Gravida Zandra deltar i forskningsstudie

Ett magasin från Landstinget i Östergötland Nummer 1 2012 FORSKNING: ALLERGIER HOS BARN Gravida Zandra deltar i forskningsstudie + TEMA: FÖREBYGGA CANCER HOS KVINNOR Cellprov, mammografi och HPV-vaccination + SÖK VÅRD PÅ RÄTT STÄLLE Vårdcentralen är vägen in i vården www.lio.se

HÄLSOTECKEN Nummer 1 2012 INNEHÅLL 3 Patienter utvecklar cancervården 4 5 REDAKTÖREN Jag har fått en fästing på mig Du måste hjälpa mig! Jag har fått en fästing på mig. Hur tar man bort den? När jag för ett par år sedan upptäckte att en fästing hade bitit sig fast på min höft fick jag en lättare panikkänsla. Det var faktiskt första gången i mitt liv jag hade en fästing på mig, och därmed hade jag ingen aning om hur jag skulle ta bort den på rätt sätt. Därför fick svägerskan, som jag visste hade vana att plocka fästingar på både barn och djur, ta emot ett smått hysteriskt telefonsamtal från mig. Hon förklarade pedagogiskt och det var naturligtvis inte alls svårt att få bort den. Numera vet jag mer om fästingar och fästingborttagning och likaså att man kan få mer råd i ämnet på landstingens gemensamma webbplats www.1177.se. Vill du också veta mer om hur du tar bort en fästing, hur du kan skydda dig mot den och när du ska söka vård om du har fått ett fästingbett? Då tycker jag att du ska läsa Råd från topp till tå på sidan 20 och 21 i tidningen. Där får du även tips om vad som kan vara bra att ha med sig i ett reseapotek och råd om hur du själv kan behandla små sår på bästa sätt. Cecilia Ottosson E-post: cecilia.ottosson@lio.se Telefon: 010-103 78 29 Redaktör: Cecilia Ottosson, Landstinget i Östergötland Grafisk form: Ariom Reklambyrå AB Omslagsbild: Zandra och Theodor Lundgren, Foto: Göran Billeson Foto: Göran Billeson och Shutterstock Tryck: Elanders Gummessons AB Upplaga: 215 000 ex 2 HÄ L SOT EC K E N NR 1 2012 Distribution: Posten Adress: Landstinget i Östergötland, 581 91 Linköping Telefon: 010-103 00 00 E-post: landstinget@lio.se Webbplats: www.lio.se Notiser 6 Sammanhållen journal föring införs 7 Farliga droger på webben 8 HÄLSOCOACHERNA: Frågor och svar om hälsa och livsstil 9 Hälsotecken på webben 10 13 TEMA FÖREBYGGA CANCER HOS KVINNOR: HPV-vaccination, cellprov och mammografi 14 15 Sök vård på rätt ställe 16 17 FORSKNING: ill förebygga allergier V hos barn 18 Må bra med kultur 19 Korsordet 20 21 RÅD FRÅN TOPP TILL TÅ: Reseapotek, fästingar och sår 22 HALLÅ DÄR: Marie Morell om skattehöjning 23 LÄKEMEDEL: Läkemedel kan ge solskador 24 YRKESPORTRÄTTET: Liselott Oliw, tand hygienist

Jerker hjälper till att utveckla cancervården Nu ska patienter hjälpa till att utveckla cancervården. En samarbetsgrupp med patientföreträdare har bildats i regionen. Det är viktigt att skapa trygghet för alla patienter, säger Jerker Pernrud som är med i gruppen. För tolv år sedan fick Jerker Pernrud, Linköping, beskedet att han hade blodsjukdomen polycytemia vera. Den går inte att bota, men det går att leva ett fungerande liv med den. Jag har lärt mig att hantera den. Jag blir trött av den och måste bland annat tänka på vad jag äter för att inte höja mitt järnvärde, förklarar Jerker Pernrud. Sjukdomen kräver att han behandlas på sjukhus med blodtappning var åttonde vecka. I vissa fall behöver även cellgifter ges, men det har Jerker sluppit. Patienter en resurs Sjukdomen och sjukhusvistelserna som har följt med den, har gett honom erfarenheter som han nu kan dela med sig av. Det ska han göra i den samarbetsgrupp som har bildats för att, tillsammans med Regionalt cancercentrum, bidra till att patientens perspektiv genomsyrar allt utvecklingsarbete i cancervården. Mina erfarenheter kan vara till nytta och jag tycker att det är stimulerande att vara tillsammans med människor, säger Jerker Pernrud. Det är på tiden att vi ser patienterna som en resurs och tar till vara på deras perspektiv, säger Hans Starkhammar, verksamhetschef på Regionalt cancercentrum sydöst. Gruppen består av omkring tio personer i olika patientföreningar i sydöstra sjukvårdsregionen (Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län). Utformat enkät Som första uppgift har gruppen varit med och utformat en enkät till cancerpatienter i regionen. Den innehåller frågor om bland annat bemötande, information och väntetider. Tanken är att enkäten, som har gjorts Jag känner att vi har gjort någonting bra Mina erfarenheter kan vara till nytta, säger Jerker Pernrud, som är med i samarbetsgruppen. på Socialstyrelsens uppdrag, sedan ska användas i hela Sverige. Jag känner att vi har gjort någonting bra och att vi har fått gensvar, säger Jerker Pernrud. Själv tycker han att frågor som bemötande, patienternas trygghet och de anhörigas behov är viktiga att föra fram. FAKTA Utvecklingsarbetet i cancervården Antalet personer som lever med cancer förväntas fördubblas fram till 2030. För att möta behoven byggs sex regionala cancercentrum upp, ett i varje sjukvårdsregion. Det är kunskaps- och kompetensorganisationer som ska arbeta för att förverkliga målen i den nationella cancerstrategin. Regionalt cancercentrum sydöst stödjer förbättringar i cancervården för invånarna i Kalmar, Jönköpings och Östergötlands län. Läs mer på www.rccsydost.se. Text: Cecilia Ottosson Foto: Göran Billeson HÄLSOTECKEN NR 1 2012 3

