baserades sedan på statliga lån. Och jakten på den tidens mest attraktiva lägenheter i Kalmar hade gått igång! Medio 1981 gick telefonerna varma hos Lö)vists Byggnadsfirma AB. Enligt en artikel i Barometern i augusti 1981 var därmed drömmen om ett kombinerat atrium- och trapphus med bevarande av badhusets bassäng borta. Entrén skulle bevaras med sina vackra sandstensarbeten, som 1909 utfördes av bildhu&are Josef Anton Schmid. Trappan upp till entréhallen liksom det fina golvet i trapphallen med sittbänkarna skulle också bevaras. Liksom den vackra, breda trappan upp till andra plan, som är byggd i marmorcement; en produktvariant som togs fram av Skånska Cementgjuteriet i början av 1900-talet och som även var det material som kom till användning vid huggningen av det, för alla varmbadhusbesökare, välkända valrosshuvud som sprutade ut returvattnet i bassängens ena kortände. Varmbadhusets huvudbassängavdelning - den södra delen av fastigheten - gjordes om till fyra lägenheter i två plan, en trerummare plus kök och en fyrarummare plus kök i vardera våningen. I övrigt tillkom två, stora fyrarummare på första resp. andra plan i norra delen samt en mindre lägenhet inåt gården på första plan. Samt byggdes en trerummare på andra plan inåt gården. Längre fram under projektets gång tillkom så slutligen den nionde lägenheten på vindsplan åt norr.
21. Foto: Rolf Lind, KLM Den vackra trappan i marmorcement; ett nytt material i början av 1900- talet, som inte längre tillverkas. Trappan ledde till Karbad för Damer. Bildhuggare J.A.Schmids Brushane på väggen mittemot kapitälet t.v.
22. Foto: Kerstin Pettersson, KLM RECEPTION T.h. dörr till 1:a klass karbad, t.v. trappa till karbad för damer. Den vackra trappan är utförd i marmorcement; ett nytt material i början av 1900-talet som inte tillverkas längre. I vanlig ordning försenades projektet beroende på olika faktorer. Men när signaturerna väl var undertecknade på kontraktet mellan Byggnadsfirma Arne Lö)vist AB, och Bostadsrättsföreningen Bastionen den 9 juni 1982, sedan gick det undan! Byggmästare Göran Johansson höll ett beundransvärt högt tempo tillsammans med sina 16 arbetare och man stod för totalentreprenaden, som innefattade all ombyggnad med alla de moment denna innebar. Man hade faktiskt redan i slutet av februari samma år börjat med att rensa ut i de svårt sargade lokalerna. Dessa var i ett bedrövligt skick och man var sysselsatta under flera veckor bara med att städa ut och slänga gammal bråte som låg slängd överallt runt om i byggnaden. Taket var delvis utsatt för röta, fuktskadorna var omfattande, vandaliseringen var stor eftersom huset stått tomt och blivit tillhåll för inkräktare av varierande slag under de dryga 10 år huset stått tomt. Stommen i huset var i bra skick och väggarna var tjocka, stabila och utan sättningar! Varmbadhuset var ett av de första husen i Kalmar som byggdes med betongbjälklag. I bottenplanet blev den forna tork- och mangelavdelningen omvandlad till hobbylokaler och förråd. Tvättstuga för bostadsrättsföreningens medlemmar gavs det givetvis också plats för.
I en del av förstaklass bassängens utrymme. 23. Som en intressant uppgift kan nämnas att gamla varmbadhusets tvättavdelning någon gång under nittonhundratrettiotalet blev kalmarbornas första andelstvätt.uppgiften har lämnats av Skotte Linde, som håller reda på vårt gamla Kalmar. Den första december 1982 blev det inflyttning för de lyckliga bostadsrättsinnehavare som i slutomgången blivit erbjudna tecknade lägenheter. Det var mellan 50 och 60 intressenter i slutomgången som anmält intresse för att köpa en bostadsrätt och det blev Fastighetskontoret som slutligen fick fördela ut lägenheterna. De ursprungliga bostadsrättsinnehavare, varav endast en familj fortfarande finns kvar, samarbetade därefter under flera år med att tillsammans åtgärda en mängd, kvarvarande detaljer. Exempelvis skulle trädgården åtgärdas, pannrummet tömmas för att byggas om till gemensamt konferenslokal etc. Detta stärkte samhörigheten hos nybyggarna och de var alla med all rätt nöjda med och stolta över sitt annorlunda och högst centrala och ändå lugna boende i ett gammalt för alla kalmarbor väl känt varmbadhus. Nära till bad- och båtbrygga strax utanför husets båda långsidor. Samt utsikt ifrån egen trädgård över Kattrumpebadet, Ängö, Varvsholmen, Laboratorieholmen, Ölandsbron med Kalmarsund och dessutom Öland i fonden! I ett läge med bara några hundra meter att gå till Storgatan och Stortorget i Kalmar. Illustration ur Kalmar vid $ärdar och sund. Kalmar Sund Tryck AB, 2003. Text : Skotte Linde. Foto: Anders Johansson Slutet gott. Allting gott! Men nog tog det tid för vårt kära gamla varmbadhus att komma till ro. Just i dagarna, under januari 2008 har en ny fas inletts för gamla varmbadhuset. Kontorslokalen i bottenplanet håller på att byggas om för att sammanslagen med föreningens f.d. sammanträdeslokal ombildas till en stor lägenhet. När denna ombyggnad väl är färdig så kommer gamla varmbadhuset att bli ett komplett bostadshus om tillsammans 10 bostadsrättsinnehavare. Kalmar i februari 2008. Jim Sundström
Bilaga 1. Foto: Rolf Lind, KLM Portalen över entrén till Gamla varmbadhuset.
SUSANNA I BADET Bildhuggare J.A.Schmid. Material: gotländsk sandsten. Bilaga 2. Det vackra glastaket med målad dekor, som man kunde beundra, under sin ryggsimtur i 1:a klass bassängen.
Bilaga 3. VALROSSEN som sprutade ut returvattnet i bassängens östra kortände finns nu att beskåda i trädgården till Bostadsrättsföreningen BASTIONEN. Den är huggen av bildhuggare J.A.SCHMID ur materialet marmorcement.
Bilaga 4. Skylttext: Gunnar Magnusson; f.d. stadsarkitekt och ordförande i Kalmar stads Hembygdsförening. Foto: Jim Sundström