FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman

Relevanta dokument
INVESTERINGAR I LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET STEFAN LÖFVEN, MAGDALENA ANDERSSON, IBRAHIM BAYLAN 18 AUGUSTI 2014

Skolpolitiska läget. Gustav Fridolin Utbildningsminister. Utbildningsdepartementet

Investeringar i skolan för mer kunskap

HÖGRE SKOLRESULTAT STOPP FÖR VINSTJAKTEN

Utbildning för bättre etablering

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl

Aktuellt från SUHF Karin Röding Statssekreterare. Utbildningsdepartementet

Att lära av Pisa-undersökningen

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst nya lärare och speciallärare i länets kommuner

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna,

Inköpsetik Affärsetik.

Allt som krävs för en ren, säker och effektiv fordonsverkstad

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna

Konsumentprisets fördelning

Perspektiv på lärarlöner, del 8. Högre lärarlöner i Sveriges grannländer

Arbetstidsförlängning en ny trend?

PTS främjar konkurrensen på bredbandsområdet.

KÄRA FRAMTID, VALMANIFEST FÖR ETT BÄTTRE SVERIGE. FÖR ALLA. STEFAN LÖFVEN MAGDALENA ANDERSSON CARIN JÄMTIN MIKAEL DAMBERG

Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren

Livsstil, hälsa och delaktighet En kickoff för Agenda 2030 arbetet i Kalmar län Oscarsgymnasiet, Oskarshamn 16 November 2017

Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen

Sverige och Europa behöver en annan riktning. Magdalena Andersson

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan %

Satsa på infrastrukturen en lösning på många utmaningar

Vuxen- vaccinations- program. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län

Skolpolitiska läget. Gustav Fridolin Utbildningsminister. Utbildningsdepartementet

Lärarlönelyftet. PISA-resultat, poäng, år Källa: Skolverket/OECD

Made in Sweden?

Skolpolitiskt seminarium Gustav Fridolin 28 september Foto: Jessica Gow/Regeringskansliet

Tomas Tobé Riksdagsledamot Gävleborgs län. Margareta B Kjellin. Lars Beckman. Riksdagsledamot Gävleborgs län

i Mnkr Sammanställning Värnamo kommun Sida 1(7) Specificering av vissa riktade statsbidrag för KOMMUNER åren

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL

Använd dig av fördelarna i Norgrens unika On-line tjänster!

SIFO Radioundersökningar. Rapport II 2007

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

Elkundernas fördelning per avtalstyp

socialdemokraterna.se/dalarna

Ett Sverige som håller ihop. Presentation av Vårbudgeten 2015 Finansminister Magdalena Andersson 15 april 2015

Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola

SIFO Radioundersökningar Rapport II 2008

Biobränslenas roll i Sverige och Europa

Vårt gemensamma ansvar så ger vi alla elever en bra skola. Utmaning 1: Särskilt stöd sätts in sent

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola

Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

Det ekonomiska läget i Europa - Maj Jan Bergstrand

Aktuella frågor för skolan Anna Ekström

Delårsinformation HL Display-koncernen januari - juni 2012

Regeringen satsar mer på ojämlik skola än på jämlik skola

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson

De svenska PISA-resultaten i en annan tolkning

Åsa Löfström docent em.

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson

Resultatnivån i de svenskspråkiga skolorna i Finland. Heidi Harju-Luukkainen Kari Nissinen Sofia Stolt Jouni Vettenranta

Regeringen har även byggt ut lärar- och förskollärarutbildningarna under

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

Lean inom Skolan - Världsklass kräver ett annat sätt att tänka -

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? Ekonomiska Samfundet i Finland. John Hassler februari 2014

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? John Hassler Mars 2015

Allmän makroekonomisk bedömning

Interkulturell kommunikation och ledarskap. Att leda framgångsrikt i en mångkulturell/internationell miljö

ORVESTO Näringsliv 2008

ORVESTO Näringsliv 2008

2015 års Skolkommission Foto: Jessica Gow/Regeringskansliet. Utbildningsdepartementet 1

Drogvaneundersökning Social utveckling Ulla Kungur

Mer matematik i högstadiet

Mötesplats Open Access april 2007

Arbetsmarknadsläget 2018

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN

F8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspoli5k

Alla skolor ska vara bra skolor

Fakta om Friskolor. - mars (Preliminär version)

Lärare är grunden för en framgångsrik skola

SS-ISO Hållbar Upphandling - Vägledning. En översikt av standarden GreenS

Utbildning bygger Sverige starkt

Fakta om friskolor Maj 2014

Bilder av skolan. Syftet med PISA-studier

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Bioenergiklustret i Västnyland

Regeringens vårproposition. Magdalena Andersson

Fakta om friskolor Februari 2015

Uppdateringar av den här rapporten görs löpande.