NOTISER Effektivt fråga om alkohol på akuten Den som får testa sina alkoholvanor på akutmottagningen blir ofta motiverad att bryta ett riskbruk. I en forskningsstudie ställdes en livsstilsdator in på akutmottagningen i Motala. Studien ingick i Anna Trinks doktorsavhandling i samhällsmedicin som har presenterats vid Linköpings universitet. Hög alkoholkonsumtion orsakar många besök på sjukhusens akutmottagningar. Bröstmjölksdonatorer söks på Facebook Sprida kunskap och inspirera fler att donera bröstmjölk. Det är syftet med Facebooksidan Ge Bröstmjölk, rädda liv som Landstinget i Östergötland har startat. Varje år vårdas 400 till 500 för tidigt födda barn på neonatalavdelningarna i Östergötland. Barn födda före vecka 32 behöver bröstmjölk från det första levnadsdygnet, då mammorna sällan fått igång sin egen mjölkproduktion, och det finns ingen ersättning som lämpar sig för så små barn. Därför kan andra nyblivna ammande mödrar göra en insats genom att donera bröstmjölk. Det kan bara Patienterna rankar Vårdcentralen Skarptorp högst Patienterna i Östergötland värderar bemötande och förtroende högt, medan information och delaktighet värderas lägre. Det visar resultaten i den tredje nationella patientenkäten i primärvården. 13 000 patienter som hade besökt vårdcentralerna i Östergötland göras fram till att det egna barnet är tre månader och därför behövs hela tiden nya donatorer. Med Facebooksidan hoppas neonatal-iva vid Universitetssjukhuset i Linköping inspirera fler till att bli bröstmjölksdonatorer. Bröstmjölken är livsavgörande och som donator är du med och räddar liv, säger Marie Hassel, vårdenhetschef på neonatal-iva. En månad efter starten hade Facebooksidan drygt 400 fans och ett tiotal nya donatorer hade rekryterats. Besök sidan på www.facebook.com/gebrostmjolk. Foto: Göran Billeson tillfrågades och cirka 55 procent svarade. Vårdcentralen Skarptorp i Norrköping fick högst betyg av patienterna. Vårdcentralen Valdemarsvik är den vårdcentral som förbättrat sina patientomdömen mest jämfört med året innan. Samtliga resultat finns på landstingets webbplats www.lio.se. Att komma till akutmottagningen kan vara en varningsklocka för den som sätter den händelsen samman med sitt drickande. Vi ville se vad som hände med motivationen att minska alkoholkonsumtionen om man tillfrågades i samband med besöket, säger Anna Trinks. Testet på livsstilsdatorn var frivilligt. Datorn gav återkoppling och råd om hur man själv kan förändra ett riskbruk. Patienterna tillfrågades om en uppföljning efter sex månader, då en enkät skickades hem till dem. 48 procent av dem som följdes upp hade då minskat sin alkoholkonsumtion så mycket att de inte längre räknades som riskbrukare. I samtal med läkaren kunde många också koppla andra symtom till alkoholkonsumtionen, exempelvis tryck över bröstet. VISSTE DU ATT... det under en genomsnittlig dag i Landstinget i Östergötland städas 325 000 kvadratmeter? Det motsvarar 2 600 villor. 4 HÄLSOTECKEN NR 1 2012

Miniblodbuss ersätter tapp på Vrinnevisjukhuset En blodbuss är det nya mobila tappstället för blodgivarna i östra länsdelen. Miniblodbussen har ersatt Blodtappen på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Premiärtappningen skedde i centrala Norrköping den 2 april. Miniblodbussen kommer att ha fasta hållplaster, men kommer också att göra improviserade turer ut i länet. Vi skickar e-post och brev till givarna och berättar att bussen kommer till deras ort, och samma dag som vi är där påminner vi också via sms. Man kan också gå in på nätet på www.geblod.nu och se hållplatserna för bussen, säger Birgitta Clinchy, verksamhetschef för klinisk immunologi och transfusionsmedicin. Utanför Vrinnevisjukhuset Tisdagar och onsdagar kommer bussen att stå på Vrinnevisjukhusets parke- All utprovning av bröstproteser på US Nya rutiner har införts för utprovning av bröstproteser i länet. Sedan den 1 maj sker all utprovning på Universitetssjukhuset i Linköping (US). Utprovningen görs av bröstsjuksköterskor på kirurgklinikens bröstmottagning. Förändringen berör framför allt bröstcancerpatienter, men även andra kvinnor som opererat bort hela eller delar av bröstet. Utprovningen har tidigare skett på sjukhusapoteken och Vrinnevisjukhuset. ringsplats och på måndagar, torsdagar och fredagar åker den till andra ställen. Genom en mobil enhet får vi fler tappställen. Med ökad tillgänglighet hoppas vi förstås att det ska ge mer blod till sjukvården, säger Susanne Iverlöv Lindkvist, enhetschef för Blodtappen. Ombord på miniblodbussen finns tre blodgivarbritsar, samtalsrum och plats för fika efter blodgivningen. De landsting som har infört blodbussar har sett goda resultat av mobila tappställen. Den gamla blodbussen, som har utgått från Linköping, står för 44 procent av blodgivningen i Östergötland. Foto: Lene Pedersen 36 Så många procent av invånarna i Östergötland känner till att man kan få råd om vård på landstingens gemensamma webbplats 1177.se, enligt Vårdbarometern. Östergötland ligger i topp i landet vad gäller kännedom om webbplatsen. 86 procent av invånarna känner till att det finns en sjukvårdsrådgivning. Fler vänder sig till patientnämnden Under 2011 hanterade patientnämnden i Östergötland 1 021 ärenden, vilket är en ökning med nio procent mot 2010. Sedan 2008 har anmälningarna ökat med 65 procent. Det tyder på att patienterna blivit mer medvetna om att man kan påtala när något gått snett, vilket vi tycker är bra, säger nämndens ordförande Sara Larsson (C). De flesta ärenden handlar om vård och behandling. Bemötande och kommunikation och klagomål som rör organisation, regler och resurser är andra områden. AKUT-testet vid stroke Du kommer väl ihåg att göra AKUT- testet om du misstänker att någon har drabbats av stroke? A Ansikte. Be personen att le och visa tänderna. Om mungipan hänger ring 112! K Kroppsdel. Be personen att lyfta armarna och hålla kvar i tio sekunder. Om en arm faller ring 112! U Uttal. Be personen säga en enkel mening. Om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord ring 112! T Tid. Ju fortare behandlingen sätts in, desto mindre blir skadorna. Du kan få mer information om stroke på webbplatsen www.strokekampanjen.se, som är navet i den strokekampanj som pågår. HÄLSOTECKEN NR 1 2012 5

FAKTA Sammanhållen journalföring Vill du spärra uppgifter eller begära ut en logglista? Skriv till: Personuppgiftsombudet Landstinget i Östergötland 581 91 Linköping Med sammanhållen journalföring kan hälso- och sjukvårdspersonal se viss information från andra vårdgivare. Här kan du läsa mer: www.1177.se/ostergotland/regleroch-rattigheter/patientjournalen www.lio.se/patientinformation/ Sammanhallen-journalforing/ Säkrare vård med sammanhållen journalföring Nu införs sammanhållen journalföring successivt i hela Sverige. Det innebär att den som vårdar dig kan se vilken vård du har fått tidigare och ge dig en bättre och säkrare vård. Henrich Wilander, närsjukvårdsdirektör i centrala Östergötland. Med sammanhållen journalföring kan hälso- och sjukvårdspersonal se viss information från andra vårdgivare. Vilken information som är tillgänglig bestämmer varje vårdgivare. Bara vårdpersonal som har en vårdrelation med dig får ta del av uppgifterna och de måste fråga dig först. Är det nödläge och en patient inte kan tillfrågas får personalen lov att söka uppgifter utan samtycke, men bara om patienten inte har spärrat informationen. Tidigare har landstinget och vissa privata vårdgivare haft sammanhållen journalföring. Nu införs en nationell patientöversikt dit alla landsting och kommuner ska anslutas. Vårdpersonalen får då snabbare en heltäckande bild av vårdhistoriken, kan enklare ställa diagnos och därmed ge en bättre och säkrare vård. För patienterna är det en trygghet att den som ansvarar för deras vård snabbt får den information som behövs. Nu kommer patienten inte att behöva bekymra sig om att ge rätt information till sin läkare eller sjuksköterska, säger Henrich Wilander, närsjukvårdsdirektör i centrala Östergötland. Spärra information Landstinget i Östergötland började tillgängliggöra viss information till den nationella patientöversikten i april, och under året kommer kliniker och kommuner efterhand att börja ta del av andra vårdgivares information. Allt kommer inte att finnas i den nationella patientöversikten, till exempel inte information från psykiatriska kliniker. Kontrollen av dem som begär åtkomst till patientöversikten är noggrann, och en teknisk spärr gör att vårdpersonal bara kan se uppgifter om patienter som har en vårdkontakt på den egna enheten. Alla som går in och läser loggas i en logglista som patienten har rätt att begära ut. Den som inte vill vara med, kan välja att stå utanför sammanhållen journalföring. Vill du att vissa delar ska visas men inte allt, har du rätt att spärra information. I dessa fall ansvarar du själv för att vårdpersonalen får veta det som är viktigt för att kunna ge dig en god och säker vård. Spärren kan innebära att hälso- och sjukvårdspersonalen inte får en heltäckande bild av dig som patient, vilket kan påverka resultatet av den vård och behandling du får. 6 HÄLSOTECKEN NR 1 2012 Text: Anchi Alm Foto: Shutterstock och arkiv

Livsfarliga droger säljs öppet på webben Lättillgängliga, svårdoserade och starkt beroendeframkallande. Sjukvården i Östergötland ser en oroande ökning av nätdroger, främst av preparatet MDPV. Vi vill varna föräldrar för hur öppet de säljs på nätet, säger Emily Bjerker, sjuksköterska och vårdenhetschef på beroendekliniken vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Nätdrogerna säljs på hemsidor från hela världen. Föräldrar bör vara uppmärksamma på om tonåringens surfande blir hemligt. Hon och sjuksköterskan Inger Jarlberger har vårdat många patienter som har kommit in till beroendekliniken efter att ha tagit nätdroger. MDPV skapar snabbt en väldig obalans i kroppen och ger ofta hög feber, avmagring, gråaktig hy och psykotiska tillstånd, säger Inger Jarlberger. Nätdrogerna säljs öppet på webben, ibland på sidor som ser ut att marknadsföra hälsokost. Köparen betalar med kontokort och får preparatet hemskickat från en okänd avsändare. Det finns inga garantier för vad pillren innehåller. Risken att överdosera är därför stor, speciellt för en ung och ovan droganvändare. Magnus Roberg är verksamhetschef för den medicinska akutsjukvården. Han ser att patienter som kommer till akuten med överdoser eller biverkningar av nätdroger har ökat. Nätdrogerna säljs på hemsidor från hela världen och byter snabbt karaktär, ofta innan de hinner förbjudas. Drogerna är nya för sjukvården och ofta vet vi inte vad patienterna har tagit. I efterhand ser vi att många har den syntetiska drogen MDPV i urinproverna, säger Emily Bjerker. Inger Jarlberger, Emily Bjerker och Magnus Roberg. Okända paket Föräldrar bör vara uppmärksamma på om tonåringens surfande blir hemligt eller om det kommer okända brev eller paket. Andra tecken är att man börjar se sjuk ut eller byter umgänge. Ungdomarna lockas av att substanserna inte är olagliga och använder dem bland annat som partydroger. Men de skapar snabbt sug efter mer och det är lätt att hamna i ett missbruk, säger Inger Jarlberger. Partydrog Ofta är det unga människor i arbetsför ålder som tar drogen som en partydrog och i övrigt är helt ovana vid droger, säger Magnus Roberg. En överdos kan orsaka en akut obalans i kroppen. Då måste vård ges direkt, annars kan patienten i värsta fall dö. FAKTA Vad är MDPV? En syntetisk drog som är framtagen på konstgjord väg. Det är vanligt att man blir upprymd och orkar vara aktiv många timmar. Känslan ersätts sedan av trötthet, oro och sjukdomskänsla. Genom att byta ut enstaka molekyler skapar tillverkarna en ny produkt och undgår förbud i lagen. MDPV finns som pulver och tabletter. Text: Maria Carlqvist Foto: Shutterstock och Landstinget i Östergötland HÄLSOTECKEN NR 1 2012 7

HÄLSOCOACHERNA Fråga hälsocoacherna! Vill du ställa en fråga till hälsocoacherna? Skicka ett brev till: Hälsocoacherna, Landstinget i Östergötland, 581 91 Linköping, skicka e-post till: halsotecken @lio.se eller ställ frågan via landstingets webbplats www.lio.se. HÉLÈNE OTTOSSON MARGARETA SMEDBERG Hälsosamordnare på Vårdcentralen Hageby. Arbetar bland annat med frågor som rör tobaks avvänjning, levnads vanor och förkortning av sjukskrivningstider. Hälsosamordnare på Vårdcentralen Hageby och BVC-sjuksköterska. Jobbar bland annat med frågor som rör levnads vanor och Fysisk aktivitet på recept. Det pratas mycket om kolesterol och att det är inte är bra att ha ett högt kolesterolvärde. Vad är egentligen kolesterol och vad kan jag göra själv för att påverka mitt kolesterolvärde? Kolesterol är ett fettämne som finns i kosten och tillverkas i levern. Du behöver kolesterol för att bygga upp och underhålla kroppens celler samt för att producera hormoner. Höga blodfetter kan vara en riskfaktor som kan medverka till sjukdom. Du kan påverka ditt kolesterolvärde genom att sluta röka, dricka måttligt med alkohol, röra på dig - helst varje dag, och genom att ha en normal vikt. Tänk också på vad du äter. Det är bra att äta grönsaker och fullkorn och använda bra mjuka fetter, som till exempel rapsolja. Det här är livsstilsråd som är bra för oss alla. Jag är ofta stressad och tycker nästan aldrig att jag känner mig avslappnad längre. Jag har svårt att sova och är ofta irriterad och vet att det är tecken på stress, men jag lyckas ändå inte ta mig ur det här läget. Hur ska jag göra? Jag äter väldigt mycket godis och vill försöka sluta med det, men har svårt att stå emot när sockersuget sätter in. Har ni något bra tips till mig? Du behöver äta frukost, lunch, middag och några mellan mål varje dag. Oftast kommer sötsuget när du är hungrig. Det viktigaste är att äta regelbundet och inte hoppa över någon måltid. När sockerhalten i blodet sjunker reagerar hjärnan med att sända ut hungerkänslor. Det gäller alla människor, ingen är unik i det fallet. Då är det lätt att ta till något, som till exempel godis, som snabbt höjer blodsockernivån och gör att man blir piggare igen. Ett tips är att ha en frukt tillhands och ta som mellanmål då suget sätter in. Äter du ordentligt? Varför stressar du? Hur ser din vardag ut? Vill du få en förändring? Man vet i dag att långvarig stress kan vara skadlig om man inte har chans till återhämtning. Se över om det är något du kan förändra i din vardag. Fysisk aktivitet är ett enkelt sätt för att minska stressen. Försök att var ute i friska luften, helst i dagsljus och varje dag. Det kan räcka med en promenad, men inte precis innan du ska gå och lägga dig då du kan bli för pigg. Boka gärna in det i din almanacka och försök att genomföra det till exempel 30 minuter fem dagar i veckan. Man kan även koppla av med en stunds vila, lyssna på lugn musik, genomföra ett yogapass eller något annat som passar och som gör att man mår bra. VISSTE DU ATT... 63 kg avfall som är stickande och skärande, exempelvis kanyler och nålar, samlas under en genomsnittlig dag i Landstinget i Östergötland? 8 HÄ L SOT EC K E N NR 1 2012 Foto: Shutterstock