Transkript:

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN Håkan Bergman

Tre fokus för högre kunskapsresultat Tidiga insatser Skickliga lärare Jämlik skola

Stödinsatser i skolan sätts in för sent Andel elever med åtgärdsprogram i årskurs 1-9 (procent) KÄLLA: Skolverket årskurs

Hur kan vi vända på stödkurvan? Andel elever med åtgärdsprogram i årskurs 1-9 (procent) 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 årskurs

Regeringens reformer för tidiga insatser Mindre barngrupper i förskolan Mer personal och mindre klasser i lågstadiet Fler speciallärare och specialpedagoger i förskoleklass och lågstadiet Fler platser på förskollärar- och grundlärarutbildningen

Läraryrkets attraktivitet måste höjas Lön för lärare efter 15 år i yrket* 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Hong Kong - China Germany Korea Portugal Spain Netherlands New Zealand Ireland Canada Denmark Japan Qatar Belgium United Kingdom Singapore Slovenia Luxembourg Finland Australia Italy Greece Austria Macao - China France Poland United States Israel Sweden Norway Czech Republic Iceland Hungary Estonia Slovak Republic Saknas 55 000 lärare till 2020 Lågt söktryck på flera lärarutbildningar 6 av 10 lärare funderar på att sluta Svenska lärare tjänar sämre än kollegor i andra länder *Lärarlönernas andel (Secondary School) av BNP per capita i länder med högre BNP än 20 000 USD KÄLLOR: OECD, SCB, UKÄ, Lärarförbundet/Novus

Regeringens reformer för skickliga lärare Nationell samling för läraryrket Satsning på höjda lärarlöner Bättre kompetensutveckling för lärare, rektorer och förskolepersonal Förbättrade studievillkor för akademiker som läser in lärarkompetens Högre kvalitet på bland annat lärarutbildningen

Regeringens reformer för en jämlik skola Stöd till skolor med låga studieresultat Riktade medel till nyanlända elever Upprustning av skollokaler Elevhälsan förstärks Lovskola och läxhjälp byggs ut läxrut avskaffas Stopp för vinstjakten

Gymnasieutbildning är nödvändigt 20 15 10 5 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Grundskola Gymnasium Eftergymnasial Arbetslöshet efter utbildningsnivå Procent av arbetskraften, 25-54 år

Regeringens ambitioner för gymnasieskolan Alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning Elevers rätt till särskilt stöd i gymnasieskolan ska stärkas Introduktionsprogrammen ska utvecklas och stärkas Alla nationella program ska innehålla ett estetiskt ämne

Regeringens politik för att stärka yrkesprogrammen Lyfta fram yrkesprogrammens betydelse för kompetensförsörjningen av strategiska branscher Stärka branschernas inflytande genom yrkescollege eller liknande Yrkesprogrammen ska leda till grundläggande behörighet till högskolan

Regeringens ambitioner med det livslånga lärandet Möjlighet att bilda, utbilda och omskola sig under hela livet Möjlighet att välja nya vägar - inga återvändsgränder i utbildningssystemet Förbättra Sveriges omställningsförmåga och stå sig i den globala konkurrensen

Ett nytt kunskapslyft 2015 2016 2017 2018 2019 Universitet och högskolor 1 200 1 200 2 100 4 600 4 800 Komvux/yrkesvux 2 800 7 000 8 500 10 000 10 000 Folkhögskola, allmän kurs Utbildningskontrakt 750 2 000 2 000 2 000 2 000 Komvux/yrkesvux 1 700 3 700 3 700 3 700 3 700 Folkhögskola, studiemotiverande Totalt antal nya platser 2 000 2 000 2 000 2 000 6450 15 900 18 300 22 300 22 500

Språk för en bättre etablering Svenska från dag ett Individanpassad och mer effektiv sfi Möjligheter att kombinera arbete, praktik och språkstudier Sfi-lärarsatsning

Fallande resultat i svensk skola Sveriges resultat i PISA (poäng) 520 510 500 490 480 Andel niondeklassare med gymnasiebehörighet (procent) 90,0 89,5 89,0 88,5 88,0 87,5 87,0 89,5 89,1 88,9 88,8 88,2 87,7 87,5 87,6 86,9 470 2000 2003 2006 2009 2012 Läsförståelse Matematik Naturvetenskap KÄLLA: Skolverket 86,5 86,0 85,5 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Allt större klasser i svensk skola Ökande klasstorlekar 2008-2014 22 21 20 19 18 17 16 15 14 2008-09 2009-10 2010-11 2011-12 2012-13 2013-14 Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 Klasstorlekarna i lågstadiet ökar mest I årskurs 1 har klassernas storlek ökat med nära 30 % på fem år. I var tjugonde klass i grundskolans årskurs 1-3 går det fler än 31 barn. Forskning visar att mindre klasser i de lägre årskurserna ger högre kunskapsresultat för alla elever. KÄLLA: Skolverket

Ökad ojämlikhet i svensk skola Andel obehöriga till gymnasiet skillnad mellan skolor Andel obehöriga till gymnasiet efter föräldrarnas högsta utbildningsnivå KÄLLA: Skolverket