Kampanj om tonåringar och alkohol Nu pågår den nationella informationskampanjen Tänk om, som Statens folkhälsoinstitut är initiativtagare till. Syftet är att sprida kunskap till föräldrar om tonåringar och alkohol. Målet är bland annat att få tonårsföräldrar att förstå riskerna med en tidig alkoholdebut och att inte köpa alkohol till ungdomar under 20 år. Kampanjarbetet fokuseras kring risktillfällen som till exempel skolavslutningen. Landstinget i Östergötland stödjer kampanjen genom att sprida information om den på vårdcentralerna. Läs mer om kampanjen och få råd på webbplatsen www.tänkom.nu. Fler får rehabilitering Långvarig smärta, stress, depression och ångest ligger bakom hälften av alla sjukskrivningsfall. Genom den statliga rehabiliteringsgarantin har tillgången till rehabiliteringsinsatser som kognitiv beteendeterapi (KBT) och multimodal rehabilitering (MMR) förbättrats stort i Östergötland. Inom MMR arbetar personal från olika professioner, exempelvis sjukgymnast, läkare, psykolog och kurator, i team som kombinerar olika insatser under en längre tid. Råd om egenvård på 1177.se Vad kan du göra själv om ditt barn har feber, din man har fått en metkrok i fingret eller din kompis har stukat foten? På landstingens gemensamma webbplats www.1177.se finns råden nu samlade under ett eget tema: Egenvård. Det finns drygt 100 texter om egenvård för den som själv vill lindra lättare besvär. Tidigare var råden utspridda på webbplatsen, men är nu enklare att hitta. Alla artiklar är tematiskt indelade under områden som Infektioner, Skador och olycksfall och Bett och stick. Särskilt många råd finns under avdelningen Barn, bland annat om vad man kan göra själv när barn lider av till exempel växtvärk eller ont i örat. VISSTE DU ATT... hälso- och sjukvården (inklusive tandvård) i Landstinget i Östergötland kostar i snitt 19 500 kronor per invånare/år? Hälsotecken på webben Vet du om att Hälsotecken också finns på landstingets webbplats www.lio.se? 1 2 3 Lättläst på www.lio.se De invånare i Östergötland som har svårt att läsa eller förstå svenska ska lättare kunna ta till sig den information som Hälsotecken innehåller. Därför finns hela Hälsotecken i en lättläst version, som en pdf-fil, på landstingets webbplats www.lio.se. Du kan också beställa dessa sidor på telefon 010-103 71 21 eller via e-post halsotecken@lio.se. Lös korsord på webben Vill du inte lösa korsordet här i den tryckta tidningen kan du nu istället lösa det på webbplatsen. Du hittar korsordet på www.lio.se/pressrum/publikationer/ Halsotecken/. Vinnarna meddelas per post, men namnen presenteras både i den tryckta tidningen och på webbplatsen. Frågor till hälsocoacher Via webben kan du också skicka frågor om hälsa och livsstil till Hälsoteckens hälsocoacher Margareta Smedberg och Hélène Ottosson. Håll sedan utkik i nästa nummer av tidningen så kanske just din fråga besvaras. På webbplatsen hittar du som vanligt också Hälsotecken som pdf-fil och ett arkiv med tidigare nummer av tidningen. HÄLSOTECKEN NR 1 2012 9

TEMA: FÖREBYGGA CANCER HOS KVINNOR Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor och livmoderhalscancer är den näst vanligaste cancerformen hos kvinnor under 45 år. För att minska risken att drabbas av dessa sjukdomar erbjuder Landstinget i Östergötland regelbundna cellprovskontroller och mammografi liksom HPV-vaccination. Vaccinet som skyd Sjuksköterskan Lotta vaccinerar Matilda Blom. I bakgrunden ses Linda Olofsson. Det krävs tre sprutor för ett fullgott skydd. 10 HÄLSOTECKEN NR 1 2012 Text: Maria Carlqvist och Susanne Fridberg Foto: Göran Billeson

FAKTA HPV och platser för vaccination Humant papillomvirus, HPV, är den vanligaste sexuellt överförbara infektionen. En långvarig infektion kan ge cellförändringar som kan orsaka livmoderhalscancer. Vaccinationen för flickor födda mellan 1993 och 1998 kommer att pågå under flera år och kan påbörjas när som helst. Vaccinationen är gratis. Det krävs tre sprutor för att få ett fullgott skydd. Flickor födda 1999 och senare erbjuds vaccination via skolhälsovården. Läs mer om vaccinationen, HPV och vilka mottagningar som vaccinerar på landstingets webbplats www.lio.se/hpv. Läs mer om HPV, sexuellt överförda infektioner och livmoderhalscancer på 1177.se och UMO.se. dar mot cancer Det är kö utanför elevhälsan på Himmelstalundsgymnasiet i Norrköping när den andra vaccinationssprutan mot HPV ska tas. Några är rädda för sprutor men har vågat sig hit i alla fall. Ett par killar är med och håller i handen. Det kostar inget att vaccinera sig och om det här är en chans att minska risken att drabbas av livmoderhalscancer vill jag ta den, säger Linda Olofsson, 18 år. Nu pågår HPV-vaccinationerna i Östergötland för flickor mellan 13 och 18 år. I Östergötland är det många som väljer att vaccinera sig. Alla har fått brev hem med erbjudande om gratis vaccination via någon av landstingets vaccinatörer i länet. Vaccinet minskar risken betydligt att drabbas av livmodershalscancer som är den näst vanligaste cancerformen hos kvinnor under 45 år. Det skyddar också mot könsvårtor (kondylom). Elever som är under 18 år behöver föräldrarnas tillstånd för att vaccinera sig, men beslutet är ofta något man kommit fram till gemensamt. Det här är mitt val men jag har pratat om det med mina föräldrar, säger Matilda Blom, 17 år. Vaccinationen ges till sju, åtta elever i taget. Det är lugnt och finns tillfälle att ställa frågor. Väl inne hos sjuksköterskan Lotta går det ändå snabbt att ta sprutan. Ett stick och lite ömt precis efteråt konstaterar Linda Olofsson och Matilda Blom. Minimala biverkningar Per Benno, verksamhetschef vid Läkarhuset & Vaccinationscentrum i Linköping är med och kontrollerar journaler och föräldramedgivanden. Tre dagar efter vaccinationstillfället får de här flickorna en enkät via e-post där man frågar hur de mår och upplevde vaccinationen. Vi kan se att biverkningarna faktiskt är minimala, bara en av femton visar sig få lite feber under närmaste dygnet, säger Per Benno. Att kunna vaccinera med ett cancervaccin är en fantastisk utveckling och vaccinet ger ett mycket gott skydd mot flera av de virustyper som orsakar sjukdom, framhåller han. Men även om man är vaccinerad är det viktigt att gå på de gynekologiska cellprovtagningar som erbjuds alla kvinnor från 23 års ålder. Dessutom får man inte tro att vaccinet skyddar mot könssjukdomar i allmänhet, varför kondomskyddet inte ska glömmas, säger Per Benno. KOMMENTAR FRÅN FÖRTROENDEVALD LASSE PETTERSSON (VL): Upptäckten av vaccin hör till de medicinska upptäckter som sparat mest människoliv, lidande och sjukdom. Ytterligare ett vaccin finns nu och det är mot HPV-virus. Det finns alltid risker, men de är mycket små jämfört med sjukdomar vaccinerna skyddar mot och det här är ett väl beprövat vaccin. Jag tycker därför att de som erbjuds avgiftsfri vaccination ska utnyttja möjligheten, men samtidigt komma ihåg att delta i cellprovskontroller då vaccinet inte skyddar mot alla typer av HPV-virus. Gör alla det kommer minst 100 kvinnor undgå att dö i livmoderhalscancer varje år i Sverige. Svininfluensavaccinet var inte tillräckligt testat men myndigheter på nationell nivå ansåg att det skulle användas och därför ser vi fler biverkningar än vanligt. Landstinget erbjuder kvinnor ytterligare en hälsokontroll mot cancer; mammografi. Om alla deltar kommer ännu fler att botas och slippa långa behandlingar och sjukdomsperioder. Kvinnor, acceptera våra erbjudanden som kan bidra till att ni får ett längre och friskare liv! HÄLSOTECKEN NR 1 2012 11

TEMA: FÖREBYGGA CANCER HOS KVINNOR tagningen vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping. En del är rädda och tror att prov tagningen gör ont, men den är smärtfri och går snabbt, säger Ingela Adamsson, barnmorska vid barnmorskemottagningen. Provet innebär att en liten mjuk borste snurras mot livmodertappen för att få med celler. Kvinnorna kallas till den Kvinnohälsa eller barnmorskemottagning de hör till i sin kommun. Vårdenhetschefen Åsa Råsbrink, barnmorskan Ingela Adamsson och vårdenhetschefen Anna Lundqvist uppmanar kvinnor att komma på den gynekologiska cellprovskontrollen. De uppmanar till cellprovskontroll Gynekologiska cellprovskontroller minskar risken att drabbas av livmoderhalscancer. Trots det är det färre och färre kvinnor som tar cellprovet i Östergötland. För att försöka ändra på det åker en specialinredd buss, där provet kan tas, runt i länet under två perioder i år. Det är viktigt att regelbundet komma på cellprovskontroller. Genom att ta cellprov kan cellförändringar upptäckas tidigt och behandlas i god tid, säger Åsa Råsbrink, vårdenhetschef för Kvinnohälsan i Linköping. Färsk forskning vid Karolinska Institutet visar att de gynekologiska cellprovskontrollerna räddar liv. Detta både genom att cellförändringar i livmoderhalsen upptäcks i tid innan de utvecklas till cancer och genom att de kvinnor som visar sig ha livmoderhalscancer har en bättre chans att botas om En liten mjuk borste snurras mot livmodertappen för att få med celler, när cellprovet tas. de tidigare regelbundet har undersökts med cellprov. Trots detta minskar andelen kvinnor i Östergötland som väljer att göra provet. Förra året var täckningsgraden, det vill säga andelen kvinnor inom åldersintervallen som har tagit provet i rätt tid, 73 procent. 2008 var siffran 78 procent. Smärtfritt och snabbt Minskningen kan bero på att inte så många dör i livmoderhalscancer längre. Då blir inte rädslan lika stor, men att färre dör beror på att vi kan upptäcka cellförändringar tidigt, säger Anna Lundqvist, vårdenhetschef för barnmorskemot Cellprovsbuss i länet För att försöka öka andelen kvinnor som tar provet i rätt tid pågår nu ett projekt i landstinget. Under april och maj åker en cellprovsbuss runt till olika platser i centrala och östra länsdelarna. Det är en specialinredd buss där gratis cellprovskontroll erbjuds. Kan det inte vara känsligt att gå in i en buss och ta provet? En del kan säkert uppleva det så, men förhoppningsvis väcker vi en tanke om att ta provet och så kommer de till någon av våra mottagningar istället, säger Ingela Adamsson. Bussen kommer även att finnas i länet under september och oktober. FAKTA Livmoderhalscancer och cellprov Cirka 450 kvinnor i Sverige får livmoderhalscancer varje år. Risken att drabbas har minskat med hälften sedan de allmänna cellprovskontrollerna startades på 1960-talet. Kvinnor mellan 23 år och 49 år kallas på cellprovskontroll vart tredje år och kvinnor mellan 50 och 60 år vart femte år. Om man har haft tre normala prov i följd slutar man att kallas vid 60 år. Om man inte kan komma då man blivit kallad finns även drop in-tider och möjlighet att boka en tid. Cellprov ska tas även om man har fått HPV-vaccination (se föregående sida). 12 HÄLSOTECKEN NR 1 2012 Text: Cecilia Ottosson Foto: Göran Billeson

Vid den mammografiska hälsokontrollen görs en röntgen undersökning av brösten med en speciell röntgenteknik som ger detaljrika bilder. Röntgensjuksköterskorna Margareta Harrysson och Elisabeth Carlsson visar hur det går till. Hälften av alla brösttumörer upptäcks vid mammografi Ia Linde, enhetschef för mammografiverksamheten i Östergötland. Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Möjligheterna att bli botad från bröstcancer har ökat de senaste årtiondena. Det beror bland annat på att sjukdomen kan upptäckas tidigt vid en mammografisk hälsokontroll. Alla kvinnor i Östergötland, som är mellan 40 år och 74 år, får vartannat år en kallelse till mammografisk hälsokontroll, screening. Det innebär att cirka 44 000 kvinnor kallas varje år. Ungefär 82 procent av dem som kallas kommer. Det är en bra siffra även om vi hela tiden önskar att det ska komma fler. Det är viktigt att man kommer för om vi upptäcker sjukdomen tidigt blir prognosen mycket bättre, säger Ia Linde, enhetschef för mammografiverksamheten i Östergötland. Med mammografi kan vi upptäcka en liten tumör innan man kan känna den. Men det är också viktigt att göra självundersökningar av brösten, säger röntgensjuksköterskan Elisabeth Carlsson. Speciell röntgenteknik Drygt hälften av alla brösttumörer hos kvinnor upptäcks vid mammografin. Vid den mammografiska hälsokontrollen görs en röntgenundersökning av brösten med en speciell röntgenteknik som ger detaljrika bilder. Om vi upptäcker sjukdomen tidigt blir prognosen mycket bättre Vi tar bilder uppifrån och från sidan, berättar Elisabeth Carlsson. Det kan kännas lite obehagligt eftersom bröstet pressas samman när bilden tas, men det tar bara någon minut, förklarar röntgensjuksköterskan Margareta Harrysson. Alla bilder i Östergötland skickas till Universitetssjukhuset i Linköping (US) för granskning. Om allt ser bra ut skickas ett svar hem till kvinnan. Om någon förändring upptäcks kallas kvinnan till en kompletterande radiologisk undersökning på mammografiavdelningen vid US. Många blir oroliga om de blir återkallade, men det är viktigt att komma ihåg att det inte behöver vara cancer. I de flesta fall är det ofarliga förändringar, säger Ia Linde. De mammografiska hälsokontrollerna i Östergötland görs på mottagningarna på Torkelbergsgatan i Linköping, på Hantverkaregatan i Norrköping och vid Lasarettet i Motala. Om man inte kan komma på den tid som man har blivit kallad till går det att boka om tiden, både på webben och via telefon. Det finns också vissa kvällstider och man kan få byta mellan Linköping, Norrköping och Motala utifrån vilken plats som passar bäst för en själv. Text: Cecilia Ottosson Foto: Göran Billeson HÄLSOTECKEN NR 1 2012 13

Som distriktsläkare är Marsa Berge specialist i allmänmedicin. Här undersöker hon en misstänkt öroninflammation hos en patient. Sök vård på rätt ställe Mona Ahlberg, chef på Vårdcentralen Kungsgatan och Marsa Berge, distriktsläkare. Vården i Östergötland får allt fler patientbesök. Sök på rätt ställe för att få vård snabbt. Vårdcentralen är vägen in i hälso- och sjukvården för alla sjukdomar och skador som inte är akuta. I Östergötland finns 42 vårdcentraler. Vårdcentralen är spindeln i nätet i primärvården. En vanlig dag tar vi emot patienter med allt från svåra kroniska sjukdomar till skärsår. Den första bedömningen sker på vårdcentralen. Om patienten behöver en specialistbehandling på sjukhus remitterar vi vidare dit, säger Mona Ahlberg, chef på Vårdcentralen Kungsgatan i Linköping. Det ska vara lätt att komma till en vårdcentral. Samma dag som man ringer till 1177 eller till den vårdcentral där man är listad ska man få en bedömning. Beroende på vad besöket gäller kan man få tid till samma dag eller om några dagar. Smitta inte andra Distriktsläkarna och distriktssköterskorna har kompetens för de flesta vanliga diagnoser. På Vårdcentralen Kungsgatan finns specialmottagningar bland annat för diabetiker, astma-kol och fotvård. Här arbetar också en psykolog och en kurator. Ibland rekommenderar sjukvården att man behandlar sig hemma med egenvård i stället för att besöka vårdcentralen. Det kan vara influensa och mag sjuka, normala förlopp av virussjuk domar som vi inte ger medicin mot. Det bästa är då att stanna hemma och vila och inte sätta sig i ett väntrum där man kan smitta andra, säger Mona Ahlberg. Om man är orolig ska man ringa till Sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177. 14 HÄLSOTECKEN NR 1 2012 Text: Maria Carlqvist Foto: Göran Billeson

Akut sjuka prioriteras Trycket kan bli hårt på akuten. Akut sjuka patienter går först i prioriteringen. På Vrinnevisjukhuset i Norrköping sker bedömningen redan vid inskrivningen i receptionen. FAKTA Så kontaktar du vården Ring 1177 Sjukvårdsrådgivningen hjälper till att bedöma tillståndet och var du ska söka vård. Vårdcentralen Patienter som har listat sig på en vårdcentral ska ringa dit. Du måste inte vara listad för att få komma till en vårdcentral för besvär av akut karaktär som inte kan vänta till nästa dag. Jourcentralen På kvällstid och helger finns jourcentralen för fall som inte är akuta men ändå inte bör vänta till nästa dag. Ring 1177 för råd och tidsbokning. Det finns en jourcentral i varje länsdel. Sök akut vård Är tillståndet akut genom en sjukdom eller trauma behöver du snabbt vård. Ring 1177 eller SOS Alarm 112. I ett nytt arbetssätt möter en ledningsläkare patienterna som kommer till akutmottagningen på Vrinnevisjukhuset. Vi tror att patienterna känner sig tryggare och det blir mer patientsäkert om de får en läkarbedömning direkt. Då kan vi satsa våra resurser på akut sjuka personer medan patienter som passar för vårdcentralen kan hänvisas dit, säger Inger Persson, verksamhetschef på akutmottagningen vid Vrinnevisjukhuset. Akut sjuk eller trauma Hon ser ett ökande antal patienter på akutmottagningen. Inte minst de yngre söker akutvård i allt högre utsträckning. Är man akut sjuk eller har råkat ut för ett trauma ska man förstås komma hit. Men många kommer för andra åkommor, och kan få vänta många timmar för att de prioriterats lågt. Rådet är Patienter som kommer in med ambulans går före på akuten. Här ses ambulanssjuksköterskorna Fredrik Nalle Olofsson och Thomas Lindqvist. i sådana fall att ringa till sin vårdcentral eller Sjukvårdsrådgivningen 1177 för en bedömning innan man åker hit. Hur långa väntetiderna blir på akuten beror på vad som händer i länsdelen samtidigt. Om ambulansen kommer in med blåljus går den patienten först. Då är tillståndet livshotande. Hjärtproblem och andningssvårigheter är den vanligaste orsaken till ambulansutryckning. Ofta ser vi om det är en akut patient redan när vi kommer till platsen och kan börja behandlingen direkt, säger ambulanssjuksköterskorna Fredrik Nalle Olofsson och Thomas Lindqvist. Egenvård vården på webben 1177.se Många sjukdomar kan du behandla hemma med egenvård. På Sjukvårdsrådgivningens webbplats www.1177.se kan du läsa om sjukdomar och symtom, hur du behandlar dem själv och när du ska söka vård. När patienter kommer in med blåljus möts de av vårdteamet vid ambulansen. Josefine Eriksson, undersköterska och Sandra Lundin, sjuksköterska, arbetar i akutrummet. HÄLSOTECKEN NR 1 2012 15

FORSKNING: Barnallergi Våra studier visar att man kan se skillnader i immunsystemet redan vid födseln mellan de barn som utvecklar allergi och de som inte gör det, säger Maria Jernmalm. Professor Maria Jenmalm, universitetsöverläkare Karel Duchen och forskningssköterskan Kicki Helander ingår i forskningsgruppen som nu har inlett den tredje studien för att försöka förebygga allergier hos barn. De resultat vi hittills har är inte tillräckliga för att vi ska kunna ge några kostrekommendationer, säger Karel Duchen. Forskar för att förebygga allergier hos barn Tillskott av omega 3-fettsyror och mjölksyrebakterier under graviditeten kan minska risken för allergi hos barn. Det visar två tidigare studier som har gjorts av forskare vid Hälsouniversitetet och läkare vid Universitetssjukhuset i Linköping. Nu ska 480 gravida kvinnor rekryteras till en tredje studie i hopp om att få en ännu bättre allergiförebyggande effekt. Under de senaste 50 åren har allergier ökat rejält i Sverige. Tidigare har det ansetts att faktorer i omgivningen som till exempel passiv rökning, pälsdjurskontakter och förändrat inomhusklimat skulle vara orsaken till ökningen. Numera tror forskarna att detta inte kan förklara ökningen. Det är för att man har sett att det inte har hjälpt med förebyggande insatser som att till exempel undvika viss mat och pälsdjur, säger Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi vid Hälsouniversitet i Linköping. Därför har forskningen under de senaste åren istället inriktats på varför människor inte får allergi. Mer mjölksyrebakterier I ett forskningsprojekt i Linköping har läkare från Barn- och ungdomssjukhuset och Allergicentrum på Universitetssjukhuset och forskare vid Hälsouniversitetet studerat två faktorer. En av dem är att våra vanliga bakterier i tarmen kan vara så kallade friskfaktorer, eftersom små barn som inte har allergi har mer mjölksyrebakterier i tarmen än allergiska barn har. Den andra är att man kan se ett samband mellan intaget av omega 3-fetter i kosten och allergiutvecklingen hos barn. 16 HÄLSOTECKEN NR 1 2012 Text: Cecilia Ottosson Foto: Göran Billeson

FAKTA Allergier Uppskattningsvis har vart tredje barn haft allergiska besvär före elva års ålder och ungefär var femte vuxen har någon form av allergi. De vanligaste allergierna hos yngre barn är eksem och allergier mot olika sorters mat, som till exempel ägg, fisk, mjölk eller nötter. Allergier mot mat växer ofta bort då barnet blir äldre. Allergier mot pollen och pälsdjur liksom astma brukar uppkomma då barnet är något äldre. Våra studier, som stöds av andra epidemiologiska studier, visar att man kan se skillnader i immunsystemet redan vid födseln mellan de barn som utvecklar allergi och de som inte gör det. Därför kan allergiförebyggande åtgärder behöva starta redan under graviditeten, säger Maria Jenmalm. Bättre effekt För att bekräfta friskfaktorerna har två studier gjorts. I den första gavs mjölksyrebakterier till mamman under slutet av graviditeten och sedan till barnet till ett års ålder. I den andra studien gavs omega 3-fettsyror till mamman från graviditetsvecka 25 och fram till att barnet var tre månader. Båda studierna visade en förebyggande effekt på utveckling av eksem i kombination med överkänslighet mot ägg, mjölk och andra födoämnen. Nu inleder forskargruppen en tredje studie för att försöka få en ännu bättre effekt. Vi vill se om vi kan få en bättre allergiförebyggande effekt om vi kombinerar mjölksyrebakterier och omega 3-fettsyror och startar redan i graviditetsvecka 20, förklarar Karel Duchen, universitetsöverläkare vid Barn- och ungdomssjukhuset, och fortsätter: De resultat vi hittills har är inte tillräckliga för att vi ska kunna ge några kostrekommendationer. Zandra är en del av studien Zandra Lundgren är en av de gravida kvinnor som ska delta i studien där forskare försöker förebygga barnallergier. 480 gravida kvinnor ska rekryteras till studien som inleds i Linköping och Motala, men som ska utökas till bland annat sydöstra sjukvårdsregionen (Kalmar, Jönköping och Östergötland). Med deras deltagande kan vi hitta nya sätt att förebygga allergier, påpekar universitetsöverläkare Karel Duchen. Zandra Lundgren, som väntar sitt andra barn i juni, har bestämt sig för att vara med. Om jag kan bidra till att minska risken för att barn ska få allergi så är det självklart att jag gör det, säger hon. Hennes intresse väcktes då hon läste om studien i en tidning, men då var hon ännu inte gravid. När hon blev det kom hon ihåg studien och kontaktade Allergicentrum. Att Zandra även har erfarenhet av egen allergi i barndomen och att hennes första barn Theodor, som är 17 månader när Hälsotecken träffar dem, har äggallergi påverkade också beslutet. Olika grupper Kvinnorna i studien kommer att delas upp i olika grupper där en grupp får tillskott av både mjölksyrebakterier och omega 3-fettsyror, en får mjölksyrabakterier och kontrollkapslar med verkningslös placebo, en får omega-3-fettsyror och kontrolldroppar med verkningslös placebo och en som får både kontrolldroppar och kontrollkapslar med verkningslös placebo. Zandra Lundgren, här med sonen Theodor som har äggallergi, deltar i studien för att hjälpa till att minska risken för att barn ska få allergi. Både mamman och barnet kommer att följas noga och olika provtagningar göras under projektets gång. Det krävs en del engagemang och tid, men det ser inte Zandra Lundgren som något problem. Samtidigt blir vi ju väl undersökta, konstaterar hon. FAKTA Vill du vara med? Är du gravid och intresserad av att delta i studien? Kontakta forskningssköterskan Kicki Helander på telefonnummer 010-103 13 29. Om du har fiskallergi kan du inte vara med i studien och för att delta krävs att någon i familjen har eller har haft allergi. HÄLSOTECKEN NR 1 2012 17

Verkstaden Skapande för daglediga på Östergötlands länsmuseum rekommenderas aktivt av vården till patienter. Aktiviteter kan vara att skulptera i täljsten eller testa grafik. Kultur rekommenderas till patienter Att njuta av konst och musik eller vistas ute i naturen är aktiviteter som påverkar hjärnan positivt. Nu finns pilotprojektet Må bra med kultur i Östergötland som rekommenderas till patienter med stressrelaterade besvär. och inte som patient och man får en receptfri rekommendation att delta, säger Maria Linderström och Helle Noorlind Brage, projektledare vid Folkhälsocentrum. Arbetet sker i samverkan med kulturaktörer i Östergötland. Verkstaden Skapande för daglediga på Östergötlands länsmuseum är öppen för alla, men rekommenderas aktivt av vården till patienter. Aktiviteter kan vara att skulptera i täljsten, brodera fritt eller testa grafik. Äntligen finns ett projekt som stimulerar både mentalt och socialt Äntligen finns ett projekt som stimulerar både mentalt och socialt. Vid stress och utbrändhet är det viktigt att koppla av med en aktivitet där hjärnan får vila. Lekfullheten i skapandet eller upplevelsen är läkande, liksom den sociala samvaron i en grupp, säger Lise-Lotte Höckerbo Andersson, kurator vid Vårdcentralen Linghem. Hon har rekommenderat kulturbehandlingen till flera patienter. Snart kommer aktiviteterna att utökas med natur vandringar genom Naturcentrum i Linköping. Det kommer att locka ännu fler, tror Lise-Lotte Höckerbo Andersson. Stresshormoner minskar Allt mer forskning visar att vår hjärna påverkas positivt av att delta i kulturaktiviteter. Kultur kan bidra till en ökad frisättning av dopamin som ökar vällustkänslan. Stresshormonerna minskar, vilket har betydelse för hälsan både fysiskt och psykiskt. Vi tar till oss av kunskapen och provar nu att använda kulturens läkekraft i vården. Till aktiviteten kommer man som person All kultur passar inte alla, man behöver hitta det som man själv tycker är roligt. Tanken är inte att man ska bli bra på det man skapar eller upplever. Aktiviteten ska vara frikopplad från prestation. FAKTA Pilotprojektet och verkstaden Verkstaden Skapande för daglediga arrangeras av länskonsten på Östergötlands länsmuseum i samverkan med Folkuniversitetet, och i Mjölby också av Mjölby kommun. Pilotprojektet Må bra med kultur i Östergötland drivs av Folkhälsocentrum vid Landstinget i Östergötland i samverkan med kulturaktörer. Målgruppen är främst personer med lättare psykisk ohälsa, till exempel stressrelaterade besvär, som har varit i kontakt med primärvården. Aktiviteter finns i dag i Linköping och Mjölby och fler kulturaktörer bjuds in att delta i hela länet. Projektet är en del av landstingets satsning på Kultur för Hälsan. 18 HÄLSOTECKEN NR 1 2012 Text: Maria Carlqvist Foto: Lena Wiklund

KORSORDET #1 2012 Skicka din lösning tillsammans med ditt namn och din adress senast den 7 juni 2012 till: Hälsotecken, Landstinget i Östergötland, 581 91 Linköping. Namn: Adress: Postadress: Du kan också lösa korsordet på landstingets webbplats www.lio.se/pressrum/publikationer/halsotecken GRATTIS VINNARNA I KORSORDET #2 2011 1:a pris: Ståltermos Gunbritt Kvist, Linköping. 2.a pris: Badlakan Helene Nilsson Hjelm, Linköping. 3 4:e pris: Ryggsäck Kristina Rasch, Åtvidaberg. M-L Nilsson, Linköping. 5 8:e pris: Paraply Kerstin Petersson, Norrköping. Marianne Widén, Kimstad. Gudrun Eriksson, Norrköping. Gurli Bergström, Linköping. Korsord: Bulls Press HÄLSOTECKEN NR 1 2012 19

RÅD fråntopp till TÅ... Ta med eget apotek på resan Ska du resa? Då kan det vara bra att ta med ett reseapotek. Vad du ska ta med dig beror på till vilket land du ska, om du ska till en storstad eller till landsbygd och hur lång tid du ska vara borta. På www.1177.se finns temasidan Reseråd och vaccinationer där du kan läsa vad som gäller för ditt aktuella resmål. Här får du några allmänna råd. Leta efter fästingar på kroppen Det är maj och därmed är fästingarna aktiva, säsongen för fästingar räknas från mars till november. Om man blir biten av en fästing kan huden bli lite röd runt bettstället i ett par dagar. Det kan även klia. Ibland kan fästingar bära på smittämnen som kan föras vidare när fästingar biter sig fast på människor. Risken att bli biten av en fästing som bär på smitta är liten, förutom i vissa riskområden. För sår Sår ska du i första hand göra rent med tvål och vatten. Det kan vara bra att ta med sig plåster, kompresser, skavsårsplåster, elastisk binda och bedövande hudsalva (Xylocian). Till huden Om du ska vara i solen är det bra att ta med sig solskyddsmedel. Barn behöver ett solskyddsmedel med hög solskyddsfaktor och som är extra vattenresistent. Kylbalsam och hydrokortisonkräm kan lindra vid lättare solsveda eller om du har fått bett av insekter. För skydd mot insektbett är myggmedel och myggnät bra. För magsjuka och andra besvär Om du får problem med magen är det bra att ha vätskeersättning (om du kräks eller har diarré) och medel mot turistdiarré. Om du mår illa när du åker bil, buss, flyg eller båt är åksjuketabletter lämpliga. Smärtstillande och febernedsättande läkemedel kan också vara bra att ta med liksom allergitabletter med antihistamin, som du kan använda mot lindrig klåda och allergi. Egna mediciner Om du använder receptbelagda mediciner är det bra att se till att de räcker för hela resan och att förvara dem i handbagaget. För en del läkemedel krävs det intyg om man ska resa till vissa länder. Du kan få råd på ett apotek, där de också kan skriva ett intyg. Källa: www.1177.se Hur kan jag skydda mig? Fästingar finns främst i skog och i högt gräs. För att skydda dig kan du bära täckande klädsel; långärmad tröja, långbyxor, strumpor och heltäckande skor, helst stövlar. Leta noggrant efter fästingar på kroppen när du har kommit inomhus eller klär av dig. En av de sjukdomar som kan spridas med fästingar är TBE, ett virus som du kan vaccinera dig mot. Vaccination rekommenderas om du bor eller vistas i ett riskområde. Hur tar jag bort en fästing? Om du hittar en fästing på kroppen ska du ta bort den så fort som möjligt. Då minskar risken för smitta. Ta tag om fästingen så nära huden som möjligt och dra rakt ut. Om en liten del av fästingen blir kvar i huden ska du låta den vara, kroppen stöter själv bort den. Tvätta bettstället med tvål och vatten. När ska jag söka vård? Det uppstår ofta en mindre rodnad runt bettet som snart går över. Om du efter tre dagar har en rodnad, ofta ringformad och som blir större och större, ska du kontakta vårdcentralen. Kontrollera huden runt bettet under minst fyra veckor. Om du en tid efter fästingbettet får feber, huvudvärk, känner dig illamående, är ovanligt trött eller har muskelvärk ska du också kontakta vårdcentralen. Källa: www.1177.se 20 HÄLSOTECKEN NR 1 2